C ">. na" "kärnvapenlaker” ”öch 7 . | , | oe | - 4” . S . per " N | i | c ä - | : ” LAHOLMS "TIDNING : Tisdagen den 30 Jönvart 1088 N me roa : TS ! SS T . Tisdagen den 30 fed 1968 IT.= = VÄXANDE ARBETSBÖRDA - ee ”Genoln att nedrustningens kärn- " problem; totalt . provstopp : och dskärning av kär ternas atompotential, inte; kunnat ' föras . närmare; sin lösning på H grund av. rivaliteten och miss- tänksamheten + har projektet att hindra kärnvapnens spridning till andra. länder. kommit att stå i , förgrunden de senaste åren. Käns- - laf av: vanmakt har fått. även de , kärnvapenlösa länderna att fram- ställa en överenskommelse härom som ett panacé som skulle. råda ' bot på den både kvalitativt och . kvantitativt accelererande -upp- rustningen, Tanken. är att med denna offerKandling förmå kärn- vapenmakterna, att, göra eftergif-.' | ter på de väsentliga punkterna, "Det: reviderade - utkast . som "nu lagts fram av de två supermak- terna tar visserligen. ökad. hänsyn vissa” av - de - kärnvapenlösas ' men förbigår "i mn på motprestatio- . i ”det'nya, utkastet är att paragrafen. om kontrollen som > tidigare lämnats blank formulerats >; så 'att det-gör det Jättare- fram-= för alltför Västtyskland; som sva- rat för den skarpaste kritiken; att acceptera utkästet, :D& som”skri-' - vit på får nämligen' enskilt ellér kollektivt" träffa . avtal "med" In-. terhationella” "åtomenergiorganet i ” ningen. självt Kunna 'svara för- kontrollen : under en övergångsperiod av två år. För att de kärnvapenlösa inte skall bli lidande tekniskt och eko- nomiskt skall .de- civilt. använd- bara rön som görs: vid atompro- ven: ställas: till, deras: förfogande liksom . atomsprängämnen till lägsta pris, Själva ' undandrar:: sig |. supermakterna kontroll "men ' de förbinder sig att inleda förhand- lingar om nedskärning av sina e0- ; ställer skyddsgarantier . för... de kärnva- penlösa i utsikt. H ,Supermakterna har alltså - gjort utkastet "så aptitligt. som” möjligt för att få det antaget av "nedrust-" ningskonferensen ” i Geneve” före I den 15 mars å. denna; skall av- ge rapport” till "Förenta Nationer-, na, En rad dunkla" punkter åter” står. emellertid. att. reda. pp. För-, : handlingarna. med i Wienorganet ' medger en frist på halvtannat år och kan förmodas bli besvärliga |. inte;.rhinst: genom jmotsättningar |” na mellan Frankrike och de: öv=: riga EEC-länderna.' Reaktiohen-T Bonn 'är försiktig men det är att " notera att man gör in ändningar " mot'att ävfalet & skall ; Man rördat I 4 ; H den” enskilda" staten i nationella politiken; Men det för |' | » utsätter att stormakterna tar heö' la 'änsvaret' för världsfreden och ' ingriper så att fördelen av inne- - havet inte. utnyttjas: för utpress- | + - Kärnvapenspridningen'. ett förgrundsproblem -- Jing skulle öka krigsriskerna men då får man inte ”Hömma att kärn-=; vapenmakternas politik går ut på att inte behöva tillgripa "dessa >: vapen." Kärnvapen ändrar i själ- va'.verket inte den globala mak balansen .. nämnvärt "och . supe makterna förblir supermakter: dem "förutan... or le vara ett erkännande: åv status; quo, garanterad av 'oeniga super: "makter i en värld fylld av: intré 'sekonflikter. Det sista en stat ger. upp. är. sin suveränitet och därfö får.man 'räkna' med -ätt-flera sta=' -ter kommer" att skaffa: sig kärni! vapen om inte supermakterna skär 'ned' sin 'årsenal istället för att » ständigt öka den. Den” nationella” självbevarelsedriften är när allt: kommer ”onikring,. den : berger: - lättnader i istänler VS : tycka, ; sent! Pa säkerhet. Någon rädsla för Stor= ”britannien eller. Frankrike före- ligger sålunda inte och det är ute- slutet att de skulle bilda en enad front mot en stat som beslutar . sig för att lägga sig till med egna kärnvapen, "Motiv" behöver inte saknas.' Västtyskland skulle kun" na tänkas göra det för