[| « A |! LAHOLMS TIDNING även =: Onsdagen den- 27-mars- 1908. ITE = Det dystra arbetsmarknädslägét "; Under februari månad inkom j till arbetsmarknadsstyrelsen var- sel om personalinskränkningar från 58; företag, av: vilka 12 gällde nedläggningar. Varseln taget kan få något arbete ef. ter omskolningen, dels inte öm de allg kan trivas med det är- bete som 'eventuellt erbjuds. För individen är detta faktorer som berörde "totalt 2300 arbetst re; .nédläggningarna 360 ”perso- ner. ”Antalet tjänstemän utgjor- de 400 eller 18. procent av: samt- liga" 'varselberörda. " Totala anta: let” "arbetslösa "vär i mitten av februari. .53 512, motsvarande " siffra var ifjol samma tid 49 240. Dessa siffror från arbetsmark- nadsstyrelsen - visar att läget. på arbetsmarknaden . alltjämt; värl ytterst prekärt, Siffran på före- tagsnedläggelser och .'. driftsin- skränkningar för februari mår i N nad är särskilt oroande. med ” hänsyn till den stora arbetslös: het som redan finns. Allt fler fiställda "måste finna sig i att antingen , för en oviss tid fram ät gå och stämpla eller att söka gig till någon omskolning . som I bästa fall kar ge vederbörande så småningom. ett arbetstillfälle. VE bår redan: fått en mängfaldt exempel på vilka individuella tragedier den tilltagande arbets- kösheten; innebär för berörda människör, oavsett” "om de väl jer att vänta.på ett. erbjudande: om arbete eller att” genomgår en omskolningskurs; Enligt, den soclaldemokratiska propagandan. är omskolning en patentmedicin - :som ger de ar: betslösd "ett "utsökt tillfälle att inte bara. få arbete utan ”dess- utom” bättre; betålda; arbeten än|. vad de tidigare haft, I själva verket är”det så att: endast "en » bråkdel "av "de" 'omskolade " fått | bättre avlönade arbetet större: "det ungefi d , men -arbeten som med, Därtill komnier. "den stora delen .som fått flytta från sina hemorter.: för: att. söka: arbete "på 'aridra ”häll) Srutligen : finns] det 'många, inte” minst ung mar, som trots ömskolning: å te" fått något :arbete: alls! Situationen ' är! långg: värre. i väd;: den: socialdemokratis) geringen' vill: "medge: Den mest) , markanta .skönmäålningen: jäv" dei d faktiska” läget är att man intel NH till” de”arbetslösa vilY; täknadel: omkring : 40:000 mindre. tvingats" 5 till. ningskurser...') "För. ldesså männi] skor är emellertid arbetslöshet ten samma' Kkäsliga. "realitet som för ala övriga ; arbetslög "vet dels inté 'åm' de överhuvud- KENNEDY GÄR kenned . . idealist som vä ärlden tror och I USA behöver? frågar Njäster ven METER DÅ. nns; h ös Robert Ke ay ett rag av hårdhet öch, hän: synslös maktvilja som ofta påta- lata, sflans långa, dröjsmål med att,,ge:sig. in 1 kampen om. pre- sidentnominetingen kan "också tyda ,. på. cynisk - ”opportunism. Han anklagas för att föra en personlig : kamp mot Lyndon Johnson, för. att utnyttja. myten kring den döde brodern och för + attvuttrycka sig kryptiskt så of: "ta hän-kan,, sDet är möjligt att han har des- så "svdghöter, men det kan inte förjekas” att Kan alltid stått för 1Uberala "och humana strävanden iieltt politiska” arbete, både som sqnator., och. tidigare som Just tieminister. . Välkänt är hans. statsmanna! mässiga ställningstagande i sam- band 'med. Kubakrisen, hans en- gafemang för negerrörelsen och hans klara opposition mot Viet- namkriget.. Amerikansk politik är Ingen lekhage och idealism enbart, räcker Inte: för att nä togpen, Men Robert Kennedy är sor lig frå fastnat allt hårdare! omöj- problem, "representera :h imtiden. och hoppet: - hän DELSKRIG?: bet är.nu klart att USA under alk omständigheter kommer” att införa, anågon slags extra import: avbltti