- a LT + Tisdagen "den 19 mars 1968 LT -— - Tisdagen .den-19 mars-1968 Mi tränger” » vara ett mycket grovt mätt på vid Jantbruksförbundets kon- . sumentstämma på Sergel-Teatern i Stockholm "med anledning av årets Lantbruksvecka . hölls ett föredrag av civilekonom -Lille- Mor: .Erlander från LO, som ta- ..Jade om konsumentorganisatio- . nernå' beh gav sin syn på fram- tidens” konsument . och dennes önskemål ifråga, om. den 'ser- vice. livsmedelsindustrierna kan erbjudå. Fru Erlander tillämpa- de den stil som de s, k, ”arga” kvinnorna ofta gör, Det var allt- så en del tämligen, extrema syn- punkter som fördes fram i hen- nes , föredrag. . BL a, underströk hon "mycket starkt: att fråmti- deng konsument: inte kommer att vilja ägna någon större tid åt arbete i hemmet. Som under- lag, för detta berättade fru Er- lander att man .räknar med att I hemmen göres arbetsinsatser för mathällningen som kan be- räknas motsvara 200.000 'årsar- betsinsatser,' Detta" skulle alltså den'”arbetsmängd 'som sättes in efter "det att livsmedlen lämnat - distribytlon. och ' serviceorganen. " Med denna siffra som bakgrund gick alltså fru Erlander: -tili storms mot arbete. med matläg- "ning ..1 hemmen - under : framti- den, Hon. menade :att en maxi- mitid för middagslagningen-i en "fem" minuter, e vara” alldé- : en första reflexion mån gör är bl. a. denna; av andra skild- ringar att döma skall. vi, ju. få | det väldigt bra i framtiden;.Re- alinkomsterna- skall: stiga. ' Vi få ännu kx störré' penning- tt: röra .oss' med. även knar dessa'i.konstant . penningVärdel" ” . å verk gen ha'.det'.så: jäktigt att ' man inte hinner, ägna några mi- "nuter.våt'; matlagningen? Detta i är: den ; första ' frågan: om; den första .feflexiönen Där . "> Vad 'skulle :då S främtida” könsument.” göra” "istäl- let för, alt. kunna. ägna ' minuter ät mältidern Jö, man "skulle ”åka tefat med barnen”, . man ; skulle :lekå. NOD » skulle hela ' familjen ö ' skull " söm | "problem som i. got speciellt gott mediefnmarna er igén. När det nu. ty gick lsfru Erlanders att' barnen skulle - bli ' för. underhållning, varför” da" in te försöka intressera. dem för ; att -göra något extra piffigt .i : köket? UT : Det ser ut som om värje”ra- . dikal.! kvinna, : vilken ' försöker sia som: framtiden, skall" försöka måla ' Ut "denna" på” ett sådant ” sätt att, de flesta människor' ber samtliga: goda . makter. bevara ; sig. för idenna. framtid. Vi blir "så tacksamma för att få leva nu ” och! slippa" deri "ohyggliga" hets + som ., av. framtidsvisionärerna tillmätegs.oss! Sen : "Det är” orimligt att "anlägga ' sådana synpunkter på hemarbe: :tet. som. fru Erlander gjorde, ' Vad skall. människorna överhu- vudtaget göra? Från den orga- "nisation som fru Erlander före- träder. hävdes ju ofta att- vi "snart inne i en fyradagars fritids, Nog” kommer det 'under . sådana förhållanden att finnas tid: under? de fria dagarna för 't.o, m. matlagning. Kanske blir det. många människor som tyc- . ker att..de under sådana förhål landen vill. använda mycket me: av. sin fritid än vad som nu är : fallet” till att göra hobbybetona- de saker som 'de nu tyvärr. inte hinner.