att hävda sig gentemot Frankrike, Israel mot Egypten, Australien - mot Indone- sien, Frågan är akut för' Indien; som på grund av sin alliansfrihet inte kan påräkna' stormaktsgaranz .:: tier och, ett indiskt beslut skulle mana Pakistan till efterföljd, Det är "möjligt. att en, sådan; utveck " Att avstå från kärnvapen sku dsfredén. -Riksdågsmännen Gösta. Josefs son i. Halmstad 'och Eric: Moös- -Getinge: har . i :gemen- [ skatte. : i Jogsärabbade vid Li berednings-] I verket -i' Laholm...; De ; vacker : tank SEN IDE | är, Bara a "herrarna sett! mera I på... - för stunden, hade avgängsveder- ilagen. och med” fenr "restskatte-]: bekymmer . med de både .årtiklar . påpekat hur detta. med beskattningen : på. avgångsveder- . lagen. hårt? djabbat. de -berörda |: i mänga istället pens; I consortes att :de" skall medverka. a still en skattelättnad,' har de även I vär: "välsignelse. Även om man: onekligen. kan att 'syndarn vaknat väl bör ning. Om det förelåg en bred in-' tressegemenskåp: mellan kärnva=: penmakterna » skulle 'de : kärnva-=: pehlösa inte befinna sig i en val- situation; men' nu är det ju så att'deéras främsta gemensamma in- tresse är att bevara sitt monopol mödan motsättningarna är domis nerände'i övrigt. +Man kän till exempel ställa frå gä hur” mycket ' supermakterna är bertäda att offra för att hind- | är vapenspridning som in= te direkt” Bterverkar: på deras egen I NVÄNDRINGEN Den "Socialdemokratiske ekono- men och riksdagsmannen Hans HagnelL -var iett anförande i :remissdebatten starkt . kritisk mot att invandring av utländska !- arbetare till Sverige medges i en tid; då fler och fler svenska arbetare och " tjänstemän blir arbetslösa, skriver väx jöpla- det (cp): Den”. häftighet; varmed hr Hagnell: nu motsäges; tyder, på att det-ligger mycket sunt för- ruft i.hans kritik mot invand- ringspolitiken, Så länge som -ar- betslösheten här i Sverige bara det -'knappast ' vara att ' uppmuntra ” arbe- tare i andra länder att komma hit. Det' har riu i polemiken mot "hr" Hagnell påståtts,. att det sär bevis på” dålig. solidaritet mot ar- betslösa i. andra länder att inte låta dem. invandra tiil Sverige. Kanske det. Men då är det ock- så bevis på dålig solidaritet, när socialdemokratiska tidningar kritis ar svenska. nävstriägare' för att de" etablerar nya företag i länder med' billig arbetskraft. | Det faktiska förhållandet är ju det;-att: dessa: företagare med in- dustrietableringarna på ett myc- ket "verksamt sätt. bidrager till att bekämpa. arbetslöstet ::där både direkt" genom att ge arbets. lösa ärbéte''och indirekt genom de sidoverkningar som en ny industri alltid” utövar i samhäk "let: och';gentemot andra företag. Stöd. ; Genom sysslolöshet ,: något land i världen. "ihvandringspolitiken.. Är att. den " kraft, kommer yrkena att förbli " betsmarknaden. : ve - många "exempel 2 Det: ätt :» "Sverige är ostridigt” skall bistå anära "länder. så "långt detta 'nu''är rimligt. Men vi: bi-|: "står dem "icke ' genom att låta "svenska. arbetare gå sysslolösa och Jeva, på 'arbetslöshetsunder- och overksamhet kan vi inte hj Den. allvarligaste kritiken, mot kanske bidrager. till att” bibehål- 1 låglöner inom. t. ex. vård och |: serviceyrken. => sel Visst råder det. brist på per-j/ sonal inom vissa yrken, Men det I kommer det alltid att göra, så länge tjänster där är "lågavlöna- de och. så. länge. det finns. and- ra arbetstillfällen, Fylles arbets- kräftsbristen inom -nämnda 'yr- ker genom import av - arbets- lågavlönade. sZLiB a För den, som 'har ett” 'påkert : och välavlönat, arbete, är det | 7 lätt att säga, att. vi -skall vara kv solidariska : med . and N och tillåta . invandring. öber 'oen- NS de av läget på den svenska ar. a » Värre är det för. arbetslösa och för folk, som är anställda inom |. » låglöneyrkena . och inte ”ser: nå- .gon annan ' utsikt till standard- höjning »än en högre värdering från--samhällets sida -av. deras arbetsinsats.