ÄV LAHOLMS TIDNING IT: Tisdagen den” 23 Januari 19687 — Svag regerings” "skryt, vad hrr Erlander och Sträng som: främsta regeringsrepresen- tanter i 'årets första ,storsam- mandrabbning mellan oppositio- nen och regeringen ansträngde sig att upplysa. "svenska folket om var: att. en bättre” regering än den socialdemokratiska. I vårt - land. inte . går ' att "finna någonstans i världen, -Självbe- röm och. enorm belåtenhet medi ö både det man uträttat- och : "det man underlåtit att göra, karak- |: teriserade de' maratonlånga :rege-| ringsanförandena i. remissdebat- ten, -Inte ens sysselsättningspo-] Ntiker;" som blev huvudtemat för debatten, vår det något fel på. Arbetslösheten , är alls inte så allvarlig, som den "beskrivits. . Och den' hårda "satsningen på | arbetsmarknadspolitiska' åtgär- . der i årets budget, bevisar bara hur.;bra; regeringen sköter, ock t så sysselsättningspolitiken, ytnf Allmän ”-skrytsamhet, . inte minst sunder välår;, är ett väl- känt "drag hos regeringschefen; . Erlander och hans medarbetare: : Med ödesvålet i september fram- för: "ögonen vill, de” inte känna några, gränser för sin förträff- lighét; För de. många. arbetslö: sa i'synnerhet måste tongångar! ””av detta 'slag te sig. ofattbara: Hr. Erlander ägnade sig' åt en lång uppräkning av de al. slag om- bättre handikappvård, Ä äldringsvärd; familjestöd » som regeringen - år. presenterat statsverkspropositionen: - glömde: "nogsamt .bort att. näm: tr sarnitliga.. dessa förslag kommit till på oppositionens | initiativ . och efter. härda” och mängåriga” påtrydkningar ! sär: skilt: från” mittpartierna, " För de märkligaste uttalande- "na stod ,hr 'sträng när” han /be: mötte ' kravet -från. pe. "Hedlunå om ” allmän - sysselsättnings Y- säkring, Det är "inte alls: säkert; "sade hr Sträng, att. de, ni 12 - miljoner arbetslöshetsförsä rade skulle.« -bli..så glada. över. sådan » mg god. "sysselsättning,. trygghet i il "arbete. och .i inkomsten.” Härför krävs aktiva insats stärka. ; näringslivet. : ningskrisen måste på" ett mar-' kant 'sätt ha' fått. löntagare. att, inse nödvändigheten av att fö '.retagen får den injektion de -behöver för, att klara könkär-. | "rensen: och: därmed trygga's Sys: selsättningen för sina anställda: "Det .är sådana: injektioner. som j regeringen: försummat: - att. er "bjuda med företagsnedläggelsér ' ,och arbetslöshet som” följd. Nu - försöker regeringen, n skadan är "skedd, dela; ut mi cin till. de, drabbade 1 form. | olika slags .arbetsmarknadspo i tiken står” isk "öppen i dag" att: varje” ,pästående : från regerihgsnåll om? MNC framstår som ”ömklig > Klaring och. ett. underskat; f porära: - lättnader AT omsen för attirstimulera närihgslivef- och temporär befrielse för företagen från -energiskatt: : vAtgärder' som .hr :Hedlund ansåg måste genom- föras; skyndsamt.- På: frågan om räntan ”fick” hr. Hedrund:: snab- re” än han: förvissö- väntat "lovade. för 'sin 'del arbeta för en "fäntesänkning; vilket. hr, -Hed- lund note ade med. tacksämhet, "Vad. remissdebatten": b krätfta- de” var. att regeringen” bort: sett” "från: sin medicin” ör. att ; Bota arbetslösheten ellér. rättare : för att lindra 'sjukdömén — går : tomhänt 'och. initiativlö: att "fa "väljarna. Pänikslägen sö äv N öl mt 10 år sedan, den 1. februari 1958, sände USA upp sin första rymdsatellit, Explorer 1. Den handfull en- tusiaster som då sysslade med rymdforskning - mötte, ringa -förstäelse 'och tröskeln ut i rymden verkade nästan oöver- .stiglig, Men ett decennium se- "nare sysselsätter rymdindust- rin . 