24 LAHOLMS TIDNING N Förvisso är det I första hand för att få allmänhet, myndigheter och ” inte" minst' "massmedia : :att vakna inför den sociala. röta som ft "allt mer" gripa om- kring sig inom vårt folk som dr Carl Carlsson. vid Lillhagens al- . koholpoliklinik beslutat sig för : att yrka skadestånd på Systembo-. laget för de skador enskilda drab- . bats av som följd av att samhäl- Jet tillhandahåller alkohol; Att få samhället” "stämplat. som boven i. sammanhanget är kanske svårt, Men likaväl. som enskilda tagit va fli den.-19 januari TT > omenm 4 görs av själva alkoholbruket. sömn : sådant, Så länge inte, svenska 'fol- , ket, både allmänhet och; myndig- : heter, bestämmer sig för ätt med: alla till buds stående medel trän- ga "tillbaka . och försöka utrota : själva - alkoholseden så" komraer . inte ' någon 'varaktig bättring att ; kunna "uppnås. Även om en så- dan insats kan synas som den enda effektiva Jösningen, kan röan. betvivla att politiker,” opinions- bildare och andra, som ha flytande på alkoholpolitikens ut ' formning, "vågar ta” de drastiska ' ut. stämning. mot stora läkeme- ' steg för att tränga tillbaka" alko- : delsföretag för-skador:som-upp- stått genom användandet av vis- 'sa skadliga mediciner, bla neu- r edyn, så synes det ligga" feå- i dr Carlssons resohemang, att ersätta de enskilda människor- na för de skador de- åsamkats -genom användningen av varan, : Främst”är dr Carlssons initia- tiv emellertid avsett som en väc- "kare av. opinionen. , Ett” lovvärt . initiativ måste man säga, Redan - ' när Per Edvin Sköld på sin tid ' som finansminister. förklarade, att alkoholseden är' vårt lands f n/, största olösta sociala fråga var al- -', koholens " skadeverkningar: avses +. värda. Professor Bertil Ohlin bes” räknade ungefär samtidigt” att i förlusternå" "genom ' produktions= ' "bortfall "och skattebortfall liksom ” kostnader för vård m' m.som följd av alkoholskador åt upp de. skattevinster 'samhället. gjorde. på alkoholen. Sedan dess har ”alkoholseden gripit. "ännu ” mer "'omkring sig. Ungdomen :oen” kvinnorna är "på väg att också drås”in i den onda cirkel som redan gjort var. tionde "manlig svensk "till obotlig” alko- ". holist. Bruket föder som. bekant missbruket, Det är lika säkert ”- som arhen i kyrkan. Vi är snabbt” på väg: mot, katastrofen, : Det slår « dr Carlsson fast med kuslig skär- pa. Antalet kroniska alkoholister | - i "vårt lahd "är: i dag lägst: en kvarts - miljon, kanske . något hundratusental större." Hur: myc- ket” samhället årligen förlorar. på alkoholbruket "är . "svårt att exakt uppskatta” Siffran; 10 miljarder har nämnts, Dr Carls- son är försiktigare Han räknar |. med: iminst; 4 miljarder. Det re ti Svarar "ungefäl en I idogt 3 åv står tens utgifter för nästa budgetår, + Man ikan fråga sig. om; vi>har råd med. alkoholbruket ; i; hög- standardsamhället. Svaret måste bli ett obetingat nej;;Alkoholska- dorna är som kräftsvulster: i .det- -.:å ta samhälle, som en röta .som ': välfördssamhi le. för, ett; snabbt stigande antal, medborgare. i -n. Men vad är då, att. göra för att åstadkommt en bättring? Först är det är samhället som, till- : ; handahåller ' alkoholen så "måste samhället också ta på sig bördan : naturligtvis |; holen, som onekligen skulle” be- hövas, . Nykterhetsrörelseri 'har "i: " årtionden påpekat det ödesdigra i - alkoholreklamen i TV, radio” och press, men knappast. någon, har. ” lyssnat på varningarna. ”Allmänhe-'- ten har ofta matats med: den: för . 