-altern; . går upp till mer än 2? C. Tisdagen 'den' 30 januari” 1968 LAHOLMS - TIDNING 7 vävt vas Nya l böcker . os (Forts, fr. sid, 4) karakteristiska punkter, över, i och under bädden. Resultaten presenteras i dia- gram där temperaturvärdena ut- "gör medeltal för ett antal utvalda 2-timmarsperioder under ' varje mätperiod. Dessa är tagna främst från den mörka delen” av dygnet, d, v. s tidpunkter, då det huvud- sakligen , skett . en : värmeutsträl- ning. från : bord och plantor ' och följaktligen bordvärmesystemet varit utslagsgivande för tempera- turförhållandena : i bädden. För ivet., med värmeslingor . i var fjärde, vågdal, d. Vv. s. 4 vär- meslingor, jämnt: fördelade" över ett. 2. meter. brett bord, tyder för- | söket , på... att ., värmeförlusterna från bordet, speciellt under. klä- ras nätter, blir: av. sådan störleks- ordning. att; temperaturyar tionen Även , en: fördelning med ri var tredje” vågdal. eller vågtopp tycks vara något för glas, ... Med 8 plaströr fördelade bordsbredden, .d. v..s. ett rör varannan vågdal, erhölls en mye- , kat god temperaturgradient ' med en: variation .på .mindre än 1/2? C., Försöken med 12. plastslingor liksom en . kombination av ; plast. och järnrör tyder på att er ojämn rörfördelning genast "medför. öka- de; stemperaturvarlatiöner, i 'bäd- den,» sa Den vanligen förekommande slingan med rör cirka 250. mm . under, bordet har: ytterst”, 'rTinga effekt på temperaturen..i bord, krukor : och »planskikt, "Snarare tyckg - en; icke,. önskvärd: uttork- ning av ordets ytterkanter i åstad- kommas, .. - Alternativen med” värmerören "intill eternitskivans. undersida ger visserligen, större effekt än, rören under: .bordeg.. -men:, är avsevärt dyrare än: plaströr. i bädden och är,,uppenbart : inte: tillnärmelsevis lika, effektivt som ordvärmes stem betraktat, Av : försöket g! " att. 8. värmeslingor. precis. upp: fyllde de. krav som. ställes för en: varmhuskultur,. med...en lift- temperatur på 19—329 0. Det: vo- re; givetvis önskvärt med någor. reservkapacitet - då, .. under «kalla och. klara nätter, en viss värme- förlust kan uppstå till: väggar ” och tak. Normalt blir dock; såvi- . da. luftvärmesystemet. är rätt di. mensionerat, glasets temperatur- : sänkning 'måttlig till följd av att) vindhastigheten , brukar vara obe- - tydlig. vid dessa tillfällen. - Bengt.” Landgren, :Värmefördel- «oc ning i växthusbord, Lund . 1967. 51 p; Handling nr 110. Statens lantbruksbyggnads- « försök, Lund. . Pris 9. kr; sx UNGERSKA POETER : », i-Svalans Lyrikklubb. . .:" Om. den ungerska, poesin efter|. den tidige 1800-talsdiktaren Petöfi har: den språkliga : omvärlden länge inte vetat mycket mer än att, den existerade. Först under de .senaste decennierna har den : genom 'en intensiv översättnings- +" verksamhet ' börjat bli tillgänglig på de övriga, med ungerskan ober släktade euröpeiska språken, Des: sa" tolkningar har inneburit ett internationellt genombrott — för den ungerska poesin; nästan med häpnad har man upplevt dess be- tydenhet, mångsidighet och egen- art. I Sverige gjorde Pandy/Sten- borg. en. första insats med en samling översättningar . som ut- 'kom, 1944. Ett' verkligt genom- brott hos. oss: borde den moder- na ungerska poesin kunna få ge- nom den . tolkningsvolym ' som Géza Thinsz nu : redigerat - för Svalans Lyrikklubb/Bonniers -un- der titeln ”Sex ungerska poeter”. Här ' öppnar sig en fascinerande värld av på samma gång natio- nellt egenartad och internationellt avancerad: diktning." > " "Översättarna är: ett tiotal. av våra främsta lyriker, alfabetiskt från Aspenström till Österling, och däremellan de två som burit huvudbördan, ' Artur Lundkvist och Bo Setterlind. 