f Vv . socken, " ”Vegafärden). er är ,maka,; EAROLMS TIDNING” . rr EE SR FAR e FR JJisdagen. den 23 januari 4 1968. . Hålm lislåds äldsta : Punumacsite ar fyller på ons- dag Halmstads : äldsta . invånare, land, Dagen -firar::hon vid! bästa vigör. Hon är kry och uppe” var- Her i morgon fru Emma Nils- äÄngahus, ISkummieslöv. Waärso les fylleri morgon änkefru. -Ester luta Bengtsson, född. Johansson, Häss- . lehult, Hinneryd,, - ot A BYOSFALL fessor' Adolf Bock, Hälsingborg, har avlidit i en älder av 77 år. Han «var född 1 Berlin, och ge- nomgiék .1907—09. Königl. Kunst gewerbschule i Berlin och var sedan : privatelev hos marinmåla- ren' professor : Hans 'Bohrdt, 1914 tilldelades "han ' kejsar' : Wilhelm I: stipendium för; studier . wid konstakademin 1: Berlin. Krigsut- "brottet .:lade emellertid :tills vida- re hinder för fortsatt utbildning. Hans ; studieresor: 'på. krigsfartyg och, fiskebåtar, Då «segel:yachter och kofferdister” av: alla slag. -har fört :honom: "till många ' länder: bl. a har. han :1930—31 'sjöledes gjort. en. färd. jorden. runt .som han i bild och ord skildrade för den danska ' ”Illustreret ' Familie: Jöurnal”. "Bock, som; var medlem |! av Vegein Berliner Kin: 1944. erhöll: professors: titel... håz haft i-.separatutställningar i Hel: singfors, Abo, Wasa, Björneborg; 1919-39 Finland. + Under tjänstgjorde tyska verkade han';i andra. världskriget. Bock. som. marinmålare". "Danmark till. Sverige, Bock renresenterad :bl;:a.. i. Museum för Meereskunde i "Berlin, . och sta" ehs a” eum " Stockholm - 1 betraktats som mer, Adolt. Bock. Marinmålaren pro- för Å gerberg gister,' för. shela" socknen? iresone- rade -han. -Det var en. idé,. värd att ta vara” på ogH helst även rea- efterföljande släktforskare . och. | sockenhistori: ker, Men vem skulle göra det pch till. och med. göra ; det gratis i en tid, då ett äylikt offerväsen länge ller mindre verklighetsfråmmande. ', Ja, vem? Förmodligen" ingen, annan än han själv,” om det skulle bli "gjort. Näå- väl, ät går Som, den handlingens man han var, satte han. genast igång med det gigantiska arbetet. Det gällde. inte längre en enskild mö niskas s ktliv .genom tiderna tan, hela "Knäreds .sockens per: sonhistoria, ---Med sin, . under en lång bankmannabana I värvade skrivyana” - lögr Mo unde ställa. sig i hans väg, gick han till verket. I bör- jan måste, han vistas långa tider i Lund för forskning: i landsarki- vet, men, sedan snart sagt hela källmaterialet . fotograferats på mikrofilm. och, läsapparat, anskaf- fats, flyttades - forskarsalen. in , hang hem”i 'Allared. Med aldrig slappnande. energi. och med otrött- lig uthållighet" fylldes snabbt det ena pappersarke; efter det andra av hans enastående vackra hand- stil. Deg "efter" dåg, månad efter månad, år etter. år upptog arbe: tet honom, . sju: hela år., Men då var också bord och hyllor. belam- rade. med. räckor av .samlingspär- mar, och högar av papper. Han hade frambragt en männi nikay som" omfattar hela Knäreds kens befolkning, ” individ efter ndivid; | gård. efter går är efter år från . 1850 tillbaka” i tiden längt som kyrkböcker, : jordeböc: ker, mantals- och husförhörsläng- der. och. allt” vad källorna heter står till. buds, do v. s "tin "den äldsta ' bevarade danska jordebo- ken, som. daterar sig till. 1580: talet, Där. bortom är mörker och tystnad: NOT "BEGRAVNING ; Med sitt befolkningsregister har i | Waldemar. Ekvall rest ett ovansk- Sve C ligt, nionument över sin 'fäderne- Nedgång i 1 LMG: S mjölkinvägning Färre leverantörer levererar mera ” Antalet mjölkprod ter in- om = Lantbrukarnas — Mjölk- centrals” område fortsätter att Hhinska,' "konstateras