:r LAHOLMS TIDNING ' > Tisdagen. den. 30 april. 1968- iksdagens arbetsmarknads-. . och lokaliseringspolitiska 'debatt demonstrerades -åter igen från so- tialdemokratiskt håll, ' liga förnöjsamhet med den förda politiken, vilken inte minst för de tusentals av + arbetslöshet . drab-'. bade Vid det här laget måste' te” sig närmast beklämmande, Inga: och 'spe=: ciellt från regeringens, den van-. på hur regeringen tvingas till åt - gärder, som; man år-efter år; mot= satt. sig, utgör ; Iokaliseringspoli- "tiken,. som är en viktig 'del i hela | sysselsättningspolitiken,., RN ; riks- - dagsdehb it ten berättade i nister : Rune Johansson att: den aktiva lokaliseringspolitiken. : gett: goda" résultat. Tjugofemtusen nya : i lat: här kunnat "fel har begåtts, inga försummel: gjorts när det: gällt åtgärder för. : vatt vid en konjunkturnedgång ” möta problem" som sätter de en- skilda "medborgarna "Tv demokraten Nils Kellgren, som kläm.. Längst i skrytsamhet gick social- betecknade debattdagen i riksda- . gen som 'en stor ”segerdag” för "regeringen, Vad bestod då denna” seger i? Jo, med högerns 'hjälp fick, regeringen på nästan alla X punkter igenom sina förslag me- dan center-. och folkpartiförsla- ' : ger .om förstärkningar, av de posi- ; tiva arbetsmarknads- och framför allt lokali Mlitiska sat garna blev nedvoterade. Många <av' de arbetsmarknads- : politiska åtgärder som regeringen : >» nu' berömmer sig; av, och som "framtvingats av det svåra syssel- s sättningsläget, kar ” som ”terpartisten Dahlgren "påpekade i. debatten, liknas vid fallet med. den 'som "vid brödbaket glömde ” jästen och slängde in den efteråt i tron att därmed nå samma ef I regeringens : propaganda mot: speciellt" mittenpartierna . ingår påståendet att dessa. visar. följ. samhet och. så småningom sluter : "upp på regeringens” linje = ett - mittenpärtierna.” > arbetsmårknadspolitik som man nu : . satsar påsd" själva: verket är det. ” så, att på en rad punkter har re- geringen fått' ge efter för -mitten- partiernas mångåriga påtrycknin-: . gar. Det.är en .sak som regerin- . gen av ,natfrliga. skäl har lika svårt att erkänna som, begångna misstag, mi Y t gå så långt söm att "för" väljarna ” teckna en. "fört -. Yyrängd bild av fäkta, "är inte bara "svaghet utån ohederlig politik.”, : cen-: llskapae och :: indirekt har poli- tiken "påverkat: situationen = för; bortåt :" fyrtiotusen . människor, :- Dessbäftre fann: hr' Johansson 'det - vara tillrådligt att i sammanhanget inte” "tillskriva" regeringen | förs" tjänsten". härav: — lokaliserings- politiska satsningen är ett resul- ' gat "av , ihärdiga . ansträngningar från”. centerpartiet. . Halvvägs har ; regeringen efter. många års. mot-. stånd tillmötesgått centerkraven." Utvecklingen torde ; visa att man : får' fortsätta oå den vägen även om "samtliga framstötar från cen- tern " under: denna riksdagsbe- i handling liksom” ;regeln ä är avvi= sades. : Samma öde "rönte "också kravet” en 'parlamentarisk utredning a glesbygdsproblemeii: Inrikes-' "ministern , hänvisade till den ex-. perutredning, . som , tillsatts, men, . överraskande nog sade ban sig in, i te därmed. stänga .dörren för en parlamentarisk. . utredning. Man! kan därav dra slutsatsen att den önskvärda utredningen så. små- ningom blir tillsatt och en av de stora samhällsfrågorna,' som gles- bygdsproblemen utan tvekan ut-- gör,' blir föremål för noggranna , överväganden... Självfallet lär det också då heta att det är regerin- " gen som tagit detta ” Pinitiativ” till fromma för de många människor "som berörs