1. sitt företal berättar Géza Thinsz om de. utom- - ordentligt stora svårigheter som översättarna haft att bemästra, och hur man' genom råöversätt- ningar, ':kontroller. och dubbel kontroller sökt lösa problemen. Det. är uppenbart att Thinsz inte släppt ett ord, en stavelse, ett rim eller en assonans över språk- bron utan strängaste ' prövning. Ett även allmänintressant exem- pel på de metoder som ' använts Hallands nye hemvärnschef: Hemvärnet skall inte vara ett trettiotal gubbar i i skogen — Under alla mina år som instruktör i hemvärnet har jag. aldrig lagt märke till den. mins- ta antydan om att hemvä männen tycker det är tråkigt: eller, någon form av misshäl- ligheter dem emellan. Där finns ' . ingen, avundsjuka 7 för, "olika kommenderingar eller” ,knot obekväma "övningar under svåra . 30 väderleksfö hållanden. Det, är en detta ords 'bästa betydels Den som säger. detta hey Ol'e Arnby, Han har endast varit i sin nya tjänst en dryg månad, men hen känner en stor del av' de hal? 2 ”Jländska, hemvärnsmännen förut ef ter att under åren 1941—1952 "ha va it. herovärnsinstruktör för Fal- " kenbergs. Kemvärnsområde, under den tid han var knuten till I 16. Halland har "ett bra hemvärn, fo tsätter . han: Jag” fruktade, när ” baka, att de olika hemvärnen skul. le bestå av pensionärer, Men jag : har efter . de- få kontakter jag hit- tills bunnit: ha konstaterat, att ål- : : i É förra på Tönnersjö och för de sec guccessivt; efterhand 'som gubbarna lämnar, rullorna vid 47 års. ålder: INTE GUBBAR ere I BUSKEN Lä GRE - "Lyckligtvis har. bemvärnet : inte behövt prövas under krig. och det har väl. också haft. något” av: ”ut- "klädda gubbar i busken” över sig för de värnpliktiga, som har haft "andra möjligheter att öva med mo- .dernt' material. . Endast männen själva vet under vilka: för- ””hållanden de övar och ' uppslutnin- gen vittnar också :om att. man inte ; är besviken, : Kapten Arnby anser emellertid, att även hemvärnet måste: övas på ett mera "modernt sätt. Det skall inte "vara trettio gubbar i skogen som känner sig ensamma och övergivna. Det moderna kriget är inget front- | krig. Var som helst kan en fiende- | grupp dyka upp och var som helst skall också hemvärnet; som. finns lättillgängligt, kunna . svara "med Detta kräver .samord- ning” it. större område än. ett hemvärnsområde, och framför allt - gäller detta utbildningen. Kapten Arnby har redan drägit upp huvuddragen för hur han täns ker sig övningarna under den när: maste framtiden, Länet är indelat i fem" hemvärnskretsar och den första åtgärden den nye, hemvärns- chefen ämnar vidta är att utse en kretschef för vart och ett av dessa. Med en sådan kan övningarna sam- ordnas på ett helt annat sätt och bli en' effektivare utbildning samti- «digt. som övningarna blir mer. in- fressanta för deltagarna, ta | " I huvudsak ämnar kapten Arnby | genomföra övningarna kretsvis. Så- .-lunda kommer det att inledas med stridsskjutning . för "Laholms och Ärnschefen, i Halland, .kapten MM hemvärns- s ; nare på Nyårsåsen. Leka krig med lös ammunition är inget för garva- de hemvärnsmän. . En. stridsskjut- ning med skarp ammunition ger di- rekt utslag på deltagarnas: kunnig- het och få något av tävlingsform över sig, "För! "Varbergskretsen planeras en större övning med. deltagande av såväl båtar som flyg, d v's. heli I. kopträr.. Landsättning i Träslövslä- ge .och' Glommen , och ' anfall rot radiostationen i;Grimeton kommer att ge anledning -till- snabba för- flyttningar med." helikopter. ' Det bör bli en intressant övning. +: le or Fälkenbergs-' och ”Ullaredsskret- sarna kommer: att få: syssla: med instruktörsutbildning. .