N LAHOLMS TIDNING Lördagen den' 27 januari 1068" z | Konjunktärbaromérern — --" Visar fortsatt lågtryck -- Finansministér "Gunnar "Sträng ” T Lördagen den 27. janvari 1908 | a förslag, som han inte reste in- gav T'sina k arer till årets statsverksproposition uttryck för en försiktig optimism beträffande konjunkturutvecklingen . under 1968. Han spådde en konjunktur- uppgång i Västeuropa och. USA, vilken--skulle: skapa förutsättnin- gar för en fortsatt exportökning « för vårt land. Denna var 6,5 pros : cent" under förra året, och hr Sträng ansåg-en likhande ökning trolig även i år. D trodde . räntesänkning. - ar emot. Hr Sträng blir , kanske därför en pådrivande kraft på riksbanksledningen fören : snar ot - Frågan är emellertid om det är tillräckligt med endast räntesänk<=. ning, Det behövs säkerligen ryt-" terligare stimulans, I varje: fall torde. vänta-och-se-attityden va-” ra alldeles otillräcklig i nuvaran=:, de situation, God : beredskap med” finansministern på en jämn och ' full sysselsättning, Tyvärr bekräftar inte "konjunk- turinstitutets senaste rapport, som publicerades på måndagseftermid- 'dägen, derna optimism. Utveck- lingen för den' svenska industrin " - under fjärde.kvartalet 1967 ble sämre än vad företagen planerat. , Denna dämpning gällde såväl ex- port= som hemmamarknad. -Rer-: sultatet härav + blev ”att "antalet anställda arbetare och tjänstemän inom industrin. minskade, tjänste- männen förhållandevis i mer, än ar- betarna, ale t Prognoserna för första kvarta-"' let ”i 'år är inte helle; optimistiska. Visserligen väntas" orderläget på .exporimarknaden förbättras .något, men förbli oför. ändrat på hemmamarknaden: med; fortsatt nedskärning av .äntalet ar betare och tjänstemän som. följd Det mest: angelägna” förefaller alltså vara. att stimulera "avsätt-, i. ningen i vårt eget land: Nå det": gäller s k pitalvaror utgör naz - turligtvis der rekord nt .har en särskilt kraftig "broms." ' ning av Den enprotentiga'" "diskontohöjnin>" gen i. samband, med, Englands,. Danmarks och Finla ring och det därpå följande'.valu- tautflödet från Sverige. var - -kan- 7 ske nödvändig. just, då; för att ” dämma upp, detta, Det upphörde också ganska "Snart. "Men 'kan' det vara" förnuftigt "att ' fortsätta ”med ;; ” högränteläget? " Tiden måste : nu; "vara mogén för en- justering ned-" åt efter den kraftiga och» något ingen: ..- Det. höga. ränteläget: till I påspådning a av lag fen bå m " ga”håll och därmed även /utrym : mé för större: produktionsaktivitet.: : Centerpartiledaren Gunnar Hed » lund, slog mycket. hårt : debatten just, på högräntepol « ker och finansministern: -OPpone«, rade inte möt räntesänkningskra- » våt. Det' var faktiskt den. enda vunkt ihr SEE Sf "da genom dessa medel; . och lagerhållning i det här fallet” av handlingskraft i den riktnin- i hittills. skilt” Järnvägsvagnsskyltarna. och beredskg be-' ten för friställda är nödvändiga. åtgärder, 'men , man kommer" ju inte åt själva grunden till. det on-- 1 denna. såväl: som i många andra :zitua- tioner 'kan det visa sig billigare: att satsa på förebyggande åtgär-' der —- d.v.s ökad. konkumtion ' — som ger | utrymme för ökad produktion och därmed även ökad N sysselsättning. Någon "större "grad gen har inte regeringen presterat. : oniserade centerledaren Gunnar: Hedlund i remissdebatten i: förra? veckan på tal om den av SJ. "ledningen planerade nedläggni -lande följts av- en partimotion'”, från centern, i vilken begärs. alt inte: i" skall företas utan riksdagens god järnvägsstationer . fi kännande. "Motionärerna tar" "upp 'bla's dana synpunkter som att.den hö; ning av vägstandarden. som förut- ”sätts--här trafik" I överflyttats' trång tjärnväg till :landsväg inte: er -den utsträckning att den: motsv: rar, »föreliggande behov. kommunikationer. är nödvändig för e 1 södesdiger”, för ; bygd. Centern kräver” att även terna -skally beaktas. och inte en” ft :dast- de driftsekonomiska.' Annars «. kan, de: :samhällsekonomiska «för : Dess" oförmåga att” hålla" iifla- tionen -börta' och att:förhinara |: arbetslösheten :Har kommit. väl jarna att värda det'dånska par- | tiet ryggen.” Förra ;Bånigen > stöd . par de: "splittrngar ' Här: urholkat dess : förmåga att dra till! sig: väljarna: De radikale 'venstre Under led-. ning av. räaniEe anar en vd je som det inte velat pge fast- än det ett tag syntes föga popuw' lärt” Sedan:radikale venstre gjor- de sig fritt från samarbetet med gedeialdemokraterna: "har denna " linje på nytt markerats, Partiet.'vill "hushålla med de offentliga Fedlen Foch är tvek- samt: inför Danmarks NATO-en- rat av-ett nordiskt samarbete. .Banisatipnens 'sammanträde le ga sig" återval : upnskattas! ct Något "förvånande. är; att: Aksel: t Pensionärerna ... (Forts, fr. sid. 1) tr Yr +. "rerna till tre olika utfärder. Bl. a. besökte man Halmstad med omgivningar . och tittade även på det s.k, Miniland där > pensionärerna intresserat tog . del" av riksbekanta slott. och , andra historiska byggnader "samt merkantila och industri- ; eta anläggningar, allt presen- i terat i miniatyrformat. De två ' Övriga sommarturerna gjordes , till”Falkenberg 'resp. Båstad. ; I fyra omgångar kunde för- t eningen i samarbete :med Rö- : da Korset arrangera ter- Hallands centralkassa ökade ; inlåningen z fjol J4 procent | Halland: - Det fö tönd äret för : för -, Jordbrukskredit medförde en ökning som något översteg rekord- året 1966.” Vid årsskiftet 1966/67 hade inlåningen just passerat 250 ” milj kr. Nu har också utlåningen överskridit denna gräns, Omslut- ningen vid årsskiftet utgjorde inlåning 286 milj och utlåning 257 ' "milj kr. Ökningen' under år 1967 utgjorde 35,7' milj inlåning, mot- svarande 14,3 proc, en högst markant ökning. Utlåningsökningen var - 28 milj kr. Direktör Oscar André, som lämnat dessa uppgifter, om- » talar också, att upprustningen av jordbrukskassornas lokaler fort- satt i planenlig omfattning. Bl a har Drängsered-Krogsereds - och "Lidhultsortens jordbrukskassor under året tagit nya och bättre 1o- " kaler i användning. Genom fusion har Harplinge] förort kas: lagits med . Beträffande de lokala jordbruks- ha vi också fått en del i; else "för sina medlemmar Lägalund, ett uppskattat arrangemang " som får . efter- | följare i -år, med en första Omgång den 18 april Ekonomin gick ihop 1967 visar kassarapporterna; Behållningen, inkluderande blomsterfondens kassa; uppgick' till 526 kr. Hela kassaomsättningen uppgick — till 2.865 kr, — Vi sparar inte pengar i föreningen, förklarade ordföran- den Nils Kristoffersson, uten an- vänder medlen till trevliga och stimulerande . förströelser, utfär- der. 0. dyl. för vår .medlemska- ers. ryter . toa ; STYRELSEN FORTSÄTTER Ansvarsfrihet beviljades. förstås såväl. styfelse, som kassör och när klubban slogs. i. bordet för