: begynnelsen "Torsdagen: den: 18. januari 1968 - EAHOLMS TIDNING BRÖDDISKEN. —- både tallrikens och smörgåsens föregångare » Våra ,måltidsseder förändras;!1 användes 'nyporna och tänderna som ätverktyg. Bru- ket av gaffel lanserades här i lan- det i mitten av 1500- talet av Erik XIV — fast till en början med föga fråmgång. Flytande föda slevade man i sig ur gemensamma skålar,” Tallrikar av metall. eller "Porslin är en gans: ka sentida lyx. Gustaf Vasa i all : sin. glans -Egde + 1529 endast tre |: kera- ; mik: och porslin” blev kunglig i tenntallrikar. ' Tallrikar. av. svensk egendom Srst hundra är senare i, form av sällsynta byten från 30-åriga kriget. För gemene man tog utvecklingen ytterligare ett -par -hundra år. Om allt detta kan man: läsa i Bo Lagercrantz fascinerande bok Gamla tallrikar, ICA-förlaget. Innan , mietall- :och .porslinstall-] rikar blev vanliga åt man på trär fat — » trädiskar — och dessförin- nan på brödkakor — bröddiskar. Genomgående, på mycket gamla bilder av måltider är just en bröd- skiva framför varje. gäst som tall; rik för fast föda, Pain tranchoir — förs! rarbröd — är den (gammal- franska benämningen ' på dessa brödkakor. Om ordet bröddisk skriver Lar gercrantz: ”Ordet disk härleds ur det grekiska diskos, som: lever kvar i namnet på ett välkänt idrottsredskap. Det betyder- alltså rund skiva. I engelskan finns or- det ännu: kvar. med anknytning till det dukade bordet... Dish bety- der både rätt och fat. I den-mo- i derna svenskan är verbet diska den enda kvarlevan med tydlig anknytning till den gamla disken. När måltiden var slut brukade man antingen breda honung eller fruktsaft på brödkakanh och äta den som 1 dessert eller också Spara: . od Smågris. ...e ox. (Forts. fr. sid. 4) i Den , veterinära expertisen och många erfarna smågrisuppfödare är ense om ätt detta förfarings- sätt innebär mindre risker för smågrisarnas hälsa än dem tidi- gare. avvänjningen . med :; enbart minimiboxar. i ;BB-avdelningen. Men naturligtvis måste hygienen hållas på högsta nivå vid den - snabbare ,avlösningen mellan. gri- sande suggor, som detta system innebär. . - sa . SLI de man den för att delas ut t blan | de fattiga. : flllea Bildens nutida titen Karl in Måns- dotter," som : njuter av sin. ring smörgås med räkor, . sallad och nnat gott, använder sig histo- ben lyxen a är. Henne väl, unnad, Vårt , nutida Folkhälsoinstitut : sä- ger faktiskt, också att hon skall äta... mera bröd. "Mjölk och bröd gör. kinden: röd” .— gammalt. ord- språk «som — blivit vetenskaplig Givernör Georfe 1 Romney från Michigan : har. just ' evslutat - en fyra veckors rundresa till. Euro pa, Mellersta östern,. Indien, Syd- vietnam och andra länder i Asien. Omedelbart — efter”; hemkomsten begav han sig till New, Hampshi- re.' Efter "mycket -funderande -har senator ” Eugene McCarthy: från Minnesota också beslutat sig för att framträda i New Hampshire, medan guvernör: Ronald Reagan borta i, Californien överväger om han skall" satsa- 50 000 dollar på att göra propaganda för sitt namn i staten. Richard Nixon har för sin del en hel stab i arbete som förbereder” marken : för” honom i New, Hampshire, ordb, ha den 3 februari, TA "Anledningen till all denna upp- ståndelse i det annars stilla New Hampshire är att- det första pri- märvalet inför ett presidentval traditionellt ” hålls 'i' staten; Vart fjärde år' står .. därför den lilla delstaten i; New England i det politiska rampljuset. Det betyder att alla. röstberättigade av - dess 685 000- invånare blir föremål för intensiv. uppvaktning av -valma- kare, kandidater,' opinionspejlare och . reportrar; Den : hedervärde medborgare i staten som från nu och fram till primärvaldagen den 12 mars. inte. fått tillfälle att i något : sammanhang . framträdå som orakel kan. verkligen känna sig förbigången. och nästan. föro- lämpad, . . . . VEM ÄR I TOPP? Primärvalen gäller formellt: de- legater till de två stora partier- nas nomineringskonvent i augusti, men