- med, Det är självklart : att sådana hobbysaker även kan « gälla just hemarbetet och mat- . lagnihgen; oo Är: ett' sådant familje- "och samhällsliv som titt och tätt » målas ut. för framtiden verkli- -gen värt det ökade arbetet och : det, ökade jäktet? Det finns en del. saker i. beskrivningen som absolut inte stämmer. Vi kan även 'här- ansluta till fru Erlan- ders anförande, Hon antydde i ett "avsnitt: i sitt föredrag att det” för” närvarande är mycket besvärligt för husmödrarna att göra ,sina..varuinköp. Hon be- - skrev sig. själv bärande tolv «olika kassar med livsmedel. Strax därefter var hon emeller- tid inne på det temat, att fram- : tidens 'livsmedelsdistribåtion i 1. Är det värt priset? = - . någral. | irarna,” vilka”, N |, sam: sans "och utsättas komma att ske i form av färdiga måltider, levererade på en papperstallrik: med kött, ärter och alla ingredienser kla- ra att värma upp i en elektron- ugn.. Om en .sädan distribution skulle. komma till stånd i sto” ” omfattning .och även användas ay :privatfamiljerna, så 'skulle sannerligen "fru Erlander inte komma ifrån sitt omfattande bärande : av "kassar. Det 'skulle bli ännu mer att bära, eftersom emballaget bleve ytterligt skrym- mande, el " Det är inte säkert att fram- tidens: konsument - vill öka sitt ”jäkt"och' sitt. arbete väsentligt för att betala en massa onödigt emballage och därtill släpa hem allt' detta samt slutligen betala för att få materialet ifråga för- stört. Det-är förvisso modernt att måla "ut sådana framtidsyy- "er, men man går ofta lite för långt i sitt ritande och målan- de. Vi bör inte frånkänna fram: tidens konsument allt förnuft. Att mycket. kommer att föränd- ras är-alltför självklart för att ens behöva understrykas, Frå- gan är, dock hur förändringen kommer att gå och. hur långt den. komrher att gå.samt'.dess- utom på vilka områden utveck- . lingen så att säga kommer, att ”slå tillbaka” helt enkelt därför? "att människorna” kommer 'att vilja sätta sin egen färg på pri vatlivet, "Kanske vill de. göra det i ännu högre grad om de får bättre råd. : H ' >De" hithörande. problemén dis: «kan även 1 en annan församling, . vid..: låntmästarnas en. detta' på Sergelteätern; även där: var "der en dam .som' deltog i. estradde- te-.enbart. behagliga..anspelning- ar på framtidens konsument och dennes låter, och ”olater.” Utan att -citera' skall här: endast näms nas: att 7 det : som: fru + Kerstin 'mast hör hemma bland oläterna. "Då(. kom " emellertid "mothugg 'från praktiskt. taget samtliga de 1: estraddébatten deltagande; her- ka: ålade” sig' en: kläd- $ måtta; En av des "sa sställde "f.' ex.” en" rad"trågor, där han ifrägasätte' om det' verk ligen: blir: så, som siarna vill :gö- fa gällande. Vad kommer: folk satt tycka och" vilja i. framtiden? ;vill man utnyttja de”ekoriomiska esurserna till: att' gå in i någon sorts- kollektiv':hushållning,. vil- "ket: skulle :innebära en försäm- "Yad "standard? -': Eller kommer > istället »-ett . stort" antal. männi skor "att. vilja välja högst indi- viduellt: såväl; ifråga : om > mat som: kläder, '. bostäder, : fritids- verksamhet :ete? Detta var någ- fårav' de motfrågor som ställ- "des ;upp,", Det: underströks sam- tidigt att vi i varje fall har an- ledning att skarpt fundera över hur, stor sektorn för:service av . kollektiv "karaktär blir i'fram- tiden och, hur stor sektor som "kommer. att. representeras av spesielia och individuella önske- mål, : Med ' andra” ord: hur' stof blir den séktör bland den fram- tida befolkningen som kommer att "företräda. högt ställda krav ifråga ' om -självverksamhet.: och verklig kvalitet att vara.” 6 Det finns oändligt många in- tressanta och även ekonomiskt viktiga. aspekter på detta, pro blem. ' Mycket talar t. ex. för att efterfrågan på färdiglagad mat till serveringar vid arbets- platserna : blir mycket stor i framtiden. Vid den. här berörda debatten "under lantmästarnas sammanträde i Stockholm 'fram- + fördes emellertid även den syn- . punkten; att den ökande