i Onsdagen - den 13 "mars 1568 TAHOLMS-TIDNING Vår populärdebatt om alkoholpolitiken Av. Rolf' |. I den ”populärbetonade' ' slkohol- "+ frågedebatten framförs ofta förslag. såsom — fri ' ölförs ljning, ökad vinpr da. och inf tionsverksamhet om hur man skall dricka för att undvika skador. Det är klärt att dessa förslag inte helt . saknar " tankemässig - bakgrund. Men frågan är huruvida de kan lösa de svenska alkoholproblemen. En analys synes befogad, ' Exemplet : ökad. 'vinpropagan- da har länge haft en varm före- språkare ; i: spritskonsumenter övergå". till - skall vinkonsumtion. Vil. har både lägre alkoholkoncentra. . tion ' "och - berusningseffekt : är starksprit. ' Vinets båda egenska- Per är naturligtvis en vinst i för- hållande till starkspriten. " Man hänvisar därvid ofta till de Vvinproducerande ' länderna och till det att dessa säges ha lägre alko- holistfrekvens än länder med i hu- vudsak 'starkspritkonsumtion. ' Mo detta kan anföras' att statistiken i exempelvis Italien har stora bris- ter. Men påståendet förefaller ändå vara korrekt. ; Kanske är det så att italienaren står i. ett mer okomplicerat förhållande till alko=; holen än svensken, ” Vinet ” används ju I. stor ”ut- sträckning som måltidsdryck i Ita- lien. Men även andra faktorer tor- de spela stor roll : Södra hälften av landet "är": föga industrialiserat. I norr är den moderna industriali- seringen. en relativt sen produkt. Urbaniseringsgraden. är för” hela « landet avsevärt lägre än i Sveri- ge. uden ' Italien ka fortfarande väsent- ligen: betecknas som . varmt re- ligiöst. Då vinet änvänds i natt- varden är detta ytterligare att no- tera. Detta i motsats till starkspri- ten. > 4 Den sociala kohtrollen i ett mind- re '-urbaniserat samhälle . -samt stark familjesamhörighet är viktiga instrument .som motverkar. hög ber 5 hos k t Hög berusningsgrad och stor berus- ningsfrekvens är två variabler som kan påskynda uppkomsten av al- koholism. : Gör man jämförelsen '' med Frankrike, 'konstaterar man snabbt att detta land har ett mycket stort alkoholproblem. Man kan då på- stå att orsaken är den höga stark- spritkonsumtionen. men måste sam- tidigt medge att denna är hög sam- tidigt som vinkonsumtionen är stor . och direkt jämförbar med den ita- Kenska. : " Frankrike är ett vinproduceran- dej land. ' Vin ' är ' mycket vanligt som måltidsdryck. Man vill då gär- na söka svaret på frågan: varför inte ' vinkonsumtionen har” ryckt ” undan grunden: för starksoritkon- sumtionen. . Man kan . naturligtvis jämföra .:-samhällsstrukturen = och finner bl a att den moderna frans- ka industrin har större utbredning och längre historia än den italiens- ka, Aa Men väsentligt är att konstatera att enbart en stor vinkonsumtion inte har förmågan att tränga tiil- F ad baka en stor starkspritkonsumtion. |. "Intressant är också att göra jäm- förelsen med Väst-Tyskland, Ock- så: detta land är vinpr Systembolagets . led , ning, Vad som åsyftas är att stark.” förmå ' Bromme' ; har kunhat fungera som en spän mot starkspriten. Västtysken har de senaste åren haft ökande tillgång på alkohol, bättre individuell ekonomi och me- ra fritid till förfogande. Alla tre faktorerna är viktiga förutsättnin- gar för uppkomst av alkoholism, Även den fria förtjänar att belysas en smula. Om man går litet längre tillbaka i historien får man ett utmärkt jäm- förelseland i Danmark; I början av seklet stod Danmark inför en brist- -ituation av vissa