LAHOLMS-TIDNING Pet här: fina huset ville fotografen” 'Armstrong-Jones hyra, men det var innan han fick prinsessa -Englånd a av i dag: "Inet rasfördomar” men tusen ha Jag” har naturligtvis S inga. -easfördomar, men, > i » Så börjar alla ' diskussioner : Om rasproblemet i: England. ' Ingen vill medge att han väg- :' ”irar medmänniskor anställning ' eller bostad på grund av hud-:; färgen. Detta "är f ö: olag- : ligt. Men. det är svårt att lag- |: "stifta "om 'sådant, Folk: hittar : "alltid, förevändningar' att ute 8 inga färgade, vare sig de ä nyanlända invandrare eller föd-: : tta och utbildade här I landet. i NE Endast "de" statliga myndig- : "héterna' medger öppet. att de; 5 fillämpar rasdiskriminering, De: har: begränsat invandringen av: "färgade medborgare från brit-' Aiska samväldet, Men de tillå-. "ter hur många invandrare som :- : helst att komma in från Irland; ; som inte är med i samväldet. | Diskrimineringen . . beträffande bostäder :'; har , uppmärksammats: mest, Många tror att den är farli- gast och kan leda till nya rasorolig- heter av:-samma slag. som ji: Not- ting Hill Gate för några : är sedan. : 1, 5 PROCENT FÄRGADE : : , "Antalet "färgade, som är perma- 'nent bosatta i England torde uppgå till 800.000, d v s inte fullt 1,5 procent -av folkmängden; De är koncentrerade till sju tätorter, där de” synt" "desto ' mer; : Därtill kom- mer lika många irländare; I x Familjer med små inkomster kan så bo i kommunalt ägda hus med i bventionerade hyror, ' Väntetiden minst mellan två och" fyra år, Om en, färgad familj väntar denna otid. i en tillfällig bostad och äntli- 'gen' får ett billigt kommunalt hus, blir det genast protester bland vita som : tycker att de borde ha haft see billigt att bo.” Bostadsutrym- met i England är i medeltal 1,7 rum per ..person. Ingen av, de färgade invändrarna” här. varit, van. vid så stora utrymmen" på sin hemort i Pakistan; Jamäåica eller” Bårbados. "De tränger därför gärna ihop sig ; på så små utrymmen som möjligt och det blev nobben, / för att: desto fortare kunna spara ihop. till egna hem. « GHETTON : Förfärliga fall av trångboddhet skildrades nyligen i en officiell rap- port från Notting Hill Gate i Lon-. don, som består av idel 1880-tals- hus, -vilka var utdömda redan för 130 år sedan men har fått stå kvar. Varje dylikt hus har” vanligen 8310 relativt stora rum. =. ' Medelst - tunna brädväggar kan man åstadkomma minst dubbla an- talet' smårum, vilka kan. hyras ' ut för mellan 15 och 30 shillings i veckan: För varje hyresgäst är det- ta billigt. Husägaren upptäcker att han har' mycket god inkomst på hopträngda -hyresgäster- av : detta, slag. Ofta är det färgade invand- rare som köpt busen, och hyr ut dem till sina landsmän, é : Att få hyra bostäder på andra håll blir svårt för färgade. Därför uppstår ghetton. ve VIT GATA ' Ett fall, som allmänt diskuterats, 'gällde en svart brevbärare, .som sparat ihop pengar att köpa en villa på en ”vit” gata i' Croydon. Han hade', redan betalt handpenning; men innan kontraktet hann under- tecknäs, hade fyra av familjerna på gatan samlat ihop det nödiga be- loppet och köpt det ”höotade” : hu-- set för att bevara gatan ”vit”,'De fruktade ätt. om en färgad familj flyttade in, skulle alla hus på ga- fan sjunka i värde med 20 å 25 procent. " Men " alla .' familjerna försäkrade att de naturligtvis inte hade några