'de ansvariga för den: pågående ' utvecklingen bekväma ' förklarin-'' gen till alkoholskadorna; att alko-' holismen är en sjukdom. Man har . ropat efter" medicinering istället för att sätta in förebyggande. åt- ' gärder, och att göra klart förs al- > : koholkonsumenterna vilken rall- M varlig risk de utsätter sig. förige- . nom det till synes oskyldiga Igk i måttliga bruket av dessa drycker. Kan dr Carlsson få svenska fol- ket ätt tänka cm i'sin inställning : till alkoholen har han" onekligen : ”uträttat ett socialt storverk. Lyc- kas han inte kan: man hysa” all- : ” varliga "farhågor för vårt välfärds-' - samhälles bestånd. Det torde inte vara överdrift. att tala öm en-ho- tande alkoholkatastrof, 5: Tinat + PÅ VÄGEN Hb Ty Hans "osynliga väsen,” hans eviga! makt .-och. gudoiishärlighet: hava ända ifrån världens. oskapel förstås "genom - hans? verk "Bibelns" forskare: sitt förstånd :: moderna astronomins ljus kan vi äga ätt” än på psalmistens. tid. Närs vi i dag gräver, i jorden: och utforski per ymdeny kommer : vi till en alt Hstörres klårhet om, att vi lever i ett universum med ofattbar rymd och ålder: .Geolo- gerna bevisar", att klippformatid-- nerna är Tågra ”milliarder år gam-, la.” Studier Hår påvisat" att. det. funnits" många: former 'ä vy som nu? är» utdödarbrio sot " Guds underbara: skapelse visar. tväligt; ett. han: har verkat längre; d,;. vår > tanke kan ; vördnadsfulit” sinne q Guds ' majestä | härefter - "-en..förunderligt mild; vinter vi salta som oftast, men också dagar sjat:. "knoppas redan i-januari må- tör. Man får själv redigera den som man behagar med notiser, Ie- dare och" nyheter från skog och mark. Månad efter månad skriver | man 'ned sina iakttagelser, välkän- da och. kanske vardagliga, men ändå alltid — i dag och för hund:' ra år sedan liksom om hundra år lika aktuella i sina sammanhang. Om man sedan vid årets slut går igenom de olika månaderna har - - man . faktiskt åstadkommit ,en publikation med mindre > "vänliga" egenskaper. Den förekområlr ju bara i' ett enda exemplar, och man tycker att ny- heterna så småningom skulle bli förlegade: " "Så är ingalunda fallet: vinter, vår, sommar och höst ” hällandet med allt som äger liv, såväl djur som. växter: förflutna ä ett "exempel kan nämnas: januari och februari, årgång 1967. Det är” haft... Barmark och blidväder vec- ka efter vecka med regn och rusk I med - hög luft och klart. väder utan att termometern sjunkit un- der:nollstrecket,' Det har stundom legat ' något vårligt i: luften med Jjumma vindar, och. faktiskt hår "på tina håll träd.och. buskar bör- nad, då vi annars brukar: kunna UR MIN DAGBOK :1967 n dägbok är man själv redak- grodorna kväka. Påskhelgen blev räkna:: med. snö och -köldgrader. Det: har:minsann ej varit ett svårt I jobbYatt vara snöröjare i'år. ”-Någrå avsnitt ur. denna dagbok ärgäng :1967 ställer sig sålunda: ; on Januari — den rasande hun.” gern$ö "månad. Råttor, möss och sorkar här: redan gjort slut på. si-”- bet "vinterförräd. De har uppsökt husen” och . spannmålsmagasinen ] hotas av en allvarlig fara.'De hål- sig "noga -undan och ur vägen: j katter; illrar, hermeliner, små- Vässlor, L Ugglor och andra fiender." Vinterns kallaste dag blev den':7: gå "det vär. 15" minusgrader. Vår- tecker ydhalländ, den: 25'då ä” började” sjunga :”vår-” vu svåraste. . jen Februäri ”— vårväntandets må.” nad..I. nyheter från staden. hittar; vi följande notis.”Detta är den; sis- : ta vintermäånaden: En frostig men rs verkligen solig. dag--hördes den första -vår-j 4 fläg starungarna... Sommarens. värda: beröm. för. sin insikt.'och Sången i en av parkerna. Det. var ;'varmaste 'dag blev denh. 18 med. 28") rots ”ett:i;de. inte: talgoxen som sjöng, Våldsam över : « plusgrader. Midsommarhelgen blev'] ägde vetenskaplig kunskap. I-den svämning" den 3, då” storm "och ” även -den varm och vacker. regn. smälte undan snön” med :re- imlarna förtälja Gud "kerdtakt;' Den "7: var lärkan åter. - Den ' mystiska :- boven ära”. på” ettränhnu mäktigare sätt kommen och 'stararnå var här den Märkena ' efter bovens”tassar- vid Snödropparna-: blommade": den ' 25,.Den ,27.var .tofsvipan åter.här. ” Mars -— uppvaknandet Kattkonserter hålls" nu. z utanför fönstren. : jälvå? tycker, att deras musik ä; förtju sande,. Flockar . av. råkor/ har, an länt.- Vintern är slut, Pälsdjure 3 har börjat . anlägga vårdräkten.; Älgen och rådjuret. håller; på att” få "nya horn. Snön: smälter: pi träden -och skogen är dropnpand våt. Frosten bildar ny:is: på vat” fenpussarna varje natt. Det är etti festligt spektakel bland: djuren.j ör nu skall det avgöras; "vem det: var, som fick de flesta -barne » som sist måste, därvid, I ras; ätt roten till det "onda ut- ÖMLAÄGGNINGEN TILL N "MERVÄRDESSKATT "är välkommen. skriver tid: hingen. Vili en kommentar till statsverkspropositionen: "net ”kan Bara "beklagas, att in- té- finansministern såg: en möj- lighet:att samtidigt avstå från -energibeskattningen "-— - för, att -ytterligare stärka industrins kon- kurrenskraft utan att inkräkta påcdet tillgängliga. löneutrym- met. ..Kompensation hade han kunnat få genom att höja be- skattningen. av bolag och ekono- miskå föreningar och därtill tå ut lite mer på sprit och tobak. ” Arbetsgivaravgiften har i för- slaget stannat ”Vidj 1' procent. Den utgår som en skatt på lö- nerna och kan, i princip, stimu- lera . rationaliseringssträvandena. Men 'den' kommer: i sista hand att betalas av konsumenterna, och därför hade man lika väl kunnat ta ut en något högre pro- cent i mervärdesskatt. "De 'statliga utgifterna och in- komsterna har numera en: väl dig, omslutning, i runt tal 100 miljoner kronor om dagen. Det är självklart att en så omfattan- de "verksamhet skapar förutsätt- ningar. för..en ganska. effektiv Konjunkturstyrning, Budgetför- slaget präglas av viljan att ut- nyttja .de statliga resurserna till "”medborgarnas rätt och Progressiv. samhällsekonomi, Den kraftiga . ökningen av 'de me: del ”som'” ställs till arbetsmark- nadspolitikens förfogande är ett viktigt uttryck -härför;: Men på " sikt betyder förvisso den rekord- stora... satsningen, på : forskning och utbildning ännu mer, Rege- ringens syn , på. det .. tekniska forsknings: och -utvecklingsarbe- fets. betydelse. färgar ett av de mest ' progressiva inslagen” 1 den, statliga politiken, Det är här som grunden byggs ut för en fort- satt "ökning av svensk: produk: tion och en fortsatt förstärkning av” vårt näringslivs ställning på världsmarknaden. : Vikten härav. har handgripligt demonstrerats på sistone, Vi har » ju knappast anledning att kän- na oss helt:tilfredsställda med utvecklingen -under det år som gått, trots att handelsbalarisen 600 + mindre : hotell behöv: för att rymma de "30.000 bäddar | RESO ' bygdesemester-- erbjuder ij Sverige,” noterade. 'direktör Sture Kelmeling, RESO, när: "hanpå, fredagen talade vid bygdesemes- terkonferensen på :Hedmans.