. 2 i "De Hvar Hallarids läns” lands: » ting: på, . måndagen lämnade på + > länsindeliingsutredningens ,. för. slag till ett stort västkustlän från Hallandså gränsen norr var hestämt av- visande :till detta projekt” Argu- ”, menten: härför har redovisats.ti- '' digare och: skall därför inte åter- upptepas. >Till' dessa knöts emel- - lertid ef stark optimisny för att - - + -söder till .norska' "Hallands läns fräratid : I fäns dä syn till att målsättningen, med. gränsernas justering är. att de. "skall sammanfalla med blockgrä : serna. Hr Oskarson fick inte hel. - ler' något medhåll av landstin; koll De två «lind 4 . vat ett Hallands län även i fr skall; visa, sig. mäktigt motsvara ' - sådan T gional organisation. Nä-; . ringslivets.: utveckling pekar mot fortsattexpansion .och folkmäng- der: hår'-under de senaste ' åren ökafimed'i'runt tal 3.000 männi- :. Kommunikationerna ' ” skor”pr år. är utmärkta och animerar till' . fortsatt företagsetablering. E 6 och | . västkustbanan går rakt genom lä la "Västeuropa där handelsutby- - tet förutsättes öka Jraftigt i i fram-, å det »regionala: » planet. Den ;S da "trånsportmöjligheter mellan.: . kustbygd och inland, Det visar si "även. atp företagsamhetét ä är med get: yar,. att hr ” karson i Halmstad 'ansåg att Li ” dome borde? Brytag . blocket " och standa lands. län. ästile «riktning, « som ger go- > . riktningen. Vv landstinget, "eftersom är den enda: : ett demokratiskt" sätt vecklingen i Hallands företagsamheten; inom ; "rå "en" god stimulans" Chr Bergman | både genom en pri ini der ökning funrilt, att nyinflyttade göteborgare; anser" : det självklart : att kommunen 'bö » höra" till Mölndalsblocket.. : Äveri : samhällsplaneringen " pekä i Tingets ordförande, ri sdagsm Johannes Antonsson,' ifrågasatte i sitt "hälsningstal till tinget; om in=< te den. regionala "planeringen bi "överflyttas. från länsstyrelsen "till" 4 - landstinget? institution” som " egenskap-av folkvalt länsorgån kan ge såväl ' näringsliv som fritidsintres? + sen tillåtes- —utverkla de: satt; debatt, Därmed. skulle. dessa - viktiga frågor även kunna hands, Fatta + terketsfolkets.. Jandsmö ring "av"; ; spritinköp > Den: stora .;enighet: med vilken”, y folket "antog" det nya. "program- ” visso" blana ; flertaler: 'alltjäm; ätt. el: -skapa ett fullständig -alkoholfritt] : "säfnhälle: mönsridetsnya iBand- lingsprogrammet understryks svårt att fin- mationen'-- drab- "redati' från inköp - teringsaffärer,, Genom. legitima | tionsförfarandet utvinnes ingen- ; ting av den effekt som allmän registrering" beräknas kunna" ge, : nämligen kontroll "över alla in- . köpen ”väv! enskilda kongumenter, . innebär -avse- värda. svårigheter. för. missbru- kare... och. langare "att komma normalt. stora kvantiteter tt få myndigheters. ögon "på "Sig. efterhand,” . Den märkliga ' invändningen mit . satt” när -stör- ntingen: för eget el- från” "inköp "skaffar "de rit på : illegal” väg. och nom;. skulle -registrering- "ens värde som informationsme- , del minskas. Den socialt skad- ”Jigaste Konsumtionen "> "skulle "tdälbäida - inte komma: åt. Självfallet syns "också denna i N registreringen eftersom ' alla 'in» 3 rebefordra . spriten” på 7 bli. . registrerade. noga för- att göra "inköp utöver pt” normala Här ligger också psykologiska effekten: av » registrering. . De ; som står spå I: - gränsen +till- missbruk - drar sigt' risken, av att: .bli miss är förslaget om "allmän. ang vv ras "bruk, siccessivt av- . - Registrer ride ”gramförfattarnas "tvi sarégås hårdar > reringen.: nom” -annan art. "nom ' allmän 8 "tod fr arsamling. a I met med: förslaget .om ,registre- ak Sn Yr raflstreringens -värde:risom "sinformationsmedel;' "eftersom .de avstängda till5större :eller mindré:del: kommer ”ätt«sör [: ika, fylla sitt behov 'vid sidan” av ; "Vägen." Den: nykter: effekten kan”bli bes, . tydaride, ”men'.en'stor del. äv. den "socialt skadligaste konsumtionen I: - kommer, inte att synas, i, reg :Motboken hade; s ma svaghet, och under' början äv ::1950-talet "diskuterade man! Tett slopande av, ransoneringen bla i syfte att öka motbokssystemets "värde som informationskälla: om .inköpsmaximeringen .. togs ' bort skulle. missbrukare och; langare, som .dolde' sig bland: de legala. |. treliterskunderna, avslöja sig ger |: -Överdrivet'" 'stora ” "Denna information skulle sedan kunna utnyttjas -för. åtgärder”. av Det är en något bakvänd 3 a: tegi när landsmötet rekommen |; derar att man först inför skärpt |: . kontroll, över” för säljningeri:t ge- legitimationskon- ; - troll för att vid” en senare: tid). Ö- dig tiv för, sitt förslag. ADe” vill. med | sing, dels, skdpa i eri: effek- Itiväre köntroll | över. avstängning- ar och försvåra langningen, dels |; få fram ett "statistiskt: "underlag ör alkoholpolitiska: sbedömning- inköp. ett tiotal miljoner ' listvården:: : - Med” hänsyn t effekt, knappåst som” alkoholistvården mé 'el "de" alltfler alkohölskadade ock den: någon 2 alls som" hittills : vidtagna" alkoKör politiska” åtgärder haft bör. hnyK iterhetsrörelsens förslåg ; öm alt män: registrering ' prövas, - » När ! frågan". "tidigare ' varit .-uppes i riksdagen: : via Nmötioner vr från ."centerhåll hår något större . in rin, gas. | folket + på? dagsmaj djoritet vara 'trésse härför ånté. kunnat y kra ypp kg Nu, sedan nykterhets- ”laridsmöte -anslu' sig till /kravet .tordé. också c skall? k ställningar” om- manliga och kvinn-. . . ringspet mjande ' åtgärder: | manliga: kamrater, M äÄveden Ö ” j nägr: ) |”sbundsor dförande, - I ötockholm (TT). är Sveriges bildnihgsberedningens. nya betän-: kan om. anses könservera gam-i Ja; fördomar. om" konsumtions- och: värdtekniska yrken” som spectellt. kvinnliga, Förbundet, "har vet ett 'esonemang om hur. man : a” räsera "gamla före.” d Personalens inom "''sjukvärd,” gdomsvärd." och nstone en övergång "anser förbundet 'att man m gå. bsärskildar -rekryte- Man kan exempelvis ordna korta" ori enterings- 'och” preparandkurse Flickor som "vill. bli: ' mekaniker här" ”sällai sysslat 'likå” ”mycket;. med mek ska" ting” under. lek och fritidssyåselsättning' som 'sina "Motsvarande er Vförspojkar” i: vissa! Sa över frän en "praktiskt ; mriktad . studiegång: . en "mera -teoretisk anser: det; vklart att han måste"komplet- tera :i en delämnen;: Det borde, menar: förbundet; vara" Jika själv- I klart att. den som vill: ha' en kva-]' lificerdu utbildning. i ett praktiskt yrke måste hi isca; grund dé ”pråktiska Ä rdigheter. Den, grupp;ungdomar: som ”blir. itbyggnad : har: uppskat- tat til 15 "procent "av. årskullen. ”den' blir: mindre : tror] förbundet att : det kommer. att finnas "elever "som inte... vill" fort- sätta efter 'gruhdskolan' "därför: äte |" desaknar förutsättningar för" en fullständig de är" skOIröA eller därför” - löd högra kfåna. "PA mig; oc SFrukta, icke." Jag jär: 'och,..de: ist "betraktat e:+0885> Vi én "ende, fullkomilige m- 108-"dessa 'gudsmän- de- d: rKan; "Hos: dem ' hade äljd ”, enr fullständig och: 'unda Ke [bank bygga ut systemet ca in: rö Svegistrering., Bät e Är "attalåta” registrering- £ med från början så att man, därefter kan se effekten på konsumtionen av olika kortroll- Atgärder,-t-ex effektiv: ävstäng-' :mingsav missbrukare och langa- ce: Finns: det ett avläsbart sam- and: mellan; . avstängning av ,inågra. "kunder" och "ökad : försälj: i-ning.tijl and: a? NM [EDEIS "SSU /ATTACKE RAR