rasfördomar. ,. : Motviljan mot att få ” negrer till grannar” tilltar. ju längre, ned på en sociala skalan man kommer. Motiveringarna är olika. De går al- la ut på att de färgade invandrar- na är ”aunorlunda”' De talar inte ordentlig engelska... De äter' kons- tig mat. De spelar calypso-musik ”Hll sent” på ”hättéi na” De klär” sig på annat sätt. De förstår: inte fi- nessen med : ait: klippa de engels- ka häckarna och gräsmaltorna.' H ”" Men ' detta ' är "också ' fallet med andra främlingar. Rädslan för dem tycks vara lika stor, De hus i Not- w ting "Hill Gate, som "nu bebos av färgade invandrare beboddes tidi- gare av irländska invandrare,' som höll sig för sig själva, I London är de. numera spridda över hela sta- den, Men" i Liverpool och Glas- gow är irländarna fortfarande hop=- trängda i ghetton. fe så i JUDAR EJ VÄLKOMNA I London 'ser man' på sina” håll tortfarande skyltar på billiga pen- sionat med orden ”gentiles only”, som betyder att judar ej är väl- komna. Det är ett minne från en tid, då judar i stort antal kom som flyktingar från Mellan- och Östeu-. ropa. ; En ny ström av | främlingar skall komma, .. Samma . problem: ' tycks. uppstå., Det gäller. de tiotusentals militärfamiljer, som kommer hem i samband . med ; evakueringen av Englands militärstyrkor. öster ' om. Suez, Kaserner och militärförlägg= ningar har:'inte nog med: utryms= men för dem. oa > > " MILITÄRSAMHÄLLEN ” Var "skall de, inkvarteras? Mili- tärmyndigheterna' ville först köpa tillgängliga tomma hus i olika sam-. hällen. Men då kom protester från grannar som tyckte att: militärfa= miljer var så ”annorlund5” och. vil= le slippa dem. Fruar som. bott i höghus i” Aden -och-' Hongköng,- har ju helt andra intressen är engelska' förstadsfruar. Man står. alltså inför problemet att bygga särskilda av= gränsade samhäll en för militärfe= miljerna, ==. Grand Union Canal. a som n byggdes för pråmtrafiken blev för 20 år sedan” fashionabel,.' åtminstone "på den' sträcka som : går : genom - Pad- dington.” « Där försökte Anthony Armstrong-Jones hyra bostad men fick ' besked av: fastighetsförvalta- ren: ”Sådana typer .som ni:är inte önskvärda i det här området”. På den - tiden” var . Anthony "”bara” pressfotograf: och hade : ännu : inte "lärt känna sin prinsessa. «i. 4 Det är alltså inte ;bara, hud 'genp . och nationaliteten utan också yrket, och "typen? ö en. person ”iek-. Soppa och gratine På torsdag äter vi varm mustig. soppa. " Östsmörgås till är lika självklart som soppsked. Ostgratinerat knäckebröd gott och roligt som omväxling. Dela veteknäckebitar på mitten. Bred på smör. Hyvla eller riv stark ost och snåla inte med den på brödet, Lägg smörgåsarna på plåt och gratinera (275 grader). Använd lika gärna grill, När, os- rad ostsmörgås” len smält och fått färg är de fär- diga att servera. Smaksätt: med paprikapulver eller klippt kryddr krasse, Favoritsoppan ”fixar” var och en efter sitt recept. Servera den rykande het, "gärna med någon klippt färsk grönsak i, Vitaminer och andra » viktiga. näringsämnen behöver vi verkligen så här års! SAF-konferens . om kostnader och konkurrens Svenska Arbetsglvareföreningen]| anordnar en SAF-dag i Konserthu- set. i Stockholm tisdagen den! 26 mars med temat ”Kostnader och konkurrens framtidsutsikter för svenskt näringsliv”. ., . De senaste åren 'har inhebarit svåra 'påfrestningar''för' värt ;nä- ringsliv: Samtidigt som den inter- nationella konkurrensen ytterliga- re.har skärpts, bl.a. genom-kon- Junkturförsvagningen,; har; kostnaderna” stigit.i samma, snab- ba takt som tidigare. :under : 60-17 talet. Detta har' för. stora dela av näringslivet lett. Hill akuta, lön- samhetsproblem. ' " Arbetsgivareföreningens seordförande, . . konsul styre. Tryggve .Holmy inleder SAF-dagen i Stock:-|. holm med 'ett' anförande ' rubrice- rat) ”Dagens "och | morgondagens problem - för” svensk" : industri”. Bankdirektör Berj Lindström be- lyser i ett annat: föredrag ”Före- tagsamhetens .. villkor i" Sverige och utlandet”, Verkställande, : direktör ilCurt-Stef- fan ”Giesecke över ämnet >”Orga- nisationernas - roll i lönebild ing- en”; PR us i « På: programmet: står. förutom anförandenans en : debatt. med ru- Tbriken ”Löner och lönsamhet”. ;I denna diskussion, deltar professor Erik Lundberg och envoyé Arne SS. Lundberg samt direktörerna Nils ' Holgerson, Matts . Bergom Larsson. och Sven-Olov: Träff, vv Till SAF- "dagen , har delägarefö- retag inom” Svenska: Arbetsgivare- föreningen inbjudits.; så Do Under ;' hösten; 1967 - anordnade Arbetsgivareföreningen SAF-dagar på sex. platser . i ,landet:: Jönkö-]. Umeå, - Göte-l ping, ,: Hälsingborg, .. borg, Falun och. Eskilstuna, Vid dessa konferenser, N vilka sam- manlagt drygt 2.000. företagsleda- re deltog, stod lönepolitiken ioch £ranne! > i förgrunden. ret lr andra centrala arbetsgivarefrågor urepastren ad Vidare talar 'SAF:s] SKÖTTE" Mc Andrew: — är du säker på att din blivande svärson; är spar sam? . Mc Donald: - = Ja, absolut! I När han hälsar på min dötter släcker han ljuset så snart vi äldre läm. nat rummet, : nå . - ORSAKEN -Traflkbiträdet Ström. var en rik. tig frifräsare, När -han kom, från stan, brukade. han vara litet lur- vig, men” en gång. kom han hem spik nykter. Stationsmästaren var:just då nere på stationen: och miuntran." — Det var, ju. förstån: digt, att Ström kommér hem "och » Ström: uppskattade. tänkte ge Ström en, 'diten upp:t. Tisdagen den 19.3 mars 1968 I dag: JOSEF Solen går upp kl, 6.19 och ned kl. . 18.22, I. morgon: JOAKIM " Solen går upp kl. 6.16 och ned kl. 18.24, N - s OKLART" En välbärgad affärsman sände sin dotter till Europa för att hon skulle lära sig lite kultur och kan- ske även träffa .Pågon, rik. man. Nägra månader . senare skrev hon och bad sin far skicka henne en bok om etikett. Verkligen fina' "människor, I hon träffar,” tänkte fadern. 'Fem må- nader senare skrev hon och bad om ytterligare « en bok i' etikett. frågor. Efter ” två: års "utlandsvistelse återvände slutligen dottern, Hen. '|nes far mötte henne och blev nä- got förggnad då hon kom med ett harn, i armarna, — - — Vems är barnet, frågade han. — Mitt.svarade lön, .— Och vem är pappan? ' — Ja vet inte, jämrade hon sig, "ov. Fadern stönade i förtvivlan och sader;, ve rr — Två böcker il elikettfrågor har Jag 'skickat dig, och du vet inte! så "mycket ätt du ' har vett att frågar Myt ” i . . Med” "vem har Jag nöjet? "tern, . som visade upp sin, nya, mycket urringade klänning: ' |. —' Om jag hade: fått” klä mig i på det där sättet när jag” var. ung så'skulle du ha varit sju år. äldre - vid det här laget. Pt dan'i somras patrullerar runt om di Sverige 'väcker i och för, sig Men när. för- USA inget: uppseende. ortsidyllen Mamaroneck i. na patrullerande poliser te det "genljud