sTisdagen--den" 5-mars ”1968- LAHOLMS TIDNING + rs H lättare att hitta rätt smör Zz pe Grön färg för ==" >" osaltat: smör "I dagarna kommer' en ny smör- förpackning ut i handeln. Det är det -osaltade. smöret, som hädan- efter, får grönt omslag och -där- med: genast blir lättare att- hitta 1.. buttksdiskarna. :: Det ' osaltade smöret. är en tämligen” liten ' pro- 'dukt;'men har «ändå, sin givna . kundkrets: "finsmakare, inflyttade sydeuropeer : och sådana som av .«dietbkäl: mäste , ha ”saltfattig; kost. : 0 Fv Osaltat smör skall säljas i grö- . hä halvkilos och. kvartskilosför- "packningar; ;I partiledet' förpac- "kas: smöret" 1 ' kartonger med en": ön klisterremsa påsatt. SALT I SMÖRET — NORDISK VANA 2 fö a :fNyheten. torde speciellt välkom- näs: av. inflyttade” sydeuropeer Bom haft. svårt för att hitta ”sitt” smör, : Det ' är nämligen bara vi nordbor ..som. äter saltat smör i sådan . betydande" 'omfattning.. Ju " längre” net: i Europa man' kom- mer Idesto. vanligare är, det med osaltat. smö NS NT säFränvaron ”av salt. innebär en- ligt. rexpertisen; att. /smötaromen kommer. bättre : till. sin "rätt. I " samma :expertkretsar'anses' därför > dé altade :smöret. vara det ,en- då tänkbara vid matlagning; och bakning, ” eftersom det inte” alls fär loveti: av, övriga, kryddor. För 'gourmeter, : exlsterar. givetvis. en- d osaltat... RE En samband 'med övergången till örpackning har tillverkhingen ay”: osaltat smör: koncentrerats till två; mejerier. nämligen i Kalle- ' bäck utanför Göteborg och .Norr- köping. Tidigare skedde kärning- : en.på-ett. tiotal olika platser. Ge- nom " "denna" " strukturrationalise- -ring .har "man ' erhållit en: bättre kvalitetskontroll steeen + Den. gröna; färgen är en upp- följning"av det. signalsystem, som mejerilndustrin' med framgång in- förde" för ett år sedan:' Då lyftes » det extra" saltade ' smöret fram i lj med : ett helrött: omslag, . ' vtAvsikten. med den röda. och gtöna :färgen är.att ingen längre äv. misstag. skall behöva ta.med fig fel" smörsort hem, Det'har förekommit att, handel och kon- sumenter haft svårt. för att skil- jä. ik örtyperna åt. ' - MEJERIERNAS "LILL RÖDA” SMÖRSUCCR, ">. SMR har. haft goda erfarenhe- ;ter-att sätta färg på smörpaketen. Från att ha” varit en relativt oan- -senlig "produkt ' har det extrasal- tade :smöret” på ett år kapat åt sig en tredjedel av smörmarkna- den; 'Dét betyder att det nu säljs "dubbelt.-så” mycket sådant smör mot... tidigare, : På ' SMR ' förklarar man smörsuccén "med att folk dels Upptäckt. "en . något .. annorlunda |. ssmörsmak, dels den röda färgen På förpackningen, =. ' . 1: Det. röda omslaget har poäng- terat':valmöjligheten vid smörkö- .Pet:. och : fungerat som: en sorts SRA oo 3 3 a 2 och plockat åt sig av mejeriernas ”Jilla röda”, c Mater - Som : exempel kan nämnas de skånska - konsumenternas reakti- on. För ett år sedan såkies inget extrasaltat smör i Skåne, nu finns det : överallt och säljs i rätt sto- ra mängder, Runmärkt normal saltat smör är anhars den över- lägset vanligaste ' smörtypen "i Sverige. : Det. har en salthalt på 1,2—1,3 procent. För att få kal- las ' extrasaltat fordras att salt- halten är: minst 1, 7procent. Skill- naden mellan extrasaltat och