livsmedel Man insåg då att brödet var viktigare än iwrännvinet. Skatten på starksprit -hockhöjdes och ilförsäljningen ' allt Jetta fall var det två faktorer som starkt - inskränktes: starksprit och individens ekonomi i förhållande till det nya högre pri- söt, er U ' Alkoholskadorna minskade vä- sentligt under några få år trots en ' AVRÄKNINGSNOTERING - : 4 öre/kilogram slaktad vikt ' för]. veckan 10/3—16/3 1968, . Priser gäller för boskap inklu- silve hudar och skinn och för svin inklusive huvud och fötter men utan istrar. Härtill kommer efter- betalning vid ärets slut. prima djur cke obetydlig ölk itvecklingen har inte fasthållit de , vöga -starkspritpriserna i köpkraft räknat. Danmark har de senaste åren fått en stigande starkspritkon= sumtion, . Intressant är att notera ungdo- mens. alkoholvanor. storstäderna är ölet bara en tidig och naturlig inkörsport ganska omfattande starkspritkon-' sumtion. Även beteeendemönstret är an-' märkningsvärt. Ölmedvetandet är så. starkt att man knappast accepterar avhållsamhet, Detta kan man ock- - så avläsa i trafikstatistiken, Dan- . mark är på god väg att a ett stort alkoholproblem, : | Vad beträffar ånformationsverk- | samhet torde de nordiska länderna Sverige, Norge och Finland ligga ganska högt. En relativt stark nyk- terhetsrörelse har tvingat in under- ' visning om alkoholfrågan på skol- schemat, De flesta människor i des- sa länder har åtminstone ett vagt begrepp om hur alkoholism utveck las och uppträder ' > Speciellt ungdomen får mycket information om. dessa saker, inte bara genom skolan utan, också via massmedia. En jämförelse med nar- kotika, är befogad. Alla ungdomar . i vårt land har:'väl fått höra pm riskerna med narkotika. Tröts det- ta är det speciellt skolungdo-' mar som vill pröva på dessa prepa- rat Detta belyser upplysningens re- lativt lilla värde för att påverka människors agerande.” fter denna Lilla rundvandring är ” en jämförelse med svenska för- hållanden på plats. Sverige är in- get vinproducerande land. Vinet är ingen , måltidsdryck hos oss. Vårt" land är högt industrialiserat ' och urbaniseringen har drivits långt, . Ett j religiöst "återuppvaknande i Sverige tror väl ingen, inte ens de mest optismistiska, på, Den sociala kontrollen. är förbytt i en mycket vidsträckt tolerans, Familjesamhö- righeten är ringa. : » Utöver detta har vi redan en tra- ditionellt stor starkspritkonsumtion, Välståndet : är långt framskridet med god tillgång på pengar, tid och alkohol. vn Hur fungerar det svenska sam- hället i denna situation? = : Systembolaget driver en hård men dessutom förekommer en ut- bredd ölkonsumtion, 1 mycket hög grad är. Väst-Tyskland industriali- serat och urbaniserat, Rd I takt med välståndets 'öknirig har: konsumtionen av starksprit pekat uppåt för Västtyskland efter kriget, Inte ens en kombina- Detta trots 'att man" vet att mycket få konsumenter går över till vin från starksprit. I stäl- let "ökar ' konsumtionen stadigt av; |] båda sorterna. Riksdagen tillåter mellanöl och en liberaliserad försäljning av dets . ta Man bryr sig inte om att: det vinpr tion av stor-öl- och vinkonsumtion m Yt i , ; ANNONSERA I kr! man dricker öl och vin samt pro-. pagerar . mot avhållsamhet. Detta i' stället för att betona riskerna, med alkoholbruk. : : Samtliga "här . ”förbisett den komplexa ' situationen i vårt land" Man har gått runt all den erfaren- het som kan inhämtas från utlan- det. Man har försökt