- Vi har sett alltför på". trångsynt skråanda inom 'de' högst.” avlö- näde yrkena för att ha rätt att kritisera en befogad. oro hos låg- | ”lönegrupperna för lönepress ge nom invandring. | redningar 4 dingör”— ; I då-rkommijssionen” fått” : 3 omtalar chefen. fö i dog, har i mänga 'å FÖR från rikspolisstyrelsens kriminal-:' sekton :för "1967 visar att sekt nen anlitats i ett ökat antal gröv- re” brottsutredningar, ' Detta har medfört att kriminalsektionen . i Stockholm "under praktiskt taget hela året haft en stor arbetsbör- : da, eftersom de' olika polisdistri ten ' i, landet rekvirerat; förstärk-' ning från: sektionen, meddelar rikspolisstyrelsen, '-- Under 1967 har alltså Tikspolis- styrelsens kriminalsektion under långa tider gett betydande” perso- nalinsatser i samband -med- gröv- re. brottslighet, Detta har "betytt att! det "lönande ”arbeti vid” "de ölika” kommissionerna: ryckts:sön- der, Som exempel kan 'nämnas att sektionen på begäran av län: Polischefen 'i Stockholms län tid- vis” deltog i Handen-utredningen' med 24 kriminalmän, - Sektionens medverkah' sträckte sig under ti- den : järruari I december 1967. Sammitid gt med de: stora insatser- na”'i: Handen. -utredhingen' itillhan- dahöll ma ersonal vid mordut Sundsvall” och. L 4 , brott har: sektionen på "begär; tillrandahållit . " personal" ' för ett flertal "ekonomiska" "utredningar: Under "två månader. i'höstås:ar- betade 'sammanlagt? 10 :;. man: smed just: utredningar, av på flera platser lastningen: Och" utjämnin S nerna var tidvis 'så stora..att.en- .dast några få man., fanns: till- gängliga på > ståtioneri ingsorten. Iela sektionen har. 63 man, ”Detta: har bl:-a.. medför it begäran om ”"hiälp, - har: man -inte., alltid omedelbart. kunnat lämna denna”, Kriminalkommissär son, '”Därför "har". tillfällen :; vidarebefordrat ;- . Den nu färdigställda statistikenning till länspolischefen ' i Stock- :år, "Samarbetet inom landet och med "tillrättaskaffas”. / in | ingripanden, .som tidigare gjorts -| skadat 'och förkommet gods mins- .| kat betydligt 8 järnvägs, 'post. och. Inbrottssektio- |]: 'der året. I'karhpen mot förfals: (ter tillämpar vid bedrägerier rik- :: kontor... . : hs RIKSKRIMINALEN holms län samt polisen i Göte borg m, fl. distrikt”. Kriminalsektionen ” har - under året deltagit i 15 utredningar be- träffande våldsbrott eller anmälan. om försvunna personer där brott kunnat misstänkas. Bland de eko- nomiska ' utredningar,' som ' tagit lång tid, kan nämnas utredningen beträffande inköp gjorda av Stockholms - läns . landsting samt rova. bedrägerier i Tierp, I sist- nämnda fall föreligger skade- ståndsyrkanden på över en halv miljon kronor. . Kassaskåpsinbrotten uppvisar under 1967 -en betydande minsk- ning i. förhållande till' föregående "konstaterar :hr Göransson. polismyndigheterna i de övriga nordiska länderna har givit goda resultat, . Det kan nämnas att sektionens personal bla. deltog i utredninggn, som gällde inbrot- 'tet" i. Fituna; där varor till ett "värde -av- över 2 miljoner kund= > Brotten mot äldringar har 'ock- så. minskat - under 1967, Detta kan nog till en del bero på de mot .. personer... som sig” "på sådana - brott. Vad "järnvägskommissioneris ar- bete beträffar uppvisar SJ:s sta- tistik att dess nettokostnader för specialiserat rafört med 1965 och. 66.” Ett 100- tal utredningar om stöl- der i: samband -med postbeford- ran samt spaning och utredningar av förfalskningsbrott med 'riksom- fattande” karaktär har' gjorts un- karna' och" bedragarna har: 2 000 pösttjänstemän . och" bankpersonal från; hela "landet. genom polisens försorg”. fått. information "om de tillvägagångssätt som. detta 'klien- tade mot våra: post-, och / bank- [ställningarna om begärd! förs Hållands : MS- - Hallands. MS- gs” styrelse, från. vänster. Erling Eriksen, ven. Dahl, Marianne Blixt, Göte örening har endast ett verksamhetsår bakom; sig men "kan. tr trots detta Sjunne Andersson, Waldemar Larsson, "dr ” Malmberg och Torsten: Brandt. N uppvisa :ett: mycket. gott resnitat av sitt arbete: Vad sägs om att” föreningen”. under. "detta ' första å år. 