I Kd / LAMOLMS TIDNING! , Fredagen den 1 mars, 1968 Fredagén den 1 mars g 1968 | Riksdagsreaktionen mot författninösp Det ligger i sakens natör "att ' kompromisslösningar : inte medför någon : stor och" allmän 'tillfreds-- ställelse. Prutningar måste göras r opositionen. ” författningsreform någon form av. ? kommunalt, sambänd. "Den; ge-' mensamma valdagen medför otvi-" - velaktigt försämrade betingelser + på ömse håll för att nå -.resul-— - för den kommunala demokratin”: " tat.i det mest väsentliga, Så för- « håller "det sig även med, rege-, ringspropositionen om övergång "till ”enkan rårriksdag, där 1eda- ett system .som. ger största -möj- liga rättvisa vid mandätfördel gen. Detta är det väsentliga jäm- te att reformen beslutas vid å kan tillämpas vid 1970 års . val ' och träda i kraft vid nyåret 1971, Så långt råder: stor samstäm- mighet mellan partierna. Men i den uppgörelse mellan dessa, som träffades i grundlagsberedningen, och . vilken propositionen bygger . på, fänns delade meningar om en | dra faktorer, som också "T reformen, Din mest omdebäåtlerade av dessa' är den” gemensamma valdagen, dvs att” riksdags-; landstings- .och kom- munalyval.. förrättas samma "dag och att valperioden blir tre år i « ställer, för ; fyra. nu. Regeringen! : och re eringspartiet höll mycket hårt ' just.” 'på detta; 'som " ansågs säkra" det 3 k'sambahdet: mellan " » riksdag - och : : kommunala. ökar | skilligt I. propositionen", föreslås -350,. men högerpartiets represen- - tant "riksdagsman Allan Hernelius,. vil- le begränsa antalet-till 300, Även "vissa andra. meningsmotsättniagar förelåg, men. trots detta-lyckades partirepresentanternä' i" tberednin= : gen pyssla ihop en kompromiss, som möjliggör en. reform”i en' nä —ra liggande framtid. Detta hälsas stor tillfredsställels I mind re” väsentliga, men därför” inte" be: tydglselösa delfråzor. dsmonstre- ras ötillfredsställelsen tal motioner, som" var: ac en på sitt” sätt.föresfår justeringar: Mån « ? ten hoppas, att'regerin--' gen inter drar” samma «slutsats: av dessa" motioner,. som d: n gjorde" då "den ”ålerkal ade . propos ifionen' ' "om: : hyresregleringens avskaffan= | de. Det har, nämligen ryktats att dentligt: viktiga fråga Bland tiktdesemotlonäritna i grundlagsfrågan. befinner sig bl a Johannes Antonsson i Dahla. Han. ;. beklagar i. denna "motion den-partiella och därmed - -provi: soriska författningsreformen inta-,' gits den 's k gemensamma valda- gen: i anledning av" vatt regerin- gen uppställt som slike för en in-.. mi sinstanser gettrutiryck för. far-' iz 1: grundlagsbereuningeny detta kän! bli könsekvensen även: -.. iu Patti ir "> dagsmajoritet. från sargtliga, para 2 Hr Antonsson föreslår efter en in- gående motivering, att riksdagen . vid behandlingen av ”propositio-' nen måtte med ' uttalande av/”att "den 's k. gemensamma "valdagen ” med treårsintervaller antages som -: ett. provisorium skrivelse . till Kungl Maj:t achålla om tillsät= ; tande av en parlåmentarisk i ar- betsgrupp för övervägande av åt- - gärder” särskilt "mot de problem » för. den kommunala 'demokratin,' som föranleds av den gemensam- ma” "valdagen, . Beträffande , en=", : kammäarriksdag; parlamenteris- . men och" valsystemet hälsar mo- Uionären med tillfredsställelse, - Motionen har närmast princi-.,, piell. innebörd. Även : folkpartiet; ör i en gruppmotion ett princip-: uttalande 'möt den gemensamma valdagen, men accepterar den lik-- som 350 ledamöter i enkammars riksdagen som en eftergift föratt nå resultat i huvud S + gerpartiet däremot kräver att an- . talet ledamöter sänks från 350 till . 