friti- den gör, att framtidens konsu- menter'i högre grad än nu kom- mer att vara borta från ”arbets- platsen. Fyra" dagar på arbets- platsen och tre dagar borta från denna är, ju ett fullt realistiskt perspektiv. Med hänsyn till.det- ta kan vi under alla förhållan” den vänta" oss att kollektivut- spisningen inte blir den enda faktorn att räkna med, Den öka- de. fritiden kommer ju istället "med all sannolikhet att medföra en betydande självverksamhet, där kvalitativt: högtstående och delvis förarbetade rävaror. kom- mer att efterfrågas. stör "Det är inte lätt att undér en brytningstid planera riktigt in- om livsmedelsproduktionens och distributionens olika led. Dock förefaller. det som om de före- tag som sysslar. med detta har kuterades' under Lantbruksvec-|. - batten och'gjorde. djärva och 'in- |]- » Gulbrandsen : linjerade” upp: när-|- . gram, , små Skolinspelaö, Hallandskretsen av Sveriges kristna lärarförbund höll på fredagen årsmöte i Försam- Enoch Halmstad, Skoli "spektör Sven Rosén böll där- vid ett belysande föredrag om kol mor li ett 'Morgonsamlingarna intar nyckelposition junkt Henry Asketun och folkskol- - lärare Astrid Holmqvist, Musikdirektör Svea Erlandsson- Nilsson sjöng två passionssånger till ackompanjemang av kantor Karl Nilsson. Till styrelse för kretsen "ämne som under de senaste åren varit och alltjämt är fö- remål för debatt. Inledningsvis framhöll inspektör Rosén att mnrorgonsamlingen intar en nyc- kelposition i det dagliga arbe-' . i tet i skolan: Den bör skänka inre samling och en känsla av - gemenskap och 'på så sätt bli > en igod utgångspunkt -för 'da- gens arbete, + to Enligt för grundskolan gällande bestämmelser skall 'för ':morgon- samling användas högst 10 minu- ter före dagens 'första lektion eller högst 15 minuter, om samlingen är gemensam för flera klasser eller el=' jest särskilda skäl föreligger. - ..—- Som . bekant skall undervis= ningen i kristendom vara objektiv, och samma regel gäller vid plan- läggningen av skolans morgonsam- lingar, sade inspektör Rosén. Des- sa" bör vara präglade av vidsynt- " het". och ' tolerans. : Detta utesluter . vittnesbörd ; om ; personlig över- tygelse, under förutsättning att det inte, sker på ett påträngande sätt. Programutformningen . . bör .vara " mångsidig med:' såväl religiösa som . profana ämnen. Olika uppfattningar bör, komma ' till: tals, men" polemik och "angrepp -mot oliktänkande! får inte äga rum, då sådant 'inte heller kar kallas tolerant eller vidsynt. ELEVMEDVERKAN | = Det. r mycket angeläget att . tillvarata? de. möjligheter, >. som finns. till omväxling, ty; slentrain är "en svår ' fiende ' äll: såväl morgon= andakt ; som: morgonisamling. Inte endast på högstadiet: utan även på låg- och . mellanstadiet : bör' elevér - gärna medverka; ty: de' övriga hör ” med "nöje, på sina , kamrater, som. junger, spelar läser och berättar. + ] ».sFrån en halmstadsskola: gav hr Rosén" exempel . på profana : mor- gonsamlingsprogram,' :'som':' väckt elevernas intresse: intervjuer med lärate, tapporter' från elevrådet "och gar, . olika' skolfö atik, tal av representanter för. : olika styrelser i staden. , + ;. EF det nya gymnasiet förekommer ingamorgonsamlingar. De gemen- samma :. samlingar, som” anordnas 'en-eller två gånger: i veckan, har främst till: uppgift :att lämna in- formation om frågor, som -är bety- delsefulla "för skolarbetet. I-'sam- lingar av olika slag liksonr i un> dervisningen för övrigt önskar sko= :lan stimulera" eleverna till ställs ningstagande i livsåskådningsfrågor - med bevarad tolerans : mot andras, uppfattning. 