val. av årets styrelse, gick det raskt undan, Nils Kristoffersson, Mellbystrand, . fortsätter således -I Som ordförande och i förenings- plånboken håller också i år Evald |. ' Jönsson, Trulstorp. Blin', Nilsson, Mellbystrand, Arthur, Svensson, Lilla Tjärby, och Evald Jönsson, ”omklubbades”. också till förnyat styrelseår. . Omval blev det. även j: -J åv: revisorerna' Gottfrid Bonnarp och, Gustav . Andersson,. Ösarp, medan. ; ;Oscar Larsson, : Lilla Tjär: by, :- Kvarstår : sedan .föregåen val. . i Nilgsl: - Kristoffersson. omvaldes representera. vid distriktsor: och Arthur” Svensson, fortsätter även lo år som sfanbärare.: - Albert, Nils- on, Lilla. Tjärby, försökte. avsä- som: tidningsför- men. det: ville inte säljare, - Se, | Sramptet. gå. med. på. — En så jare som Albert jär han” har sålt "bäst | inom distriktet. Och. så -fann -han att ' fortsätta: :med. 'denna tillsattes pförsed Elin EE i "samband 'med föreninget «mandat av. 20:-är--ingen katastrof. - mot « .bakgrunden.- Av, de. -storar framgångar. som det. enade; spars: t hade förra gängen. Tydligt "är att. bornben "på Grönland som i -tpåpassligt utnyttjades av: partier- "na ytterst. till: vänster "hade "loc-. «kat många. tveksamma satt rösta på dem. '"Av'sämma skäl kan ma ”att även radikalerna sor ju” äl -källsinniga gentemot. .NATO drog -:fördel av händelsen på Grönländ: - Bortsett . därifrån är emellertid radikalerna valets segrare något ; ::som får sin! betydelse vid rege- 'ringsbildningen. Även de konser- vativa, » noterade. vackra . fram, kostnad, ne FISNDAMM PÅ FARMEN 2v on Te il FIN: FÖRTJÄNST: "kan: fånga. 15-000 kg' fisk ' per år. er » GER: enta” Staterna — "liksom" i Sveri se —-läggs varje år” ett stor: antal: småjordbruk” ner. Många amerikanska - farmare . har ”emel« lertid funnit' ett alternativ till att " lämna. sin gård. Genom att bli fiskodlare" Då deltid kan 'de-stan- å fårm 'och tjäna sitt upper Och "de, kan garantera sina av : kunder "att 'den fisk: de levererar | fee -| per tunnland. I sina dammår: FT): november är de färdiga-att fångas |: är Kyicksilverfri ”: Kineserna började odla” fisk rTe- 500 .£. Kr, men odling i s en hy och expan- näringsgren. Odlingen - av sivx mindre ' mal ”(catfish) "i" USA är ett..exempel. Under 1966 utvann ammanlagt "omkring 19 er, « kilo, jämfört med; bara terna . räknar: med, att "produk. tion. av mal i fiskdamrmar "skall ytterligare fördubblas + inom två ” i. vanlig . fisk i desså' Jaxöring, aborre "och Det "finns "idag över två "in ner; fiskdammar i USA; på .far- mer, och "i. kommunal regi;” Far- "marna vet att fiskdammarna kan ge. god. "avkastning för: relativt låga- investeringar. För. att det . verkligen skall löna sig bör man "förfoga-över len areal på ca åtta hektar. Detta (kräver 'en 'investe; ring på. ca '12 000 dollar," Det är- liga underhållet belöper' sig till| omkring 5000 dollar "och man Med ett -pris av” 77. cent per kilo man. : are TILL. BETE a En farmare. i delstaten" Arkans sas utplanterar i april varje” år |. mellan 500 och "1000 -malungar och väger. då över ett' halvt kilo]: annan . farmare, S avsatt: en: stor de "av sin" åker- samt, mal. Småfisken transporte- ras långa sträckor i:stora tank- bilar! och levereras till .sportaffä- rer som säljer : den, till fritidsfis- kare vilka föredrar levande bete. med fiskodling av detta-slag kan mycket väl inplantera ”laxöring, aborre, mal' eller karp i. ina dammar och ' låta fritidsfiskare komma "dit 'att pröva" lyckan. Far-| maren har då två alternativ: an tingen "kan han "sälja fiskekort eller också. ta en viss avgift fö. vårje uppdragen "fisk. : Allt efler ”fiskfarmare”. sätt och affärerna går bra i ett land som har 21 miljoner fritids-) fiskare. - :Nt ör . båda. på.5 blir inkomsten nära 11000 dollar. |. Arbetet kan lätt ' klaras” aven I: . 