i i 1 Le .- står Ni lägger in tvätten : "Wascator sköter automatiskt resten... SN Må | fristående dr : Gutom. 502 K:: med. överlägsen alltvätt: automatik - 8 helautömatiska program och fritt temperaturval betyder att alla textilmaterial som finng i dag och som kommer 1 fram. tiden blir .: riktigt ' tvättade. 0. .;Wascator.: 2- och: 3-tvättsy- stem' e. Automatisk : tvättme- delsnedspolning Ö 5 grundliga sköljningar e Barnsäker luck- stängning Fe Tar Jiten. plats: b. 65; d. 60, h. 85 em.. - Välkommen tillart CAB: "LAHOLMS : JÄRNHANDEL: | | Tel: 10431,:102 04; 101 34. JS ” eo ANN "MARKARYD. nen Vi attenförs örjningen ” d har varit. belym- åa de -sista- åren. Nu tid frågan inför ' sin lösning 4 i och med att kommunal » fullmäktige . vid tisdagens. sam- manträde anslog 1.500.000 kr för . uppförande, av högreservoar,. ut- - bygga vattenverk och, ledning. i överensstämmelse av Vatt:i nbyggnadsbyrån upp: rättade. ritningar och > " program: , shandlingar.« vo o« -» Kommunalkamter” "Gösta "Blom; vik redogjorde för de+ stora pro- jektet .som. han' delade in i tre etapper, ' - Den första och” mes ni gelägna etappen omfattar en överbyggnad av den' nya. grundvattenbrunnen i Hylte . som - är belägen 700 m. sydväst om de nuvarande borrer- na och vattenverket. Den . nya « borran, som provpumpats har he i funnitg lämna minst 15. liter. i,se- kunden och tillsammans med de båda. övriga bonrerna får man en sammanlagd. vattentillgång på cir- ka 27: liter i sekunden och. detta skall.täcka det beräknade vatten- behovet fram till omkring 1984. Från den nya borrar skall man dra en 200 mm. ledning fram till - ; vattenverket. : « ”Knäreds hantvérksförening.. ä "de sammanträde på. torsdagen för alt "dryfta, hantverksmässan som man skall ha den :18—19 maj. I Man bestämde att ordna tio flagg- stängor och till. dessa. hoppades 'man' få flaggor .av kommunen. Gökotta. blir det. på - torsdagen den 23 maj, då inbjudes också Laholms- hantverksförening. Man diskuterade ' också. ett. eventuellt y scenuppträdande” på lördagen den, 18 "maj vid: mässan. > FÖDELSEDAGAR 80 är: Lo fyller i morgon lantbrukare MJfred. Ahlgren, "Taholm. : so j är fyller , Å morgon fru Hannd Hå kansson, . född Johansson, maka till järnhandlaren Kjell Håkans- sn; Kyrkbyn, Hinnerya. ” DÖDSFALL oo Direktör rv Cinnar "Ericsson Vär, organisation ' i Scan har fått sorg och lidit en stor förlust. En av dess främsta medarbetare finns inte "mer, Dess tekniske di- rektör Gunnar Ericsson har gått bort: från. en verksam och. av an har. offrat sig helt för . vårt. företag, som .han ;' fått förtroendet att: tjäna” Redan, 14 uhga "år "november 1934 kom har till Scan, och han 'har fär kommit att sätta ;sin 'präget på det 'utbyggnadsprogram, som under, de. gångna åren så radikalt ändrat utformningen av företa- gets anläggningar. Hans stora tek- niska ' kunnande: gjorde att han alltid - fann "goda lösningar - på Problem, som för en lekman ted-]; de sig -olösliga ' Hans okuvliga |! energi . övervann -alla' hinder. kärning. . ningar och ,skaparglädje. Utan att förringa värdet av allt det andra som har åstådkommit vågar man dock säga, att det nya Kävlinge- slakteriet för ::lång : tid : framåt vig' på; hans förmåga att: skapa en modern och effektiv anlägg- ning,. som har blivit en. förebild många besökande fabkmän ' " Helt