309. "Det 'finns” starka "argument Kärför. men prutning är" förmod- ' "ligen, utsiktslös även om. flera re-= ” hågor att en sådan riksd g ineffektiv i i arbetet. Hr. Antonsson: i ”Dabla r "inte , f ensam hallänning i molionsfleden, a Ingemund Bengtsson, nde av initiativ "i: riksdagen - : Bakom den niotionen' spökar: n: turligtvis - regeringens -återtaga de av ' propositionen,' om :. hyres- -regleringens slopande. Om .man. så £ vill kan' man. kanske. betrakta: den” iella grundlagsreforméns. 'genpm- ' förande, . Låt, oss "emellertid hop att motionen har. mer: i motionärerna önskar bör, nog te hysas. En mycket. kraftig ri --tier torde sluta upp” bakom .re- . geringspropositionen. é Vetskapen härom bör vara nog för regerin- Sh gen "att med största: lugn motse motionernas. vidare öden. : - TAKTIK OCH. FÖRSVÅR, | Sanningen: är, Nyheter” (£8), I kraterna av taktiska "skäl valde att, gå sin'egen. väg.i försvars: frågå fter néderlaget 1966: I dag "tycks 'regeringspartiet ha förlorat tron på att isolerings- politiken . skall ge någon utdel- ing.” Skillnaden" till mittpartier- nä-år bara tre procent av de to- tala; försvarskostnaderna under fyraårsperjoden, Det räcker inte att göra politik. på vare sig från ekonomisk eller militär- och ut- rikespolitisk "utgångspunkt, Af- tonbladets försök i den :riktning- en -tamlar. ihop som ett korthus. Splittringen . framstår. rätt "och slätt som oförmåga 'hos regering- en: att. trygga försvaret på, ett sätt som kan finna stöd' hos ma- "Jämfört med. detta hur ange- lögen: den borgerliga regeringen i Danmark varit att vinna social- demokraternas godkännande av sin-;=besparingsaktion på för- svarsomräådet trots att den nya ” regeringen har betryggande ma- joritet.: = I Danmark är man. "klar över att försvaret är. en hela folkets sak” — inte bara ett partis — och att.så bred enighet som möj- ligt därför bör eftersträvas: vid den politiska behandlingen. : . POSITIVT so N ” . Försvarsutredningen blir inte oväntat ” positivt ' mottagen av Arbej et (s Om ; valtekniken i försvarsfrågan , skriver man: Mån vill- gärna tro. att bakom detta uppträdande i en vitalt be- tydelsefull fråga ligger rena val- taktiska” spekulationer.' Det mes- 1a synes dock tala för att det verkligen” "varit fallet, Vi' tror fortfarande, att "försvårsfrågan sällsynt”illa lämpar sig att göra politik av. 'Då':det gäller krymp- ningen" av : kostnadsramen': bör man ”f£ ö notera, att alla partier insett » nödvändigheten av : in- skränkningari i .det nuvarande statsfinansiella läget. Mellan par- Yierna räder 'det självklart skif- tande. meningar om vilka.sam- hällsuppgifter som är mest an- gelägna, Det är för oss självklart att den. svenska försvarskraften och "värt foiks försvarsintresse IT = författningsrevisionen | tävling sför" amatörer. sår . Motsvarande, nationstävlingar "12000" Det blev en ; ung | studerande — :Eva -Klingsbor”” från Beck- mans , ”Reklamskola. Stockholm | > som vann .Feminas stora désign- under ..24 12 andra blir: det ' : hår. samti | europeis SA ligt "gått i. länder, Nu en. euronafinal i Oxford den 21 mars. .Den.' sänds, över ”Eurovi- ing. som samma uppläggn sehlagerfestivalerna.. > a : Tävlingen ' gällde. tre" plagg: ”Vardagsplagg”, "strandplagg" och ”kvällsplagg”.. Ewa ' Klingspor får "kronor. id första pris :plus resan . till "England,. Första, pris i London: blir 7500 kronor, "Från FN kinilg 7 plastfilm av: acetat |. Pp ygster.'. Den senare "har; | styrka och" töjbar- kort” sagt "er plast: |]. tion =av: det: get för" "värt" fölk. Dessa” hänsyn "tuehla säkerhetspolitiska hotbil-.. inskränkning av: försvarsansl gen. Så som utredningen bedömt sociala: trygghetslä- tå den för. vårt land. motiverar en : ad. metalltråd. Färgen ; på. "guld; silver” eller. någon I får mari gerom att färga Het som. ”sammantfogar, en'- med" aluminiumfoliet. let för en kärna”av metall (aluminlym) kan "lurextråden' ha ku en" .polyesterfolie som är "belagd : "funktionell: garderob av dubber grova - -plastblixtlås "och . vitlacke- lösa. "okparti, nm mästerskapet i Oxfor dd. minas "moderedaktör Anja Notini- Wallin, : Ewa. Klingspor har: gjort. en. tunn 'segelnylon ”— 'inköpt' i' ett segelmakeri, . Knäppning : med rade. vita tryckknappar. Alla - fål- lar: är” "gjorda om "tunnlar med inlägg. av: "funn -skumplast,. som också. har. använts, i overalleris Ut. juryns utlåtan- de: personlig ', och ny ustil;” väl görande enkla modeller, fint ut- formade med stark känsla för sterskape i design”, De ska nu tävla om I i mode] "Ewa Klingspor. är inte alls sä- Ker "På, att 'hon- en dag kom- mer; att ägna 'sig helt..