nor- malsaltat är visserligen bara någ- ra. tiondelar men det räcker för att klart slå igenom i smaken. MESTA KONTROLLEN '', in PA'SMÖR. dee Smöret. är ett av våra mest kontrolletäde livsmedel, Förutom den ” kontinuerliga". tillverknings- kontrollen som mejerierna själva svarar för ter den' halvstatliga kontrollanstalten för mejeripro- dukter och ägg (KMÄ) : 1.000+tal3 Prover varje år i såväl tillverk- nings- som ' butiksled.: = cos För ett "stort mejeri kan' det exempelvis betyda 70 prover på ett år, Motsvarande kontroll hos fabrikanterna 'av' en) VDN-märkt vara. inskränker sig 1 allmänhet till ett' prov .om året, fre esi ns » Det finns för övrigt minituiösa regler för ' hur : smörkontrollen skall ske, Provning innebär både laboratorieanalyser ; och organol- eptisk bedömning enligt en -sär- skild - ”smörmall”. oe ra Den svenska smörkonsumtionen är f. n, 8 kilo per person och år. Dét betyder totalt en förbrukning på över 63.000 ton, Cross os ..Ålla försäkringstagare som har sina ; privata ' personbilar : skade- kontoförsäkrade,' helförsäkrade ' el- ler " 'delkaskoförsäkrade (brand, stöld,” glasrute:. samt 'bilräddning och " rättsskydd) "i. Folksam .:får återbäring. - Beslutet fattades" på onsdagen då Folksams stämmode- legation. och ' styrelse höll. sam- manträde + Malmö, . ST + Försäkringstagarna "i Folksam får alltså,; till. skillnad från ;för- säkringstagarna .i endra. bolag, en. retroaktiv "sänkning . av -sina försäkringsavgifter för 1967 med 8,3 miljoner ; kronor, : Personbil- are med skadekonto- eller hel- försäkring? får 25 kronor i åter- bäring: :medan delkaskoförsäkrade erhåller. 10. kronor; 'ÅAterbärings- beloppet motsvarar. cirka 10 pro- cent sänkning på medelpremien. För Folksams cirka 60.000 skade- kontoförsäkrade' blir den. relativa sänkningen störst.. De fixerade återbäringsbeloppen ” innebär: ock- så att mindre bilar" får en pro- centuellt :/ högre : återbäring än andra, För detta finns stöd i Folk: sams skadeerfarenhet.. «> Se Återbäringen är en'garanti för riktiga premier: Under åren 1953 —1960, då: bilförsäkringen också lämnade "överskott, betalade Folk- sam nära! 20 miljoner kronor i återbäring" till-. sina "försäkrings- tagare; Nu "blir 'återbäringen "fö ett år 8 miljoner kronor. : — Att Folksam nu :kan lämna återbäring :. sammanhänger' givet- vis, med det gynnsamma skade- resultatet ..för kaskoförsäkringen under 1967. Förhållanden av kort- siktig natur, som: den milda vin- tern" i: början av: 1967 och den skärpta 'trafikövervåkningen . och trafiksäkerhetspropagandan i an- slutning till övergången till hö- gertrafik, har. inverkat gynnsamt. Men detta är inte hela sanning- en, framhåller Folksams styrel- seordförande Seved -Apelqvist' i ett uttalande, : : — Dej förbättrade årsresultatet stopplykta i. butikernas mejeriav- delningar. Matfettskonsumenterna på vagnskadesidan sammanhänger Folksams bilförsäkringstagare får - 8 milj kronor i 'återbärin nalisering ' på :bilverkstadsmark- naden som kommit igång. genom olika. initiativ. och åtgärder från Folksams: sida, : Syftet” med” alla dessa åtgärder har just varit att göra : bilägandet' billigare och att positivt :påverka . premier.” och återbäringsmöjligheter, , Inom. trå- fikförsäkringen är resultatet inte lika: gynnsamt. Någon återbäring för denna :dellav. bilförsäkringen kan därför" inte: komma "ifråga, slutar. direktör Apelqvist.' rt - Under”. åren 1960-1966 . ökade Folksam sin andel av det totala beståndet trafikförsäkrade person- bilar från. 19,2. till. 28,5. procent, Bara" ett konkurrerande svenskt försäkringsföretag : kunde under samma ; tid.