fi a [d - : LAHOLMS : TIDNING ' Tisdagen : der; 5: mars: 1968. : Tisdagen den 5--mars- 1968 AX = För några dagar sedan förekom ett TV-program avsett att lämna, information om produktion," di-- stribution och handel med kött- varor i Sverige. Mycket var bra, men "en del var' direkt vilsele- dande, Det sistnämnda omdömet " gäller flera onyanserade och di-. rekt missvisande yttranden av den : ” kvinnliga reportern, I ett inledande skede av pro- - grammet förklarades, att: jord- ' brukspolitiken och ' dess konse- '! kvenser ifråga o köttvarumark- "naden innebär ” fverföring av in-" " komster' från till. producenter”. Uttalandet är minst. sagt dubbelbottnat. Det är klart att man, kan säga att: varje. be- : När” TV informerar om kött och allmän jordbrukspolitik talning av, en vara betyder. en överföring av, pengar från köpa-”: ren till säljaren. Att däremot tala om överföring av inkomster från till prod ti Jå. ter för den oinvigde ungefär som ' "om i detta fall producenten skul-' ; Je” få" någonting, orättmätigt eller utan någon motprestation, . , Vad somm avsågs var förmogli- , "gen att gränsskyddet medger! ett » högre pris inom landet än vad som ” skulle förekomma - utan gränsskydd. Det är emellertid in- fé riktigt att framställa detta på det sätt som gjördes, Gränsskyd- det” år "ett resultat av överens-' kommelser, , samt beslut av rege-' ring och riksdag. - Gränsskyddet ifråga leder till: ungefär samma » tiskt taget importstopp; vilket i in- te förekommer i Sverige. . Anmärkningsvärt var étt utta- lande om den ' framtida produk- tionen, Det förklarades helt en-: kelt att denna ”inte kan komma att. äga rum på familjelantbruk — det måste ske mera rationellt”. ” . Det skulle vara ganska intres-. sant att få veta vad TV-repor- tern egentligen känner till i den-. na fråga, Uttalandet kan av den som själv inte, har möjlighet göra en bedömning inte tolkas. på nå- got annat 'sätt än att produktio- nen vid. familjejordbruk är. ora- tionell. Detta vore ju en. tämli- gen dyster: position” för svenskt jordbruk, eftersom praktiskt ta- get hela. produktionen' sker vid: familjelantbruk.. Som' bekant sker, produktionen ' huvudsakligen: vid; familjelantbruk även i USA, där' vi bevisligen har den mist ef- fektiva' jordbruksproduktionen” i världen! I exempelvis staten' Mi-" | chigan finns en mycket stor del . "av ' nötboskapen för köttproduk= "ytterst. "märkligt inslag ' i "Förut "har tion på inte enbart familjelant-. bruk utan. dessutom i stor 'om> fattning på deltidslantbruk; Ett ”infor ” TT : Var Odd 'Gulbrandsens uttalande .:om” att u-länderna borde få sälja kött.” såväl docent : Gul-: brandsen som andra med: nahde' åsikter hävdat att det. är, socker, margarin-råvaror ' o dyl pris i Sverige som , inom EEC-länderna,” : Den kvinnliga reportern påstod också fatt det finns ”ingen kon- kurrens”;' Detta blev förvisso or-: dentligt vederlagt av slakterior> repr när "dessa ”väl fick komma till tals Men; deras inlägg klipptes inte in på rätt ställe för att effektivt ve- derlägga det missvisande" uttalan> | det, v..c- Märkligt: är ' "att "den: kvinnliga - reporterri,' som var så ivrig att kasta "ut: påståenden;' inte” hade ” något att säga beträffande det för- ' hållandet, : att', alla" länder "runt . omkring oss också har ett gränss ; skydd. Danmark "hart. ex prak" N pelvis FL ODEN STIGER I flera är "här: SACO" vatnat för: "den snedvridia ” "tillström- ningen; pkadernikef manistiska" "ock "såmhällåvåtön! skapliga ämnen, -erinrär SkKob vär tll-.SACO:s 20-punktsorgan mot!” s ärbotslöshet” lerscå « akademiker, telat höra jar det: örat. Varning utsägts vid tidpunkter, '« » åktuella”” iget visade” ”btst” på akademiker "oc! kräft 'av alla slag Inte räckt till fö en bild av "hur förhållandena kiutde väntas" bill bara" ett" fåtal är framåt: 1 tiden! "För .LR:s del S intresse riksdagens: beslut om” en ny och 1-realiteten ned- skuren "utbildning av adjunkter. Tärgrutbildhningssakkunniga: "ha- de, arbetat efter. direktiv; som skrivits I skuggan av en mång- årig," svår läravbrist, När pro- positlonen lades fram, hade kur- van börjat "byta "utseende. ”Bris- ter på lärare I. läroämnen bör- Jade minska, . Floden av nyexaminérade aka demiker stiget. Unga clivilingen- vr; ft elvillekonomer ! och sam: hä svetare har svårt: — 1 varje 1, ett, nittalskede. —..att få nidekvatg sysselsättningar, Men det är inte dagens läge som vällar: den stova oron, För civil Ingenjörernas och = civilekono- mernas del är det kanske' en konjunkturföreteelse, av övergå. ”endg, karaktär, För samhällsve- fårna och även för humanistel- ha är det- fråga om en exami- nation, som överskrider samhäk lets hehöv — mätt. efter vad vi nu kan ' skönja och förmoda, SACO har föreslagit en rad ”åt- gärder” för "att möta situationen. De skall: inte här upprepas. - 2 ov Den studerande ungdomen kan ställa. krav. på. statsmakterna, att man «skärper beredskapen och efter »bästa förmåga" plane- rar för en framtid, som de stu- sterande. kan se fram emot men tillförsikt, a , LDRE ARBETSLÖSA, - "re Nu har regeringen lagt fram Proposition om ett arbetslöshets bidrag eller som det heter om- ställningsbidrag 'på 800 kronor 1 "månaden till arbetslösa som är mellan 60 och 66 år, skriver Växjöbladet, (ep): I och för sig ett bra för ag. ”Tilltalande är det också, att det utformats så, att det kan sägas innebära ett visst tillmötesgåen- de av centerns krav på allmän arbetslöshetsförsäkring. S00-kro- norsbidraget — skall nämligen kunna utgå även till personer som Inte: är löntagare. i vanlig mening — jordbrukare, handla- re och andra småföretagare som fått sina existensmöjligheter be- - skurna till följd av samhällets strukturförändring, — Observera att Vi säger ett visst -tillmötes- ” Gulbrandsen nämnde bl a'Afril " Troligen har mån i ' Sverige borde minska" ner; 'sin t gående av detta krav, Det räc- a . emellertid om Afrika överhuvud- - honom någon som helst” förkl sn Påen spunkt, blev: dock. en yi .sentlig fråga klarlagd. Det. erkän- som u-länderna skulle 'levérera.: Nu gäller det alltså även" kött. Hr' som, köttleverantör, ' Fråg: har något kött: att sälja! :, e det... vn. På en direkt fråga till: ultuna-'! docentéri,. huruvida har. ansåg” att. taget köttproduktion och; istället i impor- tera," svarade ,han ett” "obetingat. alt” man borde ha sin gång”. - = Ytterst märkligt det hela! Här; plockar mån” in "en" person” från : . Lantbrukshögskolan ' 'med :” kända : ” rabiata åsikter. i jordbruksfrågan; ] Man låter. denne. komniå in i pro- . grammet, och. kasta fram ett, ar. | lösa påståenden. utan att avki Va. . ring eller: bevisförine. Sådan är än' mindfe” tb Mise 80 formation. "Har ' värkligen” |; Sveriges” Radio-TV: num: : kär Ipejbnt tor] Kan ola ga "tern och Gulbr andsen sade des nämligen att slakten och