överföra enkla detaljer på komplicerade : system utan att ta hänsyn till totalbilden. En på längre sikt ohållbar situa- tion, : Men "däremot har man inte vå- gat angripa: problemets kärna. Det gäller ju istället att tvinga ner starkspritkonsumtionen till ett mi- nimum, utan att samtidigt öka för- ”brukningen bland enbart öl- :och- vinkonsumenter eller rekrytera nya förbrukargrupper bland nu avhåll-" samma. För detta krävs en radikan alko- holpolitik. Priset på samtliga stark.! prissorter måste höjas ordentligt: tre- eller fyrdubblas medan öl- . och vinskatterna blir oförändrade.” Straffen för: smuggling och hems. bränning, liksom langning av stark= sprit måste höjas avsevärt. Det : är naturligtvis impopu= . lärt att begränsa pressens inkoms- ter, då tidningsdöden fortfarande är aktuell. Men vore det inte en he- dersvärd : samhällsnyttig "insats av Tidningsutgivarföreningen att åstad- komma en hederskodex som avvi- sade all starkspritarinonsering? - bl ” Åtskilliga andra moment är. tänk- bara som t ex att höja utskänk- ningsåldern för starksprit till 21 år. Men det gäller också att se till 'att åtgärderna efterlevs och hålles in= takta. ä Allt detta "kan genomföras utan ytterligare vinpropaganda, utan yt- terligare liberalisering av 'ölförsälj- ningen, : Men samtidigt behövs en stark informationsverksamhet' som betonar riskerna med alkoholbruk. «En: informationsverksamhet. "av minst samma omfattning som hö- gertrafikomläggningen fick. > Det förefaller "mycket sannolikt att nykterhetsläget skulle förbätt- ras avsevärt i vårt land om detta genomfördes. Finns det någon som har något emot denna förbättring av nykterhetstillståndet? Varför vå= gar då inte politkerna ta på sig an- svaret att genomföra denna poli-, tik? 3— si5 : 4' 775 620. >. 385 400 ! Häst: Ex pr, 625, 1 610, 2 506 3 580, Unghäst: 635, Föl: 635. Fettavdrag: B-mellanf, C-fet, D-överfet. ' Ko: B—20, C—45, -D—80.- , Ungtjur t. o. m. 399: B—30, ee 55, D—85. « Äldre” tjur: B—20, C-45, D—80. Mellankalv t.o.m. 12414: B—15. "Får; B—150, C-—200, D-—250. "Lamm: B—150, C—200, D--250. Häst: B—30, C—60, D-90. . Klass Ko Kviga Stut Ung Klåre Tillägg: a . tjar tja! Ko vägande 300 kg och däröver Ex.pr, 730 775 7857 785 715 (dock ej B-, C- eller: D-stämpla- 1+ 710 760 770 770 : 6951de) +10, 12 690 730 740 740 675 Ko, U-stämplad, kl. ex. pr. Sn 1—- 680 700 710: 710 665 (dock ej B., C. eller :D-stämpla- ölförsäljningen 124 >» 665 675 dey +210. > 2 645 645 Får och lamm med ulliga eller 2 635 635 undergrodda skinn — ' . 3+. 630 630 Avdrag: 3 625 Gödkalv vägande 80 1/2 kg och 3— 615 - däröver —230, 4" 60 Len bn Mellankalvar väg. 100 if. kg Klass '' Göd- Mellan- Späd- Får Lamm | och däröver, —20. : : kalv kalv t.o. kalv . ot Anmärkning: m. 124 1/2 DA Ungnöt vägande 125-134 kg - efterhand blev se m0 ; klasserna net t. o. m, I där egen j 5 - liberalare, . I Fr pr. 1155 915 810 -705 865 skaperna tydligt motsvarar mel SM Me lankalv, : avräknas efter mnoterin bristen på I . er 860 285.585. 780] för ungnöt plus 75 öre, dock högst 24: 975. ' os samma 'pris som; mellankalv.; å ” - r B, C. eller ' D-stämplade 2 2 780 730 535 725 unghästar samma fottavärag. som 3+ 855 - oe . häst. ; cl | 3 840 695. 680 ' 460 510] Sakterisvin - Ex pr Prima a . IE ID ion. Men - — T. 144 kg ebb tös medför ett ökat fylleri bland ungt. |3g—4914 ke . 