naturligt var hans: förslag till Jösningar ibland "omstridda och för den oinvigde syntes de ibland . kostsamma, 'meri alla ' de som ; lärt att förstå :-hans tanke- gångar var väl medvetna om att han inriktade sig på framtida lös- ningar till gagn för företaget. Många fick ibland ett felaktigt intryck, av, Gunnar Ericssons per- sonlighet vå grund av hang. nå- got kärva yttre attityd, men irg- en var i grunden mera tillgäng- lig än ham, och han var alltid mottaglig - för sakliga argument. Han hade ett hjärta av guld, som hans vänner fick -. många påtag- liga och synliga bevis på: : Scans styrelse och" verkställan- de ledning : beklagar djupt Gun- nar ' Ericssons! hastiga bortgång. nom, ty han hade ännu så myc- ket. att "ge... Det är så många i dag som” står: frågande och und- rande, när” de på” de' olika» an- läggningarna' och arbetsplatserna saknar hans goda råd och hans stora hjälpsamhet. Alla hans vän- ner och "medarbetare står djupt gripna inför. det tragiska faktum att aldrig mer få känna Gunnars kraftfulla handslag; Under många år har jag personligen haft gläd- jen att. samarbeta med honom 'i Scans:styrelse och dess byggnads-|. kommitté, där jag utöver. hans| . stora "kunskaper och : enastående arbetsförmåga även : lärt känna människan och odla den :ömsesi- diga vänskap, som 'jag är glad över att ha fått röna, även öm tomheten nu känns så , mycket]: större. Scan och vi alla, som haft förmånen att känna denna ' verk- lig; personlighet, tackar. för vad ha . betytt för oss och för vad han "gjort för vårt företag samt lyser frid över hans aktade..och ärade minne. . ” "Frans' Andersson. : "A, H. Westergärd. F statsgeo- logen och . museiföreståndaren ÅA. H. Westergård,: Stockholm, har åvlidit i en ålder ev: 87 år, Han var född I Ränneslöv, blev i Lund fil. - kand, 1902, fil. lic. 1909 och fil. är 1910, var docent i geologi vid Lunds universitet 1909—1910 sam + statsgeolog och museiföre- ståndare vid Sveriges geologiska undersökning :.1910—1945, . "Han deltog i utarbetandet av flera geologiska 'kartblad "och gjorde omfattande och ingående under- sökningar av Sveriges äldre paleo- zolska lagerföljder och deras fos- Bo-Andets 6 år, NilsOve 3' år söner till Greta och Rune "An tonsson, . Knäred, ' |: Kortet insänt av farmor," sprudlande . energt präglad - livs-j Scans byggnadsbestånd vittnar il: dag om hans sinnrika - planlös-|]: kommer att utgöra ett synligt be- H för andra och ett studieobjekt för| Vi hade väntat så mycket av ho-|. silinnehåll. Sina grundläggande forskningar rörande det kambris- ka systemet, särskilt dess alun- skiffer, fortsatte han även efter slutad tjänst, Med sina många delvis ” monografiska ' bearbetnin- gar, behandlande skilda delar av detta system, förvärvade han sig ett högt aktat namn" som; 'paleon- tolog och stratigraf. Bevis på upp- . skattning ,av sina vetenskapliga insatser fick han. särskilt «från USA, där han bl, 'a. utsågs "till korrespondérånde ledamot av Pa- leontological Society i ”"Washing: I ton 1925 och av The Academy of Natiohal Sciences of Philadelphia 1939 samt hedrades 1940 med den mycket förnämliga utmärkelsen Ch Dolittle. Walcot-medaljen , med honorarium. "Han blev hedersleda- mot. av. Lunds geologiska” fält- klubb 1932 och ledamot. av-Kungi fysiogr: afiska + sällskapet. 