1,3 milj amerikaner, — "De amerikanska rymdpionjärer- Na vann ny, förståelse sedan Sov- jetunionen den 4' oktober .-1957 sänt upp den första satelliten i jerivbana? kring jorden; Sputnik iblev signalen till en bred 'ameri- ansk satsning, på rymdforskning, Ryssarna'hann dock med ännu en Sputnik-uppsändning första "amerikanska -: satelliten, Vanguård . 1, .var 'klar' för: start ' den 6 december 1957. Miljoner samerikaner såg i sina 'TV-appa-' rater huf raketen lämnåde start- plattan på dävarande Cape Cana- veral.Deni"lyfte visserligen, men ': bara 15: cm och exploderade se- dan i eld och rök. De amerikans- ka -" rymdförsöken - genomfördes från början under full insyn av iress, radio och TV, och rappor- törernanhade åtskilliga tillfällen att använda ordet ”fiasko”;' - ;. Uppsägningen. av Explorer 1 den 1 februari 1958 blev emeHer- | tid.ögmitriumf "för. USA:s: rymd- tekniker; inte bara för att satel- liten framgångsrik: bars ut i rym- den sav «sin Jupiter-raket utan "också . för-att den gjorde en. be- tydelsefull ivetenskaplig upptäckt. "Det var nämligen Explorer 1 som upptäckte Van .'Allen-bältet, . det Värv-runt»jorden... -, up; täckte , bl. a. att. jorden inte äre helt. .rund : utan :snarare' lätt påronformad; Endast : nio” dagar därefter sändes ännu en- Explo- rer-satellit, upp: i.:en bana runt jorden. Det; hade varit. motigt -i början, men” nu. var USA på all ”rymdäldern?; a Sa TRANGT I KAPSELN” bet. som under. ären rönt; "den största uppmärksamheten är: av: innan : den, radioaktiva bälte som- omger jor- ' den. -Rymdveteranen Explorer 21: 4 befinner .usig alltjämt ' i 'sin bana . och: har. nu tillryggalagt ca 50 000 4 Den'.17:; mars: samma år sändes | reform. Hur illa får man sont]: ligen, rö "om" människor?” HY Sträng. bör vara medveten: ont pö att. den; reförm soni' centern rei försämring "för dem: som redati annat sätt än ER n ”Pottnar i. gränslös oro. för. eventuella tåp- pade” röster.! Nägo ånnan' för- är försäkrade. Hr (Snänge. ängs]. I j naturliga skäl:den bemannade de-- I len, av. -kymdprogrammet. Den. 20, " positionen, ' redo” attt | beringsniakten. " inför helt öppen ridå. H den följde andlöst hans sj från starten »till: den lyckliga landningen. Varje "detalj iv Glenns | flygning rapporterades minut”för i alla länder, Till och 'med 'häns Hjärtas.: slåg ekade "i högtalarna. ”Ingen astronaut . har '”i-haft så | trängt -i sin kapsel. — vi var alla med på färden”, .summerade en svensk "kommentator, 2. "lov : Under de tio färderna ;med den : | tvåbemannade ”: Gemini-kapseln, "pveriges Hå 'specialiser ; internationella, 1962 : blev, John Glenn. ti 5, 'svepte planenligt ' förbi plane-. ten den 19 "oktober ifjol. Tillsam säventyr'. a minut av radio-'-och' TV:stationer']: fine dö nn dylika” uttalanden she : Den! :massproduktion'y 2 I demiker: om riksdagen: ålagt » universiteten". 'framtvingar een - långt driven; standardisering. : Den. fortfarande ensamme "pro: I fessorni: har:i dag närmae :1 000 elever ”-per läsår mot: ofta "bara ett tjugotal i;början -av. 1940-ta- let. "Den - utvecklingen --drabbar, universiteten -som forskningsin- » stitutioner, särskilt hårt, skriver "Hugo Hegeland. Det otroliga är > emellertid->att . denna -.masspro-: duktion ' av "kvalificerad : arbets- +; kraft : samtidigt ': bestämts: utan ängyn. till vad: marknaden. be". ver i-fråga om kvantitet, kva itet :eller innehåll. krv at :>Paradoxalt:nog -är" det endåst fi agen som” använder utbil:' uttryckte" det, för att förebygga gen sjuka som” arbetslösheten |” sasta vr sär s SKVÄRDA RIKSDAGS: : 2. område” förutsätts ofta tillgång: på nya resurser :när. det - gäller ' lokaler, "läromedel : etc,, påpekar, Skolvärlden i en önskelista över öhskvärda . 