=; -+ Så. kommer en ny. vår. och ett. nytt. .mode, . Den här gängen är det- 30-talet "som varit inspirati- onskällan' för det parisiska mo- det. Särskilt har man tagit upp tendenserna + den melodramatis- Ka. filmen ofn Bonnie och Clyde, IMtalets - gangster, som rånade banker över hela USA - och: som nu fått. sitt minne hugfästat I en film. Bonn!es shinglade hår, bas- har "fångat . modeskaparna. 2 Vill vi ha detta mode? : De långa. kjolarna tror Ingen riktigt, på för vären, men orakel i mo- dets ' värld säger: Till hösten kom- mer. de: bombsäkert! Vi får väl BÖN act :—' 30-talet i övrigt med mise en blisfrisyrer. långa halsband, halv: dåmtgt, halvt vampaktigt?. Vill vI- ha det' också?. Knappast I den” extrema form som Paris visar, men: modererat och avputsat 4 fråga om de långt gående över- drifterna kan det kanske blt ett ' trivsamt mode som vi tycker det är roligt att ta upp efter allt det kortkorta och ärtiga som härjat dé senaste säsongerna, kan: vårdräkten! "Den skall vara marinblå 1:&r Med fräscha vita tillbehör -— organdikrage och di- to. . manschetter, ' pikéblus under jackan 'och ' stel rosett I halsen, vit. gardenia på rockslaget, vita handskar, marinblå strumpor och dito, skor, vit: eller marin basker eller. ett ”jättetak” i marin-vitt. Så "mycket marin som” Parls, vi- ket länge! Det nya är att strum- Poörna' och : skorna också skall va- ra marin.; Den totala looken är förtfarand aktuell... ; - | NÅGOT. LÄNGRE,; Set : Vad ' "intresserar vidare? Jag gissar. att det nog är kjollängden. Paris. har. förlängt. kjolarna.. Det var: genomgående .1 alla kollektio- ner... hade, 'ökat på ett par centimeter men "höll. fortfarande” kjolfållen ovan. knäet, I de. mera damiga husen; Balmain, $, ex." täckte "kjo- len knäet : precis. ' Detta. är alltså den nya tendensen — kjolfållen :vandrar-' neråt. igen, För. våren torde vi dock lugnt kunna satsa konfektionen : gjort, både i Sve. se hur det: Hlir till hösten, PALTE : I MIDJÅN, «I många Kollektioner fanns; då” bälten, ofta placerade i jan. De återkom på Kappor, dräkt- jackor, klänningar, "Under: bältet fänns. en . vid, 1: bland rundsku- ren, 'klockad-'kjol, 1. bland hei- 'veckad eller med. djupt motveck fram. Den delade kjolen fanns i en del kollektioner, men ännu of- tare "var en tunik kombinerad med bermudashorts , eller ' också vär, klänningen högt slitsad I si- dorna så att' man såg de byxor 'som bars”. under, Rena" byxkosty- ner fanns det'förhållandevis lite av 1 vårkollektionerna, om man Avidantar; långbyxor ' för . fritids . bruk: eller enormt : vida pyjamas- byxor i: värdinne — eller elegan- ta aftonklänningar. . oa .. Vårens ' kappa skäres som en fedingot med figurmarkering och utställd kjol eller också som en Snortig "rock -med skärp och stora utanpäfickor; STYGER. : Tweéder 1 Kraftigt” men "mjukt inte, vara så :lösvävda. som för några 7 är "sedan, :' Gabardin . och andra dlägonalvävda tyger finns kvar,: fiskbensmösterna användes en . hel, :del "och flanell kommer åter: Dior hade en hel serie plagg 1: grå 'flanell. -Det såg välklätt "och snyggt ut men välkläddneten kräver en hög kvalltet, > >> Bomull fanns I en del "hus bred- vid shantung ' och, för eftermid- däg och. kväll,. hela: sorteringen "avi .crep&;. I". aftonklänningarna . fanns : crepé' de chine, därtill fräsch” 'organdi, chiffong och spets, :--Bredvid