i - iter. på. sina, personliga. kvalifika- --LAMÖLMS TIDNING: SHantar 4 —=LT . Fredagen den 22 mars" 1968. LT = = Gunnar Hedlund; Sven Wedén Så snart frågan om en I evehlu- l ellt ny, regering efter 'höstens - andrakammarval kommer på tal, dyker även spörsmålet om vilt ' : ken som skali bli 'statsminister 7 : fram, När centerledaren Gunnar : ttalade be- ; Hedlund på tisdagen uttala ” cerade dess ledare: till 'statsmi- tänkligheter mot att delta i en så- dan regering och anförde ålders- skäl som argument härför, ut- ; löste detta omedelbart . glädje reaktioner på: folkpartihåll, som regeringschef om centerle- daren drar sig tillbaka. Hr Wedén klarar säkert den krävande uppgiften ,om väljar- opinionen skulle fälla den social- demokratiska regeringen och för-t: utsättningar. därmed skapas för en borgerlig två- eller treparti- .. vårt land. regering; Men det är inte allde- les nödvändigt att det största par- ” där - en Wedén given ' man anser" Sv "re gjorde i Danmark. 'I så fall -eller kanske någon. annan? ersatté Jens Otto , Krags efter ny-- "valet. Såväl ”venstre som höger- . Partiet är betydligt större-än ra- ”dikalé" venstre, men det var "det. sistnämnda” partiet som gjorde de största” erövringarna. bland vä .jarna och som därmed kvalifi-. nisterpösten. - Det - skulle ju; "till exempel « kunna hända att centerpartiet Bör. en liknande bravad i andrakam— . marvalet, som den radikale venst- ' skulle det "kanske: vara en till-" gång för regeringen 'om en' ceh- terpartist "stod i.spetsen för den- "samma även”; om : centerfi är det för närvarande minsta partiet i. "den demokratiska. oppositionen. i :Men det viktigaste är natur= ligtvis inte vem som blir stats-- NN svarar för sta posten. I Norge står en centerpartist, Per s Borten, i spetsen” för den nuva rande” borgerliga ” "regeringen trots att. hans parti ej är störst "bland M de som bildar koalitionsregerin igen. Per Borten blev statsminis tioner och sin 1, odelstinget er- kända. ;förmåga : att överbrygga meningsmotsättningar och utvin= ". na positiva resultat: I' Danmark ' trädde radikale 'verstres” ledare Hilmer Baunsgaard in som rege-", . ringschef i den nya 'regering, som . ister i en e lit ny regej "ring, . Besättningen i också ett viktigt kapitel. ' Men allra mest väsentligt är att oppo=". sitionen inte plöttrar bort sig på” ”diskussioner ' om : problem som" "kanske aldrig blir aktuella; Hr. .. Hedlund brukar' ofta använda ut-=:: trycket. att man: inte skall sälja ; : skinnet förrän björnen är skju-». ten. Det är. riktigt. Det första och största problemet" för ' oppo- ; -sitionen "är- hur regeringen skall besegras i andrakammarvalet, den" 15 september.s pre övrigt . är - dd ett: " . sammanslagning av'Håess och” Lj udfilim och stipendiefond: | ! .: hugfäster. -minnet'av; HAESS ) Det torde inte råda något tvi- NH vel om att det blir en definitiv . Scan, Meningarna gick tydligt i "den 'riktningen vid Håess-stäm= - man och därmed kommer Sve- riges äldsta slakteriförening att upphöra. Man behöver inte va-.: ra ”Iokalpatriot "eller ha någon '” "speciell anknytning till slakte- "Örirörelsen för att förstå, att det är en ”pok som därmed för-" svinner, en epok av energiska - och” oegennyttiga insatser: av - enskilda män,. som , med sann tet blir. "Utvecklingen går snabbt "fram ät iriom.den tidigare så. smutsiga ' och : miljöförstörande massaindust: rin.: Genom nya fabriksprocesser ,; - vatten- och. luftföroreningar-. na reducerade till ett minimum. Tekniken