pat- tidistributionén i i Sverige görs bil ligare ' är 'på" något anhathåll'i : Europa, 'Men' nu "är det ju just .den” "delen", som” jordbrukarnias - egen organisation Fåkar” ha hand. om! Då är det väl: ändå inte så: stor skada med ett ”monopol”, "som ' från visst håll under. uppvis ningen påstods föreligga. Ett på- stått .”monopol”; som” även 'av, motståndarsidan måste ' erkännas ett. förnämligt arbete; kan väl knappast klandras, Om' man därtill lägger, vilket: av organi-' sationsfolket klarlades, att villko- ren för priserna till. jordbrukarz na (egentligen priserna 1 parti- ledet) bestämmes av statsmakter- na efter förhandlingarna, så är det väl inte så värst mycket att. | klagat över; en . ker nämligen inte med tt den-! na allmänna arbetslöshetsför. säkring något afffust ställes i utsikt "för "vissa. personer över Mt 60 är. :Den måste gälla även öv- j riga medborgare i arbetsför äl- der, medborgare med eller utan |. försörjningsplikt, , > Antalet: anmälda "över 60 år var på hösten "1966 "let 4.200, älltså nära” på en 'för- dubbling, Den senaste” månaden” har enligt." uppgift den: totala arbetslösheten gått ner. något. Några siffror på vilka katego- : rier -arbetslösa det är som fått arbete igen, finns inte. Man kan dock vara ganska: säker på att] » det inte är de" äldre arbetslösa. LÄROPLANSDEB. ATTEN - GÄR VIDARE, :Sverlges lärarförbunds organ ” - ”Lärartidningen/Svensk "Skoltidning konstaterar. att Nn förbundets "kritiska inställning till vissa” delar "av .skolöversty- relsens (Sö förslag till ny läro-] plan för grundskolan har tagits]! ad notam även av andra' organ inom TCO, Ett nytt förslag, till konstruktion av högstadiet har]: sålunda diskuterats av: TCO:s Yirarräd, som I vä äntliga av- seenden. beaktat lärarförgundets ; synpunkter: 8 . I korthet innebär försläget att - samtliga elever i' årskurs 7 får läsa ett av: de. två B-språken|; — tyska eller franska — un I H.Ulvfot.— Om män avskaffar ett- arbetslösa |” 100, På hösten 1967, var, anta- . « Det. här är en nittiofemåring som somliga rynkar på nästan - "åt medan andra begärligt kas-" ”tar sig över henne. Hon har ett stort inflytande” på : detaljhan- : ””delni Utnyttjas ofta som lock- fågel, då det gäller att värva : nya kinder. Har magiska egen- : "skaper, är den minsta i sin - släkt då det gäller storleken ” och "det ' värde "hon represen- terar. Men vi kan inte vara ” utan henne. det handlar om: tet eller: falukorvsbiten i ettörin- bakom er kommer ätt mumla högst der. . Ce en unge en ettöring. Även » Bet barn som knappt kan tala kom- mer "att prestera en hånfull fnys- ning om ungen nu inte tar det som ett obetalbart skämt. inÄndå är. ettöringar användbara, d. Det är naturligtvis ettöringen, » Försök att betala cigarrettpake- . --gar; Både: butikskassörskan och kön ' |" ogillande. Man kanske rent av väg- : rar' att ta emot beloppet om det .: rör sig om en större summa. I var- ; je fall gör ettöringar folk lömska, | cm de förekommer i större mäng- : ee ni en ind ;ettöring hemma mi Bland annat som str - . bol Jåz v rme från elplattan genom att placera ett par ettöringar under ”selsättning.' - "”Ettöringar är - likaså utmärkta då "man: ska ”demonstrera HP-så- sens renände egenskaper." . : ; Och man; börjar ju som bekant med ..en. ettöring och slutar som miljonär. Ett'sätt att använda ett- öringar. på, som faktiskt "låter beta- | gande. mA : Men annars - verkar "det: som n lilla? 