marin, som är vårens speciella färg, finns mycket svart och vitt, beige, rött orange. ker”.och hennes vadlånga kjolar" "Vad intresserar mest? Utan tve-. gBade'å' år har inte setts på myc- De. kortkorta - unga. husen" på de kortare kjolarna, Det har: rige 'och Frankrike, Sen får vil utförande är aktuella De får dock |; tigt, ylle. Kan -kämpnNgen göras «ev dr; på, tvär en,.. ofta med "enfärgade bandkanter . är : mycket : aktuellt. Vissa. tyger. göres med enormt stora, ; pöykedeliskt ” ”upplösta” mön: ter, ot TILLBEHÖR. : "Den huvudbonad . man: väljer 1 vår är baskern, den enkla bas- ker: som var ny och -Intressant omkring ' 1930: Därnäst ' kommer klockhatten och sedan hattar med enormt, störa brätten. : + Skorna” är fortfarande ' bekvä- ma, lågklackade, brednosiga. 'Dior visade direkt; foträta ,skor. med Baskern är vårens huvudbonad. . För den .som önskar något mera klätt än en vanlig: basker finng den här modellen i ru- i samma tyg som kappa .« eller . äkt, : nästan" fyrkantiga hälar. Många skor är tvåfärgade — marin-vitt eller marin-rött kombineras flitigt. En tendens kan skönjas till-hög- re klackar och slankare: silhuett i skorna., Hälar och även tår är öppna,' ; bredvid ' pumps : finns många remskor och remsandaler. Strumporna är ett viktigt ka: pitel. Antingen väljes de i samma färg som klänningen eller kappa eller också. kan de ha samma färg som ' .accessoarerna, Helt : vita strumpor sågs också. Mer neutra- la - strumpor : sågs 1 en "ganska mörkbelge" ton: "Stockholra (LT), kvistning. Flera allvarliga olyckor har" därvid inträffat genom att motorsägena bärhandtag och kört vänstra: handen mot den roteran- de kedjan. «"Ränder;' breda och smala, helst Ett effektivt skyda här nu "pro Skydd för: "mötorsågare- '- Motorsågeri' har i allt större ut- sträckning ” börjat användas för|skydd” och lanseras av ÄB Part- motorsågaren förlorat greppet om vats av "Skogsyrkesinspektionen i Umeå, Skyddet' kallas" ”Parer- ner, .: Det. är tillverkat av” härd- gummi och har på insidan en rem,' som fixerar skyddet i sitt läge, när: handen griper :runi handtagsbågen. Hälskoningar av metall gör att skyddet lätt följer Nörrland är sådan att: utefter . bågen. Vid Skogsyrkesin; , spektionen, i Umeå framhålls, att "att få fram tillförlitliga skydd mot KR i. Norrbottens 1: län: : Av |" Iantbrnkskonsulonten Edvald Tiensun, Lantbruks: Vad är 'KR? ER är förkortningen för kon- centrerad rationalisering, : Man bygger på en gång upp. ett ra- tionellt ' lantbruksföretag '— läg- ger ihop ett antal fastigheter, för- bättrar boningshus och ekonomi- byggnad; täckdikar, bygger ägo- nn vägar, utökar. djurbesättning och |: maskinpark m. m. "Till allt rn behövs 'betydande kapital. Staten stöder KR-verksamheten med Jå- negaranti och statsbidrag inom Norrbottens, Västerbottens, Jämt- lands, ” Västernorrlands, . ” Gävle: borgs, Kopparbergs och: Värm- lands län såmt Dalsland. På lant- bruksnämnden. får man. närmare upplysning om låne-' och bidrags- möjlighete? : Ne - Motiven "för KR-insats, :-Motiven. för dyhna” satsning är uttalad i proposition 1965:1... Där framhålls bl,, a; att företagsstruk- turen inom . många". områden i | ärskilda skyddet. är - betryggande mot. de vanligast förekommande skador- ”Parerskydd” passar "de flesta motorsågar. som. förekommer - på marknaden... Förutom "Partner ' ar