i förenin- "LMC:s omsättning "under senaste verksamhetsåret uppgic] ill ca 352 -FALKENBERGSMEJ ERICT 2 STÖRST I HALLAND ,” én + Falkenberg, där "drygt; 48 milj” kg, |. ilj i året. innan. I Valls berga vär motsvarande siffror resp 40, milj och 43,5 "milj kg, en, kr. fig minskning alltså. Minskning. no ras också. i Varberg; från; 42 milj mot 44 I 1 kg: Även för: Kvibille no! kad invägning, "från, 17, "till "16,4" "Bilden ' visar ; den. kraftiga minskningen av antalet mjölkleveran : ver inom EMC:s s muvarande område; som skett under de senaste 15 milj ke. Under & året gick Borås Mjölkcen" tral och Kinnaortens mejeritörening upp i LMC. "Sammanlagt fanns vid verksamhetsårets slut 20 -drifis- platser; ”Totala' ”entalet medlemmar uppgick till 23.796. i Mjökinväsningen i den & 3 Sk östra regionen, dvs vid meojeriernå. i Alingsås, Borås, Hel Istad, -IHyssnb, Kinna, Svenljunga, Ulrice- hamn och: Vallbro,; e från 105, till 102. milj kg unde: ningen av mjöl ken, som n mottogs med en viss UV CN vet, har söt mycket väl äl. & sover åtlelsen konataléras, alt” "de gångna årens erfarenheter gör att man kan säga, att denna hämt<" ningsform innebär: en fördel för le= verantörerna, Av de ca 17; 000” pro- ducenterna har nu ca. 1.150 gård tank, vartill kommer ett hundr; med kylanordning för transportflas- kor. Under innevarande : verksam= . hetsår planeras” en utökning : av tankhämtningen ' så att " antalet gårdstankar kommer att, stiga till. ' ungefär 2.000." Den' totala kvantitet mjölk, som. hämtas med ”tankbil, skulle, då bli vungefär 125 "milj KE pr, år. " Styrelsen har beslutat at tankhämtning skall införas överallt där så är ekonomiskt möjligt. : — «På måndagen "jordfästes: i Lar Kiolms gravkapell. fru Karin. Nel- sot, trafikförman Henry... Sahlin och byggnadssnickare. bäda Lanolm, :Som inledning" spe- jade" musikdirektör Erland Ska stilla - orgelmusik därefter - ”Kommen till, en oo "Waldemar , Ekvall, Allared, Ve- inge, har avlidit; Han var född den 7 sapril 1891 i Ärla försam- lin + "Strängnäs stift, där fadern är "komminister." Efter student: examen 1911 tog han ekonomisk examen vid: handelshögskolan 1 StockHolm 1918 och : vari 1920-—21 Svenige.Amerikastiftelsens "sti pendiat.. vid... The, Amos , Tuck Schbol; Dagtmouth College, , Han- "over, NH, "rjänsteman vid Sven- skå ”handelsbankéns huvudkontor f Stockholm. 1912, kvarstod han där i denna ställning då. hån befordrades till. kamrer: vilken tjänst. han” lämnade 1958 mé "pension," ” , he gjorde honom särskilt” använd: bar inom. hbankväsendet vid, plan: - läggning. av praktiska ting :: ;och vn ; kontoböcker, torcrsblanker ter, - -kortsystem med : synliga ,ru- ”bitker;'bokföringsmaskiner, inter- nationella pappersformat Oo Sv . Han har också utformat "den nu- varande, svenska ..wäxelblanketten; > R pensioneringen ) öpte han "lantgård I" ;Allared, ;gär . hans ”fädernesläkt en, det sind råån a g förgreningar i grannsockpe historiska - Knäred; YR forskningar stötte. har svårigheter, som. han, FN : Vann, , om, också med. - möda. Hur, Veingal]” de Blåvingaxn. siöng Fader åter” av G. Nordqvist. Så" följde 'bs. 287: 1—4 varefter kyr- ; örrättade 1 koherde' Arthur: Nihlén iordfästningen:” och: utförde ber ' .inramadee - gravningsmässan ” som av nå 424:8 och 600:5.. När kis- fn utbord snelades: stilla orgel musik. Vid gråven: tog de när- "ett "sista farväl: av, den "bortgångna. Kyrkoherde Nihlén ör Lakolms kyrkliga mis- amt framförde de anhörigas tack Jeg ersbetrgeleerne Till sj M usikestraden- ; ,; . (Forts. fr. sid. 1) "de kyrkoherde Hårdh vigseln, som fö jdes' av ps, 234. Musik: "direktör Fridh sjöng därefter 'Välsigna, O. Gud,., det -helga förbund” av Otto: Olson... .Under' fotografernas blixtar "och TVsfilmare tågade brudpa- dio Festivor” av Daniel, .OL "sön, "Under: kvällen -blev brud: Laholm. ” Prestaverande var » Erik» Nilsson, : och . "896: 5; "Många ' vackra . after psalm; 525: 1—2 förrätta rg "ret ut. till tonerna av. ”Prelu: le Ägget nar sedan urminnes tider > . ansetts' nästan "besitta ; en: magisk kraft .