'ettöringen” råkat.” i van- "Tykie. så här férr år innan 'den ska till att fylla hundra å år, - . ETTÖRINGEN BLIR KVAR: AA on På Kungliga” Mynt=" och Juste- ingsverket har man i alla. fall kvar : Fespelten för ettöringen.” Den behövs med tanke på det decimalsystem som våra ' mynt är uppbyggda efter, säger direktör B öringen får man starta från tio öre. Ettöringen tär: också” ett” "värdefullt / instrument inom li delsh å ; ' Khappär," när de' ordinarie "tappats : an kan också få en jämn, :” kastrullen eller grytan. Små barn H sbrukar pilla upp ettöringar i nä- ; san och därmed ge' läkare och 'an- 7 nan! sjukvårdskunnig personal sys-. De ”tryck' i ”Sveriges” på 30 kr. Efterföljaren 1886 är i : Underst: Ett öre från. 1905. Sista Sveriges väl, väl bibehållet exemplar : värt .meli 1892, som i ej använts, är nämligen | 200-kr.. En använd men -.väl, bibe- hållen ettöring från det året upp- skattas till. 40 kr, d vs 4.000 gån- ger det. värde som står. på | den,' kl En ettöring frånr:1896 varierar i samlarvärde, från 203 kr. Samma år hade en” | töbaksarbeterskal i timmen och" bränn öre "centilitern Vår nuvarande e .den' eftertraktad,” ; bland .särmlarna, | Ordet yen är felstavat. -Det har någor med frasen ett öre, tänk” er tänkas personen if) "Överst: 1873 års ettöring, något” större än sin efterföljare 1874, Har. där. det hamnat ett F i stället för ett E, har ett= öringen ett 'samlarvärde på 300 kronor. I mitten: Ettöring med år= > . talet . 1885. - En 'fin, årgång. Ett oanvänt mynt har ett samlarvärde I Brödrafolkens väl.: Efter Unionsupplösningen 1905 ändrades det till : En' oanvänd. ettöring från 1905 är värd 15. kr. Ett liteten. "alltid ha” :minst: lett: | lägger” gärna ' en ' ettöring i hand-. -Ilikhet med små: sår och fattiga vän=" . masso ed årtalet 1873 och med ett fel= användbart skick värd 60 kronor. årgången , som ”har ' valspråket: lan 5 'och I kr beroende 4 på kvas en oanvänd 1873:a ur: fickan. Den : är värd 300 kr: fö : : LYCKOSLANT : Ettöringen har också varit behäf=. tad :med ockulta egenskaper. Och är det kanske fortfarande, "Man bör åt plånbo- ken: eller. portmonni annars bär sig hundarna” villa "åt "mot en! Man": väskan, plånboken eller'börsen som man skänker bort. Det bringar ly ka och mer' pengar åt mottagaren, Ettöringen är en, lyckoslant som i ner, icke skall föraktas; Den fyller väv; "funktioner; .Samlar=" "| som .. n an rör” sig” nåed "prisei”som mna belopp 2 på Då. lldger: tvåöringen sämre till. Just. nu sitter" en” kommitté och | öringen, göra en ny mindr femöring i medan". .ettöringen” får ; ökad arbetsbörda genom 'att den il orm avi två ettöringar: "skav' "ersätta ringen; Hur det blir får v vi kan- al fgreppet. Cett öre ett viktigt vapen priskrig och, andra” ekonomiska |; Man > "behöver ju "bara dra upp - | bensinbolagen som” lägger .ner tu- ' sentals' Kronor. i reklam på att tala” öm vad de tänker göra med ett öre ' mer” eller: mindre på: bensinliter- - 0.000 Xx: VÄRDET: TN Sedan. finns det ju faktiskt ett- . betydligt ; mer än ettöre. > 3! Kassörskan som friterat sveper 1 ned; högen med.kopparmynt. i en låda: kanske missar en liten rund "ettöring med, årtalet 1892. Är det en” "så väl; bibehållen ettöring. att dén trots åldern nu för första gån- | gen: är ute och rör sig, är den värd ; 20.000 gånger sitt eget myntvärde.' ' Samlarpriset . på . ettöringar 'från nter "i at: hos: far-| dj" stora vi landet ärvt sökt. spara: eri "gon gång skul egen. Det' var "göt den” som ville "arbeta -och.' ”skKöta sig, "och 'det lyckades: Han” Hck en/ ganska" stor farm fast -han fick Yta en. stor, inteckning.: Han skaf-- ch familj, och allt: syntes gå väl si händer, men: så kom depressionen: 1930." 