1: Tund 1951" Cigarrettpaketen varudeklareras?] Stockholm , (TT): : -. Skäl talar för att tji nikotinmängden i röken från | cigarretternd , bör; anges på i cigarrettpaketen, anser statens » institut. för. folkhälsan. le I yttrande, över de motioner, : som . väckts.. med , förslag. om åtgärder för att minska. cigar- 4 rettförbrukningen, framhåller | institutet att utökad forskning om. orsakerna 7 till cigarrett- konsumtionen ,' måste "anses - som en - väsentlig förutsätt- si ning för att få fram metoder för "att begränsa rökningen. Institutet föreslår därför en : utredning med uppgift bl.. a. att belysa vilken: effekt va rudeklarerade :»cigarrettpaket . skulle få på konsumenterna. "Av de 'analysrapporter som "finns 1 tillgängliga : över . pro: dukter från Svenska: Tobaks AB framgår att resultaten i någon mån påverkar rökbete- » endet, "Några. omfattande: un- ' dersökningar . har emellertid - inte i gjorts, 'säger ' institutet. En mindre undersökning om- fattande 186 - "personer , har dock utförts av institutet nå: . gon tid efter det att -Tobaks- : bolaget publicerat” den första analysrapporten. Flertalet 'el- .Jer 53 av de 67 rökarna hade "tagit del; av resultaten.: Nio "rökare ändrade, sina vanor. Av ; dem hade sju övergått till fil tercigarr tter och'en till pipa. " Institutet erinrar även "om den hälsovarning som obliga- toriskt mäste sättas. på - alla "cigarrettpaket som saluförs i USA. ' Denna" varning” synes i dock” inte ha något stör e in: "flytande över. rökarna..: Frågan hur och på. vilket ! t. man skall påverka kon- - sumtionen . i, hälsofrämjande syfte tycks vara mycket komp- licerad, heter: det”. vidare i yttrandet. En": väsentlig Svår righet tycks, :'vara ' brist, på kunskap om - anledningen till 'en' person röker. Vissa resul- tat som; framkommit vid” un. dersökningar : på. tvillingar. vi- :sar att rökare skiljer sig från . ickerökare på många :sätt. '. Beträffande: sambandet mel lan rökning och uppkonisten 'av sjukdom påpekar institutet att vissa typer av filter selek. tivt: reducerar tjär. och niko; tinhalten, medan . "andra jä nen som förekommer i röken tv ex. aceton reduceras 1 yt terst liten utsträckning.. Etter- som kunskapen f.. n. är: brist: fällig " om "samverkan mellan olika 'delkomponenter i-cigar- rettröken, har det ifrågasatts om en viss selektiv, reduktion av tjära och nikotin alltid ger motsvarande minskning. i risk- ; faktorn. «7 = å fe AB Th: L- Jönsons -"Järnhandel Tel, 10035, 102 15 : att Jära sig ok för: kärlarna! ; otydligt mer n" männen;” speci- ; ellt gäller" detta 'den viktiga : teorin. Svårast, är det. med de i unga: pojkarna, teorin är inte ; lockande och teoriboken . öpp- + nas inte hemma, utan ”hänger : med” bara till. och från Iek- ; tionerna, Men en : glädjande "tendens, framhåller hr Svens- "son; att de unga grabbar- "na, ändå börjat” anmäla sig till "och deltar i teorikvällarna in- nan de fyllt 18 år. På det vi- "set har .de klarat av den ”trå- kiga” delen redan ' före: kör- kortsåldern, och" sen brukar ju. själva. körningen gå. som en dans. - Dagens . bilskoleelever. r.. för . det” mesta ungt folk, Genomsnitt- ligt, behöver eleverna 20—25 tim- mar innan; de' är mogna för upp- körning," men . självfallet ; finns stora variationer, En. del har bi- lismen ”i . blodet”, och klarar snabbt + av ., bilmanövrerandets , konst, ft andra får lägga dubbla antalet; timmar . innan de klarar sig. Avi ”KöRA : PA. PROV - 1' ETT. HALVAR? | Stig " Svensson . har: några” spe- ciella synpunkter på det. här med : körkort.» Han vär inte inne: Pit linjen .att höja körkortsåldern, — :I stället "vore det bättre” att införa -.andra'' länders . system, nämligen att en som klarat upp- körningen . får -köra på. prov i ett halvår . och" först sedan. tas det slutliga avgörandet. - Under den "tiden skulle .de. heller inte få ha andra än vuxna passagera:. re med .sig. — Det är när många ungdomar samlas och en ung fö- rare vill briljera som fartåkare, som mänga olyckor inträffar. Det utländska systemet är absolut att föredra ..framför högre körkorts- ålder, säger alltså en: som varit i branschen i:14 år och som hun- nit: se. åtskilliga förare av. alla de slag passera "revy." ; Han tycker 'också att det bor- de bli "obligatoriskt 'i undervisnin- gen att eleverna ' får lära sig by- ta ett däck, "kolla: vatten och olja m.m, :'—' få; en ' någorlunda: in- blick . ide vanligaste men 'förarg- liga 'saker 'som kan inträffa, : — 'Som det nu är, så "har vi en helt frivillig praktisk under visning, . säger” 'Trafikskole-chefen i' Laholm: Glädjande: nög omfat- tas den.av de. allra flesta "med stort intresse, Er punktering kan vem som höelst "råka ut: för'— nog är. det 'bra att kunna' skifta ett däck själv" i em sådan. situation! UTRORIN SVARAST : > TYCKER : ELEVEN : — iSvårast: av allt är teorin, själva körningen. är inte: så far- lig.r $Så- säger "en -,av eleverna, Gun-Britt. "Arvidsson" från: .Väx- torp, .som just nu gåriin för sitt körkort. med samimanbiten., ener- gi och stor entusiasm. : . Teorilektionerna ger 'emeuertid mycket ”mer vän det man läser hemma, ' anser : hon, > Att direkt höra förklaringar öch! ”bestämmelk ser är bättre än 'att!läsa sig till dem. Litet dyrt är det' emeller- tid att ia körkort, men det är bra att ha. — och skojigt "inte "minst! = Körningen? — Inte så svårt, parkeringen det pesvärlgoste” än så länge, ve / : "TRÄKTÖRKURS . OKT SKOGABY 7 ” Också Skogaby här”en "körsko- 1a- med ” Gösta” Olsson som ' bas. — "Även här är elevtillströmnin- gen rätt "normal, . kanske ” något mer: markant "under den ”jättare” årstiden, Teorin är” naturligtvis liter" besvärlig för en def, men" några" större vroblem är det än- då inte. Gösta Olsson ordrar ock-' så traktorkurser för unga pojkar som kommer upp i tillåten ”traks torålder”, d.v.s. 16” är. En kurs börjar i dag, 22 'mårs, och pågår" fem timmar, Pojkarna fär lära sig "trafikregler; får teorikunska- lörns- utrustning m.m '— Vi höpdas att i 'fortsättnin- j gen kunna ordna åtminstone tre I sädana traktorkurser om år et, ss ger hr Olsson. C! " Körskölorna har” alltså fullt ar- . bete: året runt och.” "gnuggar", . argentinska 3. kr, , » Tänle ÅL... 4 (Forts, fr, sid, DD Före Han underströk " ati ningsproblemen för utvecklings- länderna 1 hög grad är interna- tionella. Hr Gullbrandsen förfäk- tade också som sin mening,' att man inte hjälper "till att lindra svälten i dessa länder genom att producera livsmedel i Sverige. Eftersom 70 å 80 procent av be- folkningen är jordbrukare måste man ' istället hjälpa dem med att bli av med sina produkter till priser, som kan lig försörjning. Efter att ha berört utvecklin- gen +; problem, vandrat