betar fler. ”Mmotorsågstillverkare på kastningsfaran. Som tidigare med- melats ' via ' Skog-Press är en.ar- betsgrupp : tillsatt, för att "utreda möjligheterna att minska", risker- ; nämnde nn, Luleå, för att bibehålla eller skapa bär: dessa 'företagsekonomiska landen som "råder. i dessa bygder. KR insatsen” företagsckono- V Mmiskt motiverad.” N Den "snabba tekniska större krav på: företagens! ; stor- lek, Små och dåligt lönsamma” fö- retag upphör, hållandevis .god arealsammaänsätt- ning och med byggnader” och an läggningar; som kan, utgöra u derlag för ett utvidgat förslitninger av ”-eKonomibyggna lik successiv "rationalisering, avse: värt ”försvåras.! Så 3 fallet "bl. 2 i, Norrbottens: Jän.v NN dominerar det aktuella fastighets beståndet: även i de de! ar av' lä nets jordbruksbygd, där ”KR:vérk samheten har sin största omfal dessa fastigheter. finner varit föremål för. en : mera om fattande. yttre. rationalisering, ; Dessutom ' är "endast 'en . mycket. nh gren fem meter över marken! åtgärder. för" ”spprustning behövs kraftiga jordbruk, Vid : aidan, & av motiveras verksamheten” av' "de speciella" .näringspolitiska,: befolk- ningspolitiska och sociala förhål- Ch eko- nomiska utvecklingen har lett, till . Samtidigt” utveck- las :-successivt enheter. med” för: I mänga «bygder ; har” emeller; ppdélningen” "på små” enheter, der .och ackumuleringen. av” and: ra behov. gått så långt att. en dy- Ne "Enheter' urider 10 På "odlad jord |: ning. Fastigheter. med över 130 I ha; åker är visserligen numera ingen: rings-" och .. likviditetspri blem än ällsynthet: Ser man 'närmäre ; på” en. jofäppvissirat onallsöring. Ått : iman emellertid ,, , att de” 'gehomgående ka” Skapa rationella företag tor- liten. del av: 'den' åkerjord i som” -Ket,' na'vid kvistning med motorsåg... .- salubjuds täckdikad, ; t I dag: EBBA 4 Solen går upp. kl. 6.55 och ned kl. 1. 33 «I morgon: OTTILIA - Solen. går upp, kl. 6.52 och ned KL. 17.55. FÖRST NDIGT, Den store lejonjägaren” satt och berättade om sina bravader. ' En gång anfölls jag. av ett stort -lejon.. Jag hade tappat ge- väret och var "vapenlös mot bes- ten, Då kom jag att tänka på att man med blicken kan. betvinga ett djur, Jag satte' mig och fixe. rade lejonet. Det ' stannade och tittade, Och där stod det! . : — Är de möjligt, andades säll | skapet. Hur ska man förklara det? sea fra Tja, sade | fejonjägarån: fun: dersamt, ' det måste ha. berott på att jag satt uppkrupen »'på. en MA H "+ ROLL. ore | — Kan jag få en ölback. . — Jävisst, skall bet vara. mel: lant , eller starköl? . : Jag "skall + ha en a SPELAR IN GEN Sak sämma, den till att sitta på; an enkätundersökning ” "gjordes 1961. 'Avic denna framgår att över- ande: . antalet . . ladugårdar: en i länets "Jordbruksbygder - Jar så; "och så utformade att de "|inte' lämpar sig för en utbyggnad. i Resurser bunidnäå i befintliga eko- nomibyggnader har således! en- dast: "ett . begränsat” värde vid en eventuell Ntbyggnad, Nn «. - ” Resurs behovet ökar, MI man! skapa Yulräcklige sto "ra enheter är. det många gänger nödvändigt att slå ihop flera små gårdar till en, I samband "därmed ställg:jordbrukaren vanligen inför mycket, : kapitalkrävande.: investe ringar |. ekonomibyggnaden, mark- anläggningar, ', , komplettering! av maskinpark och driftskäpital, Där- till "kommer hivesteringar r djur- inköp 