LAHOLMS - TIDNING Onsdägen den 6 mars 1968 - "Onsdagen den =1T- 6 mars 1968 LT: Sedan omläggningen från väns- . ter- till, högertrafik den, 3. sep- ”iember fjol. har en rad olyc-' kor, en del" med dödlig utgång, inträffat genom att bilförare åter- fallit 'i': vänsterbeteende. Senast på söndagsmorgonen hände en så- dan norr om Kungsbacka, där olycksorsaken hänfördes just till återfall i vänsterkörning. Dess- - bättre blev denna: olycka relativt godartad.” Även om man kan ”ta vänster- trafikanternas vänners återkom- mande kommentar till dessa olyc- kor, ”vad-var-det-vi-sa”, ganska lugnt olycksfallsstatistiken ' och dödsolyckornas' antal i. stort visar nämligen en glädjande ned- åtgående tendens efter högertra-' fikens införande — så finns det all anledning för alla - bilförare och även andra trafikanter att: ständigt. erinra sig att vi verkli- gen kör högertrafik nu; De allra: — flesta bilförare har alltjämt "det " lilla H-märket klistrat i bilen på ” väl "synlig plats, och någon gång: kan det. hända att vi lägger mär- ” ke till. det, En del "låter märket ', byta plåts' då" och då för att det skall - . uppmärksammas ' "lättare." ”regel' har 'vi nog upphört Det har sblivit "en" "va" rmodligen även. "hö- Nn så. småningom. 'Den | "vanan förvärvas allra lättast. av : unga förare, som. tagit körkort ef- : ter omläggningen, eller sådana : som endast kört vänstertrafik kort tid. Det tar längre tid "för gamla i "förare "att, nöta bort”en, sådan in-"" " ”folad, vana som” vä tertrafiken | i 4 å ”Fadliga återfall "ständiga erinringar om att vi nu . = . Jag var alltid en intresserad fiskare ute i havet utanför Katt- vik, där jag brukade låna bät av fiskare för en tur ute till havs en solig och vacker söndag. Det är just om en sådan söndag jag skriver ner :ett minne för! en del år sedan. - Den ljusa sommarnatten hade just börjat övergå till blekgrå : dager när jag och ett par andra kamrater från arbetsplatsen su sade iväg längs. med riksvägen - syd. över. från . Laholm. . Bilen spinner som en katt, i baksätet var fiskegrejor och matsäckekor- 'gen instuvade, humöret. var .pri- ma och förhoppningarna höga — och skulle de inte vara. det då när man var på väg till en här . lig fisketur utanför Hovs Hallar på ”gränsen mellan Kattegatt och Öresund. . Aldrig tidigare, tyckte: jag, att den, ,sydhalländska slätten, erbju "dit en "mera fager anblick än just denna morgon, De gula raps- Just därför är det alldeles nöd- vändigt att ständigt vara vaksam mot återfallsriskernå. Självklart är det ingen som kör vänster-- trafik med vett 'och vilja, men har högertrafik är nödvändiga... Riskerna för återfall i vänster-' trafikkörning ökar givetvis i tät- orterna” nu sedan maximiumhas- tigheten höjts från 40 till 50 km: +; Den höjningen hälsas "med stor : tillfredsställelse av de allra flesta”: bilförare. Men påfallande ga. utnyttjade inte maximumgränsen under för första dagarna. Detta tyder på att de alltjämt känner «- sig något osäkra med högertrafi- N ken. Den lugnare takten--hös des-' sa har väl även åstadkommit! en viss irritation bland bilister, som vill fortare fram, Det är, därför, i hög grad önskvärt att den toler ” , rans och : artighet "mellan trafi-- | . kanter, som förekom den närmas-- =p... te tiden efter högerreformens