KAMOTES TIDNING NISSR SANDBERG: ( En av de sista dagarna i april far jag ut till mitt fiskartorp för att ta ett nappatag med någon av de stora hongäddorna, som så här dags brukar komma in från havet för att fram. .1 maj fira bröllop i ytterskärgårdens vikar, Det är ju inte precis någon vac- ker