av försummelserna, ' ' Det självberöm regeringen hän- Ber sig åt i debatten om: arbets-.. : marknadsläget är om något ett bevis - för - att - man är medveten .om "svagheten -i den: förda. politi- . ken och. oerhört ängslig för den -: allt "starkare oppositionen. För väljarna måste denna "världsbäst. ta” regering i dag te sig om 'möj-” "ligt änav' svägare. än inför katå- Strofvalet 1966." Avogt mot. idrotten: "Riksdagen" Favslog "å ”centerhåll' av" ir: Sund H "fl väckta" förslaget: -onr "antord nände ”av.ett' riksidrottslotteri Den något "egendomliga 'söcfäl- demdökratiska"- förklaringen” var att -lotterimarknaden redan skul- Je: vara: övermättad. Vad. motio- närerna begärt var:"etf” lotteri av: samma” typ som teaterlot: riet" med 'dyrare lotter, och” hö ré swinster. Teaterlötterna:tslut- säldes på ' myckét ”kortirtidvil- ket visar vatt, efterfrågan sä ot: Självfallet "är det: inte så ätt marknaden " redan' "skulle ” vara" mättad, ”det.' kan ralla könstatera som. intresserat sig' för. "lotterti- verksamhet: Det :vore ju: också i: så fall underligt; vilket 'hr Sundkvist. påpekade "i -riksdags- debatten, att”utländska-lotteri- er kunnat komma in i landet. tt; idrottslotteri,.. skulle ge idrotten fem eller sex. miljoner krönor per år —-en både -väl- förtjänt och välbehövlig sumnia för> en rörelse . som :betyder -'så mycket, särskilt för. de,. unga. Med den kroniska. brist. .på pengar”' som” idrotten " lider av tvingas ”ledate offra” "orimligt mycken,, tid: och: kraft åt att skaffa pengar till sin förening 'g tet ör ätt ägna all sin tid e ggöntga. ledaruppgifter: Riksdagens avslag visade” den- na gång liksom många gånger tidigare” aft allt vackert tal om idrottens ., fostrande :betydelse inte håller, när det gäller. att gå"från ord till”handling, >” N FÖRENINGSDEMOKRATIN Man. talär om att, avståndet mellan « medlem och : förening ökar: möm jordbrukets .. ekono: 7: miskå föreningsrörelse och att medlemmarna har svårt att' göra sitt inflytande gällande, skriver Joråbrukarnas Före ningsbilad: ;efter. en av Lant- bruksförbundet anordnad -:kon- SB disku- När dessutom en. debatt. om | den fackliga och ekonomiskaa fö- reningsrörelsens : framtida ställ" ning väckts. har I synnerhet från ALP-håll knutits. an till den viktiga frågan om medilemmens direktinflytande 1£' den: ;ekono- miska föreningsrörelsen.: Man kunder lätt avfärda de kritiska rösterna beträffande den ekono: miska föreningsrörelsens > före- ningsdemokrati under .hänvis- ning'till att: den och exempelvis RLF:s bygger på .samma priger per, samhället. . ma til f etertan "All kritik böj 'emelleftid stäm- I ”GO0'talet,' fusioneringens ' år- tioride, tvingar starka " krafter : til omprövning "och "omdisponé- I ring-av resurserna: för: att 'upp- -gifterna - effektivt- och kraftfullt , skall: kunna ar :genomförasix3 UDt- ”.obevekliga”" gång vecklingens ,. i bryter gamla och invanda :möns- ter, "vilket kan uppfattas som smärtsamt, som-en belastning” 0. ett. offer. -z Det ärsviktigt: att: medlemmar- : nå "förstår: .och - accepterar / den utveckling .:som :" kommer - och som, är oundviklig. , Argumenten som -behövs : härför” måste ' ges. - Den oro som bl a. yttrar. sig i talet” om, minskat 'medlemsinfly- . tände” eller bristande" medlems- demokrati kan. bero på att de- batten "om "formerna - för med- lemskontakt' och" medlemsinfly- "tande inte fått” samma utrymme som diskussionen om struktur- sidan och "de stora förenirigarnas fördelar." Initieras och : stimule- ras: en sådan ' debatt; 'så kän i 'samverkan . skapar . former som