150 a . : OBJEKTIVITET "br OCH DEMOKRATI . "intressanta :främställning gjorde inspektör Rosén ofta blickar tillbaka , till. tidigare stadgor och bestämmelser ' alltifrån 'regerings- propositionen 1840: rörande inrät- tande :'av folkskolor i ' landet Därigenom belystes två grundläge ' gande "principer för'den nya sko« lan; nämligen . objektiv undervis« ning "och strävan efter skolans des . mokratisering. stt "Efter föredraget följde frågor och samtal om. åtskilliga knepiga ob- jektivitetsproblem. Förutom av in" spektör Rosén gjordes inlägg av kyrkoherde Samuel Palmer, ad- ter ierna utan även fundera över hur. man bäst skall tillgodose efterfrågan från de stora grup- per av människor, som sannolikt " kommer att använda en del av :sin fritid för att göra något ef- ter” egen "smak. | 7 .DEN ANKLAGADE BLIR . : - RÄDDARE? en - ,' Jordrbruket har:' länge : suttit på de anklagades bänk, när det gällt " miljöförstöring, men nu tycks man i stället i detta se en räddningsplanka i för = kultur- landskapet, skriver Jordbru- karnas Föreningsblad efter en estraddebatt vid lant- bruksveckan: >" Valfrid" Paulsson som är chef för Naturvårdsverket är en auk- toritet som man lyssnar med alla "öronen" till, så mycket mer som hans syn torde överens- stämma med regeringens. Hans vidhållna åsikt är att jordbruks- politik och naturvård måste hål- las strikt isär. Jordbruket kan, menar han, kanske vara en rädd- ning för naturen, men det får inte gå till så att vi ”räddar” inte "personligt engagemang ' eller | | markering; Ides Anton Malmborn, Ake Bringman, Karl Nilsson och Karin Damström samt nyvaldes adjunkt Carl-Olof Bergquist efter ämneslä- rare Gunnar Grimblad, som avböjt återval. Revisorer blev adjunkt Bror Rödholm och folkskollärare - Mary Malmsten. Kyrkoherde Pal- mer avslutade med betraktelse och bön. ov Kretsens nästa sammankomst är planerad att hållas i Sennan den 18 maj, den goda viljans dag, med föredrag . av förbundssekr Ingrid Widén. . : : NN — r . . Di k . . . : . Diskriminering En, av de frågor som lä sysselsatt mina tankar är äta med telefon, Nu hörde jag i ra- dio häromdagen att telefon är billigare på landsbygden än 1 städerna." Jag och tusentals and- ra med mig undrar hur man skall komma i åtnjutande av den- na "förmån. ' Vår erfarenhet hit- tills är att telefon är betydligt dyrare på landsbygden än i stä- derna fos fler I Stockholm och Göteborg" och troligen i de flesta andra städer kan man nå tusentals människor, för att inte säga hundra: tusental pr telefon. och få. bara en mar- kering för varje samtal, . > "På landsbygden, t.-:ex, där: jag bor, kan man nå 3-4 byar med några. tiotal" abonnenter. 'på- en markering "pr. samtal: cc "Min hembygd” är" belägen inom en: framåtgående ' köpings..ytter- område” nen :.om ' man « vill: tala med: någon i” vår köpings tätort eller: något annat. område. inom köpingen. så.” räknas tiden i pe rioder- och an kan få flera mar- keringar” för ett 'samtal' inom den köping där” man ' borsten os. belägna” städer: samma lojala sam- talsmätning, "t, ex, Lidingö vid Stockholm"-' och ' Mölndal :vid Gö- teborg,' :som kan ha långsamtal endast : en till.; storstaden -» med” 7 Om .landsbygden, na. finge bara en ' markering för varje "samtal inom ..samma taxe- område, d.v.s. hela det . område som har ' samma 'riktnummer, skulle det ju bli en betydlig lätt- nad, fastän inte heller då skulle man på landsbygden nå-.ens till- närmelsevis samma. antal männi- skor som i städerna på: en: mar- Man : tycker att det: vore rätt både, självklart 'och' rättvist att