vidare genom 1930-talets kris och berört Världs-” marknadsprisernas betydelse kom han "givetvis — helt i hr Holm-'I om värt produktionspris på 70 öre mot det kubanska rörsocker- priset på 30 öre. Det där var rebelliskt tal i La- holm som' inte ' bättrades med jämförelse på nötköttssidan med: 7:33 8 kr i svenska priser mot . FLSKFABRIKERNA | '- VÄLSIGNADES, . v Hans ' andemening” kanske .blir |. än: mer Jättförstådd om” man. be- rättar, att docentens” framtidslin- je präglades av stor beundran för |. fläskfabriker, äggindustrier ” och |: Sit uppföäningen av broiler, . allt alltså, på också ' h dniskt tal i sydhalland, vilket han också i den efterföl-|' jande debatten nogsamt upplys: |” tes 'om. En. annan' brandfackla vär | på ståendet om att den amerikanska vetehjälpen tilt Indieng svältande befolkning i stället var en biörn- tjänst, eftersom de, som fick ve- därmed berövade ' den bonden en inkomstkälla. 'Han var också kritiskr' inställd mot Sidag hjälp med.att rationa- indiske ” | statistisk "blunder.' lisera och effektivisera jordbru- jket 1 u-länderna och menade, att. så. länge u-ländernas: produktion|:; har svårt att finna köpare genom spärrar och inhemskt import- sskydd, gjorde man situationen än: nu värre, Han pläderade för fi handel dock främst när” det gällde jord | bruksprodukterna '—:' och - talade av ' tet "svenska jordbruket. ” Litet strök han' dock sitt 'kri- tiska” auditortum medhårs. set Sveriges" jordbruk . måste krympas, . sa han, ' men der syd- "svenska, enkannerligen ”" då" det sydhalländska, måste finnas kvar, eftersom det har konkurrenskraft. , Stora arealer . var. hang -önske: dröm i en' parallell med ;Arierika, Kanada och Australien" "och: fast; slog. som . bevis för: detta, ratt ' de stora ” gårdarna: gott .. klårar. lantarbetarens timlön, på: I; ET | DERA ATTINLÄGG : ve ” uteblev heller inte, Inledningen gjordes av” jordbruksinstruktör Bror Håkansson, som ' bla. ens en fläskfabrilk. kommer: ifrån: årealmässigheten. ek . Lantbrukare Gösta. G so n, Rostorp, reagerade mo lig hjälp till. start av fläskfab ker, och pekade också .-1 många jordbrukare till fi propagandan sält sina gårdar och istället drabbats -av i arbetslöshet. | —" Hade 'de, stannat kvar på sina lantbruk, så, har, hade dei. alla fall haft sin försörjning. LU : Lantmästare >: KarlAxel Klinker; . Månstorps :gärd, var. också inne” på frikandelsproble-' mén, och ansåg det "för övrigt vara' naturligt, att danskarna bed qvist 'som ”den ” bäste" jordbruks- minister” de haft.” 2 replik, där: han bl” aj; konstatera: de att pratet om . familjejordbru- kets bättre" lönsamhet :än ”stor-' bruket mäste: betecknas som en Ytterligare inlägg gjordes / av bl, a». hrr Yngve Jönsson, ur nål tik: "och ”teo Det: drälig” stora krav, på .en bilförare: och själv-|: fallet måste skolorna strikt följa myndigheternas bestämmelser om utbildningen, .. och inte” släppal. fram. den som. inte är "mogen att svara för både sitt .eget och sina medtrafikanters hiv. Den som kör bil har ett stort. ansvår — got. att tänka på ' kanske ” raka Sä. frestar till: fortkör: ning?” : ” försörj- H ge dem en hygg- |. Sverige ' från 1800-talets! 