2 — idealvikten för stekpannan, 'En |: . Kansas,' har) >» areal till 30 fiskdammar.:Här. od-Å lar han småfisk till levande. bete ]' De farmare'".som inte vill syssla : arbetar". på: detta Kklu bsmäll, och: jär smötet” var över. M gick : till : trivsam. dens 12g0'a 'vrat Joe! kyr! oherdeparet' Nihlén” och :köm- miristerdaret” Samdell.. Komminis- | : kr tern; fi Verner; Anderssons" bok" om "La: holms" " socken.: : Men innan . dess ' hade det både. snélats-och siungits NORARASArd en Dagens musiceran- i t,, Edit' Svensson, : Mellby- 2 strand underhöll : med: sång. och "idragsvelsmusik och .: föreningens nybildade". zsångkör. — helt -kvinn- ig — pgiorde även - ett framträ- dande till fru Svenssons -ackom- paniemang. ok Allt var således ombonat” 'och "trivsamt «och - föreningen kan -nu "iIgrina sig. an” ett nytt. arbetsår |. merk samma» entusiasm som, de tidigarest es , vr 2 Gil Honan 1 fn Fast nrédning - es ingskommissionen,” ” om . Hsatt, en ' särskild, kom: tmitté, med representanter : för ; > bL.t-a; producenter, grossister - och livsmedelshandlare, Avsik- ten är att kommittén, .skall!ar- beta, fram - svensk standard in "vom detta ' område, Bl packningar som butiksinred- Ningar. "De" "idéer - -som nu "diskuteras bygger på att butikernas fas- ta inredning byts ut mot upp: ställ ingsplatser : för rörliga ”försäljningsmöbler”;" t, ex. " . rullpallar,. Dessa kan "göras i ” ordning redan på. den produ: cerande industrin, 'och kan se- "dan ställas in direkt i' buti- Butikspersonalen behö: v€ strängt taget "bara" skö- ta ”kassaapparaterna, medan kunden 'sj v plockar ' fram as VATOFNA', herr En. förutsättning för att ett 2 oo i. "> Usis, sådant. system ' skall - fungera U "> (Forts, fr. sia. 1)”. möten; : utfärder, eller dylikt ":och 3 dsortens jordbrukskassa intressanta upplysningar. oh Södra Marks jordbruk med Varbergsortens.. Centralkassan har nu endast fy- ra jordbrukskassor med mindre än 3 milj inlåning, och mer än hälften av kassorna ha mer än 5 milj in- låning. Fem jordbrukskassor ha 20 milj eller mera i förmedlad inlå- ning. Den största jordbrukskassan . är nu Halmtadsortens med 37,6 milj inlåning: Den torde därmed ha bli- vit. nummer. 4 i landet i storleks- ordning. Vid beräkning av det ekonomis- ka resultatet bör. centralkassan och de anslutna jordbrukskassorna be- traktas som en" enhet. .En' sådan koncernredovisning : avspeglar un- gefär jämförliga siffror med år 1966. . Ränterabatter 'ha föreslagits med ett från 560.000 till 618.000 kr' ökat belopp. Dessa rabatter skall dock fastställas av "respektive för- eningsstämmor. Godkännes försla- ” gen, tillföres beloppen medlemmar- nas insatsfordran; Avsättningen till värderegleringskonto : för - utlånin- gen" har minskats . och' redovisas med 500.000-kr: T stället har netto-' vinst "redövisats : med ökat: belopp, | eller 440.000 kr. Avskrivning å in- » ventarier. "har skett! med c:a :200.000 kr och å fastigheler med 16.000 kr. Halmstadsk är tidigare nämnd, Ökningen