>ho-: tell.i. Hålland, 120 byfogdar från! hela - landet "—- representerande alla semesterbäddarna — Var: ocker] på - konferensen, ” Bygdesemester finns inom 160 semesterområden — "från "Ystad i- söder” till" övre) Norrland, : ie. "= — Hotet från statsmakterna att, | ten, dämpats. växt: till en- för efterkrigstiden hög nivå. Hushållens disponibla reala inkomster ökade i, fjol. med endast 1,7 procent, vilket är. en "av de lägsta ökningssiffrorna' un- der efterkrigstiden, . Ytterst bott- nade detta i: de problem ',som svenskt näringsliv haft .att brot- tas med på en marknad präglad | av . internationell: konjunkturav- - mattning. Särskilda åtgärder har måst vidtagas för att öka (sys- selsättningen, Bl a har. investe- ringsfonder frisläppts i flera om- gångar — samtidigt som den 25- " Pprocentiga investeringsavgiften allt effektivare 'stoppat nybygg- "nationer ' inom, handeln; 'Man "bromsar och gasar” på: samma gångt - Det är dock" de: positiva insla- gen som dominerar. 'Strängs sak- ligt starka '38-miljardersbudget, | som :sannerligen inte präglas -av det som brukar: kallas ”valsper . kulationer”.. M Finansministern har” kunnat utforma sin budget utifrån den Ve andar framtidsutsikterna "ter sig rela- "tivt ljusa för svensk "ekonomi Men i ett" vidare internationellt perspektiv hopar sig de ekono- miska och sociala 'åskmolnen, " Det ' perspektivet är! visserligen / inte" främmande för svensk poli- tik, längt därifrån?” Men idyllen ” dominerar och änrru saknas det , djärva . budgetmäsfsiga "greppet om de Problem sora häger sam- man med miljöförstörelsen 1 det förutsättningen att de: närmaste I: « På allvar:så kommer detta i förs- dra Lin '. Sfatsanslaget för denna erksamhet innebär att det. mås- te : blil,,en, krympning av RESO aktivitet, framför allt. i Norrland. ' Sedan.:, bygdesemesterstarten. kar: man räkna in 6 miljoner gästda- gar, och : statsanslaget för denna : verksamhet har varit 10 öre om dagen, RESO bygdesemester in-| nebär. att ödestugor rustats” upp! och, att kommuner har fått stora : turistinkomster, lagt "RESO bygdésemester har upplevt-sin: 17:e säsong,' fortsatte sedan :»ombudsman Bengt, Olofs- son, ' bygdesemester-”general” i Sverige, berättelsen, En halv mil-! | jon '&venskar har under denna tid provåt: hur :det är att bo på. lan- det i stuga: och ha självhushåll, 5 VECKORS BELA GGNING B gdesemestern är. en 'säsong- företeelse som all annan semester. Normalbeläggningen per stuga är bara, 5 veckor per år. Under de tre. senaste åren har ; medelbe- läggningen ökat... Ser "man till beläggningen för lokala områden så visar det sig att Gotland och Öland -:priviligierats med en me- delbeläggning på 45-resp. 43 da- gar och A5 dagar uppvisar t, ex. Funäsdalen i Norrland.' 2 Man har haft drömmar, spe- ciellt:; i: "lågbeläggningsområden, till:s semesterspridning, fortsatte ombudsman = Olofsson. : Förhopp- ningar : som . väl hela turistnä- ringen.--går " och "bär på, Några så svåra, problem att det avskräc- ker från. julisemester existerar inte, och isamping har ökat de senaste: åren. SMERA UTLÄNNINGAR ' ; Utlandspubliken söker sig mer och mer upp i Sverige. Vi har ju Europas sista orörda vildmark, brukar det heta. Ökningen förra (året var nästan den dubbla mot 1 1966, Öppnas nu bygdesemestérn ta hand att gynna de sydliga och mellan: svenska länen, slutade om- buädsinan | Olofsson, , MNia””Konferensen deltog "även representanter för AMS, Natur- egna landet och 'den "växande förbättrats och prisstegringstak- AN -fattigdomen I u-världen, SS i 2 värdgverket och ”Turisttrafikför- "Istående. där tills det. är alldeles butidet, Tits tll LIE Värregnet föll i strida strömmar den 4. Den 7 var Get 10 plusgra- der, samma dag ropade nötväc- kan sitt glada vårbudskap ut i néjderna, Jag såg de första fjä- rilarna den 10, arton citronfjäri- lar. Den 