— "en: alldeles' särskilt - stor koncentration av vsjälva ”livskraf- ten”! mesta, när det . gäller , att trolla fram "lättlagad soch.. näringsriktig "paret: : föremål för : ett: flertal ” uppvaktningar; bland . annat . från. Sollefteå, stad,! som, ge: nom «sin . PRachef. . Henning Lundström ' överlämnade . sta- "dens? maskot, ett så : "kallat niptroll. Brudpar m dverka: ..de. också- under kväll i.or: - kestern; och det hyllad es med ; massor av telegram och. tal, SCOUTING - SO börjar i dag. Samling I Flick: 17.00. . scoutstugan kl. ös SCHACK. - Na lätt - skulle "inte. dessa: besvärlig: heter ha 'undariröjts; om det hade fönnita: ett, lättöverskadligt och ända” uttömmande befolkningsre- ie) . vw rr 4 a Syähällande” schacksällskap «+ 1 spelar, f.k. kalubumästerskapet. i dag KL i -Medborgarhuset, Kom song SN sten, sÄrsK "pbröd, ,hårdkoka ägg, mat, i én handvändning. Och ma- ten "eller. rätterna är inte-bara. lät- ta och nyttiga -— .de är-goda och |- glada: också .och kan. bli hur om- växlande. spm - helst! ägg. blir - ju gott-tillsammans med :de flesta av våra vanliga livsmedel och passar (lika bra till läckra smörgåsar, till , p matnyttiga lådor och till härliga efterrättert «> öar . SNARE- AGG PÅ TOAST : småkar "lika "Pra på morgonen som på kvällen, när "TV: n ”suger”, eller. för e en m; idag till en, drink H ellér för att middagsmaten diygare, ar GöR SÅ HÄR: -Rosta, vitt; hårt ellér - mjukt skala . och grovhacka dem. Vispa upp grädde till lätt skum, Smaksätt med: salt kaviar, ytterst finhackad gul lök »|elter finklippt gräslök: och blanda ner ägghacket. Lägg upp massan - nyrostat bröd och garnera var- je toast med.en tunn citronskiva. .Beräkna.ca 1 dl grädde, 1 msk sält t kaviar och" i msk 18 till var- Je ägg, , "VARIATION I . Bred tunna skivör grovt, mjukt |' eller. hårt bröd mycket sparsamt |”. med smör, Blanda hårdkokt. grov: hackat ägg med upprensade fin- fördelade sardiner ;1.tomat. Lägg upp. massan. på smörgåsarna: och : garnera med, tomatklyftor. - > - Beräkna 2 små sardinburkar till 3 ÄB. - " VARIATION 2: " Blanda ' hårdkokt” ägg med salt och rökt! kaviar och finklippt gräslök” och "dill Lägg upp massån på smörgåsarna. och garnera, "med tunna” skivor färsk gurka, ' o. . Beräkna ca 1/2. msk! av salt grovhackat kaviar, av rökt kaviar, av gräslök I, INDISKA ÄGG | blir en mustig och mättande hu vudrätt till:en- middag. Persilje- |.- stekt -potatis- smakar utmärkt till, särskilt. om man 'kostar på" sig burk-potatis' och steker:den hel! > GÖR SÅ HÄR: 5: ” > Beräkna 1-2 ägg "per" person I- och mijukkoka" dem '— lägg äggen i en Kastrull; täck med hett. vat- ten ur Varmvättehkranen "och Jat äggen koka - kraftigt. utan lock kd 8 medelstora, vtunt : skivade » gula lökar vr a eV 1/2.tsk salt SMR tsk curry - pkt djupfrysta ärter — ' "otinade! sont . (Lagom mängd till 68 ägg) 3 "Späd med lite" vatten' eller tär- ningsbuljong och låt massan små- puttra. under lock några minuter, Häll: upp curry-ärterna- i en het form; . skala" och dela äggen och placera dem jämt .över hela bot- ten. Dofta gärna: lite -pepparmix eller” nymald svartpeppar över och servera ' rätten” "geriast, ” +” oa MANDELPLATTAR ve d -'en.