4 Farmprodukterna” föll i det var kredit at gå” ihopv;: Men så kom något som var ännu värre: Flera av mellanvästerns sfatér- hemsök- :tes år”efter ”år'av "stormar, !jor- den var torr:i brist! på regn'och virvlade i skyn,:och" flög hundra- tals mil och lade sig sedan i: dri- vor, och begravde all” växtlignet på stora 'områden? > -: Varje vår: efter ' farniareri hade sått sitt 'utsäde kom :stormarna re tillvalstimmarna 'som .;sammarlagt bjuds. där, Elev; 2 FM av en ellet.: annan anled- ning inte önskar läsa ytterliga- reelt främmände språk utöver engelskå, kan utnyttja ' de tre: ” tillvalstimmarna | till fördjupade : studier i något av schemats öv- > riga-ämnen, I årskurs 8 erbjuds eleverna . ett dubbelt tillval av dels "ett B-språk, 'dels något av -- ämnena - konst; ekonomi eller teknik. Till förfogande står sam- 'manlagt sex timmar (3+3 tim- mar). för 'tillvalet. Elev, som inte "väljer B-språk, får istället ” dubbelt” timtal i:det andra till- ämnet. I årskurs 9 slutligen $tälls' sammanlagt tio timmar (5453: timmar) — ill förfogande valsämnena tyska, fran- konst, ekonomi och teknik. Enligt /Sö:s förslag stod sam- manlagt 14 timmar till tillvals- "ämnenas förfogahde. Enligt det i nu presenterade förslaget finns på högstadiet 19 timmar för till- 'val . Konstruktionen : innebär . också att årskurs 7 blir så gott som fullständigt sammanhållen och att tillvalet får en sådan utformning att en successiv ök- ning sker av - antalet tillvals- 1. timmar. De fem timmar som nu ytter- ligare föreslås tillförda tillvals- ämnena medför en minskning av det totala timtalet för mu- ik, gymnastik, matematik och ruppens ämnen, | | Sjärvfater är inte” heller. 'det- och' sopade. bort. myllan”? såväl som utsädet, " Detta" fortgick". år efter år och ."dét blev! ju ingen ting för varken folk eller krea- tur at: leva av. Många : farmare fick gå ifrån sina farmar, ja ban- "kerna tog ju farmen; då farmaren ej kunde :betala äv. 'inteckningen. Charlie Johnsow satt: fortfaran- de kvar på sin farm i väntan på bättre tider, kom det bara regn på våren "och ' sommar i. behaglig tid kunde väl något ännu kun- na ' räddas,. Det" var lönlöst ' att söka' sig in till staden”att få nå- got arbete, "tv. det fanns” intet att få. Depressionen och de: hårda tiderna' hade: nu hållit ' på i flera år.” Charlie .Johhson säväl som övriga . farmare, - hade tvingats sälja ' hela ' kreatursbesättningen då det fanns-ej något mera att livnära ' dem -:med, Han -lastade sina sista kokreatur på lastvag- nen och spände sitt sista par hästar för och styrde kosan mot stadens slakteri. Detta: var det sista han hade att avyttra — det kunde alltid bli något till att liv- nära familjen med. Han- hade ej kommit långt mot staden, då han ta förslag invändringsfritt, skri- ver tidningen, - lika - litet som vilket annat förslag som "kan komma att presenteras... Som ett allvarligt menat försök att till- föra ytterligare "material kan det dock hälsas - med tillfreds- ställelse, Q5- | mådde ej "komma ' ur; stället. Det svårt att:få 'debit -och/ " Larm från Seniorscouternas