, LAHOLMS TIDNING säte Onsdagen den 13 mars 1968 = IT Onsdagen den 13 mars” 1968 > Ofötenliga: ståndpunkter oe svensk- amerikanska relatio- nerna har försämrats under se- nare tid, framhöll den amerikan- ” ske ” ambassadören William W Heath på måndagen då han be- sökte, utrikesminister Torsten Nilsson för att säga farväl -innan han återvänder till-sitt land för ' att informera dess regering” om den svenska opinionen i Vietnam- frågan, Men han tillade också, att han hoppades på, en förbättring. Det gör säkert även övervä- gande "delen av svenska folket, Amerika har massor med. good . will i vårt land, liksom Sverige i Amerika, Vad som hänt i Viet- namfrågan är inte heller av den art att det rimligen kan sopa bort ' denna ömsesidiga good will:i ett - enda 'tag, "Det är naturligt att amerikanerna anser att Vietnam- | ” kriget i första hand är deras hu- vudvärk, som inte angår neutra- la "länder som Sverige.” Men 'å . andra sidan är det lika naturligt : "alt svenska. folket fritt :uttalar -si- ”na antipatier mot sådant som det : ogillar. Och utan tvekan. är: det så att den svenska, opinionen starkt reagerar mot de, lidanden ' som: tillfogas vietnameserna, . vil- . ka det än är som bidrar "härtill. De allra flesta ogillar även de bösfästner med ”öggkastning och : liknande "tilltag, som förekommit i dei demonstrationer här | Meningarna, Vär också starkt. deladet om statsrådet Olof ' Palmes framträdande -i: frågan. . Men även ett”'statsråd kan'som | bekant hantlla” mer eller. mindre ; lämpligt utan att detta bör till- : ät: "någon NRA som ut: | i I | a i rande vara oförenliga”. Detta gäl--- ler givetvis endast synpunkterna på Vietnamkriget. Begränsas me- ningsmotsättningarna” till dessa fakta bör konsekvenserna inte bli drastiska: Ne Vissa tidningar i våra grann-: mar på neutraliteten . genom att visa antipatier mot USA:s Viet- nampolitik. Såväl norska som fin- ska tidningar har antytt detta. Men det är väl ändå att ta till i överkant. Då Har det faktiskt förekommit "tillfällen" tidigare," då det varit större anledning ifråga> sätta den:svenska neutralitetspo- litiken. .Under den tyska ockupa- tionen av Norge kunde ingen ta miste. på den svenska opinionen, Den var förvisso inte på. tyskar- i markant framträdde den svenska "öpinionen när "ryssarna ' överföll Finland och sedan hela tiden un- « der de 'rysk-finska 'krigén:" Och visst klandrades och hotades Sve- "rige och den: svenska: regeringen. då från de agressiva makternas .sida, Men den svenska, opinionen "teg inte för, det, Och både fin- nar ' och-> norrmän " gillade" den : svenska ' hållningen den gången. -: Det - finns inte någon anledning . "för dem nu :heller att ifrågasätta : vår "neutralitet därför att opi- nionsyttringarna i Vietnamkriget : går emot USA. 2orh Ambassadör "Heats avsked gäl-" ler ju inte heller definitivt. Han': kommer att återvända till Stock- - "holm, men någon tidpunkt här. ' för har inte fixerats. Låt oss emel- lertid hoppas" att. det inte skall. ' dröja alltför länge, ty så infek= terade kan väl ' ändå: inte: de svensk-amerikanska relationerna "' ha blivit genom de: oförenliga” : synpunkterna på ' Vietnamkriget.” ”kussionen aldrig kom 'in på den : det; : det inte vara svårt att se, vilken- " och då kan var och en lätt för- SÖN. AGSOPPET : Söndagsöppet har "debatterats "på. initiativ” av. Hahdelsanställda.; Debatten" förra veckan gav. "inget! nytt” —h argumenten - är - gamla! och parterna. låter. inte.:;:påverka | sig av dem -Dispensgivningen | för. ikvi ls- s;och i; söndagsöppet | har. varit" generösa ; i.'Stockholm vilket retar motståndarna till ut-] sträckt affärstid. Det hela är en fråga” om” anpassning... Vi ”får nog lita på att köpmän och kon- . suménter: förstär sitt 'eget bästa » skriver. Fri. Köpenskap. i en ledare: Man måste: beklaga; vatt.. äte | s a 8 sociologiska bakgrund som gör kravet utsträckt <öppethål-|. lande så gott':som 'oemotständ. | ligt. 