över en Mellan stora skaffade tre Volkswagen till "si- å väck- stor del + av Amerika, : Man hade. tänkt. sig. en: liten VW- med. tjutande sire-” ner, varningsijus och den respekt: ingivande "dekalen ' POLICE, l I Mamaroneck måste 'man 'tän. ka förnuftigt för: att hålla skat- terna nere. Polisen fick t om m gå till. fots när. de båvakade vid-. limousiner slingrar sig en "liten polis VW på patrulltjänst utanför New York. ' IRA IF örtroliva stund er ”Var jag dun" Inte dum bara för oöverlagt ärlig. Man bör vara väl- digt försiktig med . bekännelser, Framför allt fråga sig om den som tar emot den är mogen för förtro- endet och kan bära det på rätt sätt. Om en man eller kvinna är 'svart- sjukt lagd vör man inte lägga lök på laxen genom att öka vederböan- " des" lidande, I synnerhet inte när det gäller ,bagateller, Din ganska svartsjuke ! pojkvän var bortrest, Han var Iat nät det gällde brev- skrivning och telefonsamtal, Du retade upp dig — och gick ut och dansade med en annan grabb, "| Sen blev" allt bra igen och du ångrade de där danskvällarna. Och så flög bekännelsen ur dg, Din ; pojkvän förlät — rien han glömde inte. Ideligen frågade han ut dig om den andre. Om du kysste eller rent av låg med honom, Varje gång slu- : tar det med att dv lyckas övertyga. honom ' att. ellt var:-helt oskyldijt. Men så fort du inte hinner träffa . onom — vips är misstänksamhe- ten där igen. Det enda du kan gö- ra är att försöka ta saken lugnt. Ta det hela liter skämtsamt och övergå till andra samtalsämnen. Märker han att had kan lita på dig lugnar han sig nog, Och nästa gång han reser bort, ska du se att han både ringer och skriver oftare, . " Gallie ”Barbro” Var inte så förtvivlat . rädd för att ge klart besked, Det är tusen gånger bättre än att låta en annan människa ligga på hals. ter. Och om ni inte är säker på att ni vill göra definitivt slut så föreslå betänketid. Säg uppriktigt ifrån att ni inte är säker på era känslor och att den första flams" mande förälskelsen har svalnat, I' kärlek ska man vara renhårig, Ge= , nom att bara dra ut på tiden, hind= ' rar ni ju pojken från alt göra and- ra bekantskaper Och att hålla en man som reserv är hjärtlöst och hämnar sig ofta Den illa gör... och nästa gång kanske del blir nl som får stå på lv lut. t, N : : ”Gallie” sträckta Industriområden och” tolv torrdotkor kring Long Island. Det blev . åtskilliga utsiltna "skomilor Innan. stans: fäder: beslutade att motorisera t. höstas, Med de tre små polisbllarna, kunde: man nu "spara. in. på”. hevakningsstyrkan derna nere :till gradje. för skatte- betalarna, Men 1 'låndet "där det: mesta är störst 1 världen är :man fortfa | rande. lite. överraskade, Jan Fridegård - FLYTTFÅGLARNA - > > Och cigarrlukten låg hotande 1 Iuf- teri, ' långt sedan 'han kommit till ».bryggan och motorbåten börjat putt- ra. ut mellan säv: och näckrosblad. -Bredvid Jöhan 'hade en ko liksom stängt av vägen med en skitrand. Det "var den. herremannen hade svårt att komma över. Också" nånting att bli arg för. Då skulle han ha sett vad Johans kusin, Emil, en dag: hade gjort. Han satte ” sig på själva landsvägen, började vid ena dikskanten och flyttade sig och nöp av undan för undan, Han hade » också lyckats stänga av vägen med arton flyttningar och var mycket stolt "Stannade hela eftermiddagen och fö- '». revisade storverket för alla barn som gick fram där. Men