säkrar; den' livsrierv: som en ak- i ningsdemokrati utgör. met. torde vara gemen- samt för flera organisationer” Ä det "moderna och kompili räde DEN OLÖSTA "SOMMAR- "EKVATIONEN FT st : Lärärtidningen/: Svensk Skoltidning dis- kuterar i sitt senåste nummer de' faktorer. som ingår i proble- met den olösta sommarekvatio- nen: , : ” Rektor "ska ha semester under ferietid och då vikarierar studie- rektor för honom . och : fullgör hans arbetsuppgifter, studierek- tor själv .har både rättighet och skyldighet att ta ut semester un- .der' ferietid.” Men under- ferieti- - Hår berör den ' ska -också det. tidsödande schemaläggningsarbetet =: slutfö- - Få8, Studierektorssituationen är i "sanning .besvärlig.: När. riksdagen . behandlat, frä gor om :- skolledning . har ocks. den.s k biträ eshjälpen vid rek- torsexpeditioner och skolkans- "påpekar tidningen. D tt: har 6 r strukits nödvändigt. det är att, kommunerna ..förser skolle- darna med: administrativ. perso- nal. od äcklig omfattning, Förkeri Skoltianlag. Det: :saknas emellertid . kontrollinstrument: och : Jäng- skolnämndernas engagemang 1 och' för en lösning av. frågan in- skränker sig —— sävitt oss är be- kant —-till en enkät :som Sö verkställde "föregående. -år ' och som. "avsåg. rationallseringsläge och biträdesresurser..vid rektors- expeditionerna inom: det obliga- toriska, skolväsendet, . Enkäten | kande och; handlande | sorts Äl : TT [d - Ungdomer: rör på. sig > ie dag. Inte bara i kroppsligt vital, me- ning "är ”vär” tids " ungdomar”. i gång med att skaka: fram” nya rörelsemönster på dansgolvet. Det är också — och. i, allra : högsta: grad, —' fråga om en ny andlig rörlighet, framför allt politisk. Som mycket: annat nytt i. vår tid har: uppslagen -till' nya. ung- domsaktiviteter. kommit från Ame- rika. "Ett ' uppslagscentrum har :Berkeley-universitetet ' USA: Där. har studenterna skåpat ”heta. somrar” där har:man: gjort revolt för: en. friare. universitets- I utbildning; där har man demon- strerat” ”i-.: rasstriden. Där ' har' studiet av. den österländska . filo- sofien, ; .zenbuddismen,- slagit ut i fult blom, där har Timothy' Lea- ryj fått anhängare , för sin: sekt illret. som "ingrediens ansk buddistisk” exal- tationsmystik!” Det "var vid Berke; | ley-universitetet ' .som : det» blev T”inne” att ”take teh pot”, d.v. .] hjälpa: -upp den: andliga aktivi- Iteten.;.med narkotika, iJust denma moderna mixing mellan normalt: intellektuellt . beteende : och '”över-: normalt” narkotikastimulerat. tän- har haft och ' har” ett ”ursprungscentrum i amerikanskt : -universitetsliv." Ett kvacksalveri ' har-' varit i svang:i dessa intellektuella. kret- sar, och man har all anledning att syna . den sortens "andliga 'ak- tivitet närmare i sömmarna, :Man kan med skäl fråga sig vad ett ungdomligt politiskt. och kultu- Berkeleyska ungdomsattityden skiftat. färg väl ofta och på ett sätt ..som . påminner om affärs- idkares ' skyltfönsterarrangeman- ger. Det har också -visat. sig att denna -ungdomliga ”tycka-tänka- vara” aktivitet i inte ringa 'ut- sträckning legat i händerna "på kommersiella intressen,- ' som snabbt hållit .sig- framme med ackvisiteter +. som - symboliserar detta som är ”inne nu”, sr Så . har det; exempelvis brutit ut en . formlig. - plakatparoxysm' bland moderna”ungdomar i Ame-, rika. och därmed också hemma styrelsens, petita för. nästa. bud-. getår, ger inte någon bild av. till-. gången... på. administrativ. perso- nal: under . skilda tider av året: t ex under. sommarferierna;:' Ambitionen har tydligen inte va- rit att