ge- nomförande, gör come: back nu; . Den behövs nämligen redan nu i tätortstrafiken och den :kommér. I att behövas i ännu högre grad när DAGAR” I SVERIGE 1945—1946, vi inom "en nära framtid 'får höj- . - Föreliggande verk är ett av' de da maxi ter på landsväg - mest skakande skildringar anmä- och motorvägar.” Samtidigt som- - laren läst. Men det är. en nyttig trafikanterna enträget "uppmana mee” slikt att. genomlida. Bo att ständigt hålla + minnet att vi Nn bördé få bil" obligatorisk numera kör högertrafik och vars. bredvidläsning i alla läroanstalter nas för återfall i vänsterbeteen-' i Sverige: med. historia nå, .sche- "det, skulle vi samtidigt vilja" väd- : våra offentliga biblio- ja om återfall i' tolerans. och ivetvis inköpa den. vänligt "bemötande 'alla'- oss +tra- fikanter "emellan; Det -är rett, fint ' ä "psykologiskt: bidrag till . mjukare' trafik och därmed färre olycks-, "risker. ar : "OM "STORA SKAMMENS minns - ännu PrStorar Skam- ens Dagar? och, kommer aldrig att glömma -demy,' fast kanske en : känsla av falsk patriotism (som vi ej vill. erkänna). gör, att vi ; sa under tider på: året "då . "möd: anförvanter- yråde resor .på SJ, Statsrådet SJ is räbatt politik - Hur genomsyrad' "hela folkets Järnvägars” politik, är: av kom” mersiellt ' tänkande: visar - inte: hara 'de,systematiska "järnvägs nedläggelserna' med bl, 'a,” ödes-> digra 'sociala” konsekvenser -' för: 'drabbade. bygder och befolkning, även. SJ: :s' rabattsystem ä , tat: "på strikt. merkantila uträk; ' ningar. lä slonärerna ' ätnjute reseförmåner sär. det vatt. denna. grupp fänniskor le. bl ver- under knappare ekonomiska betingelser "än ”"människö i viceföretaget. Istället:å iresonerar man "så ratt: pensionärer; ka: tade. 'På så sätt tjänar man» på Att; erbjuda. dessa rabatter.” Mani utnyttjar , alltså ' pensionärerna för att utjämna -resefrekvensen.? » Det finns omkring" :165.0007 sjäk. och" förtidspensionårer. som, "Så: bjtey medger? : mäner men” vilka; om huvudtaget: hade, fört, in. gogiala "aspekter. i. sin. verksam + fallet : borde. omfattas avin :-sygtemeti;;. Dessa - har» iv: många” I fall. genonr sitt -handikapp--säm- re "möjligheter » till ; kontakter och'vänner än derspenslonärerna.l” -- >. Hr : Antonsson - (cp). frågade ”Kommunikationsministern - här- -amdagen: om denne ville se till att ' också ' invalid-; och 'sjukpen- slonärerna- får rätt till-rabatte- förklarade att en översyn pågår "äv" hela taxesystemet Å diskuteras också frå- gån om” råbattresor för ifråga], varande grupper, Någon” egen j' n på saken gav han inte, Hr Antonsson" påpekade med : rätta -att..om - järnvägsstyrelsen anser att -verkets' kommersiella intres- sen "hindrar ”en sådan utvidg- ning 'av rabattsystemet bör kom- ikationsministern ta initia- v som" ger, "riksdagen möjlighet att över budgeten anvisa sär- skilda medel till reserabatter för sjuk. och. invalidpensionärerna. Er sådan åtgärd står helt i över- ensstämmelse med samhällets strävan att bereda dessa män- "niskor : möjligheter till -normali- sering.och anpassning. Den bör också därför med det" snaraste M det ' "senaste". hjälpmedlet tt: förebygga butikssnatteri be- -rättår tidningen Köpmannen: "CAB Butikskontroll har” kon- .struerat en. ljusskylt "med blin- "kände 'öga och texten ”Bevaky "ring genom Butikskontrol!”