Onsdagen den: 27" mars'1968 a 1 Hugo Jilgränarna nu! Så "lyder lite tills skogsägare i dessa dagar. Vi' frågar biträdande-länsjägmästare egentligen ligger' bakom denna överras ; följande” svar: Just i julgranshöjd är rätta Givetvis :bör inte skogsägaren fö : "julgranar i samband med röjni te göras i november--decemb H ” . den omfattningen att vi kan skulle vi behöva fira Jul mins måste sålunda röjas utan tanke på A julgransförsäljning. Om vi låter de utgallrade "granarna ligga kvar i beståndet får vi vid deras förmult- ning dessutom en nyttig gödslings- effekt i, beståndet, ; Varför skall man då röja? Ja, «säger jägmästare Liljequist, ållt. talar för att. klena dimensio- . ner: i framtiden. — ännu mer än i dag'— endast kommer att. bli en | belastning i bestånden, En ” tidig ut- glesning 'av bestånden är' säkraste vägen . till grövre och; mera 'lön- samma dimensioner i. framtiden, Mer än ca 2.000 stammar per hek- tar lär sålunda inte kunna utveck- las till lönsamt gagnvirke vid förs- ta gallringen, som "normalt bör sät- tas in vid ca 30 års ålder. Detta betyder i allmänhet. att minst 50 . procent, av stamantalet bör bortrö- jas i våra täta granplanteringar, ” Den: eventuella kvalitetsförs im- pelsat skogsvå rdsstyrelsens manar länsjägmästaren råd till länets karide uppmaning och får - . tiden att. röja i granplanteringarna.; örsumma att:i möjligaste mån sälja "- ingen — som i'så fall självklart måsz er månad — men avsättningen av | s julgranar är soni bekant mycket begränsad : och alls inte av : basera vårt skogsbruk . därpå. Då ten gång i månaden! sr 1 Håvudparten av våra ungskogar ring, som kan befaras genom röj- ningen, törde bli relativt, ringa och sannolikt gott . och" väl' uppvägas av den : snabbare: ' dimensionsut- vecklingen. Röjningen bör ske först när planteringen stabiliserat ' sig, d v.s nått minst en meters höjd. De bästa och växtkraftigasie plan- torna lämnas i regel och en jämn stamfördelning! eftersträvas... ox Röjning är ett arbete, som varje skogsägare kan göra kjälv med mo- torsåg eller med handredelan, Aro betet är lika nyttigt som roligt och skogsvårdsstyrelsen hoppas att den inledda kampanjen ”Röj Din Skog” skall vinna stor anslutning bland . Hallands skogsägare. ;" - ie ON Två | . radioprogram” "om "den ri de ', röjningsk jen komme ånd hållas, nämligen” på söadag en RA i å Bertil Liljequist- vad som —: Det "är rent förvånansvärt vad gamla svenska kokböcker innehål- ler . många och "varierande recept på risrätter både enklare och fi: nare. ' Men . det har tydligen - gått med riset som med alla de gamla örtkryddorna — en tydlig ned- gång på 10-, 20- och 30-talen följt " Stekta sardiner på en bädd av pPaprikaris loch med tomat-ost-sås 'smakar; vidund rli gt. .Htom enkelt att laga — -— och r billigt. att bjuda, gäster som vickning: eller ta äro de ”(isgrynen) för I Mm KR behagliga och i det. hela lättsmäl- ta coh oförargliga. De hafva så- ledes det' gemensamt med besked- liga; menniskor, att de fördragas af hel' veriden; och för att be haga oss kunna de äfven antaga alla slags Softer och, lyckas van. TV: Inge, . MuxtconIr - GÖR SÅ HÄR (Lagom mängd "till: 4-5 — Se ovan! och bré hett". 