skriver dr CR Pokorny 1 tidningen Företägaren: Skulle detta framkalla motät- gärder 'i»Europa' (även "Kanada och Jaäpair hav sagt ifrån att de inte: ämnar: finna sig I:en in. skränkning: åv deras: livsviktiga ford -USA) så måste vi räkna ”med"risken för ett inter nationallt handelskrig; som kan bli” a abb äv för världshandeln och drabba:äveri vår export myc- ket hårt. Porta rstå. är ätt "den amert. handelsbalansen' . inte att förbättras förrän de amerikanska myndigheterna ord- når: underskottet i statsbudgeten och" bromsar upp förbrukningen. Kongressen vägrar emellertid hårdnackat att:gå -med på pre sident: Johnsons krav på en 10 Procentig höjning av. inkomst- IS man och bett USAF en arbetsmarknadsläget sannerligen inte förmår -att radera bort. I allmänna ',beredskapsarbeten går ca 10500 —' inte heller” dessa räknas till de arbetslösa; ” .På soclaldemokratiskt, häll; tar lar man. inte: ; heller - om: "hela F sanningen när. man :hänvisar till den internationella lågkon-; junkturen som den” avgörande | orsaken; til: arbetslöshet företagsnedläggelserna M | landet, Till väsentlig: del är or- saken” att finna” ”hös 'dén” social: demokratiska” ”régeringspolitik: som "igte; sgivig näringslivet så- dant klimat att det "bättre stått rycken. : Der första” försvarslin | jen mo ärbetslöshet bör i om företaget; -— äet är den” por litik. som 'framfö lit .centern kämpat” hårt: för, Senast- i-.ret missdebatten "angav : :hr Hedlund ett "sådant, recept till en :”häls kost". som. skulle” "kunna bygga” den. "sjuka & som arbets heten innebär. .samhällskrop-|, pen,” Då 'arbötsråarknadspolitiska åt + gärder som" "regeringeti” niu-sat- sar på och som "inte heller" gon "motsatt sig. utgör en, dicin. för "att. lindra sjukan, Det givit” sitt”; gande åtgärder” som" centern. är |: raj engagemang tiden.. bara "varit" av ekonomiskt övermod? : rn Natusllgt vis amtel "Då detta: sätt. har, USA |. täl ti likvida medel till. "hela £ö Frankrike; Italien 'm flför dett målning "av det”dystrål. ' d i Trots krigsårens "kvotering av livs- | som sedan utvecklats starkt -i takt . landen. År. 1963 bildades ICA- Öfverström att den" totala fö örsälj- hade varit bättre om regeringen ed | Huindratalet ICA-köpmät | årsmöte. 1 på: framgick av verkställande direk tö de inför ett 100-tal ICA- köpmän, å Folkets Hus i Falkenberg under — sektion i torsdags höll årsmöte p "ordförandeskap av Joel Carlsson. ”Den'16. maj i får fyller EOL-bo- laget 30 år. och direktör Öfverström gäv inledningsvis en kort resumé av vad som hänt inom 'svensk livs- medelshandel. och: främst inom in köpscentralen sedan: 1938 'då 1.327 köpmän i södra' Sverige tecknade aktier i sådan omfattning att bola- get kunde komma: till stånd.- Som något tycket. ovanligt i svenskt för retagsliv : betecknade han f ö det ; förhållandet, aft: en och samma per- F gon: varit” ordförande i styrelsen. alltsedan starten 1938, nämligen di- rektör. Ragnar Allberg i Göteborg. i medel, som missgynnade ;det. ex-- "panderande EOL-bolaget; hade 1939 års. . omsättning ' fördubblats redan 1943 och praktiskt taget fyrdubblats tre år senare. År. 1948 infördes med- lemsbonus,' och i mitten" av 1950- talet gjordes de första försöken med en samordnad . försäljningsaktivitet "med detaljhandelns ändrade för ål- r- bundet och. dess. medlemssektioner och;samma årvgenomfördes - -inom " EOL-bolaget det skriftliga ordersy- stemet: Året därpå introducerades det: nya ICA: emblemet över hela a , låret "omtalade "är ökade Proc, d vs 115” "milj kr varav; försäljningen: över lager med ' 12 proc, Verksamheten under. 