. En atinan nyhet är ett ”nervlugnan- de”: informationsblad 'som : ska ” sättas -i- -händerna på gripna snattare, : Avsikten med ””det blinkande > ögat" r'! helt enkelt att'”varna” folk för att'det pågår bevakning : i butiken: Med. några sekunders ; mellanrum” tänds och släcks lju- set och den som inte ser skyl-j. ten får "skylla sig själv.” ” | Informåtionsbladet 'ska delas" ut till gripna snattare så att de + 'å H lygplats. mot natur många: människors försörjning i ”traktar som rent "konkurrens-, varande: förhållandena, ' and - alltså genom den nuvarande ord. | livsmedelsmårknaden. men” får,” gärna . vill ' skuffa undan dessa ; träkiga hägkomster till vårt. min- nes skamvrå — eller glömma dem helt, ' om" det "vore möjligt. Så tt. kommer "nu denne' Osvalds Freid: yi valds, och: ruskar. om; oss, , väcker 7" våra sjuka samveten, upplyfter '; våra -kainblickär från stoftet och tvingar. oss” att återse: -alltsam- mäns: det oskyldigt utgjutna' blo- får” klart: för sig sin egen" situa- i tion." Hur' deras ärende? behan las etc, "Man . hoppas också : informationsblladet "ska: me ka till lugnare 'såmtal. méd bi tikskontrolläntér . och äruhu "chefer, ” r' en segrande stormaktsdikta- tur, det 'odiösd schackranhdet med oersättligt "stycke" irnåtur: som": spolieras ”om” == "såsom" det nu: och allt, det- andra förfärliga,” så förmodas "— förläggs” stor.” här” efteråt nästan otroliga.” Till dit; rat de” absolut nödvändiga sanningar. som ” "måst jentueras "i detta oj samanhang ör: också :denna: Nn ”regéring "som bår "ansvaret för. Stora” Skammen 'vår samman- mit". : från ; Mmotståndsrörelsen !satt av” -Hjalmår, Brantings' poli- " bland haturvårdarna, men'inten--. tiska arvtagare.” Branting” skaffa: iteten. är inte. tilinärmelsevis så .de "sig "som. bekant nå >sin'”tid äftig som: fallet. :Värö, Man FTnermatronell RANE som” "för N mMmpe ”asylrä' H k 2nol netiren Jet SA VA Der Ha framkommit a re än i; Väröj där åtgärderna. för : ringen. ända in isdetsista” att undanröja "skadorna: är mye sådeladiistvå läger. men”som" van: ket, omfattande. "Det. här. bl. äs, ligt segrade "den; negativt inställ; statsrådet Wickman. erkänt: ve da "sidan: G' Dantelske — I zet Dessutom. är det! av stör. ekono- Danielssen:> och: misk 'betydelse att mässafabri- ” ken i Värö kommer till: stånd.” Dock. är: det "möjligt "att" en-lå t- rörd opinion, finner"det.. -angeläg-1 rare att hä. flygplatsér ö "tfansportera folk — och” dy; "valuta" —till:sydliga länder än: "att bygga. -ut.c, underlaget .. fö; Då Ett: protestuttalande" har kom: ; "Dessa :; ivar , reger Hr .sskambeslutet. i Aringens. Juridiska "experter... Tage" Erlander; ” vår" stegeringsche rde : rakare - till hemska: 2 men nödvändiga: "bok: : Man skulle. "kunna, . kalla "så Den ssrekommenderas: til FRÄNT ANGREPP. MOT, MO Ro Fröivalds: EE N NOPOL: I KÖPCENTRUM ++; NERADE "BALTERNAS "NU mäste : önopolbutiken ir TRAGEDI T: SVERIGE" "centrum: få "Konkurrens, säger 945—1946,: 432 sid. Lettiska öreningen- Daugavas Vana- civilekonom :. Jan. Bergqvist: Pri” Köpenskap" i ett" fränt. angrepp på den" v kommunala etableringspolitiken, som ”han be med tre gånger större marknads- ndel, får slåss om en precis li- "Kä stor" kaka. Redan det är ju konsumentfientlig,. Hr Bergqvist. är " etableringschef hos: ASK:s Butiksutyeckling AB é tag 'säger' han som 'själv pröva svårigheterna med det nu "Det talas nu öm en: andra fas landsbygdens avfolkning, skri: :— Vad vi hårdast vänder oss mot är den snäva synen på kon Hittills har den lämnat efter kurrensen som. på kommunalt: ig öde gårdar och byar, till en håll yttrar sig i att man låser! Tbörjan ute i periferin, på senaré fast antalet etableringar 'och ba-->"tid"ällt närmare de. centrala de- ra tillåter en ' eller ' högst tvära '"larna”av bygden, Nu hotas hela butiker i' ett ' planerat centrum, -& ;samhällen av samma öde. Och säger Jari Bergqvist..De ger de ärmed får problemet ' helt; and- butiker ' som kommer in ett" ra dimensioner; - hä monopol som: varken äl; "Man kan konstatera att" den "befrämjande för pris, eller -$er-/"" Statlika , lokaliseringspolitiken i vice. ,.. : : s De ansvariga i Kommunerna! stort isett misslyckats i stora de- lar: av det inre Norrland. Det. har inte hjälpt att man handel och. kooperationen,. Dä lockat med särskilt gynnsamma för ger man kooperationen det-2ovvillkor' för industrietablleringar. ena läget och enskild handel'det -s47 Företagen har ändå bedömt ris- ch' tror "att man dä med bl:kerna för ett bakslag som allt- . "löst konkurrensproblé ma ken." Mer" det' har man”på inget” t gjort. Tvärtom; man :hår 1" stället” monopolisérat '.markna- | den åt de två som släppts in. | De = profilundersökningar -- vi har-gjort på olika håll visar: tydligt att konsumkunden skil-'; jer sig betydligt från exempel. I "vis VIVO-kunden. Det är para. ; doxalt nog 'starkare; konkurrens mellan, två enskilda. butiker :än ' mellan en konsumbutik och. en, enskild butik. Så var för sig får. är alltmer fått karaktären av serviceorter och. administrativa centra för. den omgivande byg- ”den. 'Men när : glesbygden tun- has ut:med en hastighet av 3—4 procent om äret, råkar tätortens existens ' snabbt i fara. Redan ”när” regeringen 1964 lade fram ;sitt förslag till lokaliseringsstöd "framförde mittenpartierna krav : på dtt man skulle ställa särskil- da” garantier för att ett antal sådana serviceorter i Norrlands inland skulle: bestå. Sedan dess har inte mycket: hänt, .Inrikes- : ministern upplyser I sin:-huvud- 1 titel om att undersökningar. om ”glesbygdsproblemen pågår men 4" belysa sa: : de. konkreta" förslagen är. med "ker på det: här :sättet:: Koopera förlov- sagt blygsamma. Om in- tionen har: i'dag 25 procent: av "- "te förr borde länsutredningen nu ha. övertygat ' regeringen om att et' inte "finns" någon tid att för- lora.£s cs - ningen de-här två butikerna ett "lokalt monopol, bfrämjande” "vice. ev med denra ” fördelningsprincl; Pp om man önskar 50 procent" En fisketur. i Kattvik -I satte vilka, 'kryperiet" och 'svansviftandel | ÅT människors liv; hälsa: och frihet. |” onbvarande |” [90,67 7 fälten tävlade med linfält — det var påiden tiden då linbered: ningen ännu pågick i Laholm — så blå som om det var ett stye ke ur Nepotuns rike,. om att visa sina vackra färger och från di- ken och vattensamlingar steg . morgondimman i tunna slöjor, som omedelbart försvann i den frambrytande solens strålar. Jag satt och räknade fasantup: par längs" med vägen, och när! vi svängde i Östra Karup hade , jag -fätt 'ihoo ett trettiotal, "! | Väl främme. vid