275-00 da dom, Man bortser från den ökade 150 541, trafikonykterheten. Man orkar inte |55—5714 ens räkna ut att detta på sikt kom- |58-—5914 mer att öka starkspritförbruknin- 60—063 14 Speciellt 4 - Kontrollstyrelsen "genomför med 86916 för en ' riksdagens goda minne ytterligare 20-712 försöksverksamhet' med liberalise- 72—7314 rad " starkölsförsäljning. :: Något |74 7514 ansvar för följderna tycks inte fin- 176-—7912' kg” nas, é : 180—8914 kg 465 450 "435 420395 . CFN anställer instruktörer som TR kg 450 435 430". 410 395 ägnar sig åt undervisning om' hur 0 1B 305, 2. 25. fiir . Galt: flådd Cörtina 325, Anmärkning: vn . Galt och halvgalt, ”oflåda t. 0. m, 5444 kg samma notering som slakterisvin, 55 kg och: ; däröver 375 a : : För sekunda, sjuka” eller ska- dade djur av alla slag gäller sär skild notering, kö Utöver avräkningsnoteringen ut går kvantitetstillägg för var och "en'' av nedanstående ' djurslag - med följande belopp i kr. pr: st.; Storboskap, Större kalv: "3—5 st. 3:—; 6 st. eller fler 5 " Svin (sugga). Får, lamm, späd-| -:-kalv' 5—9 st. ar 1, 25—74 st. A fl r: 3 Statli ig | kropp: ." Nötkreatur väg.. 200 Ye ellér däröver 50:— Nötkreatur väg. 150-—199, kg kr, 40: "Nötkreatur väg. 25 kg kr. 0:50, 10—24 et. stäktöjursavgift |, 30: Nötkreatur väg. 100--12434 kg kr. Nötkreatur väg. 300974 kg kr. 12: - Hä t, unghäst, "föl kr. 30:—, Gödsvin väg, 50 kg eller där- över kr. 50:—. Gödsvin . vi äg: 20-934" kg kr, 0: . Noteringsändring: Ko :—20/10, ungnög. klass pe och. lägre '—10/20, äldre tjur —20, spädkalv ”-+40, svin från .55 kg -—5 utom EP'och Prima. 60— 63 'kg. samt . Prima 58—59'42 'kg 10, 'och svgga, 0/15, ör Livkalvar: lögnpropaganda. Var: detta också! ”Ipå ssnänga församlingsbors begär . el) KYRKVAÄKTMÄSTARETJÄNST - I ÖSTRA KARUP csr läses i Eder ärade tidning lörda- gen den 9 mars i insändare un- der Ordet fritt. Artikelförfattarna att ett tillrättaläggande var på sin plats. Det ifrågasättes om det är > med sanningen överensstämmande att kyrkoherde Ljungman ' önskat ombyte på kyrkovaktmästaretjäns ten. Undertecknad, som ' varit kyrkovärd under hela kyrkbherde Ljungmans -tid här, kan intyga, att han flera "gånger ' uttryckt önskan om ändring på platsen: Detta kan för övrigt även inty; gas av flera: kyrkorådsledamöter. ger sig aldrig hava. hört kyrko- herden föreslå någon ändring på denna plats. 'är det: med SAN- NING överensstämmande? Båda två -var närvarande vid sammanträdet med kyrkorådet hösten 1966 ; med - kyrkoherden som ordförande, när vi ingående diskuterade" + kyrkovaktmästare- tjänsten, . Samtliga' ledamöter . var då närvararide' samt beslöt kyr: korådet, utan ::någon .reservation icke .kunna tillsätta platser: ordt- narie i nuvarande läge. . - Artikelförfattarna säger: vidare, att Harald: Nilsson" aldrig avsagt sig sledamotskapet i. kyrkorådet: Är 'det med 'SANNINGEN. öve ensstämmande? .. lam ' Vid +; kyrkofullmäktigesamman trädet :, begärde ' Harald .' Nilsson ar inte bliva; -återvald samt: ;tilla- Yttrandet kan. ntyga "av" nä varande Kyrkofullmäkti eled far de anonyma. bre. ven: och" ””skvallret”: hoppas. jag, framtiden: kommer . attr visa nvar ifrån dessa härrör. sig,..När.: kyr korådet' fult lagligt och -j med stor, majoritet "valt "hr :Burman Ekenberg till: kyrkovaktmästar«s igångsattes mot: honom förtal och ran?”