'serveringsfa stek "bastigt i räycket het” stek; na 'i lite; väl brynt” smör Ile port): Koka 1 sats ris med Paprikadoft "ut överrett Grilla" ”eller "biff. ALKOLM: dig med .s -skördmeaskinerna i äl fen dosa ' Solen Igår äpps. kl:nv5.54 - och 3 Jag he: ullen SSjäv i Fbindaren”skar: hoj och. ynglingen prästgård." Prosten hörde" förban- i nelserna, gick; ut och förmanade. ä re Johan, hur ska det. Eå R dig när du dör? Tror du inte djävulen kommer och "hämtar aid) så som du' ropar cfter; hönom?a — Nej, svarade Johan, Då blir det. nog värre för - prosten... som står och talar: illa om” honöm 1 predikstolen varje. söndag! ; Köp SJ ål En» äldre , man "låg "inlagd på sjukh och förärades då och" då Snus av v nner som he. sökte . honom, Skäterskan hade fått order av doktorn att ta ifrån gubben "snuset så: fort besöksti- den: var över, Han tålde idet inte, och han skräpade her Men när sköterskan plockade Hrån gubben . hans ”fenite dosa på två veckor blev han:tvä nu jäklar får Syster, sörja, köpa snus själv. | ».GöR DET: SILV | : -— Snälla 'professorn; hi måste titta till rain fru, I går köpte hon. hem 130 kilo stälvll. vn Mycket ovanligt, sade "dok torn, Men det behöver ju Inte ber tyda att hon undersöks, . "— Jo, men snälla doktorn; ' av. bröt mannen förtvivlat, hon har börjat att sticka på en järnspis.' orätkvarnen. i d av en sakta stigande uppgång som eller entrecote; 'per person? "Bry T Boforsandkrå tandröta: med: 50. procent En” Specialkomponerad . for . tandkräm - uppbygd " på : ' plastpartiklar av blodkropps« : storlek - lanseras av. Bofors, mest känd som vapensmedja, Den väntas bli något av en : i på den i int : .Ja minskar SS INNOVATION Vd » En, grupp barn fick borsta tän-' derna "hemma "med den nya'tand- krämen. Deras tandborstning kun- de därför inte kontrolleras, ' Där- minskade kariesfrekvensen med 40 procent, : « ' undersökningar har visat att ' den har en så hög kariessän- H kande effekt att den intar en. » särställning bland de tankdrä- ” mer som finns i i marknaden, +: Bakom den nya tandkrämen lig- ger många års experiment och ut- Na vecklingsarbete. Den nya tandkrämen har under en treårsperiod testats på skolbarn Sr vr an >» + 50 PROCENT BÄTTRE Docent Göran Koch, Lunds uni- " versitet, redogjorde för den under- sökningen vid en presskonferens på måndagen. En grupp barn, som under ”kon- troll ; äv "skolsköterskan ' dagligen borstade. tänderna med den nya tandkrämen visade : en . reduktion av tandröta med 50 procent jämfört med . kontrollgrupper. En annan grupp som fick 'göra munsköljnin- Om Mal Imöund ökningen håller vad den lovar skulle man med en tandkräm av den här typen kunna: spara in en mycket stor del av de: två miljoner tandläkartimmar som det går åt för att laga tänder på skolbarn i vårt land. Under förut- sättning att skolbarnen regelbun- det borstade tänderna, ON " BINDER INTE Den höga effekten av fluoriden i. tändkrämen . beror på. de blod- kr ta - likformi i tiklar . som-' utgör stommen : i tandkrämen. De binder inte fluo-: ren utan släpper fram den till tan- den. "Man kan också använda fluor av typ natriumfluorid. En fluortyp som inte går att använda i de tand- krämer som finns i marknaden, då natriumfluoriden .. sugs upp av de övriga ingredienserna, - På en fråga om en tåndkräm av gar, med '. fluorlösning minskad tandrötan med omkring 20 procent. Även 'tandköttsinflammationerna minskade hos de barn som använ- de den nya tandkrämen. Man kons- taterade "en minskning på 80 pro- cent. Den kontrollerade tandborst- ningen åverkar också det goda r re- ; sultatet." ! den här typen skulle kunna påver- ka t na om fluorisering av dricksvattnet, svarade profes- sor" Arvid Syrrist Lund, att kom- binationen en tandkräm som har en god karieshämmande effekt och fluorisering . av: dricksvattnet ;' den bästa kombinationen om man . vill pressa ned karieskurvan. " N EDERLAG' — Kän ? Erland! säga mig ' "när | England” led sitt största nederlag? Långt: funderande. Därpå: — 'I fotboll: eller tennis? TROLL Cs Ms a : , vo 93ärige ' .Stug. -Olle från. Jämt- lands "öde vidder. berättar' för en sÖr! milänning, som kommer för att " hälsa på: i "Ja, När en. blir garamal, så töcker en' om, "värmen, de är så "visst å sant; Men de värsta, i den ” min, ung- .dom ' brände en trollpacka” i. Ar- vägen, var när vii: "| Vidsjaur. Vi brände i fyra knuta -på |” en gång, men när stugan var ned- brunnen satt kärringen i glödhö- fötterna.” DA fen RÄKNADE "En djurvårdara kom. med två elefanter; till en järnvägsstation för att skicka dem med tåget. Vid stationen stack en cyklande går gosse upp. och ropåde: i å, hörrudu, ge mig. en ele- fant, va! + , - — Nej, ' det går inte, sa djur vårdaren. Direktören räknade dom innan vi gick från cirkusen, "| på senare år ökar :' kraftigt. Och |. gen å klaga över att. ho frös om har man väl en gång kommit un- "Iderfund med. hur lätt detär att laga , det - amerikanska: långkorni- ga + riset till hett sprött ”luf- tigt mat-ris,. "ja, då instämmer | man. mer, än: gärna i dr Ch Em Hagdahls slutord i inledningen till kapitlet Risgrynsrätter :' i hans klassiska .bok- Kokkonsten som vetenskap och konst.:; ”väl kok- Dragning 1 1963 | års premielan "Y Ser 1025 Nr 08. Ser 1310 Nr 658 1530 Ser 1104 Nr : 574 5er' 1671 Neij 7680 : 372 380 : a 712 754 > 557 7 1020 1023 > 694 :7 1596 >. 366 : AST” 252 > 209. 450 1735 > 473 + 532 445 > 588 819 802 >: 8BBL > 1055 572" > 1088: 1188... 567 > 1242 1317: 212. -1405 " 632 + 1443 308 808 , < 437 "> 482 582 702 877 NE "1082 7610 ; 1110 1234 597 1347 M4 1 190 1516 >. :4 > 1561 1699 ' 203. . 1705 10 kel REN här i samtliga serier utfallit på ar forte 1455 S46 716 Ls sva or fö5d ke | har i samtliga serier utfallit "på rr a RR rs .|den,, garnera , med tunna. olivsk. : J tiden riset kokar ligen Aeri”,., ” (Lagom mängd - -tilk:4—5 port). Blanda: i en -kastrulls ::« = 1 msk. olja Sör .1:tsk salt. " 22 kryddmått papri ikapulve UFräss do "blandningeri: uta massan tar färg" : 3 dl amerikanskt” "långkornigt ris, " 6 dl "vatten." "Koka under. dock på svag: vär- me i exakt 20 min. Rör" upp "riset med ett par gafflar och, häll upp det: bpå hett ferveringsfat. FRASIGA SARDINER På + RISBÄDD :;>..v Koka 1 sats rismed paprikadort — $8e ovan! och' bred ut över. ett hett serveringsfat, Stek. en. eller] ett par stora sardiner ber person i olja frasiga och Ifjusgula' i rätt het: stekpanna” utan: extra tillsats av. fett.: Lägg 'upp. dem..på risbäd. vor och häll sist” sås; som gjorts "i > (Lagom: mängd till 4-5 sport). Fräs tillsammans på svag vär- me utan att massan tar färg: :2 msk olja'— gärna sardinolja a 1 liten finhackad gul. lök :;.: 1 liten finstrimlad purjolök , Blanda ner och rör öm” väl : -14—5' msk tomatpuré 12:01 hett 'vatten ++,” .. 1-—2 dt riven ost . 1/2—1 tsk sålt .: : 1/2 tsk paprikapulv; TLåt såsen. 'småkoka; under, satt: omrörning . några minuter, smaka av. och häll, den över sar: |. "Idinerna' PE risbädden"på -fatet; == "Trostbiff,: peppar. och, Bg, upp biffa | risbädden på fatet, biff. med en ”klic lövtunha” "räå färska eller; kör lor. och eh topp Jite. tj ckare, skiv beräkna';.per person. eller. samman vå "tunna ,ski placera skivorna Pp I väg. nära Chicago, Han Heidade av .en patrullerande mce-p dan denne haft all möda att. hinna "fatt den-unge: rann Denne 565 kenaét i menade att hö . skynda sig. da; väl med, alt och nymald” Var Chicago; Häromdagen: kört e en | motorcyklist i vansinnesfart, på en. 'medan matte står ie en pr telefonkioek I Men ett'i är bra: Kios=. 