också "belysa 'den:proble- matik 'som här behandlas, Följ- aktligen har: heller "inte några « initiativ . förmärkts> eller: några konkreta'-. åtgärder": föreslagits, från de ansvariga 'skolmyndighe-' terna som ger .:vid handen att de — som ' departementschefen -'ut- - tryckte det — ”verka(r) för lös: ningen av denna” id "upprepade" tillfällen har; lärarförbundet med. skärpa påta-j- lat det fullständigt orimliga i rå- för ' dande förhållanden skolte-| darnas, "särskilt st > nas'del; och kr: : ning. Någon sådan, har inte pre-" senterats.' Möjligheter till en dätt- . nad i den ytterst pressade situ: tionen +. föreligger ../emellertic framhåller tidningen: >? i "Detta kan -: och" ska! nämligen ske ”genom att varje ' enskild "kommun fullgör 'de 'ålägganden "riksdagsbeslulet 1966. om: refor- Mmering av grundskolans ledning bl: a: innefattande: Kvalificerad administrativ: personal. ska så- lunda ställas till skolledningens disposition för förekommande arbeten — schemaläggningsarbe- tet inbegripet — i tillräcklig om- fattning och' under alla de tider på äret då denna personals in satser erfordras, . URNGANGSGLASEN Främsta orsaken till den här "Våldsamt ökande . nerskräpning- en är naturligtvis engångsglasen, skriver Västerbottens- "Kuriren (fp): ” + Läskedrycker och öl säljs nu- mera till största delen I engångs- glas och dessa hamnar naturligt- vis var som helst. Ingen har nå- got motiv för att ta vara på gla- :sen utan de får ligga kvar 1 ett snabbt tätnande lager. - Följden "måste bli att om bara några år är' praktiskt taget varje grönom- fråde i Umeå översållat med tom- glas och glasskärvor. Engångsglasen har , blivit ett av, våra främsta naturvårdsprob- i Jem och erfarenheten är densam- - ma i ett flertal länder 'i Europa. Men på andra håll tycks man ha häft ett mer. resolut grepp på " problemet. I Belgien och Holland . har engångsglasen förbjudits och med .all säkerhet kommer också "förbud, i Danmark och Norge. I EEC-länderna har man gått yt- terligare ett steg och Infört nä: got, som kallas ”Europa-flaskan”, en för flera länder enhetlig flask- -typ, som är avsedd att cirkulera mellan " tillverkare och konsu: . menter.' > I Sverige har' vi nittills nöjt oss : med att klaga över proble- - met men längre har vi inte kom- » mit, Under ..miljödebatten 1 riks- dagen nyligen kom heller ingen "av' talarna så längt ner på: jor- den, :som till detta för hela na- ”turvärden grundläggande prob- Jem. ! Men 'den lagstiftning mot utgick "inte till skolcheferna,: Ut- redningen som redovisats I över.- , a fa , , ”miljöförstörelse som måste kom- | ma kan inte förbise engångsgla- I sens roll i sammanhanget, : NY UNGDOMSGIV Av WALTER "DICKSON se EN s. kände. le a (Forts. & sid. 7) rellt. beteende. i - grunden , kan vara värt när -det---hämtar sin grundstimulans i giftpiller. Man ' har också kunnat iaktta. hur den 7 "aldrig ' kom fram .— hundratals, ” påstods «det,.. . 4 NEN hos oss i Europa. Man klistrar i sina'rum' opp bilder ' och devi- ser av Mao :tse-tung, -av Hitler, av Einstein . och Che Guevara, Chaplin och "de "Gaulle. Bakom denna nya giv för. plakatkonsten står en smart businessorganisa- tion, som snabbt som tanken tog till. sig plakatidéerna: från den kinesiska kulturrevolutionen och myntade: ut 'dem på. ”Ungdoms- j- börsen”, Detta försätliga, mer- i kantila slag i detta som ser ut 'som en ungdomlig nyoriente-' ring; ett ungdomligt: sökande" ef- ter sanning,' rättvisa. och livsstil, kan "inte lämnas ur 'sikte om? mån ska :' kunna 'se sin: till de! mekanismer "som här är: i