. Den fö vtroendeman och: kvinna är inte född,:som kan vara alla till : lags, men det" underlättar deras mänga gånger otacksämma arbete om : församlingen sYättar sig 'efter 'deras i" laga ordnin; fattade beslut, .. a ad rg Till sist... vill ; man... fråga! sig: Varför denna. anonymitet? + Sätt ut Edra namn och håll Ert, till sanningen... at MH Hemmeslöv den 'n. mars 1968. san i Statskalendern. torde. troligen ursprungligen ej; ha' syftat "på svenska, staten ' utan . på" redovis- ningen :i '1800-talets statskalend- rar av ”Stater och Korpser”, dvs. ungefär motsvarande: den nuva- geni I de flesta andra tänder ut- ges : motsvarigheter , till: Sveriges |; Statskalender, . s i til «0 ) kg överskjutånde "300/kg. -SRB . och blandras, tjurkalvar 600/kg "levande vikt, upp , till 55 kg,': överskjutande "800/kg... och kvigkalvar 575/kg.«.. : Smågrisar::. : » Klass: I Dremiegrisar 20 kg 40074 överskjutande 250/kg, ; "”Kyrkorådet i öÖ. Karup m. m”]l. Fd anser att felaktiga uppgifter före-l. kommit i referat den 5 mars och | De två som överklagat valet, sä-| ENN Ordet »Stat” | rande statliga. lokala :förvaltnin-|' . Solen ' gär, upp. kl. ned , kl. 18.093. a + år Test . 1 morgon: MATILDA "Solex går upp "kr ned. kl. 18.11, NS A:S 36 och EN TRÖST Den här barfymen heter En ny; valet och sjobb som nitare på Lindholmens i dn Bteborg.. -Under sin” nyfunha Jyckd” säg dock! vat hur hans kära hälft Pörja- Förtrolisa stinnder « Passar det? En präst i anda och "sanning ska vara en ödmjuk män- niska. Inte någon som vill att man krusar honom och känner sig un- derlägsen. Om ”r' släkting som är präst vill att ni ska bli du ska ni - självklart bli det Att han är sex- ton år äldre betyder inte ett' dugg nu för tiden, Och att ideligen upprepa förnåmnet är rysligt be- svärligt 'och har fallit alltmer ur bruk, Möjligen kan det vara på sin plats om ena parten är mycket ung och den andra sjuttio, åttio år men ändå inte vill bli tifulerad . | tant eller farbror, Så det är bara att sätta Igång med duandett : Gallie i gång hos äkta vivet, . Valfrid uppsökte verkslåkaren varvid följande" samtal utspanr. sig: so — Jag är så. orolig för min fru. :Hon äter. som; en höna. — 'Kolossalt' intressant! Går hon ligen och pickar I sig maten? Oharlottelbres” par Nersailles?, . lockar, til den. första lh promenaden i 'den' "yd” kappan. På, den ungdomliga: modellen "av diskret" elegans i blékgrönt tyg av; Horst | Mandel, skönjes . Berlin- modets . tendens. för! sommaren 1968: förutom vitt och ”off- white” SLB TEE "lévande vikt "upp Klass I a premlegrisar: 2 20. kel, .200/styck. i cv a sån a äl -pastell-orange, "ljusgröna | "toner och -brun-iyansér, favoriter. 'Klän-|:;. ningarnas och kappornas: grund: 5 | rormer är lätt" figursydda ocn har "nedtill 'frånstäende' kjolar, till”hälften. Jämte enfärgade tyg kommer. främst. livligt mönstrade rutor, i förgrunden. Berlin: modet gränser, . Mtrvel CCG . delserna. Och briljantringen för res- - var han kanske inte riktigt omdö- . ånte.var en simpel tjuv. > av Bara en liten del av Hennings upp- "märksamhet var inriktad på, bilkör- ning./ Alla händelser som förlit stuc- kit honom i ögonen och vilka nått gin kulmen med överfallet på Kar- na hade blivit till ett enda stort pu- sel — ett pussel där många bitar fat- tades. Hur kunde de veta så säkert att det just var Cia som hade slagit gamla Karna t bakhuvudet så att blodet rånn? Han fnös,, Hoppas po- lisen' hade bättre förstånd! Det låg någonting under. alla de här hän- : ten! Han skrattade , till. visserligen mesgill när det gällde Cia, eftersom ban "var kär i henne. Men vem som helst kunde 'ju begripa att hon ARVINGARNA Åstrid Estberg igick in på