2 ken är; r. luftig och tillåter både ma!ttes ben och hela mig. att luftas "under praätstunden..., v . - FADER Li , > Jan Fridegård - FLYTTFÅGLARNA ' flyttade från. '' ” Några år skred som skyar över : "bygden, From svor hett och evigt att » Varje år var det sista på herrgården, ”j:men lät sig lika ofta övertalas att stanna. Karl den nionde flyttade ef- > ter.tre år och var mycket kavat över detta karlatag. Frommens 'var uppbjudna till Lövbacken på avskeds- kaffe och Emma tog med sig kaffe- kopparna odiskade :' till det nya'pa- -Tadiset, eftersom flyttlasset väntade. De flyttade tillbaka till en mindre » herrgård ti bondtrakterna, och Karl " > den nionde svor på, att aldrig mera -skulle han ta plats vid ef stor herr- » gård, Och det lät på hans röst och -. Syntes på hans åfekter att det skulle gå åt helvete för den herrgård han JR i : Flyttlasset vickade väg med deras i vägglusbon till möbler, Emma och Ungarva.. men Karl. den-nionde stod! ännu kvar och talade med From. Som en karl till, en karl efter någ- ra. kaskar? ”Jag har alltid varit en människo- vän”, hörde Johan honom säga med sörmländsk brytning och högtidlig av stundens allvar. "Det vet du?” "=. ”Nog är det så”, svarade From, u- te snopen över att stanna, när kam- raten flyttade. ”Och det ska nog gå bra för er på den 'nya plassen.” .- ”Jag vill ingen Jävel illa — "det kan du intyga? "Nog kan jag det...» I in du peka på nån enda jävel som Jag har lura?” - ”Inte har du lura nån... mej ve- terligt ...” "Och har Emma lånat av Anna. så har hon betalat igen?” . ” "Det har hon, . bekräftade From, men sänkte rösten ifall Anna' var i Det var som om kaskarna inte gått t botten på Frommen, En fågel flyt- tade och han ville med. Flaxade med vingarna, men satt fast den här gång- en. Som på en osynlig limstång. i Båda familjerna : hade alla sina barn 1' livet, fastän en difteriepidemi hälsat. på 1 käkar och torp under hösten. En mörk, fuktdrypande höst. Bäst det var kvävdes en pionröd unge bland trasorna 4 säng eller soffa Pro- vinsialläkaren gjorde så gott han kunde — 1 varje fall när det gällde att skälla" ut de arma för trasorna, för de igenspikade fönstren, för ter- pentin och Amerikanskt järnextrakt som medicin mot difteri. Men vem hade lärt 'dem bättre? Vem: hade hållit", dem i okunnighetens mörker genom århundraden? "Johan med tyå syskon lastades på en överstegsvagn, tillsammans med ett dussin andra barn, och med. en torpare som kusk åkte de in till det epldemiska sjukhuset i Froms och Annas stad. Inté alla kom levande hem igen, : , Nu åkte Karl den nionde tillbaka in bondbygderna, Han pratade med den ännu snopna From och sade att -|du måtte väl få en bra andra man I stället för mej. En indiot blir det nog”, svarade Frbm anande, ”Han ska komma från Stockholmshållet.” Nu var flyttlasset långt borta, men närheten, Det var visst inte > så helt Lmed det där, det var som om de båda kamraterna 'inte' ville skiljas; Anna hade flera gånger sagt 'att det ska bli skönt att bli av med Emma, men nu såg. hon inte särskilt glad ut. Emma var, trots sitt "gnäll 'och sitt lånande. den enda hon haft 'att tala med... De båda grannfruarna hade hon inte fått kon- takt med och skulle aldrig få. Hon var för stram, fast deras karlar var trädgårdsmästare och kusk — hennes egen bara -lagårdsförman. Nu började Karl + den nionde springande: förfölja & sitt flyttlass, men vände sig 'om' och ropade: — ”kom snart och hälsa på Emma och mej. Men skriv, så jag har till en kask hemma.” Och med kippande stövel- skaft försvann han på stigen, äl och hal av fallna löv. =. fucte ”Nu får han bara en fjärdingsväg till stan”, sade From. som 1: tankar... ”Kunde just tro att du tänkte på det”, svarade Anna som. ställt sig bredvid honom. ”Det var väl, därför han fiyttade.” : NN. ”Hur dom ska få det? Nästa” år reser vi också.” Anna kunde ha, svarat; att "det där har jag hört 1 tre är nu. Men hon teg — innerst ville hon, också bort från herrgården. Det fanns något som