- verklig: delikatess-efter- rätt, -något alldeles extra att bju- da” familj och främmande på! - GÖR, Så HAR: ' Blanda och vispa” til en jämn smet : 3 dl grädde eler mjölk ; : + 8 di iskallt vatten .. > + sc : 3 dl idealmjölk : mortel "3 ägg "1 tsk salt s 100 'g riven färdig måndelmassa ” Grädda" tunna ' pannkakor av smeten "och servera dem -med glass, kriappt' upptinade djupfrys- tå bär "eller "syrligt äppelmos. istället föratt grädda tunna pann- ”Ikakor kan" man naturligtvis gräd- da ugnspannkakor av smeten —, vid 225 grader; ca 20 min, dana Emigrationsforskning gav. : ' stärkta band Halland--USA Kommittén för halländsk emigrationstörskning, 'som för några år an tillsattes på initiativ av Hall; gen ännu, ett, sammanträde, lands. .Bilduinesförbänd, hade på ' denna gång förlagt till Va bergs museum. Man konstaterade därvid ' att emigrationsforskningen ' rönt stort intresse både i Halland och i USA och alt banden mellan :de båda länderna stärkts, Bortåt tjugotalet studiegrupper.i Halland " har, bedrivit -.emigrationsforskning,. och.: det arbetet pågår delvis fortfarande. - till glädje både för »deltagarna själva och för den professionella forskningen på området. = . ” handint vjuer med hallänningar | Intresset för "gen tycks ha varit störst i meller: sta och norra Halland, Studiecirk- Jar i ämnet har sålunda varit verk- .samma i bl a Frillesås, Gällinge, Landa, Idala, Tvååker, Morup, Akome, Gällared, Fagered, Krogse- red, Eftra, Harplinge, och Veinge. En "omfattande katalogisering av emigranterna har skett, och i mån- gal fall har uppgifterna komplet- terats med fotografier, bandinspel- . ningar, statistiska uppgifter m m.' « Viss emigrationsforskning . har också bedrivits bland före detta .hallänningar i Amerika. Bl a har man fått god hjälp av en ung svensk-amerikan, : Lennart Zetter- "dal; bördig från Frändefors i Dals- land, Han är kultur- och program- ledare inom Wasa Orden of Ameri- ka, och han har bl a gjort en lång rad bandinspelade intervjuer med f d ;hallänningar i USA, Till vå- ren väntas han f ö till Sverige och har då lovat att komma till Hal- land och föreläsa om. emigrationen. Zetterdahl har 'pviort: flera tiotal sknin- Amerika, och kopior av: dessa har: sedan sänts ut till studiecirklarna I resp orter. Att de blivit till stor, glädje belyses bl'a av ett exem= pel från Morup, Där fick en dam höra sin egen syster i Amerika be- rätta emigrationsminnen, och då de båda systrarna inte träffats Person= =. ligen på flera årtionden, blev det givetvis en stor upplevelse. | « Beträffande emigrationskommit- téns framtidsplaner kan nämnas att en sammankomst för. halländska =: forskare i Var- berg i slutet av februari eller bör ' jan av mars. Det blir en endags- kurs med föreläsningar; debatt och arkivstudier, - vn "SEn särskild uts illning om den halländska emigrationen till Ame-. rika planeras. av länets museer i samarbete med länsskolnämnden 1 ' Halmstad. Den väntas bli färdig till hösten och skall utformas så. att den kan. ambulera mellan skolorna Koslakten ärtonhundratalets 1 början via -| fanns det i vårt land ca. 800 000 kor, ' Antalet:: steg sedan'”ganska oavbrutet: fram: till-första världs kriget, då vi.för att klara försörj- ningen fick ta av den. levande köttreserven,. = skriver . agronom Olof Nilsson” i .RLF-tidningen. Drygt :.300 000 kor "fick under krigsåren sin väg till köttgrytor- na ' förkortad. . Omédelbart i efter kriget :började uppbyggelsen igen och. omkring -år 1930 nåddes re- kordsiffran för kobeståndet, ca 2,0 milj djur. Sedan dess har antalet gått her, med avbrott under näg- | ra år i mitten. av 1940-talet. .Det är ,dock först under de senaste åren, som man , kan tala om ut- " ]slaktning.. Ungefär vid årsskiftet 19864/65 passerades 'miljonstrecket och enligt, juniräkningen' 1967" var koantalet nere i 880.000 st, Nu vid årsskiftet torde :siffran . vara ca 850 000 st. Cirkeln för: 1800-taiets. början är sluten, 00 CN 7 De. senaste .. ärens: utslaktning framgår av, följande" uppställning (antal Kör: i 1000- tal). ; Antal Minskning - 1965” 1966 ; 4967, "Under den senaste” femärsperio- den 'har således .koantalet minskat med 328.000 djur, eller med i'ge- nomsnitt. drygt. 