bygger. på återanvänd: + ning "av. kemikalier, "avfall m m? Utmer slutet produktions: systems. - . —" Det går inte "att göra. mor- gondagens massafabriker "av ' ty- pen. . »det: planerade Väröverket . till! hundra procent luktfria, sä ger :tekniske direktören G' Emil Haeger, - Skogsägarnag Industri AR vEö. Men -den lukt. som dd ökad ,. utsträckning: använder dessa - produkter -beror nog fört- + : see tid js ÖLFLASKAN I PLAST På ” PROV I TYSKLAND - Ett alternativ" utt eligähgsflas- ka av glas har -feterlysts i de- batten om ä ha ”flaskas roll i nedskräpninge 1 naturen, . Och det, är. rent tekniskt fullt. möj- ligt att. göra en öl- och läskflas- ka-i'plast — sådana" atestsäljs-1 1 Västtyskland. "och" | ket 'med- plastflaskor- för läsk, -Att :göra- en" är -int men däremot att-sälja” den, Pri- set-måste' pressas för: får inte: bli för: -Kapsylen' är det" stora -broble- met; De ska" ju” sitta" kvar" Kol- syretrycket till: tröt ilke en" glasflaska inte righet. Men” plast underlag" ., och Schweiz Z. plastgodsét tjockare i övriga delar av flaskan-och' då É håller” 'kapsylen för, M Ett annat problem är att. NA ska stå' emot. vertrycket, . vara tillräckligt tät, möt, kolsyra ;och k; inte ge bismalt.t : Se ul and är det eter faktåm Ute: svenska folkets. konstbyntlon: avi tvål, tvältmedel "och-«transpirar tionsmedel stiger. Men att folk |: farande 1 mindre grad" på en. in re drift 'att hälla & sig” ren”och dof: äv - ta, gott; ; Snarare”? "här. reklamen verkat : 1... det :undermedvetna, trots all krilk : mot tvål. 'och tvättmedelsveklam, "konstaterar scnaste numret av oInfo;; tid- igen på: "tiden att reklamen accepteras som ett medel att få folk att ägna den Personliga kroppshygienen stör. re ' "uppmärksamhet, : fortsätter | tidskriften: Här i landet delas ut statsmedel. för att göra det möj- ligt för folk att springa På snits- Jade stigar i skogen och förtöja de LTs förlag 1968. man... Stolpé; i-.år med ' en. volym' som handlar; om pengar: Guldkorn PENNINGEN” ;.Guldkorn och ' silverspån språk. och ” sanningsord : om -pen- gar. Tolkade - och. sammanställda rman. Stolpe... 16:— inbun-' aden av ördspråkssamlingar ipanska,” aråbiska,” kinesiska sterländska .—7 kommer" "Her: motto: ller: synen på "penhing- "mån Köper man, betalar? de. usd alla ; ördspråke" har : sina ér 1. -bondejord”,- påpekar .Her- Btolpe: iisitt ihtressanta för- ersom kampen- för här? ; varit. äri- - sing 'Våtar vid 'cementer. ade bryg- Bor; Från ståténs sida char, däre- mot; inget, : eller" ytterst "litet, gjorts: för att i ungdomliga sin- nen »inpränta värdet, av renlig- » het, Demna lika väsentliga "un- dervisning: handhas 'nwu> av en- Ida tillverkare,' Det. vore där- för. inte en. orimlig begäran att mah på. lämpligt .sätt visade sin uppskattning av detta värdeful- la arbete, som omväxling till all kritik mot tvål, tandkräms. och tvättmedelsreklam. Renlighet är en dygd och andra dygder be- lönas” med statsanslag för upp. lysningsarbete. "Den ömfotade / 2 ka aspekter på tillvarori in därtill: hörer: spar Bö .