inte var riktigt här, men inte kunde man peka på vad det var. Men det var sån skillnad på folk — den ena finare än den andra. Min dräng hade också en dräng, eller som | Må ä' var; Nog par det längte' mellan” bränn-7 vinarésorna, men From blev konstig och grubblande. Kanske "behövdeé han en liter ibland, som medicin, er : Så skravladé Karl den niondes till baka mot boridbygden och From kän! de sig nästan 'som förrädare. < Väd hade det tagit åt hohom som stänna- &Det kunde inte bero på nän slags sjukdom han kände. sig (fri k och stark. s Karl åen, niondes. lästa i ta stan- nade , kvar ir trakten, hon. tjänade barnpiga hos' målarmästarns, i Herr- gårdens utkant. Samtidigt flög "också Froms 'näst”, äldsta.” "dotter ur: boet och hamnade” som” passopp Ten sjö- kaptensfamilj: Men From kände sig lugn. för henhe — hon kom till hans och. 'Annas 'stad [— inte til"Stock- holid,' där 'det bara fanns 'indioter, |” som Korvanders sa en Bång. . . och vände kvickt om sin" barn piga. 'Nia- åriga Johan From-kom, med; lekkam- raten, målarsorien in 1: köket; och där satt dottern till Karl den nion- de, trampade ' vaggan. med ena fo- ten och sjöng med 'ögonen 1'en röd sångbok. Falskt så att det skar ge- nom .suset från Primusköket: ” Uv I fordom tid satt. en man så nöjd, en man så nöjd, en man, så nöjd de mer än tre år på samma piats?[]a :|dom tid” hade hån?! hört så länge han ”Godda dig, Johar åj du ä » FÖL le eka i låga hyddar,) skogen.”, ”nVatför sjunger du ded; dä skit, biten?” frågade "Johan och mål arso- nen "skrattade, bd. TR ”Tyst .du, ung ” begriper. ing- entin, lodskö föom5ut:! och £Joha måste stänga käften .om frågan, att varför! . dd inte, röd, då, , : Lit t senare tid ide hån i boken och tiågon, hade skrivit 1rden vad ' den nyfrälsta” barnpigan' borde göra: ”Lä- Beg” varje dag”, ; stod det dä sti ch efter, gudstjänsten” dä Läses efter en — från + "Sluta ”ältid”de ” näliga övningarna med Fader färga ss |::"Skit”, tänkte Johan på Nemvägen: ”Det .där låter? vält ångenting.” "I for- mindes, "men. åldrig brytt sig om den. Allra. minst. sedan ,han ,en disig, ljum söndag - hört .sång utifrån sjön. Den kom ihärlig” kl: man,; men de vilka! som sjöng. Det va var två röster, en .mans,. och, Sad a kvinnas och han visorna... n "trodde honom lingen, när han' berättade" om sången som kom wur soldimman, Inte kunde Åt -Ihan heller -ge dem en aning om hur vackert det lät, Ibland var kvinno- stämman lägre, ibland" kom mansrös- ten som ur kyrkorgelns största och längsta pipa ...: . ' "Vem 1 helskotta skulle "sjunga! ute 1 dimmen den här -tiden på. dan”, skrattade fadern, och syskonen gtir- rade ; på honom ”från alla håll och, ' deras ögon sade att det- där Ijuger'. du Och från järnspisen sade 'mo- derns röst att man ska inte. hitta på "och sätta ihop även. om det är vackra, saker som sång och musik. Det kanske inte kan skada ni n män- niska, men lögn är lögn, ER " Och aldrig fick :Johan veta vilka det var som sjöng ute I dimman. Och den tiden kom; då han Inte ville veta" det... Det gick inte Broms halvvuxna dot- ter bättre än Karl den niondes. Rätt snart kom ett brev från henne där £lhon berättade att' hon "lämnat sig - helt ät Jesus.” även hon skrev. om: blodkällan. ” som :sjöng, "Het Mäster vär Jach. kanske hans hustrus From brukade säga' => hund på häng” : av Ara döttrar, 8 som han läst om 1 äcken någon den! stod som; föl Flamad, a Modern läste brevet högt, med en ” dte. visste; namn Spå; ” ja blandning av; förvåning och gillande Inte rodde; hän det” var män skor” 1 rösten. oa har fått nog av denna värl skölan "och som get stod om H folke "0.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.