de. formar sig närmast till en - storts popularitetsomröstnin- gar Mellan olika kandidater från samma ' parti som aspirerar på nomineringen. ' Primärval hålls i är i 15. stater "och i District of Columbia, I de övriga. delstaterna utses delegaterna till nominerings- konventen på annat sätt. Primär- valen kan alltså aldrig bli di- rekt avgörande, Det kan diskuteras om primär: valen ' överhuvud taget, är värda all den uppmärksamhet som be- stås dem. President, Truman me- nar att de är en meningslös lek, medan andra ' kritiker av institu- tionen hävdar att de dock kan ha ett visst värde som kvalifi- ceringsmatcher, ”to separate the också | ästa. att. prim valen . na: rare: är " av.« negativ r än .: positiv betydelse. Under: årens: lopp har åtskilliga i förhoppningsfulla : kan- didater : lidit .:så : förödmjukande nederlag :i primärvalen : att de funnit. för gott att helt lämna ringen.” Men det ;finns. också .go- da .exempet på. att: framgångar: i primärvalen kan trygga .-nömine- ringer:;. och! leda till Vita Huset. > Senator. Barry . Goldwater. var ingalunda" lyckosam : i. primärva- let i New Hampshire inför pre- sidentvalet 1964 och' fick senare i Oregon. stå. tillbaka för båd2 Rockefeller och Lodge; Goldwater vann" emellertid sista ” primärva- let, i-- Californien, ; och säkrade därmed nomineringen, : éftersom det "hjälpte honom att trygga ett överväldigande. stöd av. delegater från stater som inte . häller pri märval, - Primärvalen . blev avgöranbe också för den unge senatorn John FF. Kennedy” från Massachusetts år: . 1960." Efter dramatiska : och framgångsrika sammandrabbnin- gar vid konventet och seger i presidentvalet. . KRITISKT FöR RÖN NEY Hur viktigt primärvalet i: New Hampshire ' blir i år kan ingen förutspå, men det anses att ut- gången där kan bli av kritisk be- tydelse . förs guvernör : Romneys fortsatta chanser, Nixon är f.n. stor - favorit : bland. de republi- kanska kandidaterna. På den de- maokratiska sidan 'hade nog se- nator Eugene McCarthy: helst ve- lat hålla. sig utanför den inle- dande skärmytslingen, Det finns anledning att tro att hans mot- ståndare kommer at: heta Lyn- don Johnson och uppgiften hör därför inte till: de lättaste. Till råga på allt har presidentens. po- palirltetssiffror under de senaste veckorna kraftigt justerats uppåt. Men allt. står inté och faller med New Hampshire, en stat som varken i näringsliv eller be- folkning representerar ett tvär- snitt av USA, Närmast. följande primärval hålls i Wisconsin den 2' april, i -Pennsylvania den 23 och i Massachusetts den 30 april. Under maj hälls sju primärval och i juni fem, däribland i Cali- fornien den 4 i Illinois "den 11 och i New York den 18 juni. io Usis. N Grund ses (Forts. fr. sid. 1)... av - ten. Stora arealer är dessutom i behov av omdränering. ökad efterfrå ägan på tegel och be- | tongrör. skulle i detta sam- manhang ge sekundär syssel- sättning för dessa industrier. Även andra arbeten såsom rensning av vattendrag, för- bättring av enskilda ' vägar] skulle vara Jämpliga arbets- objekt på landsbygden. Likaså bör undersökas om icke. upp- sättning av stängsel för betes- områden samt skogsplantering i samband med krympningen av. lämpliga Sysselsättningsobjekt för arbetslösa. : :; Då de här föreslagna arbetena från samhällsekonomisk synpunkt är --angelägna och försvarbara emedan de vå. sikt höjer 'jord- brukets bärighet. synes de lämp- ligen : bör kunna: utföras. såsom beredeskapsarbeten, naturligtvis när: väderleken .så tillåter.. Arbe- terna; föreslås kunna -:utföras: efter samma ' grunder. som för: bered- skäpsarbeten - inom " skogsbruket. Dylika. arbeten - torde: kunna ge ett :s gott... sysselsättningstillskott på låndsbygden samtidigt som de för statsverket blir betydligt bil- ligare: än:.de. traditionella bered- skapsarbetena... Det är för närva- rande : stora' belopp ..som måste beviljag +: till. .) beredskapsarbeten. Detvär. då angeläget att söka få fram ;.arbeten ..som ” ger:- största möjliga i sysselsättningseffekt till lägsta . möjliga kostnad. Även ar- betsmarknadsstyrelsehs chef" har vid : flera : tillfällen framfört des- sa" synpunkter, vvs rer För att kunna genomföra: arbe- fena ' "fordras 'emellertid - medver- kan även från lantbruksstyrelsens sida i samband. med planläggning och projektering. Det finns. dock anledning" förmoda" att denna frå- ga -skall .kunna: lösas på :samma smidiga .sätt :som: när . det - gäller samarbetet: mellan :.:-arbetsmark- nadsstyrelsen : och : skogsstyrelsen för att få: fram. de: skogliga be- redskapsarbetena; ” Sålunda. bör lantbruksnämnderna .'.. I : samråd med. länsarbetsnämnderna på det Ickata. planet . kunna svara för planläggningen 'och utförandet av arbetena; .« > "Skall grundförbättringsarhetena få den omfattning och ge de sys- selsättningstillfällen som man har anledning att hoppas måste emei- lertid de enskilda - jordbrukarna också medverka och samarbeta med. lantbruksnämnd och länsar-|. betsnämnd för att få fram och planlägga - arbetena. För att få arbetena rationellt bedrivna, slu-| tar RLF, bör' planläggning ske inom; större- områden -som--berör flera ,jordbruksenheter på samma sätt som sedan länge har " pats .inom -skogsbruket, "Nya böcker - BANKSEKRETESSEN PA NYTT Professor : Håkan Nials . skrift Banksekretessén, nr 78 i Svenska .bankföreningens. skriftserie, har nu: utkommit .i en tredje, revide- rad och moderniserad upplaga. Skriften: har kommit att betrak- täs' som ett standardverk på sitt område. Som nr, 941 serien” har ut- kommit världsbankschefens, mr George D Woods, anförande ' vid årets bankmöte,.”Development — the Need for New Directions” och den efterföljande, debatten.. Itt kort sammandrag 'på svenska in åkerarealen kan utgöra . går i häftet. . Torsdagen den 18 januari 1968 I dag: HILDA går upp kl. 843 och 16,02. Solen ned kl, : I morgon: HENRIK | Solen 1 går upp kl. 842 och ned kl. 16.04, i ,; Sn a SKOTTE : > En handelsresande från” Aber- deen kom: åkande till ett hotel -.som reklameråde med en skylt på vilken det, stod Gratis garage, . Han satte genast in bilen, i gara- get och , då portieren. frågade hur han tänkte bo, så”svarade Han snabbt: en ST — Jag sover naturligtvis i lent ' ; Holt vt aveny GAMMAL. FIRMA Lå u Denna” firma är” en mycket gammal. firma, ingenjör ”Anders- son. Till att börja "med - blir , er grundmånadslön 16 kronor — med tillägg för. höjda” Jevnadsomkoöstna- der blir, det t sammanlagt 1600 kro- nor. ' KOMMUNALT "| Det berättas från en mindre stad i Värmland -att det pågick en del grävningsarbeten i, kommunal 're: .» Förmannen tyckte, att Karl-Pet- ter inte lade ned den energi i ar- betet han krävde. : — Du ska trampa ned spaden. ordentligt i marken. : 2 Jai då "kan: jag väl göre, 'sa Karl-Petter' men" va ska jag sen gräva mä. SN oa 3 SÅG INTE. : — Det var förskräckligt så vi len ser ut, Hur har du burit dej åt? "> Ser 'du "grinden där. borta?. - — Ja. — Det gjorde inte Jag, VID, KNINGEN : or 39! Här har vi inga skor fi balettdansöser. | — Vilken storlek finns "det då? — Då räcker det med ent 4 ... KORTHUGGET | TT . En, Göingtbonde skjutsade en resande, PÅå- vägen mötte de en torvskjuts, Bonden stannade och sa: i da, . Jamän e jö de, svarade Jens. — Ja, ajö me de Jens, .sa bon- den och fortsatte att köra Efter en stund: sa. han,” till: den resande: : N De vå min bror "som vi mötte. vi ha ente träffats pan sju ”aur, 'sau de konnie va roled å snacka lifta me han. - vänd — "Codda, Jens, bue e ude å kör v ÅN ES AN N »;. Sedan någo. tid tillbaka. begag- na trädgårdsmästare sig av nya me: toder för att bibehålla växterna de har i sin vård friska. Gamla träd såsom den 250 år :gamla eken på vår bild vid Aussenalster i Ham- burg eller den 800- åriga linden på "en kyrkogård i Bremen omsköts re- gelbundet av en trädkirurg : Mäs- , tare i denna konst är Michael Mau- rer ..(se bilden). 