'kunnat bidra "med 200, 000 kr till rehabiliteringshemmet Vintersol ' på "Teneriffa, bv "Där finns; nä ett: speciellt halfandrum, till: vilket :också landstinget. lämnar bidrag och där . flera hall ningar. under det gångna" året under en tremånadersperiod återfått en stor del av; ri elsef rimågan efter" att ha' helt varit bundna vid rullstolen, " Nu "Satsar föreningen på ett re- habiliteringst på -h 1 Halland -eller "västra. Småland, ett hem -som: skall. stå öppet för han- dikappade från hela södra Sverige. "Det finns endast.-ett liknande hem förut i Jandet, nämligen i Sigtuna, : Vid .en pressinformation på lång- vårdskliniken : vid 'Centrallasarettet He i Halmstad -på' lördagsförmiddagen |.. omtalade , föreningens - ordförande direktör Waldemar Larsson, att man redan har en grundplåt,. men vad tisnö' och kyld "vet. jag: här. aldrig - sett ; honom ifågelbordet, vid. ' fönst fbleckat, :mene” han: lever ä id honom” jag: ämnade skriv sten "artikeli "Att detär 4 ch:ser piggt osynliga spetsar. av isnålar. Rym- 'ke sved Jag: med: bestämdhet för Hallands: segel. flyttar han stober "och återvänder 4 april Holkert" hänger: dä barka :en ” smula: gisten.::och-'still .kommen på poppelns;: «stam, «Un-, :der. en period. i.:sommar. höll. en 'flugsnapparfamilj till "där: Honan” ruväde äggen; och hanen imusice- ade" förs, henne. så det drillade- jublande” Benom: hela nn blom- :mander och grönskande trädgår- den: Så. kläcktes. ungarna. fram hi deg. upp på i flugor. a. insekter, som: ljustrad; ter. ösa ruscher fmeéllan;; valven, > Het. vi de, daggiga; ni urrande dagarnas: tid. "Nui. den karga vinterm; rgo- nen vaknar en rödhake. därinne d holken;, «Den ' brukar. ofta slinka hit ;in..om kvällarna: Här har. den ett: skyddat och relativt dragfritt natth rbärge.' Det” bästa, som lå- ter: sig uppbringas , i trakten. in "värmen "från . den duniga uppe, ikroppen; stannar en" ljuvligt sömngivande - sky . inne "i. det trånga schaktet; Inga faror hötar. Ugglan tar sig inte in.” Det går verlämna sig. helt åt dvalan, ge, mörkret ruvar över: slätt KOgar; dhåken ligger där och morg- i 1 åren: "och ; | klart: Ögonens pärlemor. kikar älet; som låter en" frostig sil kt . Det är något i lju- Tr; som är nytt för säsong: r Vitmenad vinter” med frostaimma | över” slätten, Han fläxar: ut; Sätter, 'sig "på "en av”pöppelns; grenar som är spröd: frusna-ä til kvistspetsarna, Det, blåger 'en svag vind, och den biter," .som öm" den "bar 'med : sig len "är mörk ”plåviolett, liks tormbådande: Fr.ensam vit g darrar, i. Zenit: "Rödha en": g "med, osedvanligt stela örelser:: Kölder sluter sin stränga En skata: skrattar ” svultet nå- j gonstans' i närheten. Och ev grä- t svarv; kommer - i sin” guppande fykt över trädgården. Krokar. sig ji en gren. Dagen har börjat. ödhKaken :för sin del flyger, till deshögen. Dercihittar. dock mycket. att, plocka i sig, Då det. plötsligt, söm, 'om han kom animan med. med frost nor. och sträng ovädersbådan- sky, Den flyger mot ett föns: :; boningshuset. Står där någ- gonblick '. som en 'svärmare- fjäril på 'svirrande vingar. fram- =» för fönstret. Han ser några stora |. levande skuggor röra sig därinne, Han sätter "sig: försiktigt. Hans näbb knackar som en liten väd- jande.; knoger mot, rutans glas. « Det. finns inga' larver eller in: sekter ' till den lille : stackaren. Men : fågelbordet . är 'rågat med riiatrester; Men han: bryr -sig..ej om" detta. utan. flyger upp igen framför fönstret. Det. röda bröstet under, den ' grå" 'hättan' tindrar gråsälg om förvåren." Skuggorna inne-. rummet har. stannat: de rör. sig inte under någon minut. Och "ute "vid vägen hörs en last- man behö är en tomt eller & ännu hellre: en "byggnad, som, lämpar, sig försdetta” ändamål: efte: vederbö SN te aa vara "något lyxigt, utan snärare så, att det finns en hel” del Byggnader, derhållas höga" "kostnader: Men r allt.