'och ; det planerade: sdriftsak t g kom- nökäde mänga" gånger. med en genomgripande ". produktionsom- ggning, medför större : finansie- sådana” "förhållanden försö: -; de. vara: svårt utan någon form Av "extra stimuläns.: Därför behö- t ver. Norrbotten" sin” KR-vérksän, Doktorn surar. ”Sluta röka”. Det är ett lovvärt försök att vilja sluta med röknin- gen, men alla skall veta att det inte är särskilt lätt för en inbiten” rökare, Emellertid måste man för sig 'själv göra klart: Hur mycket vill jag verkligen sluta — hur är min motivation? Vidare kan det i en del fall gå lättare om man gör ett avtal med t-ex en kam- rat och ställer upp ett pris efter "cirka 1/2 eller 1 års avhållande från rökning, Men det priset skall vara så stort, att det verkligen loc- kar i. jämförelse med "rökningen, Räkna t ex ut vad den ekonomiska vinsten. blir, av. att rökningen upphör, tag motsvarande summa per och sätt upp som ett vinstmål, . Tycka till! Var beredd på att nl blir både hungrig och retlig un- der. en period av. denna rökkur, men efter några veckor brukar även detta försvinna, FÖR ' SNÄV GRÄNS, "Egon Andreasson I östra Ljung: synen på 'områdesindelningen, — Genom att man fört. Perstorp "|till "Hässleholm har man ryckt undan « grunden för det tidigare beslutet, Den nya Indelningen är alltför. snäv, sa.chan, och efter lyste en "bättra kontakt med kom: munerna '1 berörda områden, — Vi har känt oss osäkra I för: valtningsutskottet och därför ve- lat ha frågan bordlägd, sa hv Gun- nar Engkvist.1 Bjärnum, on ' KYRKTUPP. a ' Den västtyske trädgårdsmästa- ren "Otto Griesbach besöker varje söndag kyrkan ' 1 "hembyni Men! han tyckte alltid det var så svårt; att lämna favorlttuppen hemma. Nu behöver 'han inte, göra. det. längre; När han: startar. hoppat tuppen upp på bakre stötfångaren på bilen och följer; med den tre kilometer långa vägen Ull kyr kan. Där sitter ' den under hög- mässan och följer. sedan med hem ch återvänder lugnt. till sit värv hönshuset. nt , Pori + SYND. ' ” "Och: så, var. det Vhudeh som upplöst” 1 Aärar kom. hem till kl. mamma" på brölNopsnatten, — Hän" para pratade hela tiden om "den I rå 'pattävlingen” som du och han spelade 1 förrgår, ”snyfta: de hon, Han började med att be- rätta 1 detalj hur "han hade spe lat. förstå" brickan,” coch" nät han kommit | till, "tjugofemte "brickan så klädde jag på mej och for hit. - — Så syndy, sa mamman, "Pjugo- femte "brickan 'som' var” den in- fossan I hela tävlingen, ” - VIST Genom ktt studera hur folk kör . LL : mäste man. sluta sig. Hill att de flesta tror på Gud, så en tänkare, med vid förflyttning av handen SS Henning stirrade på vindflöjeln tills : han fick tårar i ögonen, Om någon "av fönsterluckornå ändå vore öppen! ' Han fick lust att kika in 1 "stugan. Mén' den ver "låst och tillbommad. Han: gick bort till det lilla rödmåla- de uthuset. Det hade tre svärttjära- de dörrar, som bara var stängda med haspar. .Han öppnade på måfå den första, Det; var en. vedbod. Men vid eha väggen 'stod en gåmmal kälke "och! ett ' par; skidör 1 juniorstorlek! ax och Sonja hade" väl åkt skidor här uppe som barn. Men varför fanns det. i så fall bara ett par skidor och för” gilverklitt ångrade han. att. han .shade åkt hit.. Inte ett. dyft klokare hade han: blivit. Bara fått. ett A att grubbla: över. " Dessutom skämdes]” han att han hade snokat omkring på det här; viset. Det var 'väl hans onda samvete som gjorde att han tyckte att han aldrig hade sett én så trivsam idyll 'som scenen 1 salongen på Hedenäs efter middagen: Max t en fåtölj med en tidskrift om hästsport, Sonja i sof- fan med ett” korsord. . Regina med glasögonen på näsan "och eftermid- dagstidningen framför sig och.'