- öka " sin. andel; från 1,0 till 4,6 procent. :.s soocs ' Under "1967 '—. då ' bilhandelhe försäljning "av "nya , bilar sjönk med 15" procent' — ökade Folk: sam sitt bestånd av: försäkrade personbilar . med :7 ' procent "och har därigenom ökat sin marknåds. andel ' ytterligare, Folksam ' har alltså befäst - sin position som landets ' ledande bilförsäkringsfö- retag, Vid senaste årsskiftet var inte : mindre än ' 720.000: motor- fordon - försäkrade" i" Fölksam, varav 540.000 privatå' personbilar, votie ": Det” hände "att störasybter” Gun nela, "som börjat skolaln.i höst; kom hem och. berättade för bl. ac NIllasyster Cecilia 5 är, att fröken |,. i dag talat 'om Jesus. ”OcH du förstår att Jesus han finns; över- | allt, han är i det här rummet”. Cecilia hörde just då något. myb- tiskt. ljud och-. försvann. unier bordet - för" att, undersöka, 7 Hon kom snart upp igen och -konsta- terade: Da . Se '— Nej, det var en getingt 3 Tisdagen den mars 1968 I dag: TORA «. Solen går upp kl. 6.58 och ned kl. 17.51. å I morgon: EBBA Solen går upp kl. 6.535 och ned kl.- 17.53, N | = ULTRAKORT På | ELISABETH TAYLOR Elizabeth Taylor debuterade på söndagen i Paris som modeskapa- re med en visning som bl a bjöd på några sensationellt ultrakörta kjolar. ; . > Filmstjärnan och hennes man Richard Burton kom med flyg di- rekt från Salzburg i Österrike där de håller på med en inspelning. Klädvisningen ägde rum i den be- römda restaurang Maxim. -. > Makarna Burton har finansiellt stött det unga amerikanskfödda modetecknarparet Mia Fonsagri- ves och Vicky Tiel som nu de- monstrerade sin” första kommer- siella kollektion efter att tidigare huvudsakligen ha gjort kläder för filmrollep, = Le Höjdpunkten var Elizabeth Tay- lors första försök som designer — en brudklänning i hippy-stil. Den bestod av en broderad mässhake av genomskinlig vit tyll över en figuråtsmitande Kroppstrikå. 3 » Miss" Taylors son -Michael Wil- ding junior hade signerat en af- tonkappa i sammet, ' dekorerad med väldiga drakar.'. | Xx Utropstecknen ” i ' kollektionen var : minikjolen, " Där fanns: klän- ningar som verkade” sluta biott några få centimeter nedanför höft- linjen, "Kläderna som främst är avsed- da för en ungdomlig: publik kom- mer att säljas av Mia Fonsagrives och Vicky Tiel i en butik som te arrangerad. sömi en musiéal: mbd dansande mannekänger. De bar; smycken till ett värde äv två "mil- joner-dollarkutlänade:av:en fram- stående: juvelerare' it Paris; Civilklädda" detektiver blandade | sig med gästerna" och höll vakan- |” de” ögon "på diamänterna. 