polisstationen. Konstapel parkerade på torget och . . . bd oa "200800 000000 00 Eriksson som hade skött. förhöret med Cia tog emot honom.. Sedan Henning. redogjort för sina relatio- ner till Karna, fick han tillbaka sin kära pipa. Han stoppade och tände den medan han berättade om kuver- tet "som Karna .hade anförtrott honom, : - Ingenjör "Ruafält . vet inte vad det var för , nånting som gumman la I kuvertet? frågade konstapel, .i — Har ingen aning, svarade Hen- ning mitt i ett blått rökmoln, Men man kan ju alltid våga sig på giss- ningén att personen som sökte ige- nom gummans stuga ville &t Just de sakerna, Jag undrar om hon har vak- nat; till medvetande än? Jag har god lust. alt .be henna låta. oss titta på sade han, Vi har befogenheter att undersöka material som vi tror kan ha samband med brott som vi blir satta till att klara upp. ' ' — Jag tycker inte om det, men jag : antar att jag inte kan vägra! --. - Henning tog motvilligt upp sin nyckelknippa och tog lös 'nyckeln till bankfacket och räckte den till ”konstapeln, som genast reste sig och gick till banken, Under tiden vanka- de Henning av och an på trottoaren utanför Kristine kyrka. Och vad det dröjde länge! Henning, önskade att han hade tagit reda på om han be- hövde stanna kvar. Han borde ju va- ra ute i skogen vid det här laget, : Tornuret hann klämta sitt kvarts- slag :tre gånger innan' Eriksson kom ut från banken. =. . —Se här! sade han och räckte fram nyckeln han fått låna. Åk hem nu! Jag ska'bara hämta en kompis så kommer vi efter ut till Hedenäs, .— Var det nånting åv värde i .ku- vertet? frågade Henning. —"'Jo, det vill jag lova! Jag 'har dom här, Han slog med handen på portföljen. Det var det här dom var ute efter: Men nu lär det väl bli en skräll där ute på herrgården. Han - höjde | handen till hälsning och skyndade tillbåka till polishuset och Henning släntrade 1 väg ner till dem, Konolapela pkräcklo w buden, un bil. Inom sig hoppades han att skrällea som konstapeln talat om i . — Ge mig nyckeln till bankfacket, konstapel|. skulle” rensa luften så att Cia Bick| fri från misstankar. Men hon hade ju sagt upp sig? Var det därför att att gifta sig, eller för att fru Ull- man ville ha i väg henne? Henning slog knytnäven.1 ratten. Vad: var| Max för ett kräk som inte kunde ta henne i försvar? Begrep han inte att how var oskyldig? Eller var han så modersbunden att han inte kunde tänka självständigt? Regina ' Ullman gick:'av och an ä sitt sovrum. Hon var för nervös för att kunna sitta stilla, Då och och då kastade hon en otålig, ursinnig blick på Max som satt på en. låg pall Han stödde armbågarna mot knäna och stirrade ner i mattan. ,' ' — Om du inte vore så förtvivlat långsam av dig,' så hade' nu. natur- ligtvis hunnit leta lgenom den där lilla stugan medaa gumman gick och handlade! utbrast hon. Och var det nödvändigt att stöka till så för- tvivlat?. Om de nu förhör Karna och .|hon. berättar den där gamla histo- rien, så kan ju en barnunge begripa att de enda människor som har ett motiv, det är vi, — Det är nog inte så fardgt som du tror, svarade Max, För det första så hann Karna aldrig 'se mig och för det andra så har jag Inte lämnat något spår efter mig, Jag hade hand- hon och Max hade kommit överensi Regina tog ett djupt andetag. — Var kan hon ha gjort av grejor- na? Förstört dem har hon säkert in- te, för det 'var ju så kära minnen, gubevars! Om Volmar får tag i dem så vet du hur det går! Max reste