samma: ordning gällde över hela landet, d.v.s, . enhetlig ” bestäm- melse inom samma: riktnummer- område oberoende om det är stad eller landsbygd. I Jag vet inte efter vilka "regler taxeområdena "mätts ut men tän- ker man på hur det fungerar måste det då. vara' alldeles fel. Telefonen är :ju ett förbindelse- medel: emellan människor. Det är ju inte marken, stenarna och trä den nian vill nå pr telefon. | Vore det inte mer rättvist om taxeområdena bestämdes efter det antal människor som bor inom området, ' alltså ungefär "samma antal 'människor inom varje taxe- område och samma bestämmelser inom alla områden? . Det talas i vår tid om hur mycket som göres för gamla och handikappade, Man undrar ibland vilka det är som få del av allt det där. fs Människor i de: effektiva åld- rarna måste ju arbeta för att förtjäna sitt uppehälle och måste således flytta dit, där det finns arbete, som ger tillräcklig lön till uppehälle åt familjen. Alltså är det ju i första hand de som måste flytta från landsbygden. De som bli kvar är de gamla som i ” vv” s ter både från praktikens och ve- tenskapens män bland dem som deltog i debatten: = M Det framhålls hur dyra andra åtgärder än. med hjälp av bön- der och idisslare blir om man skall hälla ett landskap öppet. Mer än rätt är det inte att jord- brukarna får en rimlig ersätt- ning för sitt naturvärdande ar- bete, och även om det inte sa- des, så menade man nog att den som har betesdrift på marginel- la åkrar knappast lär vara en särskilt hotfull konkurrent till andra jordbrukare även om han skulle få en viss ”subvention” för sin naturvård. Särskilt lön- samt lär det inte heller vara att först rationalisera bort en bon- de och sedan skicka honom på beredskapsarbete. En av veten- skapsmännen sade rentav att det inte lär behövas mänga torpare för att göra samma insats som AMS. ” För att eliminera de negativa sidorna av jordbrukets rtoM i miljösa! vang vore det dock en större jordbrukspr tion än som behövs, ; all anledning. att inte enbart "betydande omfattning borde för- " bita sig fast vid kollektivfantas- " .Det blev rätt kraftig opposi- tion mot”hr' Paulssons synpunk- önskvärt med mera forsknings- arbete för ' att göra bruk av täderna” åtnjuter, även 'när- | I . : . Det rör s H> ni till dem som snart trött-' nar på : gardinerna? Blir ut- ledsen på ett mönster som man valt Å hastigt. mod och kanske inte alls "tycker om”efter ett. tag, Eller som” skulle vilja köpa den -: där trevliga fåtöljen som blivit över- komlig på rean, men den skulle ju inte alls gå ihop med gardinerna... Kanske gardiner nånting för er. Just det, papper! Slit och släng. Cb: H oo , Eller kanske ni ska på party, . men frun i huset har tyvärr in- genting att sätta på sig, Väninnor- na har redan sett hennes garde- rob alltför ofta. Hur skulle det vara med en blåsa som man kunde an- -vända en eller två gånger, och slip- på ha skräpande i garderoben till evig förtret... Varför inte papper? - På Form i Malmö pågår just nu en. utställning med. sådana bruks- : påpper. -+- Roliga saker;, praktisk och faktiskt: förbluffande ' välgjor occå alltså uttjänt potatissäck i kort-kort ch' diverse. andra;' finns, redan nu "och" kostar "mellan "15. och 30 kro- nor; :Kan, användas några gånger, och sedan "slänger man, .Gardiner- na. vi nämnde,' går. på ' omkring 4 kronor: metern; och är häpnads- det; omöjligt att avgöra att materia- let var ”bara. vanligt papper”. per” tär: utställningens” motto? ,D ; går faktiskt 'att använda papper till annat än: att'.slå in. resterna av rensad fisk, eller att tillverka