är” utrymmen i'ett ,rehabiliterings-. hem; är föreningen 'villig' att åta sig de säkerligen" dryga; ombyggnads- kostnaderna, om endast så att säga ; stommen”' kän. ställas” till ”förenin”- ättat för att fylla måste finnäs ut- jukgymnastik 'och te- etvis bannlysta ed hissar, men vana vid i bostadshus. Én svårt rö- å, bio: som avkoppling" eller: helt 'en- het att själv öppna, hissdörrarna, då även 'en fullt frisk människa måste ta i. ordentligt för att lyckas med detta, Ett lätt tryck på en knapp skall vara tillräckligt för att hisss], dörrarna skall öppnas. . och sedan skall fotoceller svara för 'att de in- te stängs förrän vederbörande kom" mit in i hissen. Föreningen ligger ännu i start- groparna, poängterar man, men det är 'trots' detta "många aktiviteter man har på gång "Bl a har en frivillig” organisation + bildats för hembesök: hos de sjuka, som 'ge- inom "dessa. frivilliga: krafter kan få jälp. för" att: besöka teater. eller ”kelt med en promenad: "Transporf- frågan är en annan -såk söm för- ;eriingen' arbetat med. och i Halm- 'stad synes det. nu lösas genom såm- arbete med stadens myndigheter, I övrigt: torde. kommunblocken - vara |) idét forum; som bäst-kan lösa trans- portfråga för: de handikappade. tror m inom "föreningen. Denna. be- höver” emellertid "många - frivilliga |3 krafter-för att kunna "uträtta något och även! icke-ms-sjuka' är väll an frivilliga |i ehorn egna' ar- förallt "välkorinar ” betilie som” både " För. att återgå ll det Planerade 'rehabiliteringshemmet vill styrelsen framhålla, att sådana gåvor är ber friade från gåvoskatt. Detta är nå- got som man :vill understryka för advokater och :boutredare som i de "fall arvingar-saknas; har en möjlig= "het att 'utverka' att eventuell kvar. |' låtenskap kan doneras" till förenin- räckliga. "och torde- så förbli åtskil= lig: tid. framöver, även om :' krafter är i gång för att, få till: stånd" en förbättring härvidlag. Planeringen är kanske det som mest brister när det gäller speciellt - byggnader för bandikappade, Lång- vårdskliniken vid centrallasarettet i Halmstad, vilken inte här särskilt många år.på nacken, är således to- talt felplanerad,' får vi.veta. Ett exempel är hissarna som vi nämn- de, . Vidare - är. ”utrymmena. "för sjukgymnastik helt - otillräckliga. att. trots. att" - : kliniken en hjälpinsats,: som förkligen skall ge de MS- sjuka” och övriga handi- " | käppade "ett h. idtag." Lin-klubl 'rotary-klubbar;: "ordenssällskap av "olik: slag, alla "kömmier. att: "få möj- lighét att drasitt s | 'och för" de. enskilda vill man iom- tala,» «fatt "föreningens" 66 56 60 Hälmstad "terligare. upplysningar .. 'karv nian vända sig till Så Dahls sekreterare, (Pettersson), v Åd "lån gvårdskliniken ch önskas, yt= gens verksamhet.” Samhällets' möj- |; Hålmstad tel 095711 20 00, R Fesehirt har "ingen möjlig-- ligheter har hittills > varit helt otill- "Benn I samband: med över; gången från 1 januari är till det nya systemet för statlig belåning av nyproduce- rade ; småhus :har överläggningar ägt rum mellan sparbankerna och bostadsstyrelsen . angående ränte: sättningen - för den icke statliga delen av belåningen. "Det nya Sys- temet innebär bl a att de topplån som tidigare. varit : vänliga från sparbankerna till småhus numera kommer 'att' helt. eller till större delen ligga mellan tidigare sekun- därlån och det statliga lånet. bil "brummä. Gunnar Svensson. Svenska. . sparbanksföreningen . Påståendet att man” genom” ste) tala