1967 var alltså framgångsrik och resul- tatet-tillfredsställande. Den samlade 'omsättningen för ICA-butikerna”i hela” landet utgjorde 4,744' milj kr, | » tirligare: :118” älkomepå inder: det att:203 butiker lades ner Torttnent kössdeftralerka repre förefaller ICA- kva ”att.ha'” det Jgäller; Å a och: medlenisbutikerna: att EN sam- nappast tagit.isig upp :så "snaböt:som skedde ur: det: eko: ”nomiska :; värtdskrige SR rese ET a kommit sig av, brist på likvida "me; aktligen . ur vänliga” mor C4 synpunkter föga "hedé Det ' är på den. sistnämn da punkten, : världens : likviditets- Problem som en helhet; som allt: samman till 'slut hänger;, Guldet | ensamt räcker inte som -”anka- re” för valutorna — om vi inte vill ha en långdraget depression som på 70- och 30-talen, innan Sydafrikas guldgruvor upptäck- tes, Nu visar det sig att donarn, som betraktas som' ”god ' som guld” och därför kunnat späda på likviditeten, inte heller för- slår. Hur en ny världsvaluta |: skall kunna skapas, det är det problem som ”guldklubben” nu får försöka räkna ut, Intill. dess att en sådan lösning blivit fun- "nen; måste' vi tyvärr räkna med | att alla devalveringar, och alla räddningsaktioner,;; .vilken form V de än tar sig, bara-skapar. kor. tare perioder av andrum. Det onda, likviditetsbriste t måste? gr: upp. med: roten! i men vem är villig och" st k nor att hålla i spadskaftet? LÄRARNAS ARBETS: "MARKNAD: Hur: är läget på lärarnas. ar betsmarknad och vad | finns av bedömningar' om" fraratiden ' och om” olika” "lärarkategorlers'. an- vändning, ' frågar Lärartid- :ningen/Svensk "Skoltid Ning på ledarplats i sitt senas- te nummer och svarar, bl a att generellt sett har den under fe "ra år rådande ' lärarbristen” för- bättrats, Tillgängliga prognoser från t ex LUS, Sö, UKÄ och SCB visar dock olika uppfatt- ningar om den framtida: utveck- lingen där skillnaderna ibland kan gå. upp till 1 000-tal, . vv. Vid översättningen av Progno- serna I förslag 'om årlig utbild- - ningskapacitet ligger - utbild- ningsdepartementet högst. : Si. och förmögenhetsbeskattningen. a tuationen. är minst sagt. förvir + handeln: :och:- den: "rekordartade ve omm ver skolområdet bevåknings-" Ära : örhoppningar. knyts - till "det "pågående. ' arbetet. .inom'bl å. SCB. Här. får. verkli- "gen inte; sparas. på, ekonomiska ! eller. »personella. resurser. för, att. "få till "stånd. en "bättre-! tingens: "ordning?” : : «2 En rad. konkreta frågor för Sveriges: é lärarförbund "kräver "ett snabbt” svar, / en och” exemplifiera Hur: kommer: 1åg- och 'mellan- stadielärare- med .den nya lärar- "utbildningen: att utnyttjas vad gäller .den. fördjupning som» syf-: tar till behörighet för högre sta-! dium? Vilka: konsekvenser får detta. ns för lärarbehovet? . Vad finns 'av realism i -statistiska ” . centrålbyråns: beräkningar, redo. | visade i Sös "längtidsbedömning "för. de närmaste fem åren, vilka tyder på "ett" överskott ; av' låg- ”stadielärare inom en snar fram- tid om "den planerade examina- tionen fullföljs? Hur blir fördel- ningen : "mellan ' grundskolans högstadium, de gymnasiala sko- ” lorna, Vuxenundervisningen mm mellan de. 2300 som:årligen :be- räknas genomgå lärarhögskolans ämnestärarlinje? Hela” « vidareutbildningskomp- lexet. i: anslutning till. 