11 hördes en förunderligt fin flöjtspelning från rymden; det var storspoven' som speladé; sam- ma dag hördes sommarens första åska. Bönderna började sitt vårar: bete den 13 och den 15 hördes sålunda långfredag kall och blå- sig, påskafton kall och blåsig, påskdagen, solig 'och vacker, anr- nandag påsk kall, blåsig och. regn- skurar. De vackra cumulusmolnen visade sig den .28. April hemvändandets' må- rad. Myggorna har börjat bitas. Ack ja, ingenting är fullkomligt. "| Samtidigt som man vill göra en | promenad i detXvackra värvädret skall man behöva fäkta illa” mot vårtrötta myggor. Sädesärlan trip- pade på spindelsmala ben åter här den 1. Den lille lövsångaren var ,äter. här den 12, den lille sångaN "ren som sjunger alltid, även då den arbetar. . Maj; —, Sångens månad. Var och en firar våren på sitt vis, men fåglarnas sätt: är det roligaste. ”Franorna dansar .på myrarna. Det blev grönt till 1: maj detta år och bönderna hade sitt vårarbete fär- digt, Svalornaa var åter här den 4, arten ladusvalor. Fruktträden började slå ut. i blom den 10. Den 11 var det 23 grader varmt i skug- gan."Spinnrockar i skogen, nämli- .gen nattskäran . hörde .jag om kvällen den 11... Pingsten blev mycket vacker med stundom rena högsommarvärmen. Och som: sist ”anlända ' fågelgäst "kom +tornsva- lan "den "17... Rågen. gick i ax före Eriksdagen, därför blev. det även en tidig höst. Redan i slutet av maj började" bönderna : slå sitt gräs till ensilage. ' Juni — Bobyggandets' månad. Mystisk bov" härjar 'i skogen! En nattvandrande bov uppträder i skogen, varje .natt försvinner fle.: ra harungar och: annat villebråd; nattetid . känner sig ingen säker. Den mystiska dråparen” kommer smygande; bland buskarna. "och sken, och fär å skogeris "villebråd: Vem ka mystiska boven vara? Redan: den Juli — De'små barnens” månad. avslöjad: "senaste mordplatsen visar tydligt de vär fråga om mickel m är ute efter mat ät vuxna ungar, vilka har”en nande aptit, någonstans" i en lya. vecka Damernas blev: vacker, Augusti. nad. Andjakt + . ren står vid åkanten gömd i busk- snåren och. har blicken riktad upp: + brinnande, strimma: på västerhimn- len; där 'solen just” gått. ner. De flygande änderna;7 ta silhuetter mot ljuset på him- Den: De flyger rakt mot den plats jr gåren -står, och det är myt iket enkelt för: honom. att sikta. Han skjuter ett, par. ur: flocken, som” inte : änar, - att . någon "står gömd i buskarna. Jägaren blir nermörkt i tron att flocken skall komma tillbaka. EE äl 3. September — Avskedstagandets månad. Denna månad flyttar de flesta av våra sommargäster i få- gelvärlden' ifrån: oss till. varmare trakter; än värt bistra 'vinterkli- mat. - . "Oktober '— De fyllda förrådens månad; 'Alla 'sommarfåglar har försvunnit. Vi såg inte när de for, men de blev borta, Grodorna har dykt i gyttjan och grävt ner sig där..:. Sträckrovfåglarna 'härjar under sin resa 'söderut... 'Ekor- rarna samlar vinterförråd i sina bon, som de ofta alldeles fullprop: par. Våldsam storm den 17:och den; första nattfrosten' komÅ| sent eller natten mellan den 17 och 18 oktober, i omedelbar ' anslutning till den svåra störmen.' November. — De gästande vin- terfåglarnas månad. - Den första snön föll den 27. Annars'är nov vember . em vav de. andefattigaste månaderna på året, även som de- cember men i den månaden finns dock flera ljusglimtar såsom Lu- cia, första advent och jul '.. December — De vita -fötternas och viddernas månad, .Julhelgen blev sig lik i regnets och slaskens tecken. December - brukar man kunna läsa i naturens bok, då