öppet om invandringen ock, låglönefrågan skulle aversion mot utlänningar också ovanligt ' dumt. I själva verket är det ju så, att ”utlän- |: framkalla NI mingshets” -riskeras endast om in-1, . vandringen blir av'större om- fattning, fastslår tidningen. Nproducerat 'tära. (1 Kor, 1031). | -]Ae människor de tjänade finns | deras sätt att vara att de gjorde Tar rekommenderat : spärbankerna att på primärlånedelen, som skail beräknas efter samma 'grunder som tidigare, tillämpa .. sedvanlig primärlåneränta." För ' delen" där-” över 'och 'upp till. det statliga lå- rets undre gräns rekommenderas sekundärlåneränta.' ' Räntesatsen för primärlån är i nuvatande rän- teläge 7,5 procent och sekundärlå- neräntan ' 8: procent, Innebörden blir "för -bostadskonsumenten att kostnaden ' minskar för den .spar- banksbelånade : delen av småhus- produktionen, . Minskningens-: stor- lek varierar, på grund-av syste- mets - konstruktion bl.a. efter. re- gionala skillnader i ; produktions- köstnaderna. Loe |ETT.ORD = - PÅ VÄGEN > Alltså, vare. sig I äten eller dricken, eller" vadhelst annat i gören, - så gören alt. till Guds : I min barndom. vår « det en stor upplevelse . att få se issio- närer avsegla:' till främmandé län der eller komma .hem på friår. Vad jag fascinerades , av deras koffertar med exotiska saker från främmande land," Många av de föremålen är glöm- da nu, men deras berättelser om fortfarande i mitt minne. De var så ivriga att få återvända till sin uppgift, man kände på hela allt ”till Guds ära”. . Så skulle det vara med alla som bekänner Jesus som Frälsa- re, Endast. några kan tjäna på missionsfälten, men vi kan alla genom värt ”sätt att leva visa att vi är kristna, Genom ' våra handlingar känner människor Nya. böcker | : VÄRMEFÖRDELNING I > VÄXTHUSBORD. < I publikationen redovisas 'mät- ningar av temperaturförhållande: na.i och kring en 3—4:cm djup sandbädd på 'bord. Avsikten med :' undersökningen ' var» främst att utröna effekten vid olika utform- ning och placering av värmeav- givarna, ">. Mood Arbetet inleds: med ',en - kort histori över borduppvärmning. Härvid konstateras ' att. man ”se- dan något årtionde 'i allt .större utsträckning - har gått över till ett "shuntat bädd: eller bordvär- Mesystem . med separat. cirkula-, tionspump, Härigenom" kan,; ;man/ hålla . lägre. temperatur och .snab:? bare cirkulation på "vattnet, var- vid "en: jämnare temperatur «er. hålles i bädden, art Borduppvärmningen har . visat sig ge snabbare tillväxt och. jäm- nare resultat än. enbart luftupp- värmning av traditionell typ. För en normal varmhuskultur tyder erfarenheterna på att luft- temperaturen bör kunna .hållas 3—5” lägre vid samtidigt -använ- malt under den kaftla årstiden skulle innebära en bränslebespa- ring. på-'upp till 15—20 procent, eller under «kalla vintrar. ännu mer. . Undérsökningeri I förlades hos en trädgårdsmästare, som odlade S:t :Paulia, . Såväl växthuset som borden. i detta "hade standardut- formning av modernt snitt. För försöket :-användes tre.bord med identiskt< utseende frånsett :vär- mesystemet. : Bordens bottenplatta utgjordes av korrugerade "eter. nitplattor (tjocklek "6 mm,; våg- höjd '36 mm och vägbredd '139 mm). Bädden bestod av:' ett cir- ka 3 cm tjockt lager putssand. Bordvärmesystemet bestod - dels av 1/2”. polyetenrör, nedsänkta 1 bädden, . dels av 1” järnrör: ome- delbart: intill. .eternitskivans . un- dersida resp, cirka 250 mm” un- der bordet. Försöket utfördes Uun- der vintertid och med en mät för varje enskild uppvärninings- kombination... Härvid registrera. snart vilka vi är. Vi vittnar, om Herren ' här motivet bakom -allt "vi gör är att förhärliga Gud, des. temperaturen kontinuerligt 1 -(Forts, å sid; Dn dande av bordvärme, vilket nor- period - omfattande 2 'å: 3: dagar . 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.