blö- jor. :"Utställningen' inte bara visar .utan.: synnerligen -väl ' bevisar att "papper: går ätt använda till snart sagt ållt.: En fördel i detta plastens tidevarv, 'med:tanke på att papper . går att bli av med: a Ljunggrens pappersindustri visar , exempelvis en behändig >lekstuga som lätt kan monteras av en pappa även om han är begåvad med fem tummär på varje hand. Är man nå- gorlunda försiktig kan den monte- ' ras. upp och ned ett trettiotal gån- ” ger, Den är tillverkad av wellpapp, kan målas av ungarna själva, och kostar 26:50, vilket får anses vara rätt billigt för en så rolig leksak, Den lilla -avdelning som kanske tilldrog sig det största intresset på ". utställningen, var säkerligen möb- jerna 'av papp. De tillverkas i la- minerat : papp eller plastad wellpapp (Dux 0. Isakssons i Halmstad). Man kan köpa en byggsats för 22:-—, vil-' ket räcker till en fåtölj eller två pallar av den typ vi visar på bil- också ofta genom , sin ålder är handikappade. För dem finns in- te bostäder" i tätorten och de skulle inte heller kunna betala vad-en modern bostad i ett ny-' byggt hus kostar i hyra, även om det vore .möjligt att inom” rimlig tid bygga bostäder till alla. Det är ,så många gamla som bor kvar i 'sina gamla bostäder i glesbygden. Det talas mycket om att något 'bör göras för att bryta de gamlas och ensammas isolering... Även telefon har nämnts : i sammanhanget. Men vad skall man med en telefon, som man inte har råd att använ- da? Om man inte kan nå mer än något tiotal abonnenter för den tioöring en markering kostar och samtalsmätaren står och spot- tar. tioöringar 'som en taxi för alla andra samtal, så .kan man inte undra på att mänga inser att telefon, hur önskvärt och väl- behövligt det än vore, ligger utan- för deras ekonomiska möjlighe- ter. TA "Tänk om glesbygdernas ensam- ma . människor kunde beredas möjlighet att tala med varandra i telefon på samma billiga vill- kor: som - städernas befolkning! Det skulle: betyda. mycket mer till att bryta isoleringen för de gamla' och ensamma än de omta- lade pensionärsträffar som anord- nas i tätorter och som glesbyg- dernags pensionärer på grund av avstånd och brist på kommuni- kationsmedel, inte kan. komma ill ; i De kan ju på sin höjd, från sin glömda position, höra i radio hur roligt andra kan ha. Till TV räcker: inte folkpensionen. ”jordbruksavfallet, anser JF i Folkponsionär, i papper. vore É varor: och åtskilliga andra, allt ..i dax Ett "och" annät är kanske inte ' y billigt ännu, men” det blir. : En ” låsa av; den : moderna ' typen, - väckande, välgjorda, ' Faktiskt var | Och just detta ”bara vanligt pap-. . de med skojiga, friska färgsättnin- Kanske något för sommarstugan. Hela interiören av papper för ett par hundralappar. . is om bara papper..: kr; pallen 2 två små lådor, 'alternativt 1 större H méd 4” hyllfack går: på 40: och man kan få en. filt i papper. .". Och visst går det att sitta eller lig- ga på dessa möbler. Kanske" inte så bekvämt, men 'ställningen är riktig, och tänker man sig möbler- na som reserver att ta till-i gille- + stugan eller på landet, och lägger på en madrass eller dynor;,'så får man fram ' mycket billiga möbler män kan ha råd att slita och slängå, ; Akerlund- & Rausing, visade upp ett rätt stort sortiment av pappers- tallrikar, muggar med mera. Lätt och praktiskt att duka med för små och "stora - sällskap, och tänk så mycket man spar på disken! Man har dessutom blivit så vågad i sin design, att man kommit ut med en- färgade tallrikar, vilket innebär'att man ' faktiskt kan börja duka med dessa å möklerade rum