bru- kat den första spårsnön: komma; då kan man gå ut och tyda tec- ken och symboler med" sina. ögon. Men hur skulle man :annars kun- na läsa omänte med ögonen? Någ- ra djur kan läsa med-sin' nos: all deles" nyss 'passerade en hare här förbi, och hundens nos: är så” upp: tränad, att den sällan gör några misstag. Det var inte så lätt att lära sig detta, Handstilen 1 dagbo- ken var inte alltid så fager och lättläst," Ja, så tvar min dagbok för 1967 i. det närmaste genomgången. Och nu när året är slut är det bara att börja från början igen, Det blir alltid årets kretsgång, stän- digt gammalt, men ändå ' senaste nytt... Sådan är min stora hobby att skriva ner och datera allt som: rör sig 1 naturen, som jag själv. är ute I så mycket min tid till. låter, Särskilt stor hobby för min del är fågelskådning, forellfiske och svampplockning. . Gunnar Svensson, < Di «den doktor som opererade er för- "eh börjah — med närmaste kvinno- + hela slanten. Lagom är bäst. Peri "Koffebjudning i lekskolan. Kul det här, tyckte” alla barnen, som förs ta ”sk la I ning med ett bekanta sig med. varandra och sin nya," "stimulerande Handikappade barn i - s— ” hade full lsä lekmiljö, ' ”lekskola” "Start: på KSA i landstingets | regi > | Varberg har fått sin första ”lek 1 la”: för rörel hindrad. >> med tiotalet barn i- åldrarna två till sex år. Skolan;” . kommit till stånd tack vare stort stöd från Lions och landstingets regi — d v s landstin förskollärare Gun-Inger Norén som h. praktikanten Elisabeth Larö, medan sjukgymnast Eva Sundsten, . rehabiliteringen, Det gör hon på fredagarna,. den: veckodag som tidigare varit aktuell - för barnens sjukgymnastik och som de det : senaste året "fått "av. Eva ”Sundsten just” på. KSA; :De, är allt-: så något så när hemtama i miljön, vilket säkert gjorde. sitt till. att de- "”buten i ”lekskolan” gick så fint. . ..Praktiskt-taget hela; inredningen” är skänkt,' Lions har gett medel till möblemang och Röda Korset sva- E Det." finns : rutschbana på plats, det finns bi-.- lar, 'd>ckvzgnar och annat som un-- gar” tycker .om - att roa sig med. å bra” att; det' inte ' rar för : lekattiraljen; "Men intet är "kan bli bättre. — Vi behöver läggspel, grammo-' säkén. SDämerna i Röda: Korsets" sy: | stuga här i Varberg håller på med en del". saker till: :verksämheten här, "Och, det är vi givetvis, tacksamma för. Meny som sagt, vill någon hjäl-- på Öss med "ovanstående komplet- terade lekutrustning tackar vi, HJÄLPMEDELSF ÖRRAD: : - FÖR CP- BARN Cnc ”Prån deni januari iår finns det ett hjälpmedelsförråd på KSA, «till :vilket, .Jandstinget anslagit me- "del, "Det" rör sig. om hjälpmedel för ep- -skadade barn, cyklar, bord” ”rollatorer mm, som skall lånas ut till hemmen.' un Ett led i landstingets. satsning För örtroli iga stund er | ”Undrande”. Å Tyvärr kan jag ej besvara er fråga angående orsa- ken till denna andra operation, men detta är naturligtvis ett ytterligt vä- sentligt beslut för er att fatta om ni bör gå med på denna operation eller ej. Jag rekommenderar er att kon- takta överläkaren på kirurgiska kl- niken i hemorten. — och ' kanske även skaffa några upplysningar från ra gången, för att ni själv skall kunna förstå tankarna bakom det- ta samt fatta det slutgiltiga ' beslu- tet, Det är ju trots allt er mage det” gäller, och ni är berättigad er-: hålla så uttömmande förklaringari som möjligt. till de ingrepp som: ; planeras, Lycka till! ee Å ”En som vill veta sanningen”. Ni bör. ta kontakt. — per telefon till klinik och efterhöra om man kan göra den undersökning av ett