7 ' qvists linje — in på sockerbets-!1$ odlingen med välkända tongångar ' NM ,fabriksbasis,' Slikt. är | te, :inte behövde köpa ris och : varmt för, en: rejäl nedskärning |. med utgång från debatter "under |: lantbruksveckan ställde fläskfab- ” "I vpr. silverpokal, 1) Folke Beriidts- ä son 903,' 2) KerkGunnar Jönsson tecknar ' jordbruksminister Holm- 4 " Hr Gullbrandsen återkom i en» ensam. ge sig ut på vägarna och |: DAMJUMDPER - -acryl slång.ö ärm 14:90 -- Kort ärm 1: :90 "Damparaply = blommiga: ne 16: 75. | Gäller . MEDLEMSCHECK No 1 1090. rabatt. denna vecka . " FREDAGSÖTPDT TILL 0 LÖRDAG 913 SVA KOMMEN TILL Karlsson: blev” fyrå I huvud- . skjutningen i Klass €C SSM >filts d är KG Jö son” blev: tvåa i mästerskapet i klass 22, Kvets.! Johansson, + + mästerskapet SMältskjutning” dd : FRIA ORD : östra Karups-kretsen av Sven- samlingsborna. om gåvor till Rö- da , korsets årsfest, den 1 april, Alla bidrag och gåvor av skilda slag mottages med stor tacksam- het, Inlämningsställen .hos hand- landen Karl-Gösta Joharisson, Han. delsbolaget, samt hos fru Astrid Östra Karups-kretsen a av Svenska Röda korset, :'Tönnersjö, Kr är skapet ' skolskjutning i i Halmstad ' där John Nilson segrade i klass A och K-G' Jönsson blev, tvåa i klass B efter två , omskjut- ningar. med C. H. Arvedson; Syd-SM "och DM' i internatio- . nell groypistol i Halmstad där Rune. Johansson blev. femma resp. tvåa,” förbundstävlingen å samma ställe där K-G Jöns- son blev fyra och : Rune : Jo: . hansson femma; DM luftpistol . 4 Falkenberg där K-G. Jönsson blev, fyra. och Sven. Jönsson femma samt /'allsvenska ' Iuft- pistolserien "där halva omgån- gen avverkats - Add årsskiftet. Traditionellt! har klubben. stått som 'arrangör för en vår- och en höstfältskjutning, . Vidare "har 'ar- Tangerats stadsmatchen” där La- holm segrade: och därmed tog sin första inteckning i'det:av Hal lahds Nyheter uppsatta vandrings- priset... I tävlingen mellan påstår] skytteklubben ” och, /skytteförent gen tog klubber:. den första in- teckningen. i. vandringspriset, en. bronstallrik som uppsatts av för. eningarna : gemehsamt. as ' I samband med: kretsmästerska. pet i skolskjutning 'i:: Halmstad erhöll Larg ;, Ekberg Pistolskytte- förbundets. förtjänstmedalj. i sil- ver och" Nilsson "samma förbunds ki rtjänstplaket vå silver, PRISLISTA ÅR 196 " Månadstävlingar, i Söderströms 876, 3) Bengt-Göran . Truedsson N J ; Klubblävling internationell krov- stol, klubbeng' vpr tenntallrik. 1). Karl-Gunnar” Jönssön. 1136, 2)1 : Johns Nilsson. 1104, 3) Sven; Jöne- son "1091, för i Klass; 1—3.. 1) Hans Hansson 888. 1 . ; Klubbtävling duell; Hr: vpr, tennkanna, 1) Karl-Gunnar Jöns- son.: 288, 2): John : Nilsson 279, 3): Si, G.. "Nilsson 255; een Klubbtävling nationell skolskjut. ning och .huvudskjutning' i klubb- sterskapet, .E. O.-H.:s .vpr. ljus- 17 Jönsson, Klubbym sterskap. nationell skol- jutning. 1)» Karl-Gunnar, Jöns- såtri 350, 2). Folke Berndtsson 340, 3) Rune? Johanssön. 338. Klubbn sterskap internattönell > aa a Veinge,” , fel” Axelvold, och Richard Benrgtssön, Ränneslöv, innan hr ' Niels Hansen - efter hr Gull- -brandsens ' slutreplik : kunde slå klubban i'bordet'som tecken på. att debatt och sammanträde var slut." Vid ' "den efterföljande supén' på "Gröna Hästen fortsatte man dock, fast nu mera. man, och man emel- lan, . Bachman, grovpistol, 1) KarlGunnar Jöns- son. 563, 2) Sven Jönsson 535, 3). John Nilsson . 526, . 