och Inte en- bart på picknick elfer campingut- flykt, | Aa . Det. roligaste - på utställningen, tyckte vi-nog personligen var den mängd badrumsmattor och liknan- gär. av. konstfackeleven Christina Björk. Mattorna är tillverkade i en skön, mjuk våfflig kvalitet som lär tillverkas av Klippan för inred- ning av likkistor, men som här fått ett betydligt mera levande använd- ringsområde. sd För övrigt noterade vi framför- allt åtskilliga kul mönster och fär- ger, bland annat på brevpapper, an- teckningsböcker som tydligen skall föras fram från dammig sekelskif- tesmisär till den glada popålderns psykedeliska effekter. Det ' vore sannerligen på tiden. SS . Låtomi oss heller inte glömma den hygieniska avdelningen. Dan- deryds sjukhus utanför Stockholm fär redan använda sig av ett slags badrockar och tofflor i papper, framförallt för röntgenpatienter, och patienter till liknande avdel- ningar. Engångsförpackningar såle- des, Praktiska eftersom modellen är av typ ambulerande tält som tycks förordas av sjukhusen. Praktiska också eftersom de används en gång av patienten och sedan förbränns: Hygieniska därför att de genast forslas till förbränning inklusive otrevliga bacillusker, och billiga, omkring 75 öre för ett plagg. Toff- torna något dyrare, men ändå un- der kronan, Och ingen dyrbar tvättinrättning som behöver ta hand om dem, Kanske någonting för lasarettet i Falkenberg att titta närmars på! > os: , och: den ro- liga bokhyllan med' 1 hyllsats 'och' låda 'och 1:dörr 20: En bokhylla] samma material finns också en säng” Sep Pt den: yngre genen Väst Sås vi uttrycka en förhoppning. att denna första pap= persutställning 'i sitt slag.l Sverige — , och : förmodligen den andra "t- världen, eftersom det arrangörerna veterligt ' endast” förekommit ”'en liknande I New York tidigare — kommer”att följas av'åtskilliga fler, Kanske ' tillverkarna. kunde . slå sig tillsammans om en turnerande utställning. En. bredare publik in« nebär större efterfrågan och billi« gare priser. De flesta av varorna finns redan 1 handeln, de övriga kommer 'inom -kort « (exempelvis bomullsfabrikernås non-Woven= material som papperskläderna görs av). - Utställningen har redan visat att det börjar röra på sig inom den svenska pappersindustrin, att fanta= sin och leklynnet: börjar knoppa så här lagom till våren, Låt oss nu se att det blommar ut för fullt, Det blir såväl producent som kon= sument betjänta av. + ” : st t . Monsieur N w i —— I ETT ORD - "> PÅ VÄGEN Ty om I förlåten människorna deras försyndelser så skall ock . eder himmelske Fader: förlåta eder, (Matt, 6: 14.) le När min dotter var liten. roade hon och hennes flickvän sig med att ringa på dörrklockan hosivå- , gjorde det'flera gånger. .om da- gen, När det ringde på min egen dörr stod min granne där och gjorde sitt bästa för att utreda situationen, Hon förklarade, så , milt som möjligt att'hennes”man som hade nattarbete var tvungen att sova på dagen, forio oc "Jag kallade 'på min'dotter och Jäxade "upp "henne" för vad hon gjort. Slutligen frågade .jag hen- ne: ”Vad tycker du. att jag ekall göra med dig?” - Hon vände sitt ansikte upp mot mig och med ögonen fyllda av tårar och skälvande läppar sade hon frågande: ”Förlåta mig?” Omedelbart tänkte jag på Guds" kärlek och. förlåtelse. När ”jag kommer till honom med aila mi- na synder, felsteg och - misstag, förlåter han då inte mig? Jag hade inget annat val än att göra som min dotter bad mig — för: läta. Laholms Tidning ] - lokaltidningen ra grannar och sedan emita. Hon - /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.