'riks- a som inleddes med ”Gus” Grissoms och ..John . Youngs. .femtimmars- - tflygning i. maj :1965 och: avsluta- des "med "svenskättlingen -Edwir Aldrins .. och - James; Lovells';94 timmar ' långa färd i november 1966, -blev.vi vana att flyga..med i kapseln; Vad man främst minns är "Edward Whites: ”rymdprome- nad” "den.+3 "juni 1965, då hans kollega; James. McDivitt -fick an- vända. all sin övertalningsförmåga för att. få in White i kapseln igen, liksom de dramatiska" se- kunderna då Walter Shirra 'och Thömas - Stafford. i Gemini: 6 mötte sina” kolleger Frank Bor- man och. James. Lovell i Gemini 7 i. rymden den 4 december 1965. Det var historiens första rymd- rendezvous. » Mercury; och Gemint-projekten | 5 visade framförallt att människan iativ- och fortsätter: => Huruvida "lokalerna, ' tillgång på läromedel o s v i verklighe- ten motsvarar de anspråk som förutsätts för att skolans perso- nal "skall. kunna fullgöra -de ålagda uppgifterna beror emeller- « tid pårlokala: beslut ute i landets kommuner. :Statsmakterna har varit mycket försiktiga med bin: daride bestämmelser "beträffande kommurala skyldigheter i detta avseende,, Det måste dock vara i statsmakternas intresse att bil- da' sig en uppfattning" om i'vil- ket” utsträckning skolan - vid en idpunkt har de "resurser av de arbetsuppgifter som 'stats- -.makterna ålagt skolans ledning och övrig personal. Därför bör "en? kartläggning göras av de re- - surser som för närvarande står till: skolans ' förfogande i här nämnda. avseenden. Ytterligare en ”värdagsreform” skall här nämnas: Det gäller till- | varatagandet av ”personalerfaren- het 'av 'skolbyggen, Den 'perso- |” nal av "olika" kategorier som ut: nyttjär. én skölbyggnad, .d ”v's skolledare, lärare, biträdesperso- nal, "vaktmästare, bespisnings- Personal, — skolhälsovårdsperso- nal, .elevvärdspersonal.m fl gör efter hand" värdefulla erfaren-« heter” rörande '- anläggningens funktionsduglighet, Den fond av erfarenhet som samlas hos personalen borde bättre än som nu är fallet: kon- tinuerligt och systematiskt” ut- : nyttjas - svid planeringen av nya rutsätts för fullgörandet : kan utstå en längre tids. vistelse il rymdens tyngdlöshet : utan . fy- siska eller psykiska "men, att rymdfarkoster kan mötas och sammankopplas i rymden. .samt att astronauten. : kan "lämna 'sin Kapsel och fritt svävande. i rym- den; utföra vissa ” arbetsuppgifter. Allt detta. är av avgörande be- tydelse för planerna på att land- sätta "amerikanska- astronauter” på månen före "1970, vilket: är målet ör det nu pågående Apoflopro ktet, « forskare” tin? enbart. forsk. g, skriver författaren, som inte. .. tycker .att. industrin. har. mycket | att hämta av ett forskningssari- arbeta med universiteten." Indust: orin bör I stället satsa härdare. på den . egna. forskningen! och, gärna inrätta.t ex forskningsprö fessurer vid: de större företagen AVGIFT På KLAGAN NS Konsunienterna har, SO) kant fått en klagomur, i alm na reklamationsnämnden . som: startade sitt. arbete vid” årsskif: tet." TCO: tidningen kör menterar: ' Å Vad som inte är bra med 'reks lamationsnämnden är att de klål' "gande måste betala en avgift. p mellan 10—50 kronor ifall derad klagan hänskjuts: till nämnden. Motiveringen för avgiften är, en ligt ett' uttalande från reklama: ; tiomsnämnden i 'TCO- -tidningen, nr Äve en den obemannade: delen av det:amerikanska rymdprogrammet 4 har. wunder . det: decennium som gätt. bjudit Då! en hel del drama. 