Kattvik" låg dimman ännu: kvar som en ask- grå mur ute till -havs. Men den bekymrade oss inte nämnvärt, Skall morgondagens samhälle | i > helt drivas av elektricitet? vi var nämligen väl hemmastad: da ute till havs just på detta | ställe och 'vi tröstade oss med: att den snart skulle försvinna. Vi försökte pDilka upp torsk på, flera ställen inne vid land men fick ingenting. Så ställdes kosan längre ut och efter några minu-”' ter satt han där, dagens första torsk. Här stannade vi och fort- men troligtvis var det” en ensam stackare, för det blev: ej' fler "torskar på detta; älle. Samtidigt började en lätt, siöbris. blåsa och :rev: dimman med sig i långa slamsor. "Efter en stund kunde dagens första torskstim rapporteras, vi fick massor av torsk som nap-| NH pade " omedelbart efter 'nedsläp: | nardet av pilken. "Efter en stund” fick jag ett napp så kraftigt att iag trodde att en törsk på en tio-tolv kilo fastnat. Men nej inte var torsken så stor, det var en enkilos horngädda som fastnat. Dessa fiskar har. .en underlig ;| förmåga” att: kunna . bromsa : in- spinningen. och : för den skull vill man. gärna luta , åt. tanken på en "riktigt stor torsk. " Morgonfisket och . kvällsfisket brukar "vara det bästa här nere. Mitt på dagen. är inte fisken .i samma :hugghumör som morgon och kväll; Efter några timmar var vi klara för hemresan. Bytet blev rätt stort. ett tjugotal tors- kar, "3 horngäddor, 5 makrillar och en id; Under 'båtresan in till Kattvik kom en åskskur så kraf- tig att. jag aldrig. tidigare har varit. mera våt: 'och aldrig tidi- gare mera nöjd med en fisketur.. i M "de: :mest I gi Är de oljeuppvärrada bostä- derna slumbostäder år 2000? . De som. föredrar elkraft som - alternativ till den ' förorenade brännoljan, anser det. " Eluppvärmda ' bostäder, där : man sammankopplar ' funktio- ' nerna ljus, värme, ventilation genom att låta den värme som lamporna = utstrålar . cirkulera” runt i rummet. Elbilar, eleykz lar' och "elmotorcyklar. Det per, ” kar på: att 'elenergin också är på” väg som” "drivmedel ' nom vande. förmiddagar jag tillbringat 2” motorismen, > | fastän jag hac | I " Fritidsbebyggarna' har redan "denna" hobby, '- upptäckt : fördelarna " med . elupp- inte "minst :havsfisket -utan” i likaj. hög" grad Vinsjöfi et. med. sina gäddmonstrum'. och: ”simåbäckarnas intressanta. forellfiske "Synd: bara att”det 'dåliga" vädret såtte stopp fö en "se säkerligen lika Y givande |". eftermiddag som förmiddagen var. Lo Denna ”evisod . är livlig, i mitt minne” inte mirist därlgenom . att” torsken knanvast gick, att .hbli' av; med. Jag ville ge bort: den gra...” Ti8, "men på” sommaren. är . get ngen som ; vill "ha k' och "på sen: tiden hade' jag” "ingen 'frys- hox.. annars: hade den utvägen varit given, un "värmning.: Ytterligare '' en ” fördel kommer ' till hösten. då televerket «ger sklarsignal för stelefonkoppling luftförörenirigar. ' . sintressanta projekt. då det gäller. elbilar-visas just nu på Tek- < norama -i-Stockholm,: Den: ameri- ; kanska .elbilen: Mars . II "och Saabs prototyp. av elbil; Där finns. också en elektrisk cykel: och motorcykel | -Infarten till 'Teknoråma ligger bar "även; om det skulle bli en köld- knäpp "med snö. Elektriska slingor om den'säken. -' Eluppvärmda' gar i 'vårt halki- . ga