'Inte minst på den juvelprydda bikini ond-filmen ”Askbollen”s;, - 10. SJÄLVISKT Sn - De .hade' haft. sitt. första . gräl. Hon "kallade honom egoist bl. a. Sedan gick. de öch sutade' en hel dag. På kvällen beslöt hah bryta isen.” Smög, 'sig "fram till henne och viskade: SER H N |. skar Dig, .Jag Dig, Jag älskar Dig, ; = Just. likt < älskar dig; snäste hon. a, och Vicky. tecknat för | DUBBELMORAL BT vet berätta om en dam 1 en villastad utanför, Köpenhamn, som prisades högt för den om. sorg hon -ägnade småfåglarna. I Varje dag året runt sörjde hon för att de hade något att äta och fick namn om siz att vara en nitisk djurvän, En av hennes grannar tyckte en. dag. att "det var på tiden att han yttrade någ. ra erkän ord om h S omsorger för fåglarna och damen blev inte svaret skyldig, och dom ska väl också leva! DJURVÄNLIGT ' kom och "la sej i det... . ”v fluga? vovve St — JFluga, sa Smed-Pelle..' är bra synd kroken?. "7 a jag synd 'om!. ; : — Det är inte bara fåglarna jäg tänker på — Jag har två kattor Gamle Smed-Pell2 satt vid fjäll. sjön och fiskade när en djurvän. lig friherrinna från "Stockholm — Fiskar ni med måsk ' eller — Men tycker han inte att det att: sätta flugan; på — Nä, dä tycker ja. inte, för hon är konstgjord, Men det 'var en- broms här nyss och försökte kurtisera henne, och" den. tycker FÖREBYGGANDE. | > På bruket, Diverse krämpor! kuterades .och gamle smeden! son hade ordet: a t — Min gumma har klagat gnällt i flera år att hon har ont iryggen. vc : — Har du inte gjort något at det där ee ; — Jo, jag har stoppat bomull i örona! . sa A +” LURAD Det. var under" middagsr! sten dis. Ols- ben — Mannen som går där har F örtrolioa stunder ”Orolig mor”, Nej, ni kan abso- -4 | lut inte hindra er nittonårige son att resa bort tillsammans med sin artonåriga flickvän. Grabben är ju vuxen, har plats och egna pengar, Och d , d går inte att lurat mej på en för ög '— Hur så? 7 : svärson, så . HANN IKAPP — Var mötte. du di första gången? .> hann ikapp mej, I " HALKORT Har du blivit befordrad? > kade han trampa på med” spikskörna, ; Hu = Han ville inte ha mej till n' hustry i— Jag mötte "hanne inte: Hon -.— Hur kunde du få 'så- myc ket pengar 1 avlöningskuvertet. "Nej, men chefen är idrottsman, som du vet, och när han skulle ut och träna I förra veckan rå. mitt, hålkort dirigera på det sätt ni tänker er — även om de' råkar bo hos sina DU Vad det beträffar att ”nå- ot skulle kunna hända” så kan det ju hända precis lika bra, när han Hälsar på flickan i hennes rum, Förstör nu inte det goda förhållan- ' det mellan er och er son genom er, oro och ert tjat, Det vinner ni inte ett dugg på — hur rätt ni än kad ha 1 princip. Och det är ju dessutom en trevlig flicka säger ni, - "Gallie” ” ”Aldrig mera?” Nej, tyvärr tror jag inte ni kan hoppas på att höra av er utländske ”fästman” vidare, Har det gått över ett halvår sedan han skrev — och då bara ett vy= kort —— har han nog dess värre glömt sin svenska flickvän och alla vackra "löften. Ser ni, spanjorer o italienare skiljer noga mellan flic- kor man gifter sig med — och dem man inte gifter sig med. Och till 5 HEL Svensk-Dans "8 Or v Kd , k:smö a An Ne "Visst låter det gott? Det är de" också, Bröd, matfett och pålägg... Tre "gemensamma : in: i gredienser till-antinger en svensk . Mäter NN rgårdslunch .: . plit gås ”eller "ett danskt. smörre- bröd, Olika blir de ändå hur man än vrider: och 'vähder på. garne fihg' och "pålägg. Skillnaden 'är| Pröva och överraska, - de senare hör I nittio fall på