4. tikiochs haft .en enorm betydelse för, en ökad kännedom om andra himlakroppar. och vår egen -.pla- net..;Den, 28 juli 1964 kraschlan- dade; Ranger 7 på månen; men sände? dessförinnan” sensationella närbilder", från: månytan via TV till jorden. Sedan: dess har .må- nen grundligt utforskats av de mjuklandande, .Surveyor-soanderna och...de: kretsande Lunar Örbiter- att man vill ”slippa bli en in:lfarkosterna.. De förstnämnda har stans för allmän kverulans”. Det. ; tagit: enastående bilder av mån- tycker vi är en dålig motivering; "ytan : på 'bara' några cm avstånd Kverulanterna borde man kunna : samt . analyserat dess :beskaffen- sälla: bort -på administrativ. väg, het med hjälp :av minlatyrgräv- Den avgift man nu. tillämpar . skopor och andra instrument. Lu- kan" däremot: skrämma bort; en "nar . Orbiter. har bl, a. : bidragit förfördelad . .konsument,: eftersom tillen fullständig" kartläggning av vederbörande till de pengar han ” månens, ”baksida”. De har också redan "lagt ut för en Vara” eller ', stor betydelse för. Apollo-projek- em tjänst: måste foga! "avgiften: tet.; Man - vet 'nu - att det finns hos reklamaåtionsnämnden, Dess. många. lämpliga -landningspiatser utom finns det människor fi på: månen och 'att :en- astronaut vilka pengarna inte utgör något kann stiga >ut : på ; månytan. utan hinder för kverulans. att,, sjunka ned-i: ett dammlager På vilket sätt skall nämnden eller, möta. någon .annan liknande överraskning. . Surveyor-sonderna skolbyggnader. y ” a itu med dessa? ; har bl. a, konstaterat att månens ”ocean är, ernsav de vanligaste: ;bergarte] na på: vår: egen jord, >. Sar En av de viktigaste ve nekap- liga "upptäckterna: under" 1964 var” det faktum att "planeten Mars; har. samma : slags kraterbemängda yta som månen ' och att den. saknar" en-tät atmosfär, Denna revolutio-' nerande upptäckt. gjordes-av Ma-: mangs..med.. BN Laysk, SOA konsta utforskande av främmande värk dar. : Desö” :”biprodukter” " är ig betydelse för: bl ä ikarvetenskapen. Tack vare 'de amerikanska: kom- munikationssatelliter, som ;:-nu kretsar: i; geostationära, banor runt: jorden," har: människor i'alla länder: förts: närmare. varandra. Vem: kunde:2väl: för: tio” år” sedan drömma om: att vi ert dag' skulle kunna sitta hemma i vår svenska vardagsrum . vid: TV-apparaterna och" 'se..t, ett: sammanträde med FN:s säkerhetsråd" ivsamma ögonblick ,'som "det: äger rum : New. York?" Ändå” är. detta : bara början. Telesatelliternar. :kommér troligen. att få! en allt vidare 'be- tydelse för : förståelsen och. rela- tionerna mellan. folken — t ex. genom global” undervisnings-TV, Vädersatelliterna'. har -' betytt - en tidigare; . oanad '. utveckling :för meteorologin, Tiros 1, den första vädersatelliten;: sändes upp den 1 april: 1961 och nu tar 150 mark- Stationer i.27 länder emot väder- bilder -från amerikanska satelli- ter, : En av- viktigaste: händelserna inom det gångna ”rymddecen- niet” är det FN-fördrag som slöts 1966 beträffande den fredliga ut- forskningen av månen "ock andra himlakroppar "och sdm "bl. a. går |1 ut på att. den' vetenskapliga ut- forskningen. av” dem' skall "ske il" - det "internationella ' samarbetets tecken och: att inget land tillåts stationera massförstörelsevapen | . Rå en himlakropp.; Avtalet inne- är också . ett förbud -mot ned- smitthing av himlakropparra, ' '' Inalles gjorde NASA 25 