klimat, :Genomförbart; säger el- ” sakkunniga. Kostnaden för elslin- | Fantbruksnotiser Pr Kostndepriskäre a i "jordbruket. + No steg: för "januari månad med : 1,5? fran enheter till "133,85. Under samma ' tid sjönk : världsmarknådsprisin- |" dex 33. enheter: och ligger nu på (Index" september—novem- Pi ber. 1959=100.) . Mnola ; Israels. export” av joräbruks. - produkter, ” : Under : 1967 ökade. Israels ex port. av jordbruksprodukter med Ed cirka” 13 "procent. "Den uppgär ni till" en femtedel av den totala ex- "- Fönstren är ju öppna. M :! — Det har. du rätt ih "älskling. Grannarna kan gott skaffa sej ra- dioappaialer själva.” . Skåneb inder studerar - flitigt, Inte mindre” än 177 'studiecirk- "Så här "kanske vi sitter framför TV-apparater år 2000. Med « en som kompliment till den stora TV-rutan, nitorerna medan man tittar på det fjärde med en fjärrstyrare' som man håller i handen. man inte hinner med för. framtida bruk. Den här . mans. 10.000 kr. - inbakade i: vägbeläggningen sköter i '..| större när barnen flyger ut-ur boet. | rustat "med arbetsbesparande el- "| landskap där en man. vid en data- | isolerande 'råaterial,' Varmt och kallt i TV-rutan. Vill man byta gor skulle vara en liten del av I kvadrätmeterpriset på ts ex en mo- torväg. : : . MILJÖ I MORGON, ut ”Miljö i Morgon” är namnet på Teknoramas ' elutställning som vi- sas' i samband med ett FERA, för- gningen . för. elektricitetens ratio- nella användning, fyller 40 år, . ' Där visar man bland annät hur framtidens: arbetsplatser : och -bo- städer" kanske's ser ut” i'ett' 'elsinnat” samhälle; Innan man "kommer fram tll de fyra landskap som presenteras på Teknorama har. mån. passerat 'ett rum där" 5' projektorer avfyrar: 80 bilder vardera” "av den miljö. vi vill ]” ha” och även - den: icke: önskvärda miljön; '. där buller; och + Iuftför= oreningar bland : annat; bidrar still , KONTORET! om . Kontorslandskapet,. «som: är "en kombination av: det öppna kontors- landskapet: och de små modulerna, -blir ljusare, Samtidigt utnyttjar man ljusvärmen till uppvärmning." Väg- garna är väl. isolerade med tjocka ljuddämpande skivor; ; t . BOSTADEN : Den traditidnella ” blir hact: färg-TV som har tre små mönitore Har vi fyra kanaler, kan man följa tre skilda program i mös program gör man det bekvämt Sänds det flera bra program samtidigt bakdar nan de Tr TV:n och bandspelaren är japansk och kostar tillsam= : Finns till beskådande på Teknorama, vatten i. elt rölsystera i oket ger den rätta a temperaturen, at il SKOLAN 0 " Skollandskapet är ett fönsterlöst . rum, Ljuset kommer från den 'star« ka belysningen, Läraren sitter vid en ”pulpet, där. han också:har ett . manöverbord för projektorer, band=« Föra OSV: Utställningen visar också "hur man använder sig av elkraft i tra- fikövervakning, :- Datamaskiner > för styrning och övervakning av tra= fiken." System fö sker Jandning av flygplan. : 'Gatubullret : dämpas - av. ljudab- sorberande fasader. on Ni | Hela, tiden: rör' det sig” om idéer och, förslag som är fullt genomför= bara, Utvecklingen : har - gått, fort | änder de fyrtio år som gått sedan FERA' bildades. -Vid starten 1927 hade glödlampan slagit igenom, Det elektriska strykjärnet ' kom någon gång " mellan :.1910 och ' 1912, "En klumpig och” tung anordning. På 