'den: nya lärarutbildningen - är. under: ut- "redning. av. Sö, Kommer i i detta sammanhang, att hissas nägra nya signaler av” utbildningspoli- "tisk art, frågar också tidningen, och i anslutning härtill vad spe- ”lar läroplansöversynen för roll "öch vad betyder den' ökade till- "gången - På direktutbildade äm- -neslärare? Ltg/SvSk summerar: I kombination med det osäkra "underlag a hittills funnits för en" ändamålsenlig - planerin; av utbildningskapaciteten och Paed beaktande av att de olika lärar- grupperna griper in i varandra på ett mer markant sätt. än ti- digare: finns anledning att sna- "rast göra en samlad översyn av hela" getta komplezx, :- 4 E försäljning av 73 "miljonet och den största ökningen i in- - i köpscentralens historia kan EOL-hb F alkenberg. olaget redovisa för 1967, Detta : sren Eric Öfverströms anföran- då ICA-förbundets HBallands--" Arsmötet inleddes med "hälsning St anförande av vice ordf i medlems- : sektionens styrelse köpman Joel - Carlsson Simlångsdalen. " : . Disponent Ingemar Ericson, Var- berg- lämnade en redogörelse för verksamheten inom ICA-förbundets Hallandssektion. ” Ur - denna kan”. nämnas att försäljningen under 1967 ' var 56.329.000' kr imed en ökning på. 8.465 000 -eller "17.7 proc, Med- | lemsbutikerna inom distriktet hade / under. 1967 en försäljning. på 1224. milj kr. I medlemsbonus har utbe MM talats 441.601 kr. under året. . På 'programmet stod vidare val. av: sektionsstyrelse : och : ICA-full- - mäktige, d vs representanter vid: årsstämman i Stockholm i: oktober." ' > Till sektionsstyrelse valdes: Ordf ' Kjell - Andréasson, Laholm, | v. ordf Torsten Kjellberg, Fotskäl, Gunnar: Johansson, Abild, Eric Jö- hansson, Halmstad, Lars Johansson, "- Markaryd, Torsten Kamstedt, Sönd« ”. rum, Yngve Svensson, Varberg, In=" gemar Sandberg, Bredaryd, sekr In- .gemar Ericson, Varberg." CC - ICA- fullmäktige: Kjell” ”Andréas-; . son, Torsten Kjellberg och: Gun=;: "när ; JoHansson "som ordinarie och > till suppleanter Yngve Svensson, Ingemar / "Sundberg och É Lars. Johansson. nn : MN ' Disponent Ingemar Ericson” av- Å tackade .de. avgående : sektionssty. . 'relsemedlemmarna Joel : Carlsson, ; "Jörgen Carlsson och Arne Svahn, och överlämnade blommor och pre. Den. 30. iidenna "månad, ”ekulte man som rubrik över denna skild- ring kunnat sätta 100-årsjubileum. Denna datum var nämligen vien omskrivrie mannens ' födelsedag. Anton hette "han, - och :under ett par ärs tid -bodde..han hos oss. Till en' liten festlighet vi ordna- de 'vid hans 85-årsdag,: där hans allra närmaste vänner var /-in- bjudna, hade jag skrivit en liten visa. som: jag sjöng . på . melodi som :”Flottarkärlek”, Av ”föremå- let blev 'den mycket uppskattad, vilket. gladde. 'också mig. Denne gamle man var på visst vis ett original, men ' ett prima sådant. Egentligen var han. ”en. liden påg” från - Skåne. Som ganska späd blev han faderlös. Efter en tid. gifte hans mor om :' sig med ”en here från Småland”; och så ilyttade” "de - hit till: Hamneda. Hans .äldre ' bror - och. tre systrar blev. kvar: i Skåne, där de. säker- ligen .tidigt' finge tjäna sitt bröd. Brodern blev skomakare, och hos hönom., lärde: sig framdeles 'också' Nille Anton: detta. yrke. Efter slu- tad skolgång, och sedan han bli- vit konfirmerad (i gamla kyrkan | - här) uppsökte han nämligen sin han. se mer, och lära mer. .. Till. Köpenhamn begav han sig, och där vår det både pligg och plugg. Han gick på aftonskola, och nog tror jag han var en god elev, vetgirig och intresserad, nästa gång han bytte hemort for han till Stockholm, Han var ide- ell, folkbildare, föreläsare och ta- lare, : och en stor sådan... Han gifte : sig och fick familj, ; Han byggde hus, -både en:gång och fler, . Han » startade - företag, - och inte" så små just; Men sådänt-har sina risker, och själv sa Antön; att: han: ibland ”var för. blåögd”, för: optimistisk, ' mena han: ju .. . jonerna svek, så gick de”. som de” gick, de” blev krasch .:. Hustrun det allt. värre. I. hjälplöshet och deprimering såg han sig ingen utväg. ... Till församlingens präst skrev: hån. ett brev, där: han bad honom : så” gott "sig; "göra lät, ta hand: om: barnen, . -— "Själv kan jag. inte”; Och. så reste -hant, > .: - Efterforskningar; ä och" gallra én: de äldre” fruktträden? Detta lir: något av en; samvetsfråga' så vis beskärningssäsongens elfte irande' mässor med :äldre' frukt: d "som" skulle”! må" gallring. Ib "dessa bättre” ma. ger om le och, kan på så sätt. "utveckla starkare. bipmmor. "och fruktäm- ne! nans. "inte: a ett. helt annat, sätt. Detta. medför i sin tur, att fruk- terna får en. vackräre. färg.” De blir, också - mera 'vitaminrika, då det. är: solljuset som bestämmer bildandet av bla -vitaminet i fruk- ten.” et bv CLESA KRONOR GER A=" : FRISKA TRÄD - a | "En annan väsentlig fördel" med de lagom, täta kronorna är :att angreppen av såväl 'svampsjukdo- mar som, skadeinsekter i hög grad. minskar. Dessa parasiter och- all- 4deles speciellt skorvsvampen trivs (inte, när sol och: luft får: fritt "spelrum -inne - i träden. Härtill kommer ”att . bekämpningen, när -det rör :sig ;,om besprutning eller bepudring, går mycket lättare att "genomföra om träden årligen gall- ,;ras. Detta att träden bör ses om mest varje är behöver: inte 'be- tyda, att det skall kosta stora sum- mör i skötsel, snarare tvärtom, En gren borttagen i tid orsakar som regel mindre arbete" än om den får sitta kvar alltför länge, : - FRUKTTRÄDEN BLÖDER INTE -. ” Mot denna' rekommendation att nu beskära fruktträden kanske nå- gon invänder, att det är för sent med hänsyn till att träden snart nog börjar sava. Därtill kan sä- gas att någon risk föreligger inte, då fruktträden inte ”blöder” + lik- het med vad som t ex björkar er ler lönnar gör. ' - "Äldre fruktträd har en obehag- lig benägenhet att växa t höjden, så att frukten till slut knappast blir ätkomlig, I varje :fall blir det oftast den bästa frukten just uppe I toppen av trädet, dit man sällan elter aldrig når. Att ge. sig upp och klättra i gamla och höga frukt- träd är då inte tillrådligt, Gren- verket i dessa träd är ofta så för- stört av träsvampar, tickor etc,, att stor risk förkligger för att till synes kraftiga grenar kan: brytas vid ytterligare belastning. Är träden inte för gamla eller dåliga, borde -man söka genomfö- ra en föryngring eller tillbaka- skärning, så att de höga topparna ' X "ske kan - -rothugga trädet: och plan- "tera: ett nytt i stället... även om-yvi mej. Hur det nu: är, eller inte: i ytor” behandlas ; med: kräftsalva;: storebror, men efter en tid vinet Tiderna blev dåliga, och kompan-]. dog, och ensam med: barnen blev| efter. honom -; safe Äggö dan produktionen av "slaktfjäderfä i "årets. leveranser till Västra Sveri sverskott. i Västsverige a men. fjäderfäköttet räcker. ej Äggproduktionen i Västsverige tycks iges "Äggeehtral ” enligt , organisatio-'" e. Utveci lut vara på ällbakagång,- me-' Detta visar i varje fall fjol ökar. ol + till; de ' ' nens nu framl å 3, d = mar förhåll på - näraligen VSÄ in fler ägg, - "eget: område, På: slaktfjäderfä råd -” som fick täckas genom import el "För VSX är det nu, verksamhe- ”ten under dess 33:e år som 'redovi- ” sas. Detta har. medfört nytt rekord, ” i.det omsättningen jämte värdet av ”leveranserria till medlemmar upp- gått - till, 39.403.928 -kronor, en -ök- ning från året före med 1,5 procent. Genom den fortsatta strukturom- : vändlingen har. antalet" äggprodu- centér minskat” kraftigt — sedan 1964 med 27 procent och enbart un- - der fjolåret "med 10,6 proc. Följden - har blivit en viss :minskning av ”äggproduktionen, men i. allmänhet har nedläggningen-av små hönsbe- 'sätlningar kompenserats” av att de ;' kvarvarande förstorats; ; Till