— Om : ett: hemvärn har, trettio gubbar och tillgång till två instruk- törer, som är det vanliga, kan dessa inte ha. mer än tio'man , vardera. Det blir tio man över, som får för- delas som åskådare mellan de båda aktiva grupperna. även ort de ser bra och förstår: vad ' Som menas fastnar det inte i minnet på samma sätt som om, de”deltår i övningen; Mer i' gruppen kanske finns. en gruppchef eller -" annan som har, medfödda anlag som instruktör. Med ' litet extra utbildning för de sa skulle vi kunna få en reservkår av : instruktörer, . som vore: myc” ket värdefullt. "CC fv "Detta övningsprogram "skall ' se" dän: alternera mellan '. kretsarna, Kapten Arnby hoppas på så sätt att . resultatet skall bli ännu bättre och intresset. för hemvärnet stimuleras ytterligare: a NS VART TAR FBU- ARNA VÄGEN? Beträffande instruktörsfrågan kas-' tar vi fram frågan om vart FBU- arna tar vägen: när de. lämnar, rul- lorna vid 47 års ålder? . ; Detta är något som vi kanske förbisett ': inom' hemvärnet, säger , kapten' Arnby. Men det finns "ju många såväl underbefäl som under= officerare och. officerare bland. de Halmstads hemvärnskretsar, för de ger de tolkningar som fyra olika översättare gjort av en. och 'sam- ma , dikt; här får. läsaren ' möjlig- het: att själv delta i övers t ningsspelet. : i Sex , ungerska :personnamn: "aå är -svåfa' att fästa i minnet, men stannar där när man upplevt vil- ka starka och särpräglade poetis- ka karaktärer de betecknar. Störst av dem är Attila Jözsef (1905— 1937), som under de senaste..de- cennierna - ' kommit att framstå som en. diktare i nivå med mel lankrigstidens främsta. I...hans poesi fokuseras "en problematik av sådan politisk, social 'och per- sonlig häftighet och saklighet attt det mesta i vår egen poesi ter sig . harmlöst, patetiskt eller oskarpt, skriva de övriga. fem poetér som är 'reptesenterade' i denna volym skulle föra: för” långt.' Med: ett undantag, Lörine Szabé som dög 1957, är de verksamma i "dagens Ungern, kanske ' inte. alltid ' upp- skattade ' av : alla : instanser inom regimen men i grunden solidaris- ka med den humanistiska grund- tanken i kommunismen. Och den socialism de bekänner sig till är inte: det idylliska plakatets utan den pens, ”Sex ungerska poeter” agerar. Därför reagerar: läsaren på dess tankar, känslor och former. SEX: UNGERSKA” PORTER "Svalans Lyrikklubb/Bon- : niers, Pris 16:50; i - Att ens "kortfattat försöka be Hallands Tiye. hemvärnsofficer, kapten Olle Arby, är glad över att vara tillbaka i Halland. . - . samvefsproblematiska karn- | värnpliktiga, som fortbildat sig in- om FBU och således borde vara en ; stor tillgång för hemvärnet när de : uppnår ”hemvärnsåldern”..":"«. Kanske blir en av, den nye hem- värnschefens nya bktiviteter att göra en rekryteringskampanj bland de äldre FBU- arna. "SKÖNT ATT VARA TILLBAKA 2 IHAEMSTAD! 2: od . Kapten Oileé Arnby' är smålän- ning, född i Kristdala[1917. och bör- jade som nämnts sin militära bana, ' vid I 16 1941. -Under 11 år var han Halland troget innan han förflyttad des till: Arméstaben i Stockholm, där hon sedan dess tjänstgjort på Vv utbildningsaydelningen. tu i > Det känns skönt ;att vara till" : baka i Halmstad," förklarar han,” Här har man möjlighet. att snabbt : komma ut i nturen förutom det att Halmstad. ligger 'vid, västkusten. 1: Stockholm måste man köra billi, ett par. timmar innan 'man får se en bil med - annan länsbokstav än A' och B för att inte tala om hur, det var att instruera hemvärn mitt inne i'stenöknen, som jag ocksa: . så sysslade med, "Under krigsåren” då cykeldäcken.|- var ransoberade fick:en; komnis tilldel: det; särskilt stora. behovet” av Cy- kéldäck. räotiveras: . : ”Jag örskår cykeldäck därktör att jag" "Har. två. svin, min' fader och: maké att 'passa”:; i I Då jag redan "erhållit ett däck, | rera 'och glorifierar. någon bekant ' : säger: sion åtskilliga. skrivelser där all-|: | mänheten önskade? extra: å Jing av olika anledningar, Här är några” exempel på "brev. där |" "| världen och sen skapade han man- nen» och. gjorde en .kvinna.