verk; | samhet. : Det var sen" tonårsflickorna "inredde sina. ungflickrum' "med "små husaltaren' åt filmidolen ' James : Dean, Då var det: en = religiöst-rormantisk]- drömkult . som behärskade ” det kvinnliga -'ungdomssinnet, Man kulten" från tidigare : årtionden. Man planterade sin drömblomma |: i den.'ungflickslängtan efter ”Ho- nom”, som "man tydligt. och klart” Kan" .spåra "tillbaka "ända in i medeltiden med dess erotiska ro- mantik i folksårigsform;” Nu. tycks detta ungdomsmöns- ter ha sprängts, Och: socialpsyko-|- logerna kan "tala om: ett nytt jag ' hos' dessa moderna. ungdo- mar som inmutar politiken, och kulturlivet i sin intressesfär på ett helt annat och mera' ”med- vetet". vis. än. som skett. hos |I- VALHÖRNAN| Idén med . partiledarna : som ”telefonväktare” var -kanske' inte så .dum, Ringandet blev livligare än man väntat sig, enligt tekni- ker på radion to. m. livligare än när det. ordinarie väktargän- get på torsdagkvällar ställer upp. Och det säger inte lite det. | Visst: kan ' man” hålla .med" Er- lander om. att. programmet. egen, ligen - börde- ha startat kl. ;8-på morgonen : och ' fortsatt till mid- natt, Det var alltför många som Bland arbetslöshets: äringslivs,. socialiserings: .. och.-'ändra -högak-. tuella politiska ' frågor 'var "det statsministerfrågån "efter, höstens val "som ”utkristalliserades. som” den . mest . centrala, Och .intres-] : isantaste. "De aktuella” namnen: Erlander och” ; Hedlund.” Bland .de ' 13 som "kom frem till Erlander” "tackade" de : flesta så hjärtligt: för: deg i socialdemolrar tiska tiden; + och, ssnuddade, sedan |. .vid någon "fråga som de" tyckte Nar viktig: = På ett kusligt sätt. bi inte' så. länge]. igenom” Ramon .Novarro- |: " ben år 1945 och vi låg på Visby > sig av cykeln; ; didrar på olika. sätt Cykelåkande tätortsbilister blir - hela vårt samhälles ue min bestämda uppfattning 8 borde" många fler människor - cykla, De friska för att behålla och "stärka sin arbetsförmåga och sitt "välbefinnande: De svagare för att ” uppnå: ett bättre allmäntillstånd. Vi . sitter i allmänhet alldeles för myc- ket stilla i bilen och inför TV- apparaten och : behöver cyklingen för det dagliga motionsbehövet. . + Så säger TV:s och svenska: fols' '& kets'" husläkare; doktor Bo :Ebbe Löfberg, Han tillhör själv skaran av kända. profiler, 'som vi kan se- skymta förbi i trafikvimlet, Vi har: ' haft en pratstund med dr Löfberg om håns cykelintresse och hans : syn på dagens trafiksituation. . Cyklingen har mycket gamla ” anor i vår familj. Min far köpte 'sin första cykel någon gång på 1890- talet. "Det var en. cykel av. den + gamla: robusta typen med mycket / 7Zgrova ramrör och med träfälgar. I . » Över-50 år var den i nästan dagligt . bruk av min far, och den cykeln borde idag vara en sevärdhet, inte " . bara på grund av sin konstruktion utan också på grund av sin utom- ' ordentliga hållbarhet... Min egen . första cykel fick Jagi i mycket unga | år, i - - CYKEL PÅ DÄCK et SA F n har jag en cykel till var- ; dags i Malmö och en på sommar- stället .i Torekov. Låt mig förres- ten få berätta en lustig episod i ' samband med en av mina cyklar. Jag var skeppsläkare på Älvsnab- 4 - redd och manskapet var i stan och . roade sig på en basar, så även jag. Jag köpte en lott i en tombola för "en kroha och vann en "cykel, som omedelbart överlämnades, 'och möt- tes med jubel,: inte" bara. av mig själv utan också av en stor del av besättningen, som var närvarande, "Jag blev, sedan vi åter: gått om- ” bord,' tvingad ' att ta en "tur. med " den - nya "cykeln" på fartygsdäc- ket, berättar dr. Löfberg. försedd med' dolda; . mindre” goda" egenskaper, som framträder så snart hon ' placerar. sig ' bakom 'en bil ratt. Otåligheten, bristen på hän- syn 'och stressen blir väl aldrig så framträdande. som; hos. bilföraren; bortblåsta: då ' bilföraren övergår till att: bli” cyklist.