upp- sändningar under'' det ' gångna året, varav 22 blev framgångsri- ka, Fem av: dessa. utgjordes. av "internationella. projekt. Bland: de mest. Uppmärksammade var . den | - satellit, som av ett italienskt fors- karlag "sändes upp den 26. april med .en .amerikansk, Scout-raket från. en flotte i havet. utanför Kenyas kust, Satellitens uppgift är bl. a catt rapportera om för- hållanden i: jonosfären." ” ARET” SOM. GATT: > i TRAGEDI: OCH TRIUMF SVAr 1967 -inleddes "med en .svår tragedi för hela' det amerikanska rymdprogrammet. : Vid en.repeti- tion av en förestående start, som skulle bli dem första bemannade Apolloflygningen, 'uppstod en. ex- plosionsartad -.brand;i kapseln och destre astronauterna. Virgil Gris- somy,', Edward White och Roger Chaffee; -innebrändes, . Trots deh svära, motgång: som - olyckan. in-|... nebar» räknar man :med' att. det tidigare tidsschemat skall kunna hållas, d.v.s. att man skall kån- na. .landsätta . två amerikanska astronauter på: månen före. nästa års: utgång. Av "avgörande. -betydelse för IT= USA:s första. 10. år i rymden: MN EN från Explorer 1 till RYMDJÄTTE PA VÄG — Här transporteras den 111. meter höga Saturn 5-raketen, med. Apollo-farkosten :på . toppen, till .startplatta. 39" på: Cape, Kennedy för den första provturen :den Vanguard 1-'lyckligen. upp: och : 9 november ifjol, Man får en god uppfattning: om raketens och transportfordonets mått - om man” jämför dem med mannen i. den svarta. cirkeln: enter med: lastbilen. i nedre vänstra hörnet.; d består” av basalt; "vilken: tidsschema .-mannade kapseln: fördes: ca 18 500 i het vid" återinträdet i atmosfären "Feller barn sina "föräldrar. Alltid Saturn 5 t. var? den: första" Pprov- "skjutningeri av Saturn, 5, den väl- "diga" bärraket ;-' på vilken. hela Apollo: -projektet vilar. .Det drama- ”tiska "ögonblicket "kom: den-9-no- Vember, "Saturn : 5 "lämnade . då ;startplatta 9 på Cape ' Kennedy under "utvecklande: av ' 160.: milj hästkrafter... Under ' .de första 150 sekunderna : slukåde raketen 15 tön : bränsle:i .sekunden! Den 'obe- km uti rymden och "dess hastig: var omkring 40000 km/tim. Dess ATP- pengar åt industrin kan öka arbetslösheten Om industrin vå grund av sjun- kande vinster tvingas till ett: ökat beroende: av de ATP, "pengar som bli: ac investeringsbanken . erbju- der kommer det troligen att ske till priset av dämpad investerings: vilja, lägre tillväxttakt ” och ”en kanske växande arbetslöshet, Det är ett olustigt perspektiv, skriver Industriförbundets- chefsekonom, fil d:r Gören Öhlin i senaste numret av Industriförbundets Tid- skrift. Ett mera tilltalande perspektiv vore att liksom ' Japan, där in- dustrins självfinansiering är låg men beroendet av bankerna stort, stimulera en' så gynnsam vinst- konjunktur att inte ens hög av- kastning förslår för att själv fi nansiera de investeringar företa- gen lögkas tilll Under förutsätt- ning att man ger samhällsekono- miskt uttymm?å för industrins in- vesteringar :är det. närmast på den vägen man: kan räkna med att. höja produktiviteten tillräck- ligt för att möta de höga förvänt- ningarna nå årliga lönestegringar, skriver Göran Ohlin; En. sådan politik skulle kunna bli: en dynamisk : "lösning på pro- blemet. att utnyttja det ökade Kollektiva ..sparandet.. i. form av ATP-pengar inom = näringslivet. Men, påpekar, författaren, en så- dan lösning fordrar också att man inte hänger sig åt föreställningen att man bidrar till en rättvisare fördelning av, inkomster och för: mögenheter genom att hålla nere näringslivets