.. Cia läste visst också någonting. — Henning, kom och bjälp mig! bad Sonja; Ett enda ord för; både mynt och guld. N » Henning ' gick. bort och "satte sig ;| bredvid "henne och drog tidningen] halvvägs över sitt knä: Han märkte] att Sonja lutade. sig -intll. honom, Nåja . er Cia läste ju! Eller låtsades] . åtminstone göra det. Men hon kanske " sneglade på Max då och då? Han vågade inte titta efter. . »— Snälla Cia, sade Sonja. Vil du vara hygglig och kila in i bibliote- ket : efter ' synonymlexikonet? Det står på hyllan bakom skrivbordet. . Regina tittade upp från sin tid- — Vad talar du om? Synonymord- boken? Den ligger på nattduksbor- - det I mitt rum. Jag tog upp den i går kväll för jag skulle också försö- ka mig på ett korsord, men sen som- nade jag ifrån alltihop. Cia reste. sig. - ”— Jag vet inte var fru Ullmäns rurr ligger, sade hon. Regina talade om det för "henne utan : att :ta' blicken ' från sin tid- ning. Med hennes, anvisningar 1 hu- vudet gick Cia uppför trappan, över hallen och in i en kort korridor till höger. Fru Ullmans rum låg på ga- veln. Cia blev stående på tröskeln, Att hon.blev skickad hit upp... när det nästan förefallit klandervärt, att hon” vågat sig in i köket? Hon såg boken på nattduksbordet. När hon skulle till'att ta den upptäckte hon att det låg en ring bredvid den. Sä- kert var den mycket dyrbar, för tre små, vita stenar blixtrade i ljuset från takkronan. Cia tittade på den. Cia hann "inte" läsa många rader]; förrän Max lade på en skiva på ra- diogrammofonen och drog upp hen- ne ur stolen och började dansa med henne. — Jag tyckte 'att det var så sko- jigt att dansa på farbror Volmars födelsedag, så jag fick blodad tand, sade han leende, Vi borde' göra det lite oftare. Vi har ju turen att vara jämna par. « : - Cia suckade. Jämna par! Visst, Max och. hon.. Sonja och Henning, Regi- na reste sig upp och gick bort mot köket. Hon hade väl något att be- styra, som vanligt. — Brukar du åka mycket skidor om vintrarna? frågade - -Henning, Det finns "ju bra terräng här. . : -— Nej, usch;. jag har aldrig var] rit road av, skidåkning, svarade Son- ja. Dom där långa brädlapp: na stäl- ler sig alltid i kors när jag försöker. Henning skrattade. Men: hans blick var vaksam.' cc — Så fort jag tittar bortåt Silver- klitt - till, - tycker jag mig se dig komma dansande utför så att snön yr. and Bevare "mig väl! Då skulle Jag slå ihjäl mig! utbrast Sonja,' Där är Ju hur tvärbrant som helst. Det var alltså inte hon som hade använt de där halvstora skidorna. — Men Max dä? Tycker inte ban Sedan tog ned dens och gick ner till 2 bona: med den, på det heller.. 