- Enligt min be MYCKET ATT ÖNSKA '— Hur:ser ni på cyklisternas tra-s "fiksituation i Sverige idag? + +": Här finhs "det mycket övrigt att” önska, "Låt 'mig få börja "med . "att betrakta cyklingen - ur "samhäl- lets synpunkt. Varje bilist i en stad eller större tätort som lämnar. bi- "Jen: hemma och i stället använder nerares Foll.i.s anime? oe 2 Vi. kan inte. komma ifrån; att: det RI a a för en cyklist belopp. satsas "på "Hera cykelbanor och. cykelvägar. .D elt. felak-; | tigt. som : man: gjör Malmö. att mani stället tagit bort et -icke obe-- tydligt" antal fykelbanor och tvingat evklisterna ” att:blandå' sig med bil- ,att- underlätta: uppgifterna för våra myndigheter. Cykeln kräver mind- . re plats i körbanan och mindre par- « keringsutrymme, vilket allt kommer TV:s husläkare Bo Ebbe Löfberg «I gift,” som”idag knappast kan "Fte leksak "är" cykeln, : och ; att 'en välgörate 2: CYKELPLATS FÖR BARN : — Hur ser dr Löfberg på frågan 'om barn och cykling? ' = Också här ansér jag, att'stads-' planererna hat en stor. 0. viktig upp= Mor cn vara” löst. på "ett: Hllfredsställande sätt: Vi vet alla, ätt barnens r igas- sådan står kelista. , . Vi; vet” också; att genom hågon' sörts cykelförbud löser 'vi.inte pro= , blemet med” ;bärneykling och: :biltra= fik. Det måste” i stället vara: så, att | det. inom varje bostadsområde" ord- nas med” ordentliga lekplatser, där ' barnen: på. en. skyddad . "plats kan - och. får. användarsina. cyklar: Vägen Ad mellan > bostad Jocht lekplats? måste också i princip. al befriad; från : n. allvarlig" fråga, . som mi finnas i' bilden rst på alla barns öns= | gestunden - redan i. starten att forma: sig till något av en tack- j och avskedsstund,. .. ns Men så "kom på -Stuttampen- en vacker: -kvinnoröst-.som' naturligt- 1 vis. också: tyckte det. var sä ro- Higt att ”träffa”. Erlander, men j som till” yttermera” visso>ville den absolut nödvändiga biltrafiken till godo. Varje: bil "mindre i stad ' bidrar ju också till mindre Iuftföro- reningar och" förbättrar därvid si- . tuationen för, alla kategorier, med- borgare. j Vidare tycks det. varä så, att varje männika förefaller ved veta 'om' hanskulle ' sitta kvar” bo > vid planering; "varje, nytt >bo- åde > och ' vid sanering -av äldre ”Böstadsbestånd. Det är bättra, med” em: ur barnens synpunkt” till-" trafiken. måste vara samhälls- iktiat ätt sepärera cyl: rån «biltrafiken: såväl - i om. exi anslutning till "'baé platser, - anser bart. och: trafiken. hå renen får icykla,. än” vackra 3 Yet; äv inseh tår beuäd I öker valet, -Jodå,. visst.; om . va-I; let går bra" så, sa Erlander, Och om valet skulle 'gå” ähni/ Välfritieten I i blir ' mycket i "bättre "så "skulle partikongressen” större "om" man "blir slagen, tyck-!få svårt få "bestämma hans-. öde. > te . Erlander; lite" överraskande. Riktigt. så sa naturligtvis - inte Och inte fick man . heller någon statsministern. Han ' menade att ,direkt känsla av att.'han' skulle om. socialdemokraterna ”mot all "vara attraherad av: denna: ökade" förmodan” skulle”: förlörä;: valet ; valfrihet. -. Men. den vackra Kvinno sin, egen. ställning i partiet. till :som Erlander. utan minsta. tve- andra. ikan .kan räkna med, gjorde ho- TILL; FLORA FREE Ö, Flora, du min