åt mode- design." Den vinnande gardero- ben | var "hennes tredje försök, skapad i absolut sista stund fö- re." tävlingstidens. ' utgång. " Den företräder helt hennes personliga uppfattning om Stagens, mode: det ska. fungera. vest Nio: andrapristagare,' vars sämt- liga Dlagg också visas i veckans Femina, får". 300: kronor var. över 400 ' tävlande ställde upp, varav. 16 män, od materialet. ' ” I dag: Fändervisningsväsendets utbygg- lad; men. exvansionen: har varit i? shabbåste: laget,' menar” Teknir Teknikerkris - oh "de flesta. av "ös M bäkgruiiden' "av ”dageng” kris, i I betslös: betyder det” bfta att -| nivå, han tänkt.. sig, När en.: van arbetslös bety- ; takten" pekar, siffrorna. mot "att när” tekniker är 2000, Det ramtidsvision som skrämmer om "dei ses. mot man ' ska" inte: heller et "förhållande: ' att teknikerna "genom: skicklig. "PR lyckats skapa föreställningen -att landets: väl och. ve "hänger ' på dem. :Det ären "sanning med 'mo- difikation.”.Ekönomerna; upplever också! en: kris: nästan jämförbar inte kan få ett arbete på "den lig arbetare ä der: det ' att "han inte'kan få nå- got arbete an summerar. Tekni-j. ärld. & Med den varande utb: dnings- i för 12 Folksams. musikstipendier till landets folkskolor delas ut för tolfte 'året 'i följd. Sedan 1957 har 66.135 kronor delats ut till "173 skolor. Fr.o.m, 1963 är an slaget $.000 kronor (8 stipendier å 1.000 kronor). Utdelningen sker i samband med skolavslutningen under : juni "månad 1968, - För att erhålla stipendier ford? ras att den frivilliga musikundé visningen har minst 10 elever och "att kommunen ansvar för musikundervisnirigen, Dessutom skall kommunen lämna minst samma anslag som Folksam, dvs, 1.000 "kronor. Ansökan om anslag skall vara Folksams infor; mationsav: delning tillhanda före den 1 maj. 1968, I ansökan/ skall finnag uppgift om att villkoren uppfylls, startår för musikundervisningen och dess- kens; Musikstipendier utdelas Lå :e gången i följd utom anteckning ar om vilka inst« rument man önskar inköpa för eventuell stipendiesumma. Musikstipendienämnden har föl- jande sammansättning: Fil mag Elly Jannes, fil dr Tage Lind- blom. musikdirektör Eskil Eckert- Lundin samt dr Seved Apelqvist. MYCKET BEGÄRT Den nog så korpulente - gross. handlarel hade fått korgen, där han låg på knä framför den skö- na. Förtvivlad och förargad ut- brast han: — Även om fröken Klara inte vill gifta sig med mej, kan ni väl jtminstone hjälpa mej upp. ra skolor har "stor bets else” barnens” kult arelfa' fostran. : saken kan. inte driväs hur. långt med. -pulvriserat aluminium ”me- . som -helst,. liksorg vi måste. he-. talliserad” vilket i sin tur är täckt hålla ett rimligt mått a hand: med. en polyesterfilm. Den här ty- lingsfrihet på. sikt. > Fpen,av :lurextråd är. den starkaste Om motsättningarna ' mellan och est töjbara av de. här tre: . ög och försvarsutredningen an- ser tidningen: 1967 mycket mörkt. på följderna : av det socialdemokratiska budet. ' ÖB förde väl i någon mån: ett; hypotetiskt resonemang, som det ' nu är av mindre intresse att po: i denna förbindelse apostrofera, att. utredningen . kommit . fram till en försvarssyn, som är mer - Utredningen diskuterar också målsättningen för vårt försvar, konstaterar ' Arbetet