hund« ra' lättflittade och kärlekskranka . skandinaviskor, En sydlänning re- sonerar helt krasst som så: om hon går i säng! med mig utan vidare, så skulle hön säkert fortsätta, även som gift, - Dessutom är latinska -' unga män mycket mer bund- na vid vad deras föräldrar tycker, Och de. sydländska familjer kan man räkna på högra handens tum= me som verkligen ser ett äkten- skåp med en |ivivelaktig” svenska som något golt parti för sin son, (Om hon inte bevisligen har peng- ar förstås!) Sluta alltså att bom- , bardera den sammetsögda ynglingen med kärleksbrev, han skryter bara -med dem för sina kompisar! oöosotota 0 "Gallie". UK " ”Erie 0,” skall 'ha hjärtligt tack för Edvard Persson-sången ”Vid brasan”... Jag skall genast sända den till "A-B 1” och be: att hon. sänder tillbaka notbrna efier av. skrivandet,” + ”Gallie” främst val. av brödsbrt, Danskar . na väljer gärna det grova, mörka, syrliga rägbrödet, åkuret .1 tun- na skivor och rikligt "med pålägg t,. ex, friterad fiskfilé,; Vi där. émot tar gärna för-oss mera re. |: jäla brödskivor och kanske lite " mindre av de ofta feta! påläggen.' Faktiskt nyttigaret « ot.oo- Följande .:" kombinatfon av svensk-dansk... -emörgäsberedning; ' ger: ett - läckert. resultat, och är dessutom, högst prisvärd, Till fy- . ”- ra. smörgåsar, behövs: Bets "CP paket djupfrysta, flskgrilletter ” eller” flskpinnar oh smör, eller margarin till stekning "4 skivor; ljust eller mörkt bröd. + CT garnering: 2 : grönsallad, isbergssallad i "Avdivesaliad > : a eitronklyftor cos ot eller »> färska. ”'gurksklvor och "gräddfil eller. majonnäs, 3 "Stek grilletterna 1 matfettet öch, låt dem rinna åv. och kallna. Bygg sedan upp och garnera var- ',; je: smörgås - med. grilletter, en ' klick gräddfil eller majonnäs, ett Par salladsblad, en citronklyfta,- ” några vridna gurkskivor, 1/2 tell kapris och' sist en vacker dill-' kvist. oc: Vv En" matig och god: smörgås. ST <hbar fastnat för-den glada färgen 22 . fen Rd "20: som helst kan begripa att «rädd' för henne, '? -+ Men vad skulle jag r.en gångs skull! Max tände” en cigarrett och Då, borde hon väl vara tjuvaktig, ler hur? (seen efte 7 . Det, glimmade bong Hur 'ska det gå. till?. undrade egina. 'Volmar tycks ju ha gått och + blivit svag för henne, den gamle tok- :;stollen. Han tog henne i försvar ...! '! oo Undra på det så dumma saker också ' i hög grad med den ratio- ” i vo avisok os i fundersamt. , vi ta till nånting radikalt, sade hon ; Sonja reste .sig. — Dags att börja jobba igen. Hon sträckte på sig. 'Inte kan ' väl en framåtsträvande civiling- enjör gifta sig med en jänta som som du kommer med, sade Max, Verh ö Karna inte dra till meäl' I hastighetén! Regina gav till ett för” gat skratt. Hitta på nånting själva Sonjå tittade ner i mattan medan: hon fun- derade,' -. Vi kom ju överens om för en: tid sen att' hon är av tattarsläkt. ; a L - till £' ögonen på Re- gina, '— Det har du rätt i! Eftersom béelck. an sån dumbet så mäste ju ingen fara att någon skulle få tag nå ; stjäl? sade hon skrattande. Arvtager- skan till halva Hedenäs är allt lite bättre upp. et HON — Vi. kanske ska hå dubbelbröl- På den. De enda utom Sonja och Max, som. kom in här var hushålls- eleverna och de' aktade sig nog för