gamla”: ngdomsvän; > mitt hjärtas hyllning dig-jag ville ägna! Hur står du' ej för, mina tankar än, "hur kan du ej alltfort: mitt 'sinne fägna med doften ljuv, med all din fägrings prakt, ” . . med, tjusningskraften av idin trolska makt! Du blomma leende på ängen står, äv. blomma; som på enslig tuva sitter, ' du blomma blyg i skogens dunkla snår: av I harmoni med fågelns muntra kvitter " din Skapare dv sjunger lov och pris i skötet, av ett svunnet paradis. Sea : Jag sökte do i Hlydda ungdomsdar, Så ännu i mannaåldern jag dig söker. "Du blomma än min första kärlek har, ' för dig intresset. mitt sig :endast öker.: Helst när jag dig för mig namnlös fann, mitt hjärta du beredde glädje sann. Än lockades jag upp på bergets krön; : 20100 Ön, tvangs jag ned i dalen djupa, : ol och ofta för min blick du stod där skön invid en mossbelupen ättestupa. = a — Och efter lång "en exkursion ibland = ' | jag fann min sökta vän vid havets strand. 'Om vinterkvällarna vid lampans sken ai elE jag mitt herbarium, 'det evigt kära, = > = . betraktar mången gång till timma sen. re : Det tillfredsställelse "förmår beskära "= | . av ädel art åt såväl lek som klerk : + .: ; : om" känna .Skaparns. undersköna verk. N . Ej mer Upplyftande väl: något fanns" , fn "det att ”liljorna på marken skåda". ! - Att barnet älskar binda blomsterkrans, Zz "kan icke detta sägas skönt förråda : | - undrade hurivida "Hedlund. skul-" sommar- till ett irsläga för blås- tr odde sige - « sömnen. den” nat- (ETT: ORD” - Tr vStå a -man nom ten. -Och vär "frå at ägades. De "flesta "en ny regering, $strar för. att ge en konsert; ' vem” han, I”anvat' fall ville ha” Lägerdeltagarna som spelade med ; dit, "vilken :post han själv då" ij orkestern. var alla klädda i lä- skulle - föredra: etc: etc. 'Och' Hed:; 'gerdräkter, smen. de: tvekade: att lund svarade” med . att” hänvi så” be pianisten bära Mikadan: kläd" till: sin numera Klassiska ? Tbjö n. sel - : och” dess skinn, som det - inte dags. ått sälja äffhu " nen "inom detta a ber dem, AL Men först de hån problem 'genol säga! skotthåll. Men :först : mäste den :& . skjutäs:" Sen ' skall "alla: få” reda' "Jag. bär alltid smoking; når jag spelar. "Meh "det är bara en slags | uniform. Jag "bryr mig inte om ö klädsel bara jag MI. på hur posterna ska "fördelas, förklarade Hedlund; c — Men ska inte väljarna ändå, våd jag har fö före: valet få veta hur :det' blir, | Kan spela" bra”, . hr' Hedlund, sporde en röst, : ödmjukhet. är inte vaghet; men — Det viktigaste är att vi ta-” kanske den rmiest- sällsynta dyg- lar 'om den politik vi ska föra: den, Jesus, i vilken Guds'kärlek Jag "har sagt att jag ”ska "vara" och visdom bodde, visade. oss med i. en regering .om det blir ödmjukhetens väsen. Hans liv regimskifte.. « | var, genomärligt : och, han manar, —' Det. är bra, sa. rösten. oss att. vara sanna mot oss själ: + st va. Han ställde inga anspråk och - Biter telefonväktar veckan . '"r han vill befria oss från allt 'hyck- det många som också tyckt det, leri, så att vi vågar se på tingen beskedet vär bra. Men ännu "som de verkligen är, Det är. han bättre: vill. man ha. " .| som: , ger. Oss en mild styrka, en Lugn, det kommer, när björ- anspråkslös , djärvhet, " ett tåligt nen... > | mod. i er Ta, je I Somliga SE äter inget rejält. | ”morgonmål. | S - Men Ni äterju > cb filmjölk eller hur? | | DN .. den sammanhangets heliga mystär, 1:20 som mellan blommorna och himlen är? . 5 | v nu J, B. Sellén. " v goo Soho tv Död 1939. I | | | NS Va
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.