ESPORTPAMPAR : igår. "det: av: tidningen: Fri- snummer; enligt Syd- ” Men skall vi nu tala om . makt. ”koncentration,. kanske .SSU. ock- Så "kunde . vända” blicken , mot någrä sandra sportpampar, näm- "igen, -märkta.' Låt oss:ta empel; ' Gunnar "Lange, lsminister” och: fotbollför- - Helge" Berg- ” Jund,-sledande ' socialdemokrat 'i -Stockholm : «och . ishockeyför- bunds (ordförande; Carl ' Albert ndersson, välkänd 'Stockholms- olitiker +(s),' och tillika ordfö- "rande: gymnastikförbundet, -Henty"ANard, också (s) förstås, sitter 1 riksidrottsförbundet som « VU:s. ordförande. Ja, sedan har är Ju: en minister till, Olof Pal- . 'me. var namnet. Han sitter" visst 1 kanotförbundets styrelse, : i sÄérDen: här. samlingen är onekli- gen imponerande och 1- nästa "nummer av Frihet väntar vi en j uuppföljning på temat sportpam- för det var väl. själva ;hånde socialdemokratiska! H kvihmoförbund- kritiserar yrkesuy' digäre. éfter- I liga, rken.' Då" framhölls. att po-' liser.' öch ! brandmän hår uppgif: ter.som: mycket faller. samman :-mentalvård, ; efter" gymnasieskolans: full-| "En "av. än”. halländska - ' hembygdstorskningens : för- grundsfigurer sär. rektor "Bror "Jansson vid. :;Helsjöns N folkhögskola” i Horred.” 1934 - ; kom/'han som lärare till Ka- ”trinebergs:: folkhögskola å Vessigebro, som blev basor- : ten för en "omfattande: före- -" " läsningsverksamhet ute i de | . halländska” socknarna, Mån- : ga. hembyg dsföreningar kom Vill i i det skedet, sockenboks i tillblivelse och därefter - bildandet ".". av " Vessige-Alishögs : hembygdsförening, berättar rektor . "Jansson. Sed TK + Rektor "Jänssons. föreläsningar syftade till att väcka forskarintres-" "set hos folket ute i' bygderna. Vid |. narna slagits samman till storkom-", åa muner och man hade fått upp ögo- nen för att bevara något av sock- nens traditioner och särart för ef. terkommånde generationer, MÄNS " föreläsningar. > vä uteslutande grundade" på stu- ier' ' i + olika arkiv, "- förkla: ar rektor Jansson. Jag har gått. genom en; mängd : material : i, bl: na A Stockholm, Göteborg, "' i Uppsala, 3 Lund 5; och =E Kö- + 'penhamn; > 'Jag kunde, lämna vå många "Upplysningar om sock narna till de som 'starlade hem-"'. bygdsföreningarna,”' Det', rörde sig om uppgifter som var bort- :: "glömda, bilder, teckningat' och ” namnuppgifter. | UUmogekultur och kyrkobistoria ae rektor Bror. Ja i Vessige, som bl a ledde till en ' . landsgården, som de förvärvade fö: 2 ch s N . den tidpunkten hade nyligen sock-'' & Bektor Bror. Jansson då Helsjöns folkhögskola. har flyttat t yngdp ill Horred, men han fortsätter också att nkten av hembygd: sprida ljus : över Fuldé, tider- i Hallond Studiecirklar "emigrationsforskning | s och ”dessutonå'” har sockenvandrin- gar: anordnats, bland: annat i Hof- förs. och till Texelberge rektor Janssorl; som förande i föreningen” RKLIG STUDIEBANA Rektor "Jansson kom till, Katrine bergs folkhögskola” på :30-talet som elev och: genomgick - kurserna där la med. glänsande : betyg. Nästa etäpp FN på 'studievägen blév Lund, där han ; 3. avlade” studentexamen : 1940, Året därefter Hog han "en fil.kand sams a tidigt isom" han”. ärbetad "på, histo- riska muséet.'«. | om i Teol ' kand-=examen.. ävlade” han s 1944 "och. samma” år, avlade .han.en praktisk" teologisk examen. Fortfa=. ... rande arbetade han vid sidan omr a I Året efter," han: som tilldelas ett" par Personer varje " Rektor Jansson är sydhall Somrarna” tillbringar 'rektorsparet: på den gamla ; kringbyggda "hal-' några år sedan. Rektor Jansson 'är styrelseledamot i: Våxtorps : hem- | bygdsf ening, en av länets mera aktiva. "Rektorsbostådeni 2 är i många 'stycl ken ett museum med många vär- defulla'. föremål. Rektorsparet har samlat: i . många . år. : Bland "annat kan man "där. finna en flintsamling omfattande 25-talet . -YROL/ "och :.100- talet" knivar. Samtliga har: :rektor 3 embygdsförening har, rnämlig hembygdsstu- ; ligger centralt i- socknen. ommar-—-anordnar.