lönsamhet, I .samrha nummer av +tidskrif- ” ten konstaterar också Ingmar Eli- dem, ' chef för Fosfatbolaget, att inga krav på en jämnare förmö- genhetsfördelning kan .svepa u dan det faktum att företagen be: höver stora och växande kapital" koncentrationer för att ' kunna klara konkurrensen. Det är ock- så. oansvarigt, att! beskriva före- tagsbeskattninger "som inkomst- och 'förmögenhetsutjämnande: Den jämnare fördelningen måste" sö-' kas på andra vägar, -skriver.Ing- mar Eidem, som bl, a. efterlyser nya försök med olika system för vinstandelar åt de anställda, N ”SIDA:s ende” existensberättigan. de är att främja ekonomiskt.och socialt framåtskridande:i de län- der man vill. hjälpa, skriver. av- delningschef Anders Forsse i SI- DA-publikationen: ”Lediga u-lands- uppdrag”, : populärt : kallad LUPP, och som nu: bresenterar sig i ett något annorlunda. utförande. Från att. tidigare uteslutande ha varit en förteckning” över” lediga tjäns- mera också enstaka artiklar där biståndsfrågor diskuteras, pro. jektbeskrivningar, översikter över stånd .m. m, - "Under rubriken ”Vad skall Sr DA ' göra åt. u-landsforskning”?' skriver A;, Forsse .i ovannämnda artikel.bl. a..ett till de" kanske svåraste, . av . SIDA:s funktioner hör att tillämpa utvecklingsplane: och ”prioritetstänkandet : på -des många: förslag. ' som: väcks till forskningsinsatser . till de: fattiga folkens. bästar. fe oo. "Själva definitionen av "begrep: /sekvensåtgärder — utbildning och ter. i u-land innehåller - LUPP: nu-|: litteratur och . u-länder och bir pet forskning innebär ju; att dess: resultat inte utan. särskilda kon-' SIDA och wlandsforskningen andra; 'biståndsgivares insatser på centrala ämnesområden 1 u-länder effektivare, dch detta utan om- fattande och kostsamma konse. kvensåtgärder' till forskningsre- sultatens utnyttjande, De centrala ämnesområdena är för SIDA:s del ' livsmedelsförsörjningen och , folk- ökningen samt. — om man så vill — .samspelet råellan .dessa båda. Det ligger 1 linje med: "detta resonemang att” den: vetenskap; ; liga. verksamhet, som SIDA i för- sta hand bör stödja, närmast blir bör: ske i intim anknytning till eller rent. äv ..—- kanske helst — såsom: en "del::av, SIDA:s- egen, er ler. till "äventyrs någon. annan bi- ståndsgivares nsatser 'i i u-länder, Som .yanligt rÄnserna kring begreppet z”tillämpad forskning” i flytande: man: kän'sålunda, tänka sig, 'kvalificerad? preventivmedel förskning med! 'utgångspunkt ” 1. allmänna endökrinologiska.:- rön forsknings:-röratida metoder tbildring” av: persönal för. genom: rande av" ett fåmilieplanerings- eller jordbruksför av. tillämpad art, Tillämpningen ' Itrände.. pro”. kanske investeringar — låter. sig : gram "i. ett" u-lähd,' undersökning omsätta i högre produktion” och/ -av "vanliga w-landslivsmedels sam- eller. förbättrad ”Jevnadsvillkor i mansättning och. förskning röran- u-länderna.” Hur. skall :man”, göra | de' metodér att förbättra dem utan kostnaden. för alternativa forsk-:för " konsumenterna, -försöksverk- rmesköld. «fungerade... perfekt. |. åra” 'provet "med glans; . « Ett? av årets mest: intressanta - projekt. : var "när. ; Biosatellite ' 2 sändes upp den. 7 september: Det-' tå : :kretsande '' biologiska 'labora- ' stef torium medförde "miljontals små” växt- och” djurorganismer och un- der:'den . 45, timmar långa. flyg- ningen genomfördes 13" olika '€x- periment ' för "atv utröna . vilken effekt: ' radioaktiv 'strälning. 