av inlåningen i denna kassa uppgick till över 9 milj kr under 1967, vilket torde va- ra ett tämligen rekordartat belopp. Häri är ej inräknad den inlånings- ökning. som tillförts kassan ge- nom fusionen med Harplinge. Som god tvåa i inlåningsökning kan man notera Falkenbergskassan med. drygt 5 milj. Laholmsortens, Tvååkers och Vessigeortens jord- brukskassor ha ökat med vardera över 1 milj på inlåningssidan. Fal- kenbergs- -och : Varbergskassor- na redovisar . båda drygt 29 milj inlåning, och Norra Hallands jord- brukskassa i Kungsbacka är endast en hårsmån från 20' milj kr. Vida- re kan utläsas "att: ,Drängsereds- och Enslövskassorna på inlåningssi- dan passerat 3 milj. Fageredskas- san samt 'Ätrans och Torups jord- brukskassor ha 'nått förbi 4 milj, Okome, Veinge 'och ' Vessige- bro jordbrukskassor ha överskridit on oe va Skara = Yesus- -sade: Icke sviljen: väl: ock- så I gå-bort?. Simon Petrus sva- rade-honom:- Herre till -vem skul: le vi gå? Du har. det eviga livets ord. Joh, 6: 67, GS, "Allt flera människor känner i denna tid, utan att: regelbundet bruka nådens medel, en viss drag- ning till kristendomen, dess grundsatser och gåvor. Ja, vem längtar inte efter syndaförlåtelse och frid? Och vem vill inte, när sjukdomen och döden gör sig på- mint, lyssna till det” eviga livets ord? "Många längtar väl Men få är de som tar steget fullt ut, för att bli delaktiga av gudsge menskapens underbara gåvor. Det räcker inte med att vara välvilligt inställd till kristendo- men, att' bara. veta vilka .krav Herren ställer på oss människor, för. att viska. bli delaktiga av hans goda gåvor. Utan han ford- rar också, 'att vi försöker göra hans vilja. Och när vi upptäc- ker, .att det- inte. går . av egen kraft, ser vi, att: vi mäste fly till Frälsaren . och dagligen söka hans gemenskap, så att han får verka 'i oss både vilja och gär- ning.: Endast genom Kristus och i hans efterföljd kan wi göra Guds vilja i osjälvisk kärlek, ren- het och, Ärltenet. P2 måndag 800 S sk 820 5 milj, Knäredsortens 7, Lahol ortens: och : Vallbergaortens 8 milj ' och "Tvååkerskassan 9 milj kr i in- låning. Den relativt gynnsamma ökningstakten är "jämnt fördelad över länets olika bygder, - > ' Rikspappers' i. landsting "har. bidragit med 582.913 kr. Sveriges Pappers industri bund har” dessutom svarat för” de kostnader. som var förenade: med "anordnande av lokaler för! pappersmaskin Jm. mi; sämt-' även . inköp: av denna, Till? pappersmaskinen ma "100.000 > kr ; från Ax:son Johnsons stiftelse samt ;anslag, från Markaryds köping åoch 7 - landstinget på "vardera 294.666; kr, "Enligt ;åppgift har förbundets: kostnader för, det- inredning samt inköp av star ;digvarande' under sningsma: ibergs' Jäns” Jändstings förvalt- ningsutskott.: daterad .-den 19 "november 1957 anförde Sveri- ges” Pappersbruksförbund ati man funnit. sig böra undersö- > ka möjligheterna att inrätta "'en för branschen” gemensam : yrkesskola för” utbildning , av » ungdomar, "som senare skulle bekläda mera krävande . be- fattningar som : arbetare eller ' vidareutbildas ' till arbetsleda- |” re. Förbundet hade vid:sina överväganden utgått från att ' en riksskola för utbildning av Pappersarbetare skulle: skapa ett underlag av utbildad ar- betskraft för de mest kvalifi-|' cerade befattningarna, medan " yrkesutbildningen i övrigt bor: de kunna överlämnas till de enskilda företagen; ” Förvaltningsutskottet . meddela- de i sitt svar att utskottet var berett att träda i 'förhandlingar i frågan, "Den redovisning som landstingets förvaltningsdelegation avgav. till förvaltningsutskottet, ledde till, att utskottet i skrivel se den 28 augusti 1958 bl.a, att ut- skottet inte var berett föreslå, att landstinget ställde sig: som är att varobtnas förpackningar är anpassade till ” gällande svensk ' standard, En väsent- lig del av kommitténs”arbete är därför att undersöka hur vissa omoderna förpackningar — ölbacken t. ex. — skall kun: na infogas i ett standardiserat hanteringssysten. I vissa fall får man "tänka sig att' skapa nya förpackningsformer. . Men det finns. en rad. andra problem som man också måste lösa, Butikerna måste kunna ta emot större 'varuenheter än tidi- gare, Inte minst ökar kraven på mottagningslokaler för varor som fordrar kyl- och frysförvaring. -Avlastningen är också ett be- kymmer. Här vill man bl. a. sam- ordna bilarnas flakhöjder med höjden på butikernas lastkajer. Men eftersom många butiker helt saknar lastkaj, mäste man söka andra lösningar. Ett förslag är att förse bilarna med hiss, var- igenom pallarna kan sänkas ned i gatuplanet och”rullas in i buti ken, huvudman för ifrågavarande sko- la, trots att man var: eniga om värdet av. att instutionen förla- des "till. länet, Vid samma års landsting ' beslöts ; emellertid att uppdraga åt:förvaltningsutskottet att fortsätta förhandlingarna. med Sveriges Pappersbruksförbund samt att ge. förvaltningsutskottet bemyndigande ''atf : under: 'förut- sättning av: godtagbara överens- komräelser ". kunde. ”träffas-”med förbundet, Markaryds. båda :kom- muner "samt: Stiftelsen. Markaryds folkhögskola ' fatta. beslut. i frågan "om «att landstinget skulle ställa” sig som "huvudmän för Sko- lan... ' Sedan överenskomrnélse träffats. Utsågs :en byggnadskommitté, be- stående av: dåvarande kommunalt kamreraren . Gunnar "Andersson, disponent ' Otto ; Heijne : direktör Gunna arsson;: dåvarande "kon" sulenten:Harald Persson och då- varande rektor ' Erik : Petersson. Till: sekreterare utsågs: dåvarande direktörsassistenten |" Sven Åke Persson. Den" 16 "juni 1961 :tillde- lades landstinget statsbidrag med 2.161,000 "kr, ' varav. 903.000 kr för verkstads-+ och” ..lärosalsbyggnaden och: - >gymhastikbyggnaden - ; samt 1.258. 000 kr till elevhem och mat. salsbyggnaderna.- . Länsärbetsnämnden : 'meddelåde igångsättningstillstånd den 26 ju: ni "1961: Undervisningen vid. sko- lan :startade 'den' 10 januari 1963 och i den '7- juni! samrha år invig- des " anläggningen . av ” inrikesmi- nister . Rune..Johansson,. 1 a ör Lätt från P3. Skolradio: 9.00 Engels- ka för 4:an; 9,20 Tvåan sjunger och spelar II; 940 Vi leker teater 2; 9,55 Teknik i dag; 10.15 Let's Get It Right; 19.30 Engelska 'för S:an; 10,55 Dramats historia; 11.15 Tyska för 8:an; 11.30 Franska för 8:an, 12.15 Lätt från P3, Skolradio: 12.25 Fyrans mu- sik. 16. 12.45. Sändningsuppehåll.' 13.20 Svenska för utlänningar, 13. 40—18.15 språkträning. 18.20 Nyheter: på fins- ka,' 18.25 Vädret, 18.30 Radiokonser- 'vatoriet '— : Musikens ' material och förm, ' 19.00 : Fransk '. nybörjarkurs. 19.30—23.00. Musikradion — värd.S, XKruckenberg: ” Silhuetten; .. 19.35 Brahms-sånger; 20.00 Barockstunden: Berämda " 78:or med Bach-musik; 20.45 . Schumanns -:Vårsymfoni; 21.15 Musica: Nova; ” 2145 .. Floor - Peeters spelar på "orgeln 'i Johannes kyrka i Stockholm; 22.00—23. nis och Chlo ; ” ) > il or | iran P3 måndag "> 0009 Melodiradion. 