- sen anhäller . jag' vördsamt om "ännu! ne pjur FoR u : : Oct så der mest fakoniska? bolag”. ett, 'då' min öykel består. av tven-] 7 ”8 Km till dans, bio och system: | 'örtrolioa stunder ”Orolig förälder”. Har ni rannsa- ”:at er:själv! Ni klagar över att er >lvaårige pojke är sur och kritisk not allting, slarvar med sina skol- böcker (för dem betalar ju 'staten), tycker det är ”käckt” att en äldre kompis smugglade in sprit från ut- landet etc. Jag undrar allt om inte alltihop -” ”varit i säck, innan det kom i påse”, Som de gamla sjunga, va de. unga, säger, ett annat ordspråk. Om föräldrarna är nega-. tiva, hackar "ner på allt. och alla, skojar med hur man skall dekla- som ”klarade” över det och det ef-.. ter en utlandsresa, hur skall de undgå att ta intryck? Och det gör: de tidigare än man anar. Beundrar Ae dessutom sin pappa blir han ett” föredöme hurdant detta nu kan va-. ra. Så jag tycker nog det vore bra” om ni och er 'fru själva vaktede. tunzan en -smula." Försök - hjälpa grabben till en positiv inställning i stället för att: gräla och förfasa er! Skriv sedan hur det går, Lycka tilll ”Gallie” ”Norrland”;: "Hovmästaren är so som bekant chef för serveringspersona- len. Han tar upp beställningar ' på festmåltider och ; arrangerar ' dem; anvisar plats :vid borden och tar oftast upp beställninger i allmänna rmatsålen. Vanligen är det nödvän- digt med- kunskaper i främmandé språk: (naturligtvis särskilt engel-' ska),: vilket för övrigt är en merit för all kvalificerad restaurangper- sonal, Att gå igenom restaurang- skola är ett bra sätt att börja ba- nan, men man kan naturligtvis. ock" så gå ”långa vägen”. ::: >. I Norrland har vi Åre Turistho-' tellskola , (internatskola) där man speciellt utbildar personal för tu- risthotell och fjällanläggningar. In-' trädesvillkor: lägst 16 år, Nioårig grundskola eller motsvaranåg 'skol-: underbyggnad. : Praktik en” merit. Kurstiden är ungefär ett år, upp-. delad på 15 veckors skolskede, 15 veckors" praktikskede och 7 vec- kors :skolskede, Möjlighet till stu- diehjälp finns. I Schweiz finns för” övrigt en rad restaurangskolor, men praktik är: utomordentligt :viktigt.;, Ring 08/755 2890, intendent: Per Hartmän, så får ni detaljerat :be-' sked! Lycka tilll.5 > ”Gallie” SYND? : : Mob. Hilda har hamnat. på lång. vårdskliniken. .I.- gymnastiksalen här: "man > satt" upp ””anätofriiskå plabscher med flådda" Karlar i ol; ka ställningar och med blottade muskler. Ka i « : Mor: Hilda blir fundersam" "och — Ä detta såna: där franska” pit der, som; ä syndiga, tro? om . LUSTGARD i I Lilla Lena ska försöka "Tedogöra för. -skapelseberättelseri i småsko- SEA i begynnelsen” skapade "Gud gav Gud Kvinnan åt mannen. Fa En" "lång paus uppstår" mer an Lena mobiliserar” "sina - sista kun skaper., i ämnet.och: säjer: va I dag: GUNHILD Solen går upp kl. 823 och ned kl, 16.29, : piskt. höstlik: stämning. Tisdagen den 30 januari 1968 I morgon: IVAR : Solen går upp kl. 821 'och ned kl, 16.31, UR UPPSATSER ' » Boxningen: är en smutsig sport framför ! allt på det sättet att det är en ren affär, Vv Genom Användandet a av just or- det höst skapar skalden en ty- I dikten ”Flyttfåglarna” "säger Runeberg att när allt börjar leva upp i fäderneslandet; då blir" get tillökning i familjen. Som . avtärda och halvt förfrus- na ' skelett försökte karolinerna ätt ta sig tillbeka till: hemlandet. De flesta finner nog inlärnings- förmågan ' 'störst under dagen, men det hindrar” inte att många fattar en . handlingsinnebörd betydligt bättre under dygnets sénare'tim- Mår sf AN När ' den gamle Onni vid kyr- kan sände en förtvivlad blick mot , MN at himlen märkte han till sin förvå- ning att den rämnade, Han ägde det varmaste hjärta som någonsin trampat vår jord, - Styrelsens förslag antogs med starka ja- och nejrop, Det är av den största betydel- se för hälsan att vara medelmåt- tig i både mat och dryck, : Folket i Hälsingland är riktiga filosofer, När det regnar och är mulet sätter de sig ner och tän. ker. Då klarnar det, Gräset stod friskt och grönt, och det var en ren fröjd att vara både människa och