'Det finns olika metoder” att' bevara : livet 'av ect. Isjukt eller ”sårat” träd, Vid: små sår skärs ränderna omsorgsfull: och desinfekteras, Har skiktet mel- lan. barken och. trädet : regenera- ”tionsförmåga,, kvår, så : framkalla man på våren svulstartade bildnin- gar som på naturligt: sätt slutar så dana sår. Är emellertid /trädstam- men redan delvis urholkad genom brott » eller” röta,:: så. kan ' bara en cementplomb "hjälpa. - Värdet! -Ja trädveteraner' erhåller dessuioin > . VÄNTAN : om man ringde på dörren till enfamiljsvillan i förstaden. En välsvarvad blondin" öppna- de för honom. : "Han. frågade om herr, Svensson var hemma: i rö ot rn Nej, tyvärr är min man bort- rest, sa: hon, — 'När återkommer han? —-Om en vecka! s Mannen tittåde: ännu en, gäng "på blondinen och 'sa: vv. - Jag kan väntat '; ”FRIERT | — Menar ni verkligen, hr Svens- Ja, det. är väl lika bra: det som 'att sitta här och. glo! son, att ni vill gifta er med mej? | . en stödkorsett av järnpinnar. Vida= re. förbättras ” ”patientens” allmänna tillstånd genom : som främjar v växten. (Hamburg DaD) + ”sårsalvor” . MER ÄN DUMT, En furir hade fått sig anförtrott att lära en del av mannarna lite geografi. Det gick skapligt — utom för 94 Jansson som, var all- deles borta när det gällde kartan. Till slut brast furirens: tålamod och han röt:" — Du vill försvaraa ditt foster land, din sabla idiot, och så vet du inte ens var det ligger! NY KRYDDA. Fröken, har talat om kryddor, och så, "får klassen räkna upp de mest kända kryddorna. Ett par flickor viftar ivrigt med händerna, Marianne: — Pepparrot: "Sen är det. tyst. Men, fröken Eva upp handen... ' : —Faderalla! «my H RFFEKTIV, MUNLAS Em man i Prag tog på söndags- mörgonen metspö och mask :och promenerade ' ner till Moldau för att försöka lura abborrarna. Inte ett napp... :.s SN — Det var dåligt, sa hans fru när han kom hem, fick du verk- ligen inte-ett liv? — Nej, svarade mannen; "sedan ryssarna befriade öss törs inte ens, fiskarna öppna munnen, men from the' boys”. Man kan” (STYVMORSY IOLER er, bruk. Iaboratoriechef på tog tillsynes motvilligt. AA ma, ser jag. Mitt namn är Stenberg- Norrberga Jag räckte honom "handen som han — Kriminalroman av WALLE GREGER Kleen s — Vartill använder man ett så u rustat sommarställe, och vad försig- går här då direktör Gustberg är "hemma? Fältet stod fritt för giss- ningar: Flotta, bilar på den avsides liggande , Pårkeringsplatsen, ”ljusskyg- - 82 fotomodeller, filmförevisningar av '- utländska ocensurerade filmer, orgi- er i mat och dryck och kärlekshan- ” del, :Jag hade emellertid inte tid red några långvariga reflektioner, Styvt en halv timme hade förflutit sedan jag beredde mej tillträde till Gust- bergs exk'usiva sommarbostad och jag måste återvända i innan Molly lät. höra av sig. Jag hade knappt hunnit krypa, ut » genom pannrumsfönstrét då ag hör- de steg på den /plattbelagda stigen som dedde från bryggan upp till vil lan. Jag borstade hastigt bort'grus|' och damm från byxorna och tänkte: — Bäst att ta tjuren, vid hornen, vem det nu var som kom. Därför gick jag runt husknuten och mötte nykomlingen. Mannen var lång: och senig. Hans ansikte var brunbränt och fårat, Ögonen stod som vassa spjut i huvu: det på honom, — Söker ni någon? frågade han i i kort och kylig ton. N t 7 Det kan man säja. Har hört att det här stället skulle vara till salu, och, därför ville jag se mej omkring litet; Är priset inte allt för blodigt så är jag: spekulant. . - Tyvårr tycke 4 ingen vara hem- ” i "Iset när direktörn är bortrest. — Järlöv, till yrket fiskare, Ja ä liksom gårdskarl här och ser till hu- Att den här fastigheten ska säljas har jag inte hört, det har ni tydligen fått om bakfoten. . : — Bor direktör Gustberg här året om? Frågan var onödig, ty jag viss- te att han inte gjorde det, men jag var intresserad av vilket svar' jag skulle få. Järlöv tittade på mej | aed sina vassa Ögon som om han trodde att han: kunde titta genom mej, så sade han: — Direktörn bor här när det fal- ler honom in,.. Huset har alla mo: derna