5.00 Nyhéter;' 5.59 Senaste: nytt.” Därefter ” varje timme : Melodiradion 6.10 Nyheter på finska, 6.15 Melodiradi 700 Ri Morgonpop. 7.15" Melodiradion. i j Matbörsen.. 11.10 Melodiradion; 11.30 "Toppentipset. 11.45 Familjen Anders- son. 12.00 Det ska vi fira! 13.00 Re- gionalradion: Idag. 13.05 . Melodira- dion! :15.00 Sextetten; 16.00. Barnens melodiradio: , 16,15 Hallå igen. 17.25 Grattis! 18.00 Löpsedeln, 18.05 Anders Linder på grammofon, 18,15. Regio 'nalradion.; 18. 30 Tio i topp. 19.30 Me- tet: Fred. Åkerström. 20.30 Jazzsolis- ter." 20.45 "Musik . för" hela slanten. 23.00 Nyheterna. 2 05—24.00 Melodi- radion, «to tom: kl: 21.59 utom "kl. 18.59. : 16.00. lodiparaden; 20.00 :”Trubadurporträt-' 21.00 Nalen Story..;21.35 Melodiradion, | -- | 4:e söndagen efter Trettondagen: Av kyrkoherde. Richard Sundqvist, Skölveno o församling, s stift, "Men inför mötet med Kristus är det nu en-gång så, att mången går " bekymrad bort, Att lämna allt och följa Jesus blev för myc- ket för den rike ynglingen, ty han” hade många ägodelar. För många unga i vår tid är det nöjeslystraden och . äventyrslus- ten, 'som drar dem bort från Kris- tus, så snart -konfirmationstiden är över, Det är väl därför att de inte kan tänka sig, att livet med Kristus verkligen kan ge. den djupaste glädje. och det under: baraste äventyr, ” : Men tänk bara på aposteln Pau Ii äventyrliga och glädjefyllda missionsfärder. Andra gär bort från Kristus med den invändning- . en, att det I evangelierna är 3å mycket, som är dunkelt och oklart. Men är du, käre: läsare, en sådan kritiker, så låt detta" inte längre hindra dig att vandra ”med Jesus fram 1 de bästa åren till andens källa, till livets ljus”. Han bryr sig inte om, ifall du inte "med ditt förnuft fattar allt, som hör 'den andliga världen till. Han vill tala: till ditt samvete, först och främst, Där är det ock- så 'så mycket som: är oklart” och dunkelt, : . : Ja, det. "sjuka samvetet har hindrat otaliga «+ betungade att vandra med Jesus till. klarhet och ' ljus. Vi vill gälla förmer än vad vi är, Även inför Gud, VI vill inte bli avslöjade, .Vi dövar sam- vetet. och håller:« oss bofta” från Kristus, så länge som möjligt. Så länge det går oss väl i händer, så lyckas det möjligen. Men kom- mer der "olyckor och” motgångar i vår” väg, faller vi till föga. ”Om: T- söker - mig av allt. edert hjärta, så skolen .I finna mig”, så säger Herren, Vi- kan -inte fortsätta hela livet att leva som andra, att tro som andra, att tän- ka och vilja. som. andra, Men sö- ker och finner du: Kristus och lever ” med honom 1 regelbundet bruk av nådens medel, Guds ord och nattvarden, då skall du leva som” han, tro som, han, tänka .och vilja! som "han: Ty Kristus är vä- gen)» sanningen: soch livet. Han har, Foder eviga” livets ord. NAR mös I dag: GÖTE i & Solen' gå Fp a kl. 8.25 och ned 36 olen anda kl. 8.25 ock, ned kl, 16.26, Halland har 1501 abe I mot 970 i januari förra året "Antalet arhetslösa i i "Halland der 15 januari var enligt rapport från Iösarbetsnämadek. . 