sper- imaprov som behövs. Denna utred- nihg göres vid många lasarett, men kanske inte överallt, varför ni, för att vinna tid, bör göra en "första utredning telefonledes.: oa »Dofta eller inte dofta?” Att det skulle vara speciellt virilt med en -karl som ångar rnanlighet:(d v s svett, otvättat. hår och obytta un- derkläder) kan jag inte begripa. Lika litet som det är virilt med en kille som doftar patfymbod för fekt hygien, täta byten av under- plagg, transpirationsmedel och gott litet kärvt rak- och hårvatten, se) där en välvårdad och -attraktiv man! Pet är i alla fall min åsikt, - dt lekskol Ad, den barn. Den startade i går! på Kustsanatoriet som skall fungera två förmiddagar i veckan, har ' Eöda Korset, Nu skall. den emellertid drivas i set : svarar för barnens: transportkostnader och. för. lärarlön, delen av verk Det är på | rehabilitering för cp-barnen, sä- ger. Eva Sundsten, som lät barnen i lekskolan pröva de nya hjälpmed- len, vilka några av dem skall få med :sig hem för daglig . ek och motorisk träning. 215 "bärn,- därav tre icke händi- 'kappade, är' anmälda till verksam- heten: på KSA. Samtliga föräldrar i varbergsområdet med handikap- heten, biträdd av > Halmstad, svarar: för "den motoriska ” Lekskolans yngste, tvåårige Jan, var en solig och glad krabat, som trivdes allra bäst. på Funghästen, eller i tant Elisabeths knä. 'pade barn i de aktuella åldrarna fick erbjudande... Nu kommer man nog inte att någon ;gång vara så” ” många som 15, flera av barnen är nämligen 'periodvis placerade på Bräcke-Österby. De' tolv till skolan anmälda. rö- relsehindrade barnen, har samtliga cp-skador eller ryggmärgsbråck, Graden av handikapp varierar. Ge= it för barnen är att de till- Vegetarian i 60 år. om änd- till -kött-, fläsk- 'och vindiet ZÖRICH. (AEP) Den i Schweiz och "de tysktal lande länderna 'välkände ”freds- aposteln”. Max Daetwyler, nu 80 år gammal, har i 60 år. varit vegeta- rian, - fana nykterist - och - -kaffemotståndare, Han drack: bara :vatten och te och inte ens sockerdricka. Hr Daetwy- ler brukade vandra till fots i Alp- landet + och i grannländerna, Han höll tusentals anföränden om :vän- skap, fred och kärlek; till alla som ville höra på, Nu har den gamle och vin, Han höll härom dagen en presskonferens i Zurich och för- klarade: ”Medan det var tid upp- täckte" jag hur gott kött och vin smakade. Gud vare prisad, Jag er- känner” att jag har predikat me- ningslöst' om naturdiet. Bara' dårar erkänner inte att de hade begått ”Gallie” i misstag”, råkostanhängare, |. mannen fått smak för kött, fläsk | bringat långa tider på sjukhus och institutioner, — Vilket. rt ' dem mindre känsliga för miljöskifte än vad som är vanligt bland friska barn. Alla lekte i går! i kraft av sin förmåga, skrattade och var syns Bart lyckliga över att få träffas så många och rasa i en lekvänlig mil- ö. Viktigt är att lära-av varand- ra - och stimuleras till: nya steg i utvecklingen, : | UNDERSKOTTET i Frankrikes ut- rikeshandel i. fjol "uppgick till 5,1 miljarder franc (drygt lika i kr) jämfört: med 4,7. miljarder för 1966, enligt . preliminära -siffror från eko- nomi-.: " och « finansdepartementet, (TT—Reuter) . bones . TJUGO personer har omkom- mit. under den plötsliga köldvåg som de senaste dagarna har svept fram över norra Indien, (TT—-Reuter) : ARETS' FÖRSTA valslakt ägde ny- ligen rum på :Färöarna,. Det. var i . hämnen i Klaksvig,. där man avliva= de 67 stora grindvalar på traditio- nellt sätt med knivar och långa spjut. (TT:s korr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.