2 Henning nickade. Fånigt- av ; honom att inte kunna låta bli att tänka på ett par. skidor som förmodligen ha- de, stått i det: där: skjulet uppe, på Silverklitt 1 åratal. Och. varför stod det A på vindsflöjeln? Och vem var det Karna yrade om? Någon som skulle komma hem" och ha ett barn med sig? om . Samtalet från Stockholm med an- modan att infinna sig till ett sam- manträde . kom som en. lättnad för Henning Rudfält. Han behövde kom- ma : härifrån ett. slag; Måste. få av- ståndsbedömning på bäde. DD oRh as ka Nos artis var ; medaljongen kunde vara köpt. Varför måste Regina låta sä förakt- full? Även om Ciag föräldrar. där nere 1' Småland inte hade, varit 1 Italien: så. kunde väl .någon annan ha-haft den med sig åt henne frän någon resa. Lustigt nog hade även godsägare Stenius visat ett påtagligt intresse - för- var . den: kunde vara ifrån. Han lät minst sagt egendomlig på rösten... nästan som om han vän- tade sig någonting när han frågade om den var frän ' Italien, eftersom det" var en florentihsk lilja på den! och sig själv ...och Cia, Men att va- ra tvungen att lämna henne kvar hår! Han tog, ett djupt andetag. ' Na- turligtvis skulle han inte kunna få henne ur 'tankarna ett enda ögon- blick under de dagar han var borta ifrån henne. Att veta att hon'var en- sam här... med Regina. Och än vär- re — med Maxt 0 oc . Henning suckade igen. Aldrig . ha- de 'han varit, i en sån här situation förr: att vara hopplöst förälskad ji en flicka... som han sett 1 armarna på en annan man! Men varför såg hon inte lycklig ut? Inte 'kunde hon väl bli.så där betryckt enbart av för- heller om att åka skidor? +. Jag I tror aldrig att han har stått! ra lusten av ett smycke? Det måste va- tev sig I det, Om han bara kunde begripa varför de gjor- de sån affär av'-vissa detalfer! Det kom ju de rrest obetydliga händelser att sticka I ögoren på honom, Och någonstans fanns det ett samman- hang mellan dem! "Som till exempel Karnas yttrande om nägon som skul- sig, Och 1 samma "andetag . började hon tala om vindflöjeln där uppe' på Silverklitt ... och att godsägaren Inte vinden bläsa genom > deras” "namn, Hon :hade alltså äsyftat fler” perso: ner än enbart hans döda fru; by var inte nöjd med den nya t på ett par; svarade ”Sonfa med" en I ovänlighet kanske? Det var ar naturligt: grimas,. Han åkte skridskor som barn, | vis deprimerande att inte kunna ytt-. men han har aldrig varit vidare Pigg|ra ett ord utan. att bli nedklubbad!| 4 Som' nu det där: resonemanget om le komma hem och'ha ett barn med|: skulle f5 behålla dem om han, lät]: - Henning 'gav till en ”vissling, Om H egna in 3 bilen och körde till kyrkan. Ge- nom de höga gallergrindarna såg han en man som gick och om till & gång- arna. Henning gick fram till honom . och frågade efter godsägare Stenius familjegrav. "Den låg 1 hörnet som bildades av sakristian och kyrkans bakre vägg, Henning stirrade oför- get I stenen: Alva Stenius, född Lind- berg. Födelseäret stämde någorlunda in med godsägarensa egen ålder. Hans hustru hade alltså hetat Alva. Men: Sonja hade nämnt ett annat nämn innan bostattacken' höll på att kväva" henne: hon hade sagt Marga Stenius. Henning. såg sig om efter den gam- te kyrkvaktaren, men han var för- svunnen. Vem var Marga? Hade gods- ägaren varit gift en gång tidigare : och äktenskapet varit olyckligt, efter- som alla var så obenägna att säga någonting? Kanske hade första hust- run övergett honom? Hon låg 1 alla fall inte ? begraven » Dänting annat också, . Reginas talat om, så måste, deras Damn må. det var döda människor som Karna|'' på nägon "gravsten. "Henning boppade ee stående 'på namnet: som var inhug- .. ” 4 III TT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.