arbets- + gen i Hallands scoutdistrikt för att rade på detta sätt mycket bättre "i distriktet. "Till hjälp "fanns Nils | SENIORSCOUT RÅD” "BILDAT 1 HALLAND. - På söndagen samlades” representanter för. de olika. ”seniorscoutla- bilda ett seniorseoutråd och inom detta välja ett arbetsutskott. Det var ett stycke halländsk scöuthi ;' "storia som skrevs, .Seniorscouterna kan genom att våra' organise- föra sin talan ute på kårerna och. M utskott. Nils Eliasson inledde med att ge tips om vad ett" seniorscout- : lag kan och skall hålla" på med, bla sådant som att ordna'en julafton > för ”kärstyrelsen i augusti, Marga- retha Larm gav riktlinjer och sak= "liga upplysningar om hur ett se-l: - råd och ark ). inom detta skall fungera, ' ; Man. enades om ett utskott be- av na boen- de Heller omkring Halmstad. Eliasson | - Arbetsutskottet fick följande ut- från Svenska. scoutförbun se- de: Kajsa "Så Snös- . niorscoutkommitté loch ' Margaretha |' torp, ' Margaretha - Svensson, Tre Hjärtan, Elisabeth Nylander, Sönd- rum, Hans Magnusson, Oskarström, Ulf Wallin, Tre Hjärtan och Janne Svensson, Söndrum, Utskottet skall konstituera sig på "ett kommande » möte tillsammans med distriktets: "seniorscoutkommitté. Seniorscoutrådet hann också dä” Dr upp en del riktlinjer för "pri ogram-=' met under den närmaste tiden: Bl a' tänker man. försök "ordna ett”, di- - Saltholmen, den däga ön i ör sd "] sund mellan Drogden: och Flint- rännan ungefär en mil från Kast- rup : bebos: : för -.närvarande. av fyra -familjer -.om tillsammans 154 personer. ,, Förr fanns här två gamla” "Krogar men - deras saga; är. "nu all; det . upplyser. oss' en skylt -om- redan - vid landstignin- , gen.: En annan dylik. kungör- för; bud 7 att — plocka ; fågelägg eller ' 'ofreda "öns fåglar ' . eller "andra djur,' som man här "möjligen 'på- träffar... Ör: är gammal” kultur- mark, ' om: 'sommaren -- :betesplats för hästar, kor och får, ett. myc: ket, särpråglat/ ” och vackert. kul: turomräde, Särskilt ': när”. man vandrar” omkring "på ' södra delen av "ön: med öppen :rymd över sig och under: fötterna, ett .marsk- land med kanaler, ofta med knä högt 'vatten, » sett . eldorado " för mängder av vadarfåglar. som röd: benän, "vilken skrikande” på stela vingar :ropar-.sitt.Sjyv-jyyv.. oro- lig. satt man. skall. komma. dess "nära. Mängder av. .Spo- ör: och: "ljungpipare syns. över. allt. .: Kring ; gårdarna hörs bofinken, trasten och kungs; fågeln. Starar, gråtrut” och "blä ö jagar lågt "över" mar: kerna. . Ibland. kommer: också en sparvhök - eller fjällvråk- seglande ön, :" "besökare från . längt nordligare trakter. > Äl a utom betande: djur och ha: : ju brokigt: gröna -: paddan, : Här .- Saltholm: denna: mycket; van:' lig, -'eljest. förekommer”: den: blott mycket: : sparsamt; v La | iksom blev” överrumplad av: en" hemst; mål. I sigai' drivör. på "vägen så att ivag. niska rariteter. som till. exempel jördstorm;; som ”blöv: så. intensiv] att.han ej kunde se: var” han be- fann: sig. .Den torra myllan > lade I nen fastade och: ihästarna för blev ingen'annan råd' än att släp jipa. korna av lastvagnen : «och låta dem gå vind” nog: kanske ta herå. igen. Han sig” upp "på den” ene” hästen "och den andre följde" med. Hästen så- > väl som nga :andra. djur : har: "en otrolig. förmåga att hitta fram, Charlie "Johnson 'méed ' sitt par” hästar, kom Jyckligt Hem, igen. Vintern gick "och i” hopp om en : gynnsam «vår och -&ommar kan- Iske man skulle lyckas, men 'peng- ar: saknades till 'allt, och sedan fanns 'det' ju inga: dragare kvar på farmen, endast ett par hästar kvar: (ett . par trotjänare), men vad. förslog väl med ett nar häs- tar Då den 300 'acre : (omkring 250. tunnland)?. Det skulle behö- på en så stor farm, " Det var Charlie: Johnsons dag liga. bekymmer, . pengar . för: att par, ty.ett par orkade ej draga farmmaskiner, LeRoy 12 och Roger 10 år, satt och funderade på såken en dag.i De hade hört talas om Uncel Sam i, Washington. Uncel Sam "är. ju ett slängord, och menas i dagligt tab United States. Utan föräld- rarnag vetskap diktade de ihop ett. brev. och beskrev den bryd- samhet och 'de vedormödor fa- miljen genomgått under alla des- sa är, och undrade om inte Uncel Sam kunde skaffa ett par hästar till deras "far, som hjälp att dri- va farmen med, Brevet adresserade de till presi- denten i Washington. . Brevet hamnade 'omsider på president ' Franklin D. Rosevelts arbetsbord.” Presidenten har ju i vanliga fall varken tid eller till- fälle att läsa en bråkdel av alla de brev som anländer, men han har ju sekreterare som sköter om det. - : Sekreteraren som läste brevet kände sig så rörd av detsamma att han beslöt presidenten 'skulle få del av dess innehåll, och i sin medömkan om familjen lät han utge 'en order till: befälhavaren vid Fort Sheridan, där : mellan- västerng största artilleri var för- lagt. 'en bit norr om Chicago, om möjligt gallra ut ett par hästar och befodra dem ut till Charlie Johnsons farm i Volin South Da-' kota, Jo det var en lätt sak att söka ut ett par-hästar, men nu är det a r' våg '— de skulle; ästarna” från. vagnen, satte i buskar här och var: Ofta. .syng I ! summan: 'Hästarna : placerades 'på vas. "ett halvt dussin' par hästar; kunna köpa hästar, åtminstone ett ' Johnsons farm på” 18 timmar. : den stora plogen, och övriga tunga | utan - föräldrarnas, Charlie Johnsons två äldsta sö-|1le. anlända en dag, varför pojkar- ner hade: länge gått och. funde-|na var ute och spejade i hopp rat på hur att kunna hjälpa fa-tom att få se dem' anlända, Och dern i denna: svåra: belägenhet. | en 'dag- fick-de se en. skymt av är: egentligers ett: -hattdjur - som om dagen. gömmer ..sig under ste- nar celler. sandra skyddande,” e "Av bötanister en gärna uppsökt” plats; då man. vid dess stränder "kan "hittar riktigt" bota- én tvilda blå ”irisen "som" blom: mar under "juni-juli. > Här' 'och var "sticker " "också ”vattenraniin- eln upp: sin: långa : -stängel..med vita- blommor över. vattnet,--Inga ; träd finns på ön, blott” litet” låga terrängen 'uppkastade ”små” :jorr: högar.» troligtvis,” gjorda "av: .he- folkningen för, att .hararna. vid versvämningarna "inte ', skall drunkna; Då havet” sköljer” upp så, ingenting: får ges. ut: fritt från US Army, det måste säljas, .sak samma hur litet det är må" vara: Priset nå hästarna” sattes så” bi - ligt .som'35 döonari Ivö Befälhavaren ' nå. . regementet vädjade: till: menige: man. om. én liten donation nå tre cent på man och" man fick in den erforderliga en lastbil. Private First Carl Bobb och + Privat John -- Nelson ;, styrde den stora Army -trucken den 650 mil långa! vägen ut till" Charlie Roger ' såväl: som LeRoy hade vetskap . fått meddelande om att'hästarna 'skul- den - stora .Army-trucken :-komma långt ner. på vägen och sprang den till mötes och klev upp där "bak för att" beskåda ” sina: rara hästar: ' Pojkarna fällde glädjetårar över |- sina. dyrbara skatt, -klamrade 'sig upp på hästryggarna, smekte sina djur och beundrade dem storligen, Charlie. Johnson såväl som hans hustru kunde "väl knappast hålla tärarna tillbaka då det berättades för dem hur allt hade tillgått,' — Det var ju en välsignelse som ve- derfarits dem och som nu: kom i Herrans tid.'