1.501, varav 214 kvinnor. Det var betydligt me: än för en månad sedan, då siffran uppgick - till 689, därav 173 kvinnor, och även mer än i januari förra " uppgick till 970, men då var antalet arbetslösa kvinnor fler Snöstorm och kyla veckan före räkningsdagen medförde ett större antal temporärt friställda än fallet |: var vid decemberräkningen, Inte endast anställda vid byggnadsföre- tag och inom tegel-' och betongin- "dustrien utan också fiskare, väg- arbetare, skogsarbetare m fl var berörda. Antalet på detta sätt ar- betslösa personer kan beräknas till c:a 190 personer för hela länet och återfinnes inom samtliga områden med undantag för metall. Av kort- arbete förekommeér emellertid ökad efterfrågan; ” KOMPETENTA YRKES- ARBETARE EFTERFRÅGAS Arbetsmarknadssituationen i lä- net är alltjämt osäker och mycket varierande ' inom olika branscher, Kompetenta yrkesarbetare inom oli- ka fack efterfrågas vid alla konto- ren, men i övrigt förekommer åter- hållsamhet från sida, Under perioden har varsel om upp- ägni ii för c:a 130 an- - för tidsarbete berördes 227 I d. förek lemmar. s Räkningsdagen var 1834 personer syssel: i beredsk bete, där- |; Falkent ställda i Oskarström . medan tidigare permitteringshot vid en skolindustri till hade ett vägarbete med sju ar- betare tillfälligt nedlagts på grund av vädret. Antalet arkivarbetare ut- gjorde 45 personer Vid" omskol- ningskurser fanns, 426 personer i och 122 personer utom länet, + > 494 LEDIGA PLATSER | Hela antalet lediga platser ut- gjorde räkningsdagen 494, en ned- gång från december med 72 plat- ser, men 80-talet fler än under ja- | nuari 1967, Minskad efterfrågan återfinns främst inom - undervis- ningssektorn, där lärartjänsterna tillsatts före terminsstarten, men även industrisektorn - uppvisar i jämförelse med december en minsk- ning med ett 30-tal platser. Me- talla och = livsmedelsbranscherna samt handeln beröres främst av det- ta, ren nedgången rör sig om rela- tivt obetydliga siffror. Inon. bygg- . nadssektorn och gruppen husligt g och träindustri i Var- berg för närvarande inte syns vara aktuellt. — Konservindustrien. har för närvarande én av säsongen be- tingad dämpning och inom handeln är efterfrågan också svag. Brist no- teras på sjuksköterskor, underskö- terskor och barnmorskor samt vård- biträden, som genomgått ' utbild- ning. TRÖGT FÖR TEKNIKER. OCH KONTORSANSTÄLLDA "Inför vårterminen kunde efter- frågad lärarepersonal. tillgodoses i mycket stor utsträckning och en- året, då de arbetslösas antal —: 221 stycken... s--.. 4 dast ett mindre ahtal lärareplatser fanns vakanta vid starten, För tek- niker och kontorsanställda & är mark= naden : mycket trög. Pri att öka utbild i tillfällena för ungdomar har mötts med stor förståelse hos skolmyndig- heter och kommuner 'med "resultat att 113 ungdomar redan börjat eler 1 dagarna skall påbörja kurser av olika he. st KI Ne ” Sinnligt vin Är ni vinkännare? Det här kanske kan vara en hjälp att förbättra vin. smakandets teknik. "Fen gammal tysk örtbok som kom ut någon gång på 1600-talet g9ch där det bl a' utförligt talas om vinprov- ningens teknik konstaterar författa- ren att ett gott vin med behållning ska kunna ' registreras av männi- skans alia fem sinnen. Den formel som han därvid kommer fram till — ursprungligen "lånad från Hora- tius — kallar han Costa, vinet ska rämligen njutas på ett femfaldigt sätta «oo A on Colore = genom ' färgen Odore = genom lukten ' =. «> + LÄ Sapore = genom smaken Tactu = genom känseln Auditu = genom hörseln ” > Stöd aktionen för. TALTIDNINGAR åt Sveriges Blinda. : POSTGIRO: 90 03 26
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.