sig. : — Enda räddningen är att jag friar till. Cia, sade han. ' Om jag: är gift med henne så spelar det ju ingen roll om farbror. Vomar får nys om vem hon är, för då är vi ju säkra i: sadeln 1 alla fall. Regina stannade mitt framför ho- nom, — Gör det då! Och skulle alla far” hågor visa sig ogrundade så slår du naturligtvis upp förlovningen, . . ax sprang nerför trappan och gick 'in' på . kontoret, Cia; satt vid skrivmaskinen och; stirrade på ett papper, Hon kunde inte koncentre- ra sig. Kunde inte arbeta, Och vad tjänade det för resten till?. Hon skul- le ju sluta i alla fall. Max satte handflatorna mot bordssklvan och böjde sig fram mot henne., '. .— Kom så smiter vi ut och far e en Hten tur med bilen, viskade han, Det är Ju så förbannat trist här 1' huset I dag. Vi kör upp till Silverklitt och tar en titt på utsiktbn. Du har:'Jju inte varit där än, Ener hur? : Cia gav honom en tacksam" blick. Det..var befriande att.få komma här- skar på mig. Om de nu bara skulle tro på vad jag se . Da ifrån, Och Max gjorde sitt bästa att distrahera henne med småprat stod i solskenet. på förstukvisten « " Stugan v var utkyld,; men n-medan Cia tittade ut över den vidunderliga ut- sikten bar Max in ved och tände en brasa i den öppna. spisen, i 'storstuz; gan. Hon gick in. till. honom, Han hade ett särskilt sätt att röra hän- derna när han sysslade med någon- ting, Lätt och smidigt... som fågel- vingarna hon drömde, om: den där natten. . ar Maxt: Du - Ismög. dig in ; 1. mitt rum... och tog min medaljong .me- dan ,jag sov, sade hon plötsligt. ' Det var inte en fråga. Det var, ett kon- staterande, > > Max blåste på elden. Sedan” reste han sig och kom emot henne. Hon! drog sig baklänges, ända mot fönst-'! ret. — Ja) jeg” vår tvungén att ta den ifrån” dig, sade han mjukt. Det stod så mycket på spel. — Vad då? Det låter ju' inte klokt! ]' ” Hela Hedenäs.:. Cia försökte skratta' men det blev bara en flämtning. — Nej; vet' du vad! Men ”plötstigt) , gick det upp för hennk: Den blonda flickan ” "på porträttet 1:albumet var samma ' person som på” det ' lilla fo-| totii hennes 'medaljong! Och nam- net I lexikonet: Marga Stenius. Det gick runt i 'huvudet på Cia. > Max slog armarna om, henne... a inte” mista dig. Jag vill hi här! Dy mäste stanna hö dels. korta, dels: täckande. knäet , röner ' "livligt intresse också; bort-' om förbundsrepubliken, Tysklands . mig. Han försökte Kyssa henne, men ef- ter de första ögonblicken av bestört- ning vaknade Cia till liv. — Nej Max! I Jag vill intb. Låt mig vara. . Mer Max v var stark. Han höll hen- ne hårt intill sig och försökte tvinga henne med sig till:ett rum innan- för . storstugan. Cia hörde ett vilt : skrik. men fattade knappt : att” det kom från henne 'själv. Men Max tpg : ingen hänsyn. Han var desperat. Det var Hedenäs han ville försäkra sig : om! Att Cia fortsatte att skrika bryd- de kan sig inte om. Han märkte in- te. ens att en bil körde upp framför - stugan, Men plötsligt rycktes dörren upp. På tröskeln stod . konstapel Eriksson, . . 'och bakom honom Hen- ning. ot . Max släppte ' Cia "strök ' tillbaka sitt hår. : Konstapeln var vassare i ögonen än när Cia sist såg honom, Henning kom fram till henne. :— , Hur "är det med dig?. frågade han "tyst. Jag hörde! din röst där. ut- ifrån. - . Cia nickade, "cc ' (Forts) ) . .— Jag älskar dig, Cia; viskade han. Du mäste:bli min hustru. Jag vil ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.