VSK var vid årets slut an- ””slutna' 56 äggförehingär” "och 5 en skilda ' medlemmar; Genom nu ge- ”nomförd stadgeändring får dock en-. skilda - producenter större 'möjlig- - heter att ansluta: sig direkt till VSÄ, - Organisationen har i medel- "tal under: året: haft 122' arbetare "och" 40'övriga anställda." ES fatt '"Tillförseln av ägg till VSÅ' ut- gjorde: under 1967 6.992,587 kg mot 7.471.810 kg året förut, en minsk- ning med 8,4 procent; 'Avräknings- priset ökade "däremot "med bortåt 15 öre pr kg'och' utgjorde i fjol "382,4 öre pr kg. "Därtill" kommer efterbetalning med 5 öre pr kg. "Av, slaktfjäderfä. invägde VSÄ'i "Hol. drygt: 1 miljon kg, vilket var 9 procent mer än året före, Till- ; förseln: av broiler. ökade med hela | - : : området. . Under 7 fjolåret | fick” än” vad som kunde : avsättas inom” "dess / de däremot ett mindre underskott" ler köp från andra landsdelar. - lerproduktionen i: :VSÄ-området i in- te'.lika kraftig som. i vissa andra landsdelar. nns priserna för fjäderfäkött vari got "högre än: året förut. Ifråga mm gås' kunde noteras en kraftig höj ning av priset, vilket” 'sammanhäng- - de med minskad tillgång. ..”t De = VSÄ:s vinst-. och. förlustrt för 1967 slutade på kr. 37.952.714 kr, . Balansräkningen vid årets slut om- slöt :7.686.149 + kr, "och : årets: vinst uppgick. till. 119.661 kr. Styrelsen föreslår "ait 100.000 kr avsättes” till reservfonden' oci att återstoden fö- res i ny räkning . TJ år kommet VSÄ i enlig! et med det nya stadgarna att för första gån- gen hålla distriktsmöten. Det blir |. tio sådana ino mrådet, och där- FALKENBERG VÄXER” + Den: 9 november förra. året in= träffade: em brand. vid VSÄ:s fjä- derfäslakteri” i Falkenberg; varvid skador :vållades för ca 200. 000: kro- nor; Driftsavbrottet kunde dock i ine. skränkas till tre arbetsdagar? : Nu.har VSÄ satt igång: eh "ute byggnad av slakteriet, så att slakt- kapaciteten kan” ökas med 100-150 «60 procent; men:trots detta är broi- ste” till något i resultat, Det Yr... givet, att.han. på något. försvinn bör: spara ks Vid bedömandet av. möjligheter; na. att. med fördel: föryngra. ä Sett träd, rätt kunna; avgöra - möjligheterna för: en. tillbakaskärning, så att trä. dets- form och. utseende blir. ända- mäålsenligt även. efter: denna. hår hänta' behandling. Uppkomna -sår- TROLLERI MED" TRÄ - heter "en skrift som nyligen ut- givits av” Sveriges 'Skogsvårdsför- "| bund, "Det 'är en: förtsättning: på: förutvarande : Norrländs -- Skogs: vårdsförbunds” populära: skriftse: rie med bl a ”Från frö till fura” och ”Från stubbe till fåbrik”. 7 — I ”Trolleri. med ”Trä” -berät- tas inledningsvis -om hur. trädet, som har förmågan att magasinera solenergin, bygger upp «sin. ved- struktur. Instruktiva : illustratio- och stammen är uppbyggda. -— ”Träkemins länga rad av pr dukter ger goda förhoppningar in för framtiden och i skriften läm nas en provkarta på: den mäng-: fald av varor som - kan "utvinnas om vilket förnämligt material, trä- | et i sig självt är. - ” —- ”Trolleri -med Trä” vänder sig i första hand till elever I 7 grunäskolans mellan”. och högsta. dium. - "Trolleri. med trä. 24 sidor,. 12 ” illustrationer i 4färg av Staffan Wirén. Pris 4:—. kr :plus-:oms och porto: Skriften" rekvireras från Sveriges: 'Skogsvårdsför-. . bund, Box. 16316, Stockholm 16. £ Det vackraste . ..' Det vackraste, det-skönaste man: '. ser Ett barn som sina händer knäpper ber I drömmens värld oskyldigt ler " det sen ' Ett: barn, vem -har en själ-så vit . så ren? ”Förmenen ej barnen” Jesus sade Och sina händer Han på dem lade Tryggt kan du vandra barn, Jesus är nära De-värnlösa äro "Honom så. kära, " Linnéa Norold, - ur träet, samtidigt som. den talar någor s större” samhälr iva kallt, Och; ? råga honor adé han: smed höst > och: ; :fruktsupptagning, och . han såg inte” ut.att fattas ”acbetsglä vackert " väder. vär; han. 