'och tyngdlöshet har. på levånde. orga nismer; Flertalet av resultaten .vi- sar 'sig inté förrän senare, men redan. nu” har man bl. a; kunnat konstätera att :skoté från vetefrö växter. snabbare. i 'rymdsatelliten än .de skulle gjört i laboratoriet på jorden; : För. innevarahde budgetår har NASA” ett, anslag . på 47. miljar- der dollar. De" tunga -utgifterna för "Apollo-pröjektet är över. Den amerikanska rymdstyrelsen . står nu' inför svåra beslut vad beträf far : :rymdprogrammets framtida inriktning. Men under de närmas- te två åren kommer-USA:s rymd- män ännu 'att främst: dyrka 'må- nen, där: den, inte: längre helt oskärad, glider sin, tysta ban, Och 'nog- blir ' det.:en "oförglömlig dag då den:första: människan ef- ter: lille Petter landstiger på må- ten av Stillhetens' hav, ådet kapseln och "raket bestod i konsekvensåtgärder; y samhet::med.-för. ,ett u-land, nya jordbruksredskap, .: an jordför! ätt- ringsmetoder,. utsäden eller ' drag : länderna?. Det är 1. själva. verket djur, försöksverksamhet” med me- . fråga: om”; en” ekonomisk - kalkyl” toder att hos en analfabetisk' be- . "med "vanlig uppläggning — med folkning väcka: intresse för: någon en: ovanlig grad av kränglighet för den obekant nyttighet på fa- och osäkerhet, Biståndsbyråkra-;' miljeplanerings- 'eHler Jliysmedels- ten kan sorå vanligt få många. framställningens omr: de, > goda "råd, från: svenskar; :FN-or- gan och . andra, "före: sin 'avväg-|. SIDA" Kår' emellertid” i denna ning, men "han mäste själv stå mångfald av förslag och lärdöms- till svars "efteråt. ' Vv cl yttringar: att, odla. sin trädgård, : All forskning kan: sägas vara Å d, v. 5. att överväga stöd endast ” kningsinsatser.,.m ed idan » det "väntade utbytet. för u- 5. någon : mening "utvecklingsfräm- till sådan "vetenskaplig" verksam- nen, kanske någonstans i närhe- jandé; så långt kan man hålla med = alla' förslagsställare. Men därav följer” naturligtvis inte, att SIDA” kan" eller bör stödja all forskning, Det allmänna stöd, som bedöms böra lämnas' forskningen i Sverige.. utgår "ju från Kungl. Maj:t SIDA:s.. befattning ' med forskning bör då vara direkt — genom bidrag — eHer indirekt — genom ' att uppmuntra till: stöd från annat nationellt; eller från internationellt håll — främja” så- dan' vetenskaplig verksamhet, som är ägnad" att göra SIDA:s eller het, som är av I princip tillämpad art, "som ligger inom de båda nämnda” ”"”huvudområdena a; för svenskt utvecklingsbistånd, . vars vätitade resultat utan mycken omgång kan komma mottagarlän- dernas : befolkning till godo och - först och" sist :— som från . mottagari ernas "ansvariga myn- digheters: synpunkt: väl kan. kon- kurrera med andra möjliga: sätt att utnyttja de. trots allt begrän- , sade resurser SIDA kan ställa till "dess förfogande”, ee + "Under 1967 har förhandlingar Hans . Nordwall, ii : . . förts mellan det engelska” företa- Fd get Fullwood & - Bland Ltd., och Engel k rv mjölkmaskinsfabrikant ” startar dotterbolag i. Sverige "årtionden skaffat sig en ledande position i flera länder bl a Hol land. | , . Fullwoods "mjölkmaskinspro- gram upptar en lång rad av typer och : varianter för" olika länders önskemål och behov: För Sveriges det svenska AWRON-maskiner vir - k ulterat i att Fullwoo [ETT ORD oc land - "PÅ: VÄGEN Bland - Ltd. kommer att övertaga AKRON-maskiners aktier i det un: - ”Jag är icke allena ty- Fadern är méd mig”. (Joh, 16: 32)., Jesus levde' i ständig gemen- skap. med Gud. Han 'stod Fadern närmare än en man sin. hustru var han "medveten om sin' Him- melske Faders. närhet. och försök- te göra "hans vilja: Den