när äldre folk » kom. förbi låg han gömd och tyst på nen o hörde karl mum- "+: la om jävelungar som borde ha smörj och kvinnorna oiade sla Över rysliga las hade sagt sl harnen att gå inte pch follstro, Medici apr dag från plämkar varit överallt = man blir eosam, Vill hap inte tiga så länge, I sängen, ser 2 . se rt Ae HR He Rn i sa ” vr . fi 2 i f M a Cå — d MI V Å — barnungar nu för tiden. Förr... Hur ska det bli en gång om det fort- sätter så här? =. ”Men en ko som bara lyfte på rum- pan och :lät det rinna när hon'gick var väl ingenting för en sådan karl att bry sig om, Sade föräldrarna se- nare. Nästa dag såg" patronen från te drickningen under linden och den rödrandiga fätteparasollen att Johan jagade korna från allégräset. ”Kom hit”, gallskrek han och Jo- han sprang. ”Har jag inte sagt att du ska låta djuren beta av gräset i allén?” ”Jo, men patron Pengander sa att dom inte fick gå där.” "Det är jag som bestämmer. Och du lyder. Annars får du smörj.” Ja, det var två patroners samlade vrede på sjuårsaxlarna. Om han än- då vågade klaga för fadern. Men mo- till pappa; tala om för mig om det är nånting. Och barnen visste nog var- för — om de klagade för fadern så reste han strax till stan och så blev det bråk när han kom hem. De bruna ögonens glans slocknade, han kallade sig själv träl, men dom skulle jävlar- anamma inte tro att dom kunde fara fram hur som helst med honom och .idem som hörde honom till. Och om patronen undvek lagården gick han ned till kontoret och skällde: i ”Hit med betygena, Här ska fan gå ett' är till.” Det hade redan hänt ett par gånger under sommaren, men patronen hade inte !ämnat ut några betyg. Troligen hade han insett Froms. värde 'som djurskötare — flera gånger hade han kommit tillrätta med olika krämpor hos djuren. Och, djurläkaren sade ef- teråt, att det ligger nåt i det han gör. Johan hörde en gäng ett samtal mel-, lan patron och djurläkaren: ”Han pissade i handfatet och tvät- tade kons svullna juver”, berättade patronen något upprörd. "Det kan väl inte vara riktigt?” ”Oss emeNan”, svarade djurläkaren med sänkt röst, ”så gör det ungefär samma verkan som blyvatten eller Burows lösning.” = | . ”Piss?” skrek patronen gällt tviv- lande. ”Ja — det finns många buskurer som är bra, fast de flesta är skrock vändning kommer i första hand från kloka gubbar och käringar sen är- hundraden och ännu längre tillbaka.” ”Nå, då får väl From hållas med sitt botande. Fast han är besvärlig. Varje gång han har brännvin hemma så kommer han ner och skäller på mig.” ”Nå, vad gör nu det? "Hundarna skäller också, grisarna grymtar och så vidare.” ”Ja, du har förstås rätt. Det be- tyder ingenting vad dom säger, bara dom sköter sitt arbete.” Och de båda herrarna bytte. en blick som Johan aldrig glömde. Han försökte i alla fall återge sam- talet för fadern, men fick inte rik- tigt tag I meningen, Den låg i ton- fallet när de småskrattade och talade om faderns utskällningar. Inte tänkte de på den lilla pojken som stod i närheten och glodde. Anade inte att deras samtal levde i honom femti år senare, «sedan de båda var mull, i mull begravda . ”En får säga likadant”, svarade fa- dern lugnt. ”Det är inte mera inne- håll i det dom säjer, fast dom har fått lära sej herrskapsspråk.” ”Dom förliknar oss i alla fall med hundar och - grisar”, sade Karl den nionde som stod bredvid. ”Det 3kulle dom