slutligen: :: lägges. Det synes vara klokt, a' "Som "bekant såg” öB: försvaret: lemisera emot. Däremot bör man | . oxiderar realistisk än den ÖB företrädde. . » revän 'de rena metalltrådarna. Förslag till en ' ny sådan, fram-. vv Alla tre: typerna” kan angripas av .acdton ;joch "de "två ' som "har plastsk dd.;av. polyester även: av trikloretylen. "Det betyder ”ej tri” vid .kemtvätt. Vid 'våttvätt tål Lu- 'rexx:ca.60. grader. Plagg som inne- håller :lurextrådar kan alltså våt- tvättas om; plaggets. övriga 'mate- "rial; beredning etc tål våttvätt, 'Tack vare sitt plastskydd är det ingen! risk. för att lurextrådarna eller ' mörknar. De är också mer töjbara, mjukare; hud- änligare;. tvättåligare och billiga- Den andra: gruppen av: fibrer som ger glittereffekt — syntetfib- rer med speciellt tvärsnitt — kom- mer mer ”ocK mer tll. användning, anske bl a' därför att de i stället tt: denna. målsättning hålles i all KR männa "termer, De omdiskutera: för, ,en' metallisk. glans" ger en lys: de formuleringarna om att -av-. ter"som-kan bli glittrande genom värja en etort: upplagd invasion. ett segt försvar mot andra-inva- sionsföretag faller: bort. , (ETT ORD 0 sen PÅ VÄGEN I Bären ' varandrås. bördor! (Gal fear VN py ” Dessa 'välbekarita örd från Ga laterbrevet ” är temat”. föp' den kända - för oss ' kristna att :vi kanske inte inser: .hur uppseen- deväckande de är. flesta av oss nog bekymmer med att bära våra egna bördor: Var: för" skulle vi också. andras? 'Varför. skall . vi hjälpa tilll att bära sorgens och ensamhetens börda eller 'fattig-. domen hos je människor vi inte ens" känner? . Vi finner 'sväret i värt "per sonliga förhållande' till Gud ge- bland mycket annat är en funk: nom : den ; » förlösande” kraften”+1- över: havet eller landgränsen :och.' snitt. Utöver glitter eller lysteref- världsvida bönedag; som kvinnor-, na idag firar. Orden är .så "väl ; » Rent mänskligt sett” här ju -de' tetfiberplagg, d v s. fintvätt max då försöka bära / Satt” gar net textueras, d v s krusas. Sori"' typexempel kan: nämnas. An- en nylonfiber med (triobalt) . tvär- om sär treklöverformat fekteh' ger den: trilobala fibern Il också bättre färgupptagningsför- mäga vilket betyder klarare fär- ger".ock'distinkta - mönster. ' Den ger" också. bättre. täckförmåga än vänlig" fiylon som. har .runt 'tvär- . snitt, "Det "innebär att. man kan "gora tunna vävnader för t ex blu- sar nningar som inte hu- genom,. Slutligen. ger den här "typen av .syntetfiber en bättre luftcirkulation. och har en fukt-ledande effekt som gör plagg 'av' den behagligare att. bära än vanlig nylon. Plagg av den här fibertypen tvättas som andra syn- 40 grader om: ingen annan "tvätt: metod finns angiven. sx Kristus, "Har "öppnar våra "ögon för" Guds helighet och 'kärlek. I honom ser vi Gud som Fadern "för alla människor och då blir vi; alla "bröder, Ledda av den helige Ande, delar vi”och ' bär "våra bröders 'bördor och uppfyl- löp "på" så sätt Kristi" lag.) - fd 2 AX ” På ett halvår blir ingen mästare i högertrafik. . För galnla vänstervanor går inte " Men man kan i inväggas i säkerhet, Och det är det J som är farligt. Det finns regler som vi måste följa för att klära oss i trafiken. Nya trafikvanor som vi måste träna in. ur så lätt. en omkörning. Många görfelännu. Det är därför vi har hasti ghetsgränserna. För att ge oss tid att tänka. Och minska riskerna om - vi gör fel.Tror du inte det behövs? = = > :Hastighetsgränserna fr.o.m. 1 mars och tills vidare: + oo - 50 km/tim i tätort. Och 80 km/tim på övriga vägar, oe Moe rn Lugnt och metodiskt. Och där är vi inte färdiga än. Dock 100 på motorvägar. a es Vi ska t.ex, se åt båda hållen innan vi går över gatan. so . Och hålla högersidan i även efter en sväng eller - ” z Noa s | [0 I -— - OA a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.