gemen- skapen var. sådan. att han kunde säga: ”Jag och Fadern äro ett”. Han tvivlade aldrig på: Guds närhet "och "hans makt när han botade de sjuka, stillade stormen eller uppväckte döda, Han” sade: ”Gärningarna, dem gör Fadern som bor i mig”, Några timmar "innan "han skui- le gå korsetg väg, var han till- sammang med. dem han wundervi- sat och. litat på i. tre år, Han sade d : dem: "I skolen lämna mig allena... dock jag är. icke allena, ty Fadern är méd” mig”. Jesus levde, arbetade och äls- li kade oss, alltid medveten om Guds” närvaro. Medvetandet: om Guds i närvaro var det som gjor- de att han i dödens stund utro- pade: ”Fader, i':dina händer be- faller jag "min" ande”. Vilket liv! Vilken underbar Frälsaret ' . ! ti I företaget Fullwood Sweden AB. flyttas firman från Järpås till Ska- nodiska länderna kommer att upp: rättas. ' Fullwood' Sweden AB dotterbolag till Storbritanniens största mjölk- maskinstillverkare. Därmed täc- ker Fullwood praktiskt taget hela den västeuropeiska marknaden. f n på att läggas upp i Sverige genom ett nät av representanter och maskinfirmor. y nentér till de Fullwood- anlägg- ningar som skall säljas i de nor- diska länderna kommer att ske i Sverige, Sweden AB har Keith Rodger ut- setts, verksam i bl a England, Austra- mer Rodger från Boumatic : i Dan- mark. . engelskt företag som grundades år 1785 i staden Ellesmere, (CC Ooffrån början var firman leverantör "oo dtill lantbruket och kom tidigt in der : 1966 startade mjölkmaskins- I samband med övertagandet ra, 'där huvudkontor. för de tre Genom aktieövertagandet blir -' Försäljning . och service håller Tillverkningen av Vissa kompö- Till företagsledare i Fullwood Rodger har tidigare varit ien och Danmark,.' Närmast kom- SATSAR PA SVERIGE Fullwood & Bland Ltd. är ett Redan so NYGIFT oo Jag. skulle, ju. koka. tvätten, - le står inte ett dugg om saken, 's på mjölkens . behandling... I dag v står Fullwood & Bland Ltd. som men 1 den här! eländiga kokboken Storbritanniens största. mjölkma- del har det varit. relativt lätt att välja uten. lämplig linje:som upp- tar bl. a spannmaskiner,; rör- mjölkningsanläggningar och her- ringbonestall, "Det kännetecknan- de draget för Fullwood är att man alltid satsat härt på att få, fram nya system. och lösningar. Därför en ledande position, vilket. natur- ligtvis bidragit till att företaget blivit känt. Mjölkledningar i glas, hetvattendiskning, -- mätbehållare helt i glas och herringbonestall med 'rak svansbom är exempel på detaljer som förts ut på markna-. den av Fullwood--och -som sedan. visat. sig få stor betydelse för mjölkproduktionen. | I sitt arbete har Fullwood nog- grant ; uppmärksammat mastitis- problemet. Fuliwood har /' därför dimensionerat. sina anläggningar och system i enlighet med forsk- ningens resultat på området. Full- wood kan därför idag erbjuda Sve- riges lantbrukare många förnäm- liga saker, vilka man är ensam om. Ett bra exempel utgör mjölkled- ningen i heat resistant glas med innerdiametern '40 "mm, I motsats till plastledningar, vilka vanligt- vis används d Sverige, kan dessa glasledningar diskas effektivt med hög vattentemperatur,.: Arean på . dessa glasledningar är mer än 30 procent större än de 34 mm Plast. ledningar som säljes i Svérige, Detta - innebär att ' risk för var kinstillverkare och Har. .på några No ot moa ad NY så (Forts. Siv seven har man i detta avséende intagit ' avvägningen. mellan å- ena sidan latt göra dem mindre . tilltalände » '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.