60 000 per är. Det är en mycket, hög, siffra. De ut-; : slaktade korna representerar ock- Iså én” mycket stor kvantitet kött. Öra män tänker sig dessa kor upp-:' ställda i en slakterikö och räknar [med att "varje ko "behöver :2,5 m' får manen 15 mil lång kö; Det motsvarar ungefär sträckan Stock- holm—Norrköping. Om man ser på slakten den senaste tiden kan man konstatera "att en: viss 'dämpning skett under 'somimar:” och höstmå- naderha. Senare : "har, dock takten åter ökat." Do "Ännu "snabbare | har', mjölkleve- rantörerhas antal minskat. Det be- for naturligtvis 'på att avgången 'Jär'störst bland mindre besättning. ar. I augusti 1967 fanns cå 116 000 leverantörer mot 129 000" étt år ti: digare, en minskning med 10 pro- cent. '--Kanske .. kommer siffran 100 000. leverantörer att passeras bör broms as: NN t länet. nu gas att vi år 1959 fortfarande ha | de: 200000 mjölkleverantörer 1 landet, ” NM dag: PN praktiskt: taget alla ' salvar.- till. fortsalt . uppfödning, samtidigt som medelslaktvikterna på ungnöten ökat. Detta har fram. tvingat export. Nettoexporten av, nötkött har under de senaste åren omfattat” 15.000-—-20 000; ton, vilket i runt tal motsvarar utslaktning- en... Kostnaderna för. exporten, som ' kan; betraktas som en -: omställ- nirnigskostnad, har fått bäras av ' jordbrukarhå ' själva genom höjda . slaktdjursavgifter och genom att andra: regleringsmedel inom ram: : beloppet fått tas.i anspråk, Och , det rör sig inte om några små- pengar, : Exportkostnaderna för kött" överstiger för närvarande .4 kr' per kg. Varje ko som inte kan säljas inom landet kostar alltså 900—1 200 kr per st att lyfta ut på, världsmarknaden, Vi kan i dag med stor säkerhet säga att vi re- dan : 1969: kommer att hå ett im- portbehov. av kött. Balans uppnås någon gång under -1968 och, ,un- derskottet. blir ganska. snabbt be- tydande. Även, på mejerisidan är det hygglig balans, I det läget . måste det ur :'det samlade Jord- brukets, Synpunkt: vara :fördelak- tigt'opm Uutslaktningen bromsas så att bristläget förskjuts "framåt 1 tiden något år. Det skulle :betyda ett . något lägre mjölkpris, "men man.'skålle samtidigt. slippa” ex- | pörtkostnaden, för utslaktningskor- . na; Från år 1969 kan, vi äta upp dem själva och jordbruket får, ut upptill. 1200.kr mer per slaktko. Man kan också i den här :situa- tionen fråga sig om inte kampan-' jerna för ökad köttproduktion ge- nom.ökat pålägg och höjda slakt- vikter satts in några år för tidigt. IUSIKALISKT Johannes hade lärt: sej spela fiol och bjöd en dag hem några vänner på middag." Efter kaffet tog han :fram' fiolen. och spelade ' en låt. Han fick. stormande applå- der, En av :vännerna bad honom . spela ”Ack Värmeland du sköna”. ' .Johannés' såg; förvånat -på ho- nom. ; 3 mt a 11?.—— undrade han. » [redan iv under; år. 1968,: Det. bör sä- — En gång till? | nar: dragare MN Vv DEMONSTRATION AB/ ALÖ-maskiners Hans Eric Försman demonstre- rar. och ger Er. goda.råd när St aitraäns a "ÅLÖ: Crép orésentant. - det gäller, frontlastare, - Vallberga | "onsdag 24/ 1. Halmstad Ted Se ee nn Og
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.