att gräva i Regina Ullmans gö [ kunde tänkas höra ihop med henne, Han torkade av stövlarna På granri- set nedanför den lilla trappan och Henning . fick mer och". mer att fundera över. Små händelser hopade sig i hans minne och han kunde in- "te låta bli att tänka på dem, för det verkade ju som öm de hade någon- ting med Cia att göra. Eller inbilla-| de han sig det? Kanske han såg allt . som hände 1 någon sorts relation till henne därför att han var kär I hen- ne? Han 'skakade på huvudet. Några fakta hade han i alla fall: Reginas kamp för att hindra att Cia> fick platsen. Och Reginas sjukligt" grå- gula blekhet vid ett:par tillfällen. Hon måste ha" någonting Personligt emot Cia, för varför skulle hon:an- nars vara så hårresande otrevlig mot en anställd? Hon hade" ju till och med beskyllt Cia för att vara skuld till att Karna numera höll ytterdör-| ren låst. . : Henni till” Om ' Karna lop, grinade Max. Om i ing an- nat hjälper får väl jag ta och gifta I mig med Cia! Regina fäste blicken på honom. -Kära mamma, så läcker som hon är så blir det inte :nän uppoffring. . oo. i fn — Den situationen 'ska vi inte ham- na 1 avgjorde Regina. Hon lade me- daljongen i det nedre facket av sitt smyckeskrin och läste sedan in skri- net i en av byrålådorna, Och det vat Åbså te i trkd var rädd, så var Regina Ullman det|. också, fast i mycket högre grad! Hen- nes elakhet . berodde på nervositet. Var. Karna och Regina möjligen räd- da för samma sak? : oo Han stannade utanför Karnas stu- ga. Nyfikenhet ansågs inte vara nä- gon, manlig egenskap, men 'det kun- de inte hjälpas! För resten... även om hans kärlek till Cia + i bankade sedan på dörren. Karna öpp- nade genast och släppte in: honor. ; '— Stig fram tä borde å sätt sej, bjöd hon.” Nog kan 'an fäll vänta mens ja värm på kaffepanna? :-..: — Nej tack, jag måste i väg med detsamma. Bli inte arg nu mor Kar- na, men har ni: ångrat att ni gav) mig de där eakerna i kuvertet. till förvaring? .. öå EE ' Hon stannade mitt på golvet och tittade på honom över glasögonkan- teri. Henning svor inom sig. Han bor- de ha gett sig tid till att linda in frågan lite grann 4 stället - för ; att klumpa i väg så här burdust, Gum- man såg ju vettskrämd ut igen! - + Nej, int ha ja ångra mej, int, svarade hon. Dom ligg fäll 4 bank- facke, va? Int ha an fäll glömt åv tä lägg dit dom? .; >= om — Nej då, visst inte. Dom är 1 sä- kert förvar. Men det var så att nå- gon var ute och letade efter någon- ting I min bil härom natten och där- : [för undrade jag om det var ni... eller om ni bett någon. fr — Int va dä då jag. Kuväre... int låg fäll dä kvar i. bilen? Henning skakade på huvudet. var fullkom-j ligt hopplös var det väl förstäeligt! att. han var. intresserad. av allt som] stugan. Int på ålderdomshemme, : 'tnågon skulle höra henne här inne i Nej, bör ni, så.där mystisk får ni gör jag det mer än gärna. finns dä nånting som han' kan göra! — Nej, jag postade det sammal Kväll - sade hon med en liten ' suck. För upd an ha hört på mig, gods- bara en sak, Karna! Har de. di kerna nånting med Cia att göra? > Han : blev nästan förskräckt: över resultatet. . Karna stod. mitt på golvet och kröp ihop så att hon tyckte& bli mindre och gråare för. varje sekund. Och så fort hon blev rädd ' tycktes hennes tankegång spåra ur.så' att det blev ingen mening i vad hor sa. -— Hon .skall ju komma hem. 