ha fan för” ”Ja, jag får visst ta fram stora sko- pan och ösa på dom med. nästa gång ”Ja, ös på dom jävlarna bara”, upp- manade Karl den nionde, som alltid | man blåste på den Fromska. elden i bränn- om, vinsdagar. i "Nog är det: bättre på . ett sätt”, + tänkte Anna. ”Det är längre till stad och brännvin. Men nog längtar jag ändå till bygden. vi kom ifrån, Ungarna har glädje. av. sjön, för- stås, och Frommen står ju där med sitt metspö nål kväll, Men inte blir det av för en annan att gå ner. Sent slutar vi ft lagårn, det ska ätas, dis- kas och torkas, lilljäntan ska't säng. Småfisken dom drar. opp kan väl vara bra, fast inte är det stort an- nat än ben. t man ensam. , Vem. skulle man pratas förresten? , Sina egna lämna: man inte ut . a + Det finns dom som har det sämre än vi, förstås. Hellström har inte fått nån hushållerska; «och barnen går både trasiga, skitiga och ' lusiga. Prästen lär ha varit till honom och förmanat honom att sköta dom bätt- re, men när skulle han göra det? Förmana kan dom nog, men :inte hjälpa. Inte ens läsa bort lusen. kan en präst nu för tiden, : Hur ska man förresten komma 'än- rätta med "lössen så länge dom kry- per fullt i skolbänkarna.: Får man fria en kväll.så kommer Jag tror att F 1 ängrar sitt löfte att stanna här ett år till. Han suckar bäst det är, men det är inte alltid efter brännvin. Jag .ser och bör nog skilnan — fast han -inte tror det: Stadsblicken är annorlun- da, oroligare, då sneglar han på mig, petar mig på höften och skrattar. Men flyttningsblicken liksom : går längre bort, då suckar han och om han skrattar så är inte ögona med. Nog kunde vi ha stannat därborta där vi bodde ensamma 1 en stuga. Grannkäringarna här håller sig lite förmer — de kultar förbi fönstret och in till :varann flera gånger om dagen, Viskar och mumlar så att man inte ska höra. Tror dom att en dom hem med nya dan efter. Det var bättre i bondsocknen — där var eländet Inte så stort som vid hert- gårdarna.. Som sagt — vi har 'det inte "sämst. Nästan alla 'ungarna tjänar lite' nu F gårn, två i trägåro 'och har femti öre om dan.- Johan vallar på ängen och har tjufem..Det är uselt betalt, förstås, men det gör till: ändå 'Vi har kunnat skaffa oss ny "skänk i kammarn.” ing Och Anna böjde sig fram” så att hon kunde kasta en blick på den sett hemlighetsfull ut när han! kom vålar sig lyssna? Men så har det från stan, men som -vanligt kunde inte prata' skit om folk så'blir, på eftersommaren. -En gäår.14 herr]. nya, enkla furumöbeln. From ,bade| - dan. barnen : somnat, fick "bön del av hemligheten som skulle anlända ett par dagar eenare. Han fordrade ' inte att” få komms till henne fast han såg att hon blev glad, men det, blev så ändå 'Det gick lättare nu-. mera, sen hon blivit äldre, konstigt - nog. «ot När skänken anlänt berättade han detaljer för hela familjen: ”Möbelhandlarn var en fattig tor- parjävel när jag var drängpojke vid en gård, och Jag hjälpte dom ibland. Många ungar bade dom och inget tatsen ibland” : "”Men dom kom opp sig. : .”Ja, han var alltid lite fjäskig sv sig och en gång gick han och gnäll- de för de religiösa. Han lät dom vän-" da om' båae sig! och familjen till Gud och sen hjälpte dom honom att börja med affärn,” so (Forts) NN - 4 D annat än röa strömmingen till per : , och och dessutom, hålla . kostna- ... i XY
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.