- 2 Charlie Johnson anmärkte. ”yis serligen var det tokiga pojkidéer, men 'det var i alla fall bättre än inga idéer alls”. / Dessa medelålders hästar, hade endast mindre' fel men vat fullt brukbara; fast de. aldrig dragit en plog eller. utfört något arbete Pp vid seldon som användes på fårm; varför de till' en « början mäste hanteras: förståndigt den första tiden tills de blivit vana vid farmarbete. Händelsen spred sig som en löpeld ' ute. på farmen,' och det var inte mänga timmar förrän tidningsrapportörer och fotografer kom tillstädes — det var ju nä- got enastäende nytt, som aldrig förekommit någon gång förut här ute i. vilda västern, = 7 farm, ej heller var de” vana]. st NA över ön. för! det ofta 'med” sig "mängder av vrakgods som Någon gång kan vara av ett vi , de för folket på ön. : Planerna från” dansk” "sida att gö a Saltholm, c:a 10 km från" Kastruptti " ferieö, > där man ,.skulle- plantera bokskog, - anlägga fotbollsplaner, :klubbhus,'.hotell "och utsiktstorn, en konstgjord, badstrand" o.B. Vv. : här- varit uppe. flera gånger men kästats. . Ön: som" blott 7 km lång, och. c:a 3. km bred. syns från et! flygolan "som en glittran- dé grön platta” mitt "ute: i öre- sund där dess” högsta punkt lig: ger. blott. fem meter över -vatten- ytan meNan :dess största "del int2 ve när "mer ha: vets yta, : Naturvärdarna 7 ir na urligtvis inte glada över planerna”! att -för- lägga « en, störflygplats - till. ”plat- tan”; Det: vore: stor synd Re djär- livet, menar” man, . då: | tidrog sigralltid ” Mä rkligast.. sänkningar. ö Möller, de” ”konservativas' "ledare, hade" fullt upp varje, dag. med att ' dementera fabrikör. .Pedersens ut talanden, i Och så resultatet: I Holbaek' de konservative den störstå fram. ' gången, "på mången god” dag — em procent ökade partiet där... N siffrorna "för > 'Holbaek kom i de, konservatives ”högkvärter på "Christiarisborg;: Men "skrattet" var 4 ok [ ETT ORD: >: 2 PA'VÄGEN ””Gå bort Ifrån mig Herre, ty jag är 5 syndig människa”. ” (Luk. 8,) - Dessa Petri ord är en syndar bekännelse, :-Han- hade -hört' Je- sus. undervisa folkhopen när den trängde på för'att' höra honom”. Han : hade” upplevt" Jesu makt'i det stora fiskafänget; ' X Petrus. menade inte innerst in- ne. att Jesus skulle gå bort ifrån honom, men upplevde: sin. synd I Jesu närhet, Han såg sitt rätta Ren Syndakänslan blev honom” övermäl och t Då rynäktlg han bekändå det. " Jesus såg vilket värde-en - niska. -med . en ' sådan len män". Han kunde bruka : honom. :som hans synd RME " Jesus ans synd och lät honom .bli lär- junge, Tillsam ra. '””försakade "han alt och andr de honom”, När vi Hvltgt' ser” vet vi 'att' vi är syn genom Kris y dfulla" men MYNT gamla och vackra, - Köpes, bytes och | Svar. till "Valör, irtal, Pris”, Taholms Tidning. ' Martin Bengtson.” ; av . olika 'lättförståeliga: skäl ' för- 7 upp på TV-skärmen skrattades det förlät ' han, allt och följ: "
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.