'Aj.- barne hennes skull va me na, Men ja väntar på na ja... fast ingen ann tycks gör dä. Men hon. komm: fäll nån gång. A då ska Karna va här i Eenning tittade' uppgivet på hen- ne... — Vem är det som eka k arn, den gången an satte upp vind- flöjelns Ja sa att an, skull: int låt vinden blås genois namne. på dom, för då fick int an 'behålla dom, 'A ja:fick rätt. Hon lade armarna 1 kors över bröstet och:-vaggade av, och an med överkroppen. Ja fick. rätt, fäm- rade hon, An sitt ju där r ensam! så I svårframkomtigt som det erkade när man såg det på avstånd. Lite is läg | / kvar här och var men annars var det inget fel. på vägen! Han parkerade framför stugan och steg sedan ur. Utsikten här uppifrån var vidunder- lig. Hedenäs herrgård såg ut som en =. tändsticksask och kyrktornet. som ett - antikljus, +, ce 0 ttade på henne ett par kunder. Sedan-tog. han:aysked och gick sin väg. L dag var hön verkli- gen köllrig. -Godsägaren' var väl allt ändat än ensam. Han hade ju alltid huset fullt av folk! Dessutom fanns hem? 'frågäde han. mest föratt ha nånting att säga. .. -:- fir Men Karna sträckte upp handen som om bon ville hindra honom från att säga någonting mer. . sta = Om en bara visste. hur en skull bär sej åt. Hennes röst sjönk till en viskning, som om bon var rädd att hennes egen stuga. För resten får en fäll straff hur en än gör... Ci — Vad? Straff? utbrast Henning. inte vara. Tala rent ut! Om det ärj nånting. jag kan hjälpa er med så enn dT Hon skakade på huvudet, — Int började tala godsägarens' avlidna fru var!' Hen- tade eniblick på sitt armbandsur. . Om ban snodde sig skulle: ban hin- det; f: ingen vindflöjel på var- ken ' manbyggnaden eller någon av flyglarna, + .. so "Det var inte förrän Henning kom upp på. Lisskarlsåsen som han kom att tänka: på 'stugan där 'uppe: på Silverklitt Kunde det möjlitgen fin- nas en" vindflöfel där? Karlarna tl: skogen ' hade ju rått; honom att inte tala om stugan där uppe med någon på herrgården och' Sonja hade, sagt att vägen dit var ofarbar och sen ha- de han fått en hostattack: när hon om - hur : förtjusande! ning rynkade ögonbrynen. Han kas- na fram och tillbaka före middagen! 27 vs gen! "' - Säverklit- var brant. men ine. eål. Stugan var byggd av bruntjärade De "stängda fönsterluckorna gav den ett avvisande uttryck. På ta- ket satt en vindflöjel av svartmålad järnplåt. Den gnisslade en emula när vinden fick dem att röra på sig. Hen- , ning satte båda händerna över ögo- nen och. väntade” tilla den: skulle vända sig.så att han kunde se hur - den verkligen såg ut. Det dröjde en stund innan han kunde urskilja ini-... tialerna:' EF: mitten ett stort 8 och ' framför S-et ett M. Nr . . 8 betydde naturligtvis Stenius. Och Sonja hade fu talat om att godsäga- rens fru hade hetat Marga. Och hon skulle .ju ha varit en. förtjusande kvinna, . hann Sonja berätta innan ; hostan höll på att kväva henne. Men:' varför stod det ett'A där uppe på .. . vindflöjeln? - Godsägaren själv hette: : ju Volmar, cc "ett A och bakom. det "(Forta,) sorter a NI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.