—- rektör amänuens : -vid >Lunda.' uhive - folklivsa kiv: under tre år. IE en. "Kånonmynhing . torna. . slagfält, där danskar och ; "Jansson. FÄRS av.kyr- > Kolné1 syåra. bygder. Han, I dessutom har han. skrivit tal artiklar i bl kyrkoråd ”bad'smig "skriva kyrkans historia; När jag kom upp på torn-'; vloftet "fann "jag, stora» högar . med gamla värdefulla saker," som” dels 'var "värda att restaurera' och dels |- fråga om Tvååker t ex. . — Kyrkorådet där bad a fors- land »den "gamla kyrkans ; historia, ; ; berättar .rektor Jansson. Jag fråga-' de" de gamla om ; de" visste . något om, kyrkan; "Men" ingen" kunde ge "något svar, I arkiven mötte mig föl. vjande? fan inget stt ”Om Tvååkers fram" ett synnerligen rikt ma ”terial, om den gamla ' kyrkan; - Ritningar 'och teckningar, följ- de mitt arbete liksom en karta av S:ta Gertruds kyrka i Falken- hkerg "fungerade rektor" Jansson som ombud för kyrkorådet för att upp- " rätthålla kontakten med Riksaåntik- " varieämbetet,. Dessutom är : rektor . Jansson ombud. för Nordiska mu séets etnologiska undeérsökningsav delning” samt - Lunds universitets folklivsarkiv: Vidare arbetar han för Kyrkohistoriska arkivet.” Bland annat, i i nn " MEDALJERAD Pole ”Hembygdsforskningen med att rektor: Jansson för, några år | sedan fick : resa till Stockholm och ur Konungens "hand mottaga : . den förnämsta utmärkelsen på det- ta Område, nämligen Samfundet för " hembygdsvårds plakett för rik gära denna utmärkelse. cv + 1962 fick rektor. Jansson mottaga Arthur Hazelius medalj i silver "-LULEA BLIR STORSTAD 4 Luleå blir, storstad 1: januari 1969, Fullmäktigeförsamlingarna i Luleå stad, Nederluleå'och Råneå kommuner. beslöt: vid samtidiga sammanträden på torsdagskvällen att gå samman i en storkommun. Stor-Luleå fär en folkmängd på ca 56.000.-Vid senaste lårsskifter hade Luleå preliminärt 36.330 invånare; Utredningen om sammanslagning- i Horred". fick han förfrågan från Bi. a. har..i dess 'regi en ken- få dräkt kommit till, Vidare: bedrives "kröntes |- : ning i hembygdsvårdens tjänst. Det ; Lo är blott ett fåtal personer som får : > Jif är att flytande skurmedel. Det är skonsammare än: iskurpulver2< det ej ; finns "också "en 'tand kartång, '; "söm klockaren i Ränneslöv an- i rektor Jahéson = bosatt -.sig bronsåldern .;har en ”tframskjuten plats: i samlingarna; Den är, från åld jämförande fornunskap;" Dessutom : religionshistoria, pedagogik, ki Jogr' och £ or rn är os ärddoppskon; "vackert arbetat” motiv' av den 's k Le Te: In! 8 : Ideen Han. , gick Akyrkan, vare- på et. söndag "och drack aldrig; så Ja, kan ni få rent det här ' Så tvättade vi fru Killanders "gamla badkaret, sa fru ,,.— ,. badkar med lif. sot + Killander, så har ni också «if Fru Killander baras irrade.. NL 2 : fått en trogen kund. " Där. hennes vanliga flytande. > : i ,.Detkaret borde värden. bytt. . rengöringsmedel gått bet - : "för många år sen... Bade Jif nu gjort karet rent ' : SPETT Ned . voch blankt. Och det utan att i harepat! Kan jag få köpa . en flaska, sahon, det här har - . jag drömt om men aldrig trott ” att'det skulle bli verklighet. Hon fickvår. ; =. os Jif skurar rent flytande -Uulan att repa repar inte. Det är effektivare än vanliga flytande inedel-—t.o.m. besvär-.. - liga fläckar försvinner. Pröva på. kakel, emalj, spis, badkar! Kan Ni tänka er”. ett bättre medell. I :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.