häst, Länge ansågs krokodilen oan- gripbar genom sitt: hornartade skal, men så kom jägarna på att han hade en akilleshäl i ögonen, INGEN FARA Arthur Engberg hade i sin ung- dom" utträtt ur statskyrkan men måste återinträda när han erbjöds taburett.. Han delgav Nathan Sö- derblom sina bekymmen '; — Det är förfärligt obehagligt det här, förklarade Engberg, för jag tror inte på Gud. — Det gör ingenting, svarade Söderblom, för Gud tror inte på dej. boöofoa . LÄSLAMPA En skotte gick till en ögonläka- re och klagade över svag syn, Lä- karen urdersökte och sporde: -— Det här handlar om synner- verna. Vad använder ni egentligen för läslampa? -— Min. självlysande väckarkloc- ka, förstås, >. oo. vo | skattsedlar "och, deklarations- blanketter "— siffror, siffror — inkomster. och” avdrag, Allt i väl den 15 februari varje "år. sd Oftast är det väl far i huset som sitter och plitar och fyller i-Kolumner. Efter några timmars intensivt :'räknande ; behövs det minsann ; .något uppmuntrande / — Sedan sade Gud till manne "Här har du: din” "lustgård". en och .stärkande, —. energigivande, som smörgås och starkt kaffe. ” « Vi föreslär följande rejäla smör- N är "Far deklarerar | gås på en' halv rågkaka, Påläg- gen har vi valt överensstämman- "de. med de" flesta herrars smak. bekanta: saker "i samband med Inlagd sill på kall:skivad potatis « Joch några lökringar. 'Salamikorv, för de som tycker om 'vitlöks- smak; eller någon annan god rökt korv : och persilja, Sist ordentligt ve med god svensk ädelost. äpple eller apelsin blir" smaklig' och bnyttig avslutning på måltiden, ; Sifferarbetet :' fortsätter! "Endast pappa är vaken! Bemannad > 2688 (vT + lämnat honom för några minuter se- "ringde Sönnerman och jag började .som likt -jättevålnader avtecknade a . .sig mot en: fond av grusgångar och IYVMORSVI WALLE GREGER "> .Kriminalroman av OLERÉ "Jag gick åter in och tittåde till Leon. Han låg fortfarande som jag dan. Medvetslösheten var ännu djup och Leon reagerade inte för tilltal. Andningen' var "svag, men " efter omständigheterna = tillfredsställande, tyckte jag, Jag tittade på klockan. En halv timme hade gått sedan jag verkligen bli orolig att läkaren inte skulle hinna fram i tid. Jag släckte ljuset för att kunna se bättre utåt vägen, men ännu var ingen bil i , annalkande. Det var spölikt tyst "kring de båda annexbyggnaderna s&R Yppig buskvegetation, En blek Resa sd ere månskära hängde över sjön och all- deles nedanför fönstret guppade :en hare, 'tfoligen på väg mot salladslan- det i trädgården, . = Äntligen! sade jag högt til a mej själv. Sönnermans svarta Mercedes bromsade in så gruset yrde om hju- len och :kommissarie Sönnerman och polisläkaren kom infarande med långa kliv. — Hur står det till: med honom? frågade Sönnerman synbarligen myc- ket bekymrad. Lever han? ' — Än så länge, svarade jag, men andningen har blivit svagare och hjärtverksamheten har på de senas- te minuterna blivit ganska oregel- bunden. Doktor Branth lyfte Ia Leons förde det under sin näsa. s .-—'En alkoloid, sade han, trölfgen |. akonitin. Tur att han inte drack ur hela glaset, då hade vi kanske kom- mit för sent. Doktor, Branth vände sej till mej och sader Kan hr Stenberger få tag i ett handfat, ett par handdukar och en filt, vi skall placera honom på gol- vet och försöka få Honom att krä- kas, men först ska, han få en spruta så får vi se om-han kvicknar till, : .Det skulle naturligtvis! varit bäst att magpumpa:honom), men - jag tror att vi kan klara honom ändå. En pan- na starkt kaffe skulle vi behöva, dels för patienten och dels för oss själva. Kan ni ordna den detaljen hr Sten- berger? Tur att ni kom hit annars hade inte kommissarie Billje klarat den här pärsen. Jag hörde knappt läkarens sista yttrande, ty jag var redan på.väg hem till mej för att göra i ordning kaffet, En tunnobottnad kaffepanna ögonlock, luktade. på hans mun