20-talet "gjorde: dammsugären: och radion” sin entré' och 'småningom kom också de första elektriska spi- sarna.; De introducerades 'genom att elupplysare åkte”; runt i'bussar' och erade .. konsten : att laga ett bostadsländskap, 'med flyttbara väggar.” Man” hyr inte längre en femma eller tvåa, man hyr ett visst kvadratmeterantal, , Rummens äåntäl bestämmer” man själv” genöm att sätta in väggar där de behövs, Mån- ga rum för barnfamiljen, färre' och Köket i 'elbostaden är givetvis ut- apparater, .:.: VERKSTADEN | Verkstaden blir' ett produktions- anläggning dirigerar tillverknings-| £ processen. Här lägger man stor vikt vid att :dämpa buller. Maskinerna står på särskilt" utformade. funda- ment. Väggarna är klädda "med mi- neralull täckt med klistrad väv. Även taket har ett lager av ljud- mat på elektriska plattor.: Elspisen ” gjorde att kraftverken ' ett” tag all- varligt oroade sig för att strömmen inte skulle räcka till, Det 'kom ett : förslag 'om att man' skulle acku- mulera värme urider natten; Sedan/ fick husmor passa på att koka och steka så länge plattan höll värmen. Lyckligtvis — för husmor "+ upp- täckte elströmsleverantörerna snart att oron var obefogad, —. Sedan kom hela den långa raden av elektriska" apparater, Efter se- naste kriget debuterade frysboxen. Kylskåpet 40 1; hade "kommit re- dan på 30-talet. ” Samtidigt som det kom 1 nya el- appärater ' och' ökade ”användnings= områden ökade förvirringen" bland dem- som sålde, - installerade och | tillverkade - elapparater,. Det var därför FERA. kom till. Man' behöv= ' de en organisation” som enade sig lar i ämnet ”Mitt lantbruk i om- vandling” är nu verksamma i Skåne. Skaraborgarna ligger tvåa med 103 stycken. Totalt för hela landet är 977 cirklar rapportera- de, - 2 EEE ton; ” >X Magsår hos nörska grisar. . En | unidersökning vid Norges veterinärhögskola har visat” att av 1.000 grisar hadé drygt hälf ten magsär eller ett förstadium jen denna sjukdom: Värmeisolerade ”båspallen., . Statens lantbruksbyggnadsför- sök har undersökt: båsplatser med olika. isolering. Djuren blir oroli- gare och värmeflödet större vid svagt isolerade båsplatser, + -".' Höstens epizooti i England. : Höstens" svåra angrepp av mul- och klövsjuka. i. England fram- tvingade slakt av 205.000 nötkrea- tur, ' 113: 000 svin och: 100.000 får. Juverduk av papper. ” Bort med den gamla fuvertra- san! Använd i stället juverduk av papper, En duk i' storlek 25x25 cm kostar ett halvt öre, skall an- vändas till en ko, och sedan kas- Mjölkproduktionen minskar. « Mjölkproduktionen I landet upp- gick under: kontrollåret 1966/67 45. 000 ton 1963 till. f.n. 200. 000” fr full blom kom grannens lilla flic- ka och utropade: ”Herr Flowers, jag tycker om ert popkornträd” Endast ett barn. kunde beskriva trädet på detta sätt. - = » ETT ORD -. PÅ VÄGEN ”gannerligeri - säger jag "eder: Den som: icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han 'kom- mer aldrig ditin”. (Mark, 10: 15.) För några år sedan: bodde jag på ett ställe där vi alldeles utan- för dörren hade ett-stort körs- bärsträd. När det. blommade var det underbart att skåda. :" En morgon när trädet stod i » En tanke slog -mig som "en till 3.388 miljoner ' kilo. Detta in- nebär en minskning med. 5,5 pro cent. = Antalet traktorer i