bekvämligheter. Någonstans ' ur björkdungen, : på andra sidan av det höga' staketet, hörde jag en-lätt hostning och då jag vände mej: om såg jag Molly sitta på en sten. Järlöv hade också sett henne, ty, han frågade: oo Har ni damsällskap? + : —- Ja, det är. min fästmö, Kon fö- redrog 'att stanna i närheten av bi- len, — Såg inte Stenberger skylten? PRIVAT OMRÅDE står det med så pass stora bokstäver att ni borde ha sett den. Han såg ilsker -på mej och mönstrade mej- åter från huvudet till fötterna, ' : Jag svarade kort: — Det gjorde jag, men skylten a av- ser väl dem som tänker lägga till med bår. För övrigt kan jag tala om för er, att jag, känner direktö- ren kanske bättre än ni gör det, och jag skall återkomma vid lägli- gare” tillfälle. Litet mera artighet från er sida skulle varit klädsamt. Adjö, Järlöv, vi ses — tror jag. Jag hade lagt mer skärpa 'i rösten än jag vanligtvis brukar göra, och jag såg att han lystrade till under några ögonblick. Med en avmätt böj- ning på huvudet avlägsnade jag mej samma väg som, jag kommit. kände hur hans ilskna blickar brän- de mej i ryggen och fick en omedel- bar känsla av att Järlöv inte enbart Jag]. såg till villan utan att han också var, Gustbergs betrodde man. När jag vände mej om för att än en gång kasta en blick på Gustbergs :som- marresidens, stod Järlöv kvar vid staketet. En tanke slog ner som" en blixt hos mej. Det var ju han som så 'när hade krockat min. bil vid Tegelbacken! . Molly hade gått in i bilen och s satt med slutna ögon då jag återkom. Jag trodde att hon sov; men hon hade hört mina steg och klev. ut och "mötte mej. — Vem var killen du pratade med? frågade hon' nyfiket, nov .— Han heter Järlöv och är någon "slags gårdskarl hos Gustberg, An- nars är han fiskare, påstod han, En otrevlig typ. Tur att jag hann kry- på ut genom fönstret innan han såg mej. Han såg dej skymra ' ett tag mellan | trädstammarna, och jag ta- lade om för honom att du var min fästmö. H — Hittade! då inte på något an- nat? Jag kunde ju vara din syster, skrattade ' Molly. - Skulle du ha nåfontiag emot att vara min fästmö då? frågade ' jag med ett "varmt, leende: . -— Jag har” verkligen inte, tänkt mej in i'den' situationen, svarade Molly blygt och tittade upp mot t de läcta sommarskyarna. . '— Men om jag skulle fria på rik- tigt. då, envisades jag, vad skulle du då svara? «— Att du är en | dumsnut, och att jag är hungrig och att vi skall köra mot färjeläget, men stanna på lämp- ligt ställe och' äta” våra , smörgåsar och dricka kaffe: Men du har inte talat om vad du upptäckte i villan? — Det stämmer i stort med de un- derrättelser = Billje . tidigare erhållit och som han ville a att jag skulle kon trollera. > si kortfattat som möjligt: relate- rade jag för Molly vad jag sett i vil- lans: källarvåning och avslutade med orden: — På goda" grudder skulle, jag I tro, att foroateljén och laboratoriet hy- vudsakligast. användes. för. framställ- ning av' olika' pornografiska alster, Där finns; alla. resurser: fören dylik verksamhet i i stört, visa [förhör bos polisen. . — Menar du a att direktör Gustberg sysslar. med dylikt? — Att hans firma gör det är be- Jag vet också att han varit i Molly satt tankfull "och tyst en stund. Slutligen sade hon: — Jag har sett en bunt såna foton” som du talar om. " — Var då? frågade jag ivrigt. — På kontoret. Jag jobbade över: en kväll för en tid sedan. Det var ' några stenogram, som jag inte hun- nit skriva ut, och då jag blev. färdig med breven lade jag ner dem ij en av lådorna i kontorschefens ”bord. Förutom en del lösa kort så låg där en hel' packe med 'omklistrad bande-i .troll. Det var snygga flickor allesam- mans och en av dem kände jag igen fastän ansiktsdragen rertuscherats. Jag tyckte det var genant, därför har jag inte sagt nånting. — Var det någon av flickorna här på bruket? Molly nickade. — Det var Viola, (forts.)- vill ha: fler svar. Då räcker lilla- 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.