| deras samarbete har blivit Bilder | inbunden). NYA E BÖCKER. J niskans mest brännande problera: I finns: det en: rik. flora "av: ord: iIspråk som sysslar 'med eékonomis' ”. Guldkorn och ” "silverspån.; "inne håller sanningsörd - som fi; tast är de” anonyma”. men någon gång . finns. namngivna ”Upphoyvs- män, och' -kvinnor, från. Kung .Fu- ren. nstämmer -.villigt i "bokens Få :ord : och - -fyndiga: :är vän” många" och: myndiga” EN: ANNORLUNDA: BIL BOK. OM'BOR YHOLM Sune iForisk n. ning < SIpsen (te rförfattaren Su- ne: Jonsson - hären serie: märkli: ga- böcker. bakom: sig.: Mer omskri- ver "och: lovordad :än: förra årets magnifika , bildverk ..”Bilder, från han :enbart: söm fotograf, 'I den danske"författaren Henning” Ipsen, född” på Bornholm, "har "hän. mött” en" själsfrände ' och ”résultätet” Eh: sällsynt”, vacker bok. där bild ' och text. ingått; en: Hari onisk förening, ' 5) glande. en specifikt. bornhölmsk; i utdöende: vo vc cs. + Men Ipsen och, onsson har inte t .sig- med; att bevara det .för.. svinnande åt. eftervärlden.. utan dockså. lyckats- -fånga det. -nuti- den . karakteristiska. - Bilder.- från Bornholm. tas "av. tusentals: turis- ter :varje.-sommar,. men här hår författare'och fotograf inriktat sig på människorna och de.ursprung- liga”. miljöerna:- "människor. i. ar- bete och på fritid, tillsammans och "Ensamma, "vid :matbordet och på mönemötet: Vardagen 'upplevs tillsammans med :stenhuggaren, i sillrökeriet; hos kerathikern; 7 , Bilder : från Bornholm ' visar också det Jandskap?; som : präglar borhholmaren, ' Där finns” den vackra rundkyrkän men - också missionshusen som utgör sam- |lingspunkten för många bornhol- v |mMares trosliv (det finns' mer än Jätten i väster, Fr 70 :kyrkor och missionshus på den Jlilla ön). Författaren och fotogra- fen har gått in i de hus som tu- vristen bara; ser utifrån, fångat in: teriörerna, gemenskapen, musikli- vet, Deltagit i årets stora, .folkli- ga: fester: Sankt... Hansafton och kreatursmärknaden, ” Bilder från ; Bornholm är 'en personlig bok om en: särpräglad »|Ö, vars språk ligger mitt emella ndanska och svenska. För varje :lår blir den allt. populärare som resmål för turister från både Dan. mark "och Sverige, och här har nu alla '- bornholmsälskare - fått en | verkligt högklassig minnesbok att ta med; hem eller ge bort i pre- serit: N : MÄTNING ocH < AVVÄGNING av .C-Fr Gelinder och -: Bertil Månsson: LTs förlag. Boken behandlar: som titen an. ger ' fältmätning och. avvägning samt innehåller 'dessutom eft ka- "Ipitet om kartritning. De olika hjälpmedlen och deras använd- ning beskrives, Nu -kan” ju icke yrkesmannen ha råd att skaffa sig exempelvis: distanstub, men kan klara sig ganska bra med korstavla eller helt enkelt en van- lig orienteringskompass plus en famnstake, Det gamla mättet famn (c a 1,8 m) bör ej användas utan famnstaken - bör hälla två. meter melNan spetsarna, Ifö rats i"sKilda "länder och tider, of- |. Inera: 99,5: procent a : olja T bondens” år” kan” väl khappast en | I bok bli: Denna' gång: återkommer | » hälle”, ilj ätt ”prysselkälstukt" 1 "uppstår liknar: och är Inter värre än den från ett brysselkålsfält på hösten, ” i : Utsläppen via fabriksskorstenar: na är: co ett stoftproblem, : NS en, fråga om lukt, . Människans luktsinne är I mot- sats till en del andra "organ i princip. uppbyggt på samma ' sätt som: hos. andra: varelser, dägg- djur, insekter etc,” Det betyder : bland annat. att vi besväras. ay lukt i två nivåer. - .De' flesta" luktärmnen, måste "för rekorhma : i höga" koncentrationer för att. vi skall känna dem.:, Några?! slår igenom "kraftigare, kanske. spädningar. på miljon delen ' av andra ämnen...” Luktämnena . som" uppstår: vid | framställningen . av sulfatmassa hör till dem vilka det mänsk; liga sinnet är 'överkänsligt.. Prob- lemet” för teknikerna -är att hålla Dagens moderna fäbriker. har vs: tse till.Francoise. Sagan som står irf Tv metoden; "visat. sig: elimi. r