Norge. Till ' direkt konsumtion ”använ- Antalet jordbrukstraktorer ' i des 1.384 miljoner kilo, d. v. s. Norge är: nu” 100.000. Sista ' året | 41 procent, ' Mängden produk! var ökningen 5.000 traktorer. Vart | mjölk var 1.894 miljoner kilo var- år köper den norske bonden ma-|2Y tiölvarknivg. användes för skiner för över 150 miljoner kro. | smörtillverkning. Höbriketter i Danmark, ' . Ett 50-tal stationära torkanlägg- ningar för 'grönfoder "är i verk- samhet i Danmark. . Arsproduktio- nen av höbriketter har stigit från tas. Bakteriehalten . i mjölken sjunker och risken för .smittsprid- ning minskar, s Mindre ' smörtillverkning. Smörtillverkningen under Kon- trollåret 1966/67 beräknas till 68,1 miljoner kilo, 'd. v. s. en minsk- ning med 11 procent. Exporten av smör "uppgick till 6 miljoner kilo, Kött och fläsk: i | Sverige. H " Produktionsåret. 1966/67 - uppvi- -— Sniglar är vår specialitet. . .|sar en oförändrad fläskprodukti- — Ja, det vet.jag. Sist jag var: on medan, mängden kött ökade | här blev jag serverad av en, med” 5 procent... Totalt producer "SPECIALITET 1 rades 405 miljoner io. Konsum- tionen per person, vår 46,2: kil Nordiska jämförelser. med :141,000. Därefter kom Svéå- rige med 79.000 och” Norge med 53.000 hästar. ; 3,3 miljoner. Sverige ligger. tvåa med. 2,1. miljoner och : Finland trea. med -2,0 miljoner. Island har 850.000 och "Sverige 264.000. . mineras. helt av. Danmark med 8,5 miljoner. resp. 19,5 miljoner djur. Tvåa: ligger Sverige med 1,9 mil- joner resp. 8,0 miljoner djur. Finland . toppar häststatistiken N Flest :nötkreatur har Danmark, am enhetliga regler. Trots vår standardiserade tid fyl- ler FERA fortfarande sin funktion. Nu lär de ut hur man använder sig av alla de sinnrika anordningar som drivs av elektricitet. Bland, an= nat konsten att ge hemmet .den! " rätta belysningen, Det behövs. Den elektriska glödlampan tycks ha en - . sällsara förmåga” att hamna i de « mest besynnerliga sällskap, då det . gäller skärmar, lampfötter och an- nan infattning och omramning. De mer avancerade. ur släkten elek= triskt material och apparater! har funnit sig bättre tillrätta. . " Har ni räknat de apparater hem« ma som drivs med elektricitet? Ra="' dion, TV:n, spisen; kylskåpet frys- boxen, lamporna, hushållsassisten= ten, mixern, skoborstaren; dammsu= gäåren, "tvätt "och . diskmaskinen m fl. ;De blir : kara £ fler" och fler för varje år. "Men någon ränsonering” av. v elek- triciteten.- behöver ” vi : inte längre oroa' oss. för. De kraftverk vi har, kompletterade med värmeverk 'och' de kärnkraftverk - som" koramer” i gång på 70-talet räcker. väl till för att producera den: elenergi vi be- höver. me " Birgit Rennerstedt "Norge har över 2 miljoner får. Svin - och” ”fjäderfästammen "do SLL ant tet oe M tt RA . blixt: ?Tänk vad vi behöver rann- saka oss själva, för. att kunna, se hurudana vi verkligen är men också för att:kunna se på OSS själva på ett nytt! sätt, ”Fasteti- den är avsedd som: självprövning för att vi skall kunna forma om: våra. liv så som Kristus vill; = Ingen av- oss är fullkomlig, "Vi måste -ständigt ge akt på oss själ- . |va. och söka den rening" som gör - Jvårt sinne till en. passande hbo- ” ning för: den Jevande: Herren"!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.