'vedhug: gare”, oc ll bli kallad ä så hände; - kades hans -vänner- utverka” pen- sion åt: sin ”namnlöse" gamle än. När har lugnat gig efter den erraskningen var. han" hjärte- glad -åt ”gåvan"”. "Ni visste han sju med sig, att: ligga" någon : till last, om' han skulle” bli : alldeles orkeslös ;:-hemr med små, barn var han själ "skriven som en: farfar eller mor- far, och hän var en kär och "plikt. : trogen barnvakt, :” Men. "Anton : "skulle - han” kallas. och. han var du med alla ungdomar och barn, ner i-4-färg visar hur fibrerna :och hän sjöng för dem; 'eller tala ' 'gen skall berömma sig..(E: med dem, allt efter. .omständighe- ;terna,. Han tyckte om barn, och "barn: tyckte om" honom! — Han ; :som en' flykting, gch ? som. flyk- juing” hade han menat. förbli. Men sdet fanns dom :' som : ville annor- ,Junda, Hemligt började . det gör ras efterforskningar, : och på un- :derliga' vägar ledde -det till att man fick kontakt:med. hans barn. Dessa hade, sedan de blivit. läm- nade ensämna, blivip tagna som fosterbarn eHer adopterade, Läs- lust. och begåvning hade: de .ärvt efter sin far,. och-alla var fram- "stående och i goda. omständighe- ter, Vetskapen. om -fadern- blev att..de-: knappast - kunde T4 För fadern blev. meddelandet som ett bombnedslag. "Vännerna; und- | gingo inte att få sig en ”skropa”, Anton kände sig förråda — men :sedan: stormen lagt sig, och vall . vågorna. lekt . färdigt, och tårar 'flödat å ömse :sidor,; och: far och barr råkats, då var det fröjd -& färde, Att få åter en förlorad, och som död sörjd far, och att för en far få återse sinar barn, sfaamade under fyrtio år, kan man sig ett stämnin Je Levättelaan gsfullare skit Nn siste i denna nina det 100 år sedan denne rätt sd är "lige man .föddes, Sina sista . lev- nadsår vistades har; hos sina bar och jag tror att. samhörigheter, var lycklig, Han återkom -hit At Fda och då -på--b de Y somrarna-:arbete: som. Mera till: åren höll hän. sig mest ; nhe- nå: vintrarna; "men: var det. Lä an inte behövde |” hade kommit, till sin; barndomsby j3 | för dem en överraskning så. stor | sök han -hade ert Olsson, + berg, informerade ;- om” kontrollen; Pettersson. Ty! av: nåden. ären: I i frälsta - genom : tro .-—'-och: det: icke av : eder '- själva, Guds. gåva 'är det; | — Icke: av: gärningar : för att ”"n- B- Zngenting äppenbarar Guds: k r 1 ; klarare än Jesu. död på. kor- X dom? lig förlåtelse genom ' en rätt tro eller. goda gärningar, Vi kan sins te ; förtjäna "den: Gud ger för . låfelsen av ”måd ”till.dem som ångrar Sina; synder och ;- söker hans hjälp:/ .. "På" oss. n åtelse och: lita på : att "han ”kan”rena' Oss ock" vara villiga- att: lyda honom” vara. "mycket. täcksamma "för. en ' förvandling -sOm: förlåtelsen, noden kommer i: hela. vå ivssituation. "Somliga :människör:; fru :de,. är: alltför ' störa”, synd att Gud skall kunna” Det. är att tro att IS sad i makt och lek”, är större "än > Vi. kan. inte-sjunka- . kan” nå; oss. so KS liksom.- osm is fader. Vår. ånger och Guds förlåtelse betyder: att. :vi åter" kom- mer. in i: hos: Gud det rätta: ba maskapet tar förlorade : 'och .detvär. med förande glädje! "och "stolthet. han OM, -och;, visade; foton av levnad: « När han: slutat sin till: haj es . härifrån .blommor av vå väns” 'bår, ock "så länge någon mi ännerna ”här, lever, lever-hans nne ljust och. i tacksamhet." Doris: Morin, ' ar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.