att de. huvudsakligen eldas med träsubstans,” "varför man slipper rincipen samlar den moderna | massafabriken upp: sina. Juktämpen. Besulta” någon : timme i mänaden,' . ca hälften. massa, ca hälften bränsle, :..' Av” dei och för sig - ofarliga rökpartiklarna från förbränningen tar - elektriska filter i pannan hand om 97 procent.” - : Den långt. drivna återanvänd- ningen - av . kemikalier, avfall så- som fibrer etc kännetecknas bland annat av . - att filter i toppen av. pannan tar "hand om stoftpartiklarna' som kommit på långt, att: avloppsvattnet delas "upp. i olika systém där varje” avfallspro: dukt” tas om hand på bästa sätt. I Värö har, man i' fyra år haft tid på sig att undersöka vindrikt- ningarna och andra 'luftförhållan- den med-tanke på” "den" planerade massafabriken, . "Den meteorologiska expertisen här kommit fram till att den lukt som 'kan bli förnimbar i medeltal kommer "att: ; kännäs ca" VA timme" i. månaden, .: frn Och .då. luktar det ungefär som DÖ Meda idealitet kämpat. för en sak de inte enbart trott på utan va- - rit fullt på det klara' med vara . en nödvändighet att genomföra. "- Det torde. också vara. tankar i den riktningen som förespeglat ag- ronom "Åke: Gullander när: han i sitt avslutningstal vid Håess-stäm- man framförde ett förslag att me- dan tid ännu är åt eftervärlden be- vara ett. bestående, minnesmärke över . Halmstads. Slakteriförening. Förslaget rönte sympati hos. stäm- sen för åtgärder. : i '. Förslaget är uppdelat i två av- snitt. För det första önskade ag- för J gen framåt. man, som hänsköt det till styrel=. . skkkunskapen på detta område: alt utforma, huvudsaken, menar agro- nom Gullander; är:att mån får. med ” dem söm "upplevt de mest speciella epokerna I föreningens historia, - ; - Han' tänker därvid närmast på 30-talets; kämpår, på smågdäsför: medlingens genomförande, livdjurs= handeln och många: andra sådana” händelser. .Det 'skall vara et åÅ brett tvärsnitt som möjligt av män- niskor. inom föreningen Biyrelse- veteraner, tjänstemän; ” arbetare. Många av de gamla kämpärna är redan borta, men, så mycket ”vik- tigare är det att de som är kvar” får tillfälle att berätta för efter världen om det som förde för a Mina i Det kan bli trägment. var fö sig” utan. direkt sammanhang, men; "det torde också vara. möjligt att på ett senare ' skede. samman: öga ” dessa fr t.. till; en, 1 de historik över - föreningens ut-. veckling. - L. pt (STIPENDIEFOND ; | Förslagets : sandra del syftar till. att skapa en stipendiefond.för, du; gande sd inom för d ve: äde, j som vill utbilda sig ' vidare” :inom Tord- ronom Gullander att gick i författning om att fästa rös- || - ter och utseende. hos pionjärer och andra inom föreningen; -som gjort speciella insatser, på band och film: för att åt eftervärlden på ett le- vände sätt; ; bevara något av' det som burit upp "verksamheter under genombrottsåren och uppbyggna- den. Förslagsställaren: menar, att . det :troligen kommer .en : tid, då det tryckta ordet och de stela still- -bilderra . inte ' längre är tillfyllest som källmaterial vid forskning. En ljudfilm "med ” levande "människor och med deras egna. röster bör tå ett helt annat värde. för efter- världen, Hur en. sådan, film skäll få [tet med brysselkål på. hösten. läggas upp. torde ::bli. en fråga -för ore ' ytterst" vdklagligt? ör»'vårt:" larid ” ovärdigt: om”: dan-tragiska- konflikten. i. Vietnam . | skulle komma att "användas .som -tillhygge; débatten' väljare ” och 'politiska"v vänsterele- ment." Tyvärr- har i ett" utåtriktat ågerande., på -socialistiskt. håll: gir vit. anledning” till -dylika. 2 farhågor, -många” år.. framfört - krav. på "en höll” "cenférledaren.. Gunnar. Hed lund ivid .en konferens: med cen ; -terng” Jöntagarräd” Temat för kon: 'ferensen . var ”Trygghetsfrågorna ”i dagens. och, morgotdagens” sam- erade': fil... kand.- Bengt Lorendahl och riksdagsman. Rune . Gustavs- son'-i. Alvesta; ordförande i lön- tagarrådet, om programmet: "Tryg- gare sysselsättning , — "planerad lokalisering” . som. -.ToL-gruppen inorå ' partiet "arbetat fram och som, "skal presenteras 'vid' en presskonferens .om : några” dagar, —— För närvarande är. omkring 3,6 milj. människor. 'i, arbete i vårt land. -Av dessa. har" knappt CI avdelningen c om avvägning be- skrives "användningen av 'avväg- ningsinstrument,: vilket väl lik- som distanstuben knappast dispo- neras av ändra än fackmän.' Detta hindrar döck inte att händiga per- soner, som' exempelvis” framlidne lantbr. Birger Persson, Amot, som var. en "mångkunnig man,: själv kan göra ett instrument enl. vat- tenpassprincipen. "Ett instrument, som i all 'sin. enkelhet fungerar tämligen. väll - 8. FH. ne Växoälingens "grunder, "Vv DTis förlag > oo " Ovan: rubr. bok- utgör. ej y upplaga -av Lilla: Jordbruksläran (LT:s förlag) speciellt avsedd för Lantbruksskolornas grundkurs. Först måste" framhållas. den syn- nerligen goda typografiska utstyr- seln gott papper, rikligt med go- da illustrationer. "Vidare är boken försedd med breda marginaler. I dessa ”står .rubriker och hänvis- ningar till texten på sidorna. Det- ta gör, att boken även lätt kan tjänstgöra som - - uppslagsbok. Svenska Lantbruksskolornag lära- reförening står som utgivare och har lyckats få goda fackmän som medarbetare, bl a rektorn vid Bol- lerups: Lantbruksinstitut - Per-Åke Nilsson. Nedskrivaren, av dessa ra- der har haft:förmånen att haft rektor - Nilsson som. lärare och vet därför, att-.förutom skicklig pedagog är Nilsson äver .en så- väl teoretisk som praktisk. duglig jordbrukare,' Som tidigare nämrnta är boken avsedd för Lantbruksun- dervisningen,' men det - hindrar inte att exempelvis kapitlen om Klimat, ' Marklära ” med . jordärts- kännedom samt Hydroteknik-kan ha ' intresse . även för icke lant- män, Boken : finnes för. övrigt på Laholms Stadsbibliotek, SE allmän” arbetslöshetsförsäkring. Vi. vill; att. man. förfar nå samma: sätt - om, med. .sjukförsäkringen,. fram-': "På konferensen informe-. : under. N i 77 milj ssin' "arbetslöshetsfi ring ". ordnad,. erinrade : dr -Hed- hund. : Finansieringen sker genom avgifter; och " medel ;från.. staten. "Centern" framförde ” förslag om er” ällmärn' arbetslöshetsförsäkring örsta - gången. 1963, då :partiets representant i 1960. års arbetslös- -hetsutredning reserverade sig för särskild .. utredning : av' . frågan. Därefter "framförde : centern kra- vet 'i: en: partimotion,. Riksdagen uttalade :sig för.sådan utredning, som också tillsattes, - ss — Numera tycks tanken” Ha | vunnit "géhör "inom 'vida "-kretsar. Det: bör. därför finnas anledning tro att man inom en nära. fram- tid kan nå en tillfredsställande lösning... Det" är' emellertid" illa- vårslande "när ir Sträng i remiss- debatten, : förklarade att . det. inte är säkert att. regeringen, ger klar- signal även om utredningen skul- le komma” med förslag om allmän försäkring, ” "Det finns dock :en opinion' för. sådan reform inom det socialdemokratiska partiet, pår pekade dr Hedlund, ' ” :— Alla bör ha: ett grurnidskydd att lita" till vid -arbetslöshet : och därjämte- en möjlighet, att. ordna en . frivillig tiläggsförsäkring. " flertalet länder i Europa har man ordnat försäkringsfrågan vid ar- betslöshet : genom - allmänna; för- säkringar, Vi. borde också kunna gå. in för detta, även om man . | med "hänsyn till kostnaderna bör gå fram stegvis. Men” stegen” får inte bli: alltför .små, -i. varje . fak Jinte:i inledningsskedet, ansäg hr Hedlund... - STATISTISKT UNDERLAG ? "Det är "inte bara antalet ' re- gistrerade ' arbetslösa som ' ökar utan även den dolda arbetslöshe- ten, Der: -omfattar alla kategorier människor. — Vi menar också att en all- män arbetslöshetsförsäkring skul- le ge värdefullt statistiskt under- lag för 'sysselsättningspolitiken och skapa förutsättningar för att tillvarata arbetsföra; Samhällets utgifter för försäkringen skulle på så sätt innebära en sporre till effektiva - sysselsättningspolitiska åtgärder för att. bereda syssel- sättning och minska utgifterna för direkt arbetslöshetsstöd, HÄLSOKOST. Regeringen har satsat hårt pål. arbetsmarknadspolitiska ätgärder och centern är starkt positivt in- ställd til förbättringar i arbets- marknadsinstitutionen. Vad som emellertid är viktigare än medi- ciner för att lindra den sjuka som ' arbetslösheten, innebär för samhället är en hälsokost sorh gör att man slipper sjukan, helst helt och hället, sade dr Hedlund och upprepade sina tidigare fram- . Upphörande: av bombningarna, er- kampen: om. urtgdoms- Antonsson. i Dahla (ep) i ett” tal inför: Stockholms- läns centerstäm- jma i Stockholm, För- centerns del: dinj jen- "klar. kännande av: FNL," som -förhand- lingspart "Och ' upptagande av-för- handlingar: -är” "enda. vägen . till fred. "Man -bör- observera. att ' Viet- nams folk är-offer för en militär maktkamp "mellan. "stormakterna oms ett "viktigt" "strategiskt" område "Sydostasien. :USA'. deltar. öppet med trupper och vapen, Upptrapp- ningen : av kriget måste -beklagas. Men i den svenska debatten tycks man förbise" att' Sovjet : och : Kina står bakom Nordvietnam med sto- ra ' vapenleveranser - som - ökas. i takt med upptrappningen; För ått få balans'i den' svenska debatten måste man ha detta” faktum klart för sig, , "Då : således: tre: militära st makter står bakom" detta 7 kan åldrig” någondera sidan, vin- na en militär seger: Resurserna av. människor ; och material" är outtömliga bå ömse" häll: Därför är örhändlingsbordet den: enda möjliga segerplatsen. Tydligt -är att USA, "måste taga' första ste- get genom ett 'bombstopp. Men samtidigt måste Sovjet och /Kina upphöra med sina vapenle veran ser, > > . Om 'det pinade -Viétnams- folk Lefter-tjugo års krigslidänden skall få en bestående fred 'måste alla parter i-ett" kommande fredsav- tal' förbinda sig att för all fram- tid avstå från :militär. och >ideolo- gisk infiltration;: och "låta: det vi- etnamesiska folket utan. inbland- ning genom fria. val välja sin framtida statsform. "Den 'svenska :' debatten . måste nyanseras, Vi har mänsklig rätt att protestera "mot våld i alla dessa "former var "i: världen det än förekommer. Våld:löser aldrig mänskliga -och mellanfolkliga in- tressekonflikter.. Men våra opini- onsyttringar måste ha "värdiga" och balanserade former. Vår eventuella.. chans till. en medlarrol! i denna konflikt synes nu. vara. bortspelad, Låt oss då åtminstone enas om att som med- borgare i en högt ttvecklad 'de- mokrati inte använda det pinade vietnamesiska folkets. «tragiska