och kände på pulsen.: Så tog han glaset med. en pappersserviett omkring. och fanns I mitt. pentry .och snabbplat-] tan: var effektiv,. varför jag öm .en kvart ' var tillbaka med kaffe ochi servis för fyra, , : n Just. då jag "kom 'slog Leon upp ögonen. Han såg frågande från den ena till den andra av 088. Han ville tydligen säja någonting, men tungan nekade att göra tjänst och läpparna var fortfarande hopdragna till ett gråblått streck. Han försök att' tala resulterade. endast i ett gurglande läteloch ett sakta stönande. När jag (| föreslog att vi skulle ringa efter am- bulans skakade han energiskt på huvudet. Doktor: Branth vitsordade också att Leon skulle klara 'åter- hämtningen "utan ' sjukhusvistelse, men några dagars vila jvar .behöv- lig, ansåg han. -— Jag tar hand om glaset. och dess innehåll, sade Sönnerman, vårt la- boratorium -måste undersöka giftet. Personligen skall jag ta hand om den kommande' undersökningen be- träffande mordförsöket. aa — Det är'bäst att du 'också tar hand om vichyvattenflaskan, som står på bokhyllan, som du ser är koppar .av det svarta kaffet hade han snart fallit i en' naturlig sömn och doktor Branth samt kommissa- rie Sönnerman "gjorde sig beredda att resa sedan jag lovat stanna. kvar hos Billje under återstoden av nat: ten. Tre allvarliga herrar satt kring ett bord i Sönnermans arbetsrum i polis- huset. Leon Billje och Frank Gren. cigarr, reste sig och gick fram till fönstret där han stod tyst några mi- nuter och tittade på torghandeln och den intensiva trafiken på deny smala Storgatan. Så var det som han med ens ryckt upp sej ur sin tillfälliga den försedd med plastkork, påsatt efter öppnandet. Men 'jag är över- tygad 'om att några fingeravtryck utöver Billjes egna hittar du inte. — Troligen inte, inföll Sönnerman som redan var i färd med att em- ballera och packa ner alltsammans 1 sin portfölj. Sedan vi fått Billje att dricka två KAP. 19 Det var Vilgot Sönnerman, Billje lade ifrån sig sin halvrökta drömvärld, vände 'sej mot sina kolle- ger, och sade eftertryckligt: ' eländet ser det ut som om vi måste — Det här är någonting för tokigt! Så tillkrånglat och så rörigt som all- ting blivit i Norrbergafallet har jag aldrig” varit med om under anin tid som kriminalman. Och till råga på frige Hermanson på måndag. Han är ståndaktig i sitt nekande beträffan- de luckan i sitt alibi, men då vi inte lyckats få fram något graverande mot honor kan vi inte komma med en häktningsframställning. - Personligen lutar jag åt den uppfattningen, art det är ett aroröst äventyr som hind- rar honom från att tala. Som ni vet är inte Fritz Hermanson främmande för utflykter på Casanovas jaktmar- ker. Utredningen visar också att han hunnit med. åtskillige i den vägen. "Sönnerman, som suttit och blädd- rat i'en bunt papper vände sitt stra- ma ansikte mot Billje och" sade be- kymmersamt: rr — Du talade om ett tips, som en av de kvinnliga kontoristerna på Norrberga kommit med. & — Ja sade Billje och levade rätt på sin cigarr bland fimparna I den stora askkoppen. Fröken Dager har till Stenberger framkastat en' förmodan, att Hermanson anade vem mördaren = ; var, att denna var en kvinna ur Her- mansons umgängeskrets, och att han därför Han kanske hade sett henne och ta-: lat vid henne, eller rent av kommit på henne, tagit, benne på bar gär- ning Därav skulle hans ovillighet att lämna konkréta upplysningar om sitt förehavande under mordkvällen kun- na förklaras. Jag tror inte att vi för , tillfället har anledning fästa något av- seende vid fröken Dagers tips. kommer att fortsättningsvis hålla oss underrättade om Hermansons .före-' havanden efter det han friges så får vi se vartåt der lutar, Attacken mot mej kan han rimligtvis inte haft nå- got finger med i, efter vad jag kan förstå, inte kunde förråda henne, vi (forts)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.