4 ' Övriga vandringspriser. "Lars i Ekbergs 8. G. Nilsson, Klubbens poängpris . Karl-Gunnar . Jönsson. Laholms Tidnings Sven Jönsson, S. G, Nilssons Elon Nilsson, Gel- lerstedt Karl Gunnar "Jönsson. HETA PISTOLSKYTTE:. ' De FÖRBUNDETS MÄRKEN” :; Luftpistol, Brons: Hans Hans- sonj John Nilsson, Sllver: Hans Hansson, K-G 'Jönsson, Sven Jöns- son, John Nilsson; Guld: Hans Hansson, K-G Jönsson, Sven Jöps son,. John: Nilsson, : Pistolskyttemirke, Brons: Ari derg Ekberg... Silver: Alf Larsson, Gulå:; Hans Hansson, : : ;' Lägre. årtalsmärke, 1'stj: Sven ' ” Jönsson, : Intyg: B-G Truedsson, 2 -stjn K.G" Jönsson, Intyg: Sven Winge...3,stj. Rune Johansson. Intyg: Elon Nilssoni! ve. Högro ärtalsmärke. Brons: Und Bengtsson, Intyg: John Nilsson. Silver: Folke Berndtsson, Int; 5: Hej Nil$so! sin ltity a ot + Tvågrensmi ke, . Brons Bengtsson, KG” "Jönsson, John Nilgson,.. BG. Truedsson;; Silveri” Uno... Bengtsson, .,.. K-G, Jönsson, Jolin. Nilsson, BG 'Truedsson, ; Elitmärke, Silver: KG. Jönsson, ” Sven Jönsson, John Nilsson, . + Mästarmiärke, Brons: K-G. Jöns: son, --John:-Nilsson, Intyg: Sven ' Guld: "Folke Berndtsson. Rikstävlingsmedalj. ' Silver: ..B-: G Truedsson, Guld: Intyg: Runé Johansson,.. K-G. Jönsson, . John; stj: Intyg:. Folke Berndtsson. Vv Priser i rikstävlingen, Brons- plakett ' Rune ' Johansson," Brons- plakett och :8 kr. S G Nilsson. Bronsplakett. och 10 kr B-G' Tru: edsson, I - Luftpistol, Brons: Uno Bengtsson, Hans Hansson, John Nilsson,'sSil- ver: K.G Jönsson, Sven Jönsson. 'Grovpistol, Brons: "Hans Hans- söh, Bo "Johansson," Bo -Tledman. 1 Prisep I: propagandntävlingen 1966. Silverplakett m guldemblem; ' veremblem:: John Nilsson. Diplom: Sven 'Jönssorh, "eve. öre -Hallandskretseng: märken.” "Fält. skyttemärke, Brons: | Folke Berndtsson, Sven Jönsson, ' BG Truedsson, Silver; "Runé 'Johans- son, K-G Jönsson, Joh Nilsson; "Från protokollet som fördes vid , konstitueraride "sammanträde på kafé. Continental kallade sig klub- ben : Laholmsortens: landstorms- förenings pistolskyttektubb. Folk- skollärare Nithard Öhnell -hälsa- de "välkommen J). och .. framlidne stadskamreraren » Erik”. Ohlsson : ledde förhandlingarna och valdes” också till klubbens första ordfö- - rande, Nämnde Ööhnell jämte Gil- bert Carlsson; Laholm. Oscar Jöns. son,. Ösarp och Henning Jönsson, Bonnarp var'de övriga I styrel-' sig, till. vice ordförande:och mas terlalförvaltare utsåg Nithard Öh. nell, sekreterare Gilbert Carlsson, : Vartill kommer att debatten ef- kassör Thure Krantz. Skjutledare ter laborator Gullbrandsens besök kommit att fortgå-länge. - B i I : H en, blev... Hennirig. Jönsson, öhrell,' - : Gilbert Carlsson, Gösta Ifvarsson, " Ränneslöv och Erik Ohlson, +” arnfoale oso och får ocksä lära" sig Har si. "na. elev er. ordentligt. både i prak-. Seg . Vispi råd MA Ar Jorden behöver kalk. Det vet både Ni ochå vi. . , : Vi vet också att Ni inte hinner sprida den själv. > 1 . Därför vill vi hjälpa till. . vVilevererar Calciums jordbrukskalk direkt på fältet. Ni behöver bara ringa och EN tid. ' 4 i i : . 4 MI . s a ska Röda korset vädjar till för. ' Nilssön, .$,'G Nilsson, Guld m 2 sen som, när den, konstituerade Ma sd ere Rn RNE > Jönsson, "Intyg: Rune Johansson, ,.», i i i | Sportskytteförbundety märken: , st KG Jönsson. Silverplakett m sil >.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.