si- tuation som tillhygge i den inri- kespolitiska debatten, Förmår. vi inte det är vi sannerligen dåliga bärare av en uppriktig humanitär grundsyn” underströk ; hr: "Antons: son. förda krav på sänkning av. rän- tan, borttagande av omsen på in- vesteringsvaror - och temporär sänkning av :omsen på konsum- tionsvaror. . Delvis' "har > räntesänkningskra- vet redan tillgodosetts, Och be- träffande sänkning av omsen har iO-ekonomen .Odhner och. hans arbetsgrupp rekommenderat åt- gärden, Sedermera, har också an- nan ekonomisk expertis anslutit sig till tanken, konstaterade är Hedlund. FACKFÖRENINGARNA. Olle Dahlberg, Norrfjärden, kri- tiserade socialdemokraternas age- rande inom fackföreningsrörelsen. Man sätter partiet och fackför- eningarna i centrum +i stället för individen, Som ordförande i sin fackavdelning underströk han vik- ten av att centern även i fack- föreningssammanhang arbetar för 2 bruksk ati med «+ speciell i tonvikt på slakteribranschen eller kött- och fläskmarkhaden . Stipen- dierna skall, inte vara avsedda": som en uppmuntran utan 'som en verk- lig hjälp: till ingående och därnied tidskrävande studier inom detta”vid- ' sträckta ' område av : vårt närings- utses och vilka: summor som "skall ställas ';till" förfogande kan bli'en fråga att diskutera, men agronom Gullander håller det inte för osan- nolikt att rektorer och lärare vid de båda: lantbruksskolor, som ligger inom föreningens cmråde, Plö nin- . ge och Störa Segerstad: kan vara hör - bland « ful man och nu” enhet” och även” om deshitliga fusionsför handlingarna. finte”. sådan tyngd: att' det mycket. A vara med i den slutliga uppgörel”- - sen 'om det inte' hinner. realiseras dessförinnan; MEST GLASS I EUROPA, A liter per person .och år: äter: vi "sven- skar och konsumtionen bara ökar. Samtidigt i får vi.-fler sorter :att välja på. Senaste nyheten, i buti- kernas frysdiskar är. ren Achok- ladglass, som "nu börjar... över : hela” landet:" "Ren 'choklad-. glass. i hushållsförpackning' har tidigare : inte funnits i Sverige, men Fr den mest. populära ”glas- sen- i. Amerika. efter :vaniljglass. Chokladglassen kan vi bjuda: som den är. i -.cupglas- eller färdiga rånstrutar » med ' vispgrädde” eller: färdig chokladsås, med . konserve- rade päron ' eller - som” e! dekorerad med. - : vispgrädde konserverade mandarinklyftor; a sade han: "Jesu t mig när du kommer ” (Luk, 23: 42,) : amn ke När Jesus hängde öende på korset meilan""+vå förbrytaré ”hå- nade > hans anklagare honom: De lärjungar, som han- litat. mest på hade övergivit honom, fast tre år tidigare hade. kunnat" låm- na. hem och familjer: för "att: följa honom. De hade trott. "på : hönhom, trott att han var Messias: "Nu Vär de övertygade om att; deråz Mästare... hade -misslyckat&,..>" - I denna mörkrets stund- hörde Jesus rösten. från den man: som. var korsfäst bredvid: honom; "Je- sus tänk på mig. när du kommer i ditt rike”, Mitt i. världens tär taste. mörker 'kom- en människa; en brottsling till Jesus. .för. att söka" frälsning. Fastän Jesus var att Jesus hade: förlorat, - "Jesus gav denne ångrandesman förlåtelse och försäkrade: honom om en plats ivsitt 'rike.. Vi, kan tycka att detta. var; ett Égendom- ligt « sällskap.” "för" Jesu i..hans se- ger. Men just sådant 'är det:löfte som Jesus gen. alla . (Forts. å sid. 7) alla: folkslag." döende; trodde inte' denne rövare ' änniskor av | liv. -Hur- dessa.«stipendiater?-skall .. säljas | -—
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.