'Den' traditionella + miljön |: : hållér på att försvinna: hubmöd- rarna blir i växan för deras. män blir ”pendla- re”; I öcK "med st; , kontorisering, Snar vi slutet den endå tid”då far) " shopping” är möjligt och kv timmarna efter den "reéguljä arbetstidéfi 'slut den enda pericd av dagen då även dagligvaru- handeln kan: äga. rum; För de köpmän som spjärnar emot: full frihet på detta område kan det ckså. vara påkallat att att handla; år lägger de ner sina pehgaj på annat. Vilket kommer att: märkas i. omsättningssiffror- na, Redan:för ett årtionde sedan berättade , sedermera förbunds- kansler "Erhard, att han' vid be- sök i USA av talesmän för de- taljhåndelmn” fått höra, att de, tys- ka handlandena måtte ha det mycket gott ställt, eftersom de ansågs sig hasråd att hålla stängt under den bästa affärstiden — veckosluten. - > . M UC dessa, argument. för slopande av. allt vad butikslager heter står väsentligen endast ett renodlat "+ fackföreningsintresse, stött av kvardröjande konserva- tism på sinä håll företagarsidan konstaterar "FK... Lägger man dessutom i den andra vägskålen intresse som tiotusentals hemmakvinnor har av tillgång till lämpligt deltidsarbete, borde dera parten som har utveckling- en på s sin sida. SKATTEDRABBADE ' POP-ARTISTER ons Man kan undra varför inte skattemyndigheterna hör av sig på flera år när det gäller ar- tisternas : stora inkomster, skri- ver Norra Västerbotten (fp) "Låt: också artister : betala preliminär skatt," hävdar - tid: ningen, och fortsätter!” N : Nu. får "Gunnar "Wiklund slita: hårt för ätt klara sina restskat-|' han kan ju trösta sig ättestorä -skatteskuld kom- edan han turnerade med partisekreterare "Sten" ”Anders- son' på 'välmöten. "Han; kunde ju stå ungefär vad Sten Andersson och Aftonbladet skulle ha spelat ERLANDER GAR le "Socialdemokraterna brukar an: klaga” oppositionen för: jatt' inte ige väljarna” besked om' vem som skall” bli: "statsminister i. händel- .se. av et "regeringsskifte; men "talar inte" om vem de själva vill ha: söm” tatsminister. om de beh iajoriteten, könstatd. rar Kvälls:Posten-(ob lib): -;-Men vem skall" egentligen” bli statsminister. 'om :. soocialdemo- 'kraterna' får behålla majoriteten I riksdagen? Tage - Erlarider "uppges: ju skola lämna .sin post :som, partiledare : vid; partikon- gressen, 1969. - Eftersom : han då - upplever: :sitt'; sextioåttonde 7 år "och tjugotredjeé år som: 'regerings- chef låter det , antagandet; gans- ka : rimligt, . tycker. man... Inför höstens: val . vet alltså väljarna |: "inte. ett dugg om vem” som, S0- "cialdemokraterna - "tänker: -,.sig 'som stätsminister om "de mot förmodan” lyckas behålla mak- ten, ov 2 Men-om valet. går. så älla för 2 socialdemokraterna' . som - opini- onsundersökningarna antyder är det" ju möjligt :att man resone- "rar som man gjorde efter katal strofvalet .1966.. För” att. kunna sve hålla Tage Erlandepr ytterligare ' med "den" trivsamme folkpensio-1 r näre Tage" Erlander.” z nn: för” "framtidens Cökademiker” håller på. satt; .radi- kalt förändras,” skriver Vec- .kans affärer: Fjittills - har nyutexaminerade från universi- tet och högskolor kunnat välja fritt bland anbuden från arbets- givare, som bjudit över varand: ra' och lockat med extra förmå- ner, höga löner och snabba kar- 'riärmöjligheter. Framtidens aka demiker :får "finna sig 'i betyd: ligt härdåre' konkurrens": om tjänsterna: . : Bakgrund: . . utbildningsexplo- "sionen. I mitten av 1950-talet stu- derade . drygt 20000 vid univer- sitet och högskolor, Å dag är an- talet över 90 000.” "Vi mäste tänka om”, säger främste ansvarige för den -hög- re utbildningen .i Sverige. ”Vi "får ordna med vidareutbildning och försöka marknadsanpassa akademikerna”. Ett steg mot hårdare styrning av utbildningen vid de fria fa- kulteterna föreslås i den aktuel- la .s k. UKAS-utredningen... Den rekommenderar att fasta studie- gångar införs vid de fria fakul- .teterna, En student mäste välja mellan . ett. 30-ta! .baskombina- tioner, som består av' två ämnen vilka läses i två är. Därefter läser , studenten en rent yrkesin iktad kurs i ett år. ”Det är möjligt att detta kan rhinska antalet - studerande nå- Bot”, säger studentorganisatio- . nerna. KT sö oe (TRE AV FYRA ; av de reumatiskt sjuka KVI Stöd RA ANNOR IT länder menar att Sverigé tum"”. U0of Reuatisag É / 20009 på för melodi! - —- ' -:komma igen 1970 måste man be- : "några: år, Partiet står och faller. ” Äutomatbilarna gör sitt intåg på? 'éuropeiska : vågar. 'Varannan "I VW 1500 säljs hu med automatik: i: Västtyskland, Var. fjärde i Sve rige." Tester har visat att. den auto tiska. växlingen kan bota ”bilsttessen” och :göra” oss- till säkrare bilförare! 'Vi kan 'berätta: för de sportiga" bilister” som fort: farande ler åt ”det nya biltän- kandet” att der kan -.gå automa tiskt fortare ocksät:s, rö ct Ett prov: som. Scania Vabis gjor- de” tillsammans med. KAK-rallyts segerherre "Björn Waldegård . vr sade :' att.v : VW. ; 1500: Automatic | fotkoppladi tvilling: på! en: upp; ITack3 vare högre. samma "bana —' med” en Porsche Automatic; kunde. Källa” km/tim: högre: snitthastighet Vw 1500 'Automätvägnen kla "Det tycks vara en man” av ac keus”. typ; som C.;'S, Lewis hade i tankarna när! han. skrev: '”När en . människa. "bättrar : sig inser hon” allt: klarare. der” onda; som finns ; kvar : i. henne”. .> Kanské: var det" en obestämd känsla av misslyckande som gjor- de att Sackeus- önskade se. Jesus, Säkerligen. vars han' utan ' vänner i "den staden och inte heller vär kommen i ,Synagogan.- : " När” Jesus bjöd sig - själv hem till publikanens. hus, var Sackeus ivrigt att svara ja. Ansikte mot ansikte med Jesu ' gjorde ' han inget 'för att dölja sina fel. Han sade: '””Om jag har utkrävt för mycket av någon; Ber, jag fyrar dubbelt igen”. 7 Kristus inbjuder. sig själv. till våra ' hjärtan... Tar vi. emot. ho- nom med glädje,. då vi ser vår synd som den är? Vill vi, lova att 'ställa 'tillrätta” -det', som fel i. vära liv? en UN klart "slog ”sin'- handväxlade: och loppet "Marathon. de 1 Rout; på! de Ringens 174 kurvor med 915 , km/tim i genomsnitt medan prov- föraren ”bara”. orkade hålla 894 km/tim i snitt .med den "manuellt "växlade. VW: 1 Hur uppför . sig . automatiken på smala. och krokiga småvägar? vi plogadé en 4-kilometersslinga och” släppte iväg... Waldegård, . Bägge bilarna var. helt standard och - försedda med '. vinterdäck. Båda bilarna har 1500 cm"-motor som” ger '44 ' DIN-hk / vid 4000 å makar, utan bar har inbördes.? "testamente, ' behöver. . : ti mest - tre Fråga: Har varit gift: oc - | barn i: äktenskapet. mans -med en annan man” sedan mer än 10'år. Ärver hyn något efter mig? . - > Sar: sjcke utan. 3 t ni: upprätta testamente till” hans förmån. Bar- ven ; har laglott, i detta fall hälften. | Fråga! Jag: blir pensionär under ' 968. Är jag skyldig att skatta för: " pensionen. jämte den ränta på cirka 3.009: kronor, som jag har från spa- rade medel? Pensionär 1968 Svar: Ja; båda Inkomstbeloppen skall deklareras, . Fråga: Är hemskild, vi har en son. Ärver denne" mig - eller min hustru, om jag 'skulle dö under hemskillnadsåret? Hur blir det när det 'blir äktenskapsskillnad, ärver min få fru eller son mig? 2 stå a Oviss Svar: Sonen ärver ensam Eder, vare sig ni avlider under hemskill- naden ' eller efter äktenskapsskill= naden, : : Fråga: Har en stugägare, som hyr tomt på cirka 500 kvm rätt att stäl- la en husvagn, egen eller bekan-. 1as, på tomten utan jordägarens till- stånd? : Missbelåten” Y Svar: Detta torde ej kunna för- vägras, såvida icke. jordägaren li= der men av sådan uppställning. Fråga: Kan jag få taga del av min” f$ d frus deklaration, som jag har sambeskattning med, och vart skall jag i så fall vända mig? Svar: Ni bör tillskriva den 1o- kala skattemyndigheten i det dist- ' rikt. där ni båda taxerats. s På rdag och söndag: anord-- nar Hallands bildningsförbubd " så "samarbete med' länets studie- . och -Ungdomsorganisationer en . "kuts' i: mötesteknik ' på MHF- , :motellet i i Falkenberg. Kursle- - -.dare' och föreläsare blir folk-. -« högskollärare Gunnar Arnborg, - : Hallands bildningsförbund : bar flera i kurser på gång Kursledare blir folkhögskollärare . Henry Sundeby, Tidaholm, biträdd av. lantbrukare Gunnar Karlsson, Veinge. i t Ytterligare : en ”veckoslutskurs i bildningsförbundsregi anordnas den 30—31 mars. Den hålles i Folkets hus i Falkenberg och vänder sig i första hand till handledare i cirk- : Mölnlycke, med . biträde av lar och grupper ,som ' studerar NTO-iistriktets instruktör Leif konsthantverksämnerl. Att välja färg Andersson, Falkenberg, På pro- har man kallat kursen. Konsulent grammet står dels föreläsningar .. | Stina Carlsson, Konstfrämjandet, , och dels praktiska övningar. . | blir kursledare. Biträdande sådan Den 30 och 31 mars "anordnas på | blir distrik dieledare Disa Pers= samma plats en veckoslutskurs på temat Mänsklig miljö, Vid denna tas upp högaktuella frågeställnin- gar, inom miljödebatten, såsom al- koholfrågan, : luftföroreningarna, vattenvården "och liknande ämnen, son, Gullbrandstorp. På program- met står bl a diskussion' om mål= sättningen för konsthantverksstu- dierna och praktiska övningar om -: färgval. Vidare behandlas färglärans grunder m m. Bor "tillsam=.|. -dock alltid rätt till sin Nr "Automatiskt snabbare också —— värv/alg. men man får räkna med. att automaten förlorar unge- fär "2 DIN-hk i momentomvand- laren. NS Waldegård körde ändå: tio sel kunder snabbare med automat'| vagnen : än med den manuella tvillingent : . Med VW 1500 kunde han vis- serligen nå en toppfart på 100 km/tim på den längsta raksträc- kan. (90 km/tim med VW-Auto- matic), men automaten "vann. des- to' mer på de kirviga' avsnitten: När; Björn: sen gjorde om "pro- | + La GIVANDE LÄK'/ ARMEMOS ARER Professor Ivar Palmer, förut- varande överkirurg på Södersjuk- huset, har givit ut en minnes- rapsodi under titeln :”Foga sam- man, Ebisoder kring krig, kirur- gi och blommor” (Bonniers). För- fattaren är mycket av en konst- när, vilket han inte visade minst i i sin yrkesspecialitet, att ”foga samman” och med minimalt våld behandla ” svåra, svårreparabla skador inom olyckskirurgin, Hans minnen ' från olika kirurgavdel- ningar, livfulla porträtt av :olika generationer kirurger, små glim-, tar från skiftande epoker inom svenskt sjukhusarbete ha i och för sig ett stort intresse. Ett väl tecknat snabbporträtt av den legendariske : ”Enköpingsdiktorn”, Ernst Westerlund, har också fått plats bland läkarminnena. Från de bägge finsk-ryska. krli- gen finnas. intensivt upplevda,” skakande avsnitt. ”Den. glödande entusiasmen under . den kritiska, ”hjälnpa' trots allt” under det andra, skillnaden mel- lan det berättigade första för- svarskriget och det diskutabla fortsättningskriget i samarbete med Nazi-tyskland -får en dras- tisk beskrivning, Men boken innehåller mer. "Ka pitlet ”Med husvagn i barndo- men” ger en konstnärlig skild- ring äv, här natur, levnadsför- hällanden och ' även gammal svensk landskapskultur föränd- rats, försvunnit under den om- daning vårt: samhälle nu under går. Det fina harr-:och örlngs- fisket är borta med de uppdäm- da forsarna ”Fisken är borta, sa- men du kan få djupfryst ( : Konsum”, . "De avslutande kapitlen: ”För- sommarens trädgård” och ”Vild. ängen” visar författaren som en lyriker av hög. klass. Hans öm- sinta "teckning av skiftningarna i årstidernas växling, av ”ängens alla blommor” - av . sin tydligen högt älskade orkidéodling gör att för alla naturdyrkare boken -får ett ..mycket stort värde: De "av. slutande -raderna: . ”Och.. nu -är tiden "inne: ' att slå; och : räfsa. Ängen Har , blivit: pensio är. Men marblomma på. nytt”. kunna” stå somy. motto för (denna > ovanliga memoarbok, STÅTSKALANDERN : : : UTKOMMEN.2 0 0 Sv ges ' : Statskalender + 1968 (156: årgången),- utgiven av Ve. tenskapsakademien, har, :utkom- mit." "De" många : förändringarna vet, med VW. Automatic och" kör: äe' ””Helautomatiskt””, Då ” "läge "den! manuella - vagnen; (Å vändiggjort stora: Jag kalendern, Är under . 1967 av: ämbetsverks mm 2: departementstillhörighet. har "nöd- dér " redovisar" i Personregistret ä ca' 37 500 personer, till större dé: det första, I om. "hösten ' är. mild. kan det .in-, träffa , att. den försöker försom- | NYATBÖCKER Di len statliga och kommunala tjäns ' len statliga och kommunala tjäns: temän, Den nya Socialstyrelsen, vars Organisation trädde i kraft 1 jan. 19638, presenteras. Av intresse är här hur. sammanslagningen av de . gamla Medicinal. och Soclalstyrel- Iserna utfallit Likaledes i kraft 1 jan. 1968 är det nya Stockholms Kins "organisation, Bland övriga nyheter, gällande fr.o.m, 1 jan, 1988, märks Sjuk: i vårdens och Socialvårdens plane "rings-, och rationaliseringsinstitut, förkortat SPRI, som bl.a. över- tagit ”de uppgifter som tidigare låg på. Centrala sjukvårdsbered- ningen, Rådet för sjukhusdriftens rationalisering (SJURA) och Svenska .landstingsförbundets ov- ganisationsavdelning, Trafiksäker- | hetsverkets organisation presente- ras, samtidigt har Bilinspektio- nen och Höger) Dr afikkommisslonen försvunnit, Inom »kulturliver märks den nya Statens musikdramatiska sko- 1. Statskalendern har I år även redovisat 'musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö, liksom det av staten förvärvade Skoklosters slott. Radionämnden: har som be- kant Jlösgjorts från Sveriges 'ra- dio och sorterar nu direkt under utbildningsdepartementet. Avs in. tresse för Norrland är att Kungl Skytteanska samfundet I Umeå I årets statskelender beretts plats” bland ”Akademier samt vittra och lärda ' samfund”, Det gamla Väg- och. ”vatton- byggnadsverket, "som hade sitt ursprung I ett 1840 inrättat äm- betsverk, har omorganiserats i Vägverket. Det nyskapade Plan. .| verket. har "tagit: med : stg delar av ' Byggnadsstyrelsen, =: Vanligen kommer nyinrättade tid i blickpunkten,- Så "har: emel. lertid ej. varit. fallet med Rese- garantinämnden”” och Allmänna reklamationsnämhden, bägge in- rättade i fjol, som snabbt upp: märksammats ' som; klagomurar, Det nylnrättade; Naturvårdsver- dovisas i årets statskalender,. ger förhoppningar. om:. kraftfullar in- satser inom verkets Iviktiga :. am. råden, : Riksdagen" har tf "årets! statskä- lender fått en” delvis nylayout och mn utförligare: "presentation, Bl: redovisas .- partiställningen i kamrarna, "ledamöternas ' parti- tillhörighet,-.." talmanspresidierna, liksom -- kamrarnas: » gruppledare samt” utskotten, ' -Av särskilt in- tresse..är: att: i'andra kammaren ledamöternas ”uppropsnamn” mar- " kerats : (ft. ex.” Larsson i'Luttra), + Statskalendern : har .sedan '. 1813 utgivits av Vetenskapsakademjen, men har py forsgängare 1 andra. ka- OM omkring”,1740, dessa utgivna av Forts, & sid..7) I dimman vandrar vi omkring där den som långmjölk, fast mer tunn, förstås från havet strömmar in och över land och i sin gråa kyla höljer , OSS, I denna långmjölk kliver vi omkring - och kallt det drar kring näsan och kring. bena, om folk. vi möter vet vi ingenting men undrar kanske vad det är för ena,” ibland Dovt som ett eko genom 'detta di går hamnens mistlurs tut och den” musiken ” gör vanligtvis varenda en besviken, den gläder ej på allra minsta vis/> : Men några gärna lyss till denna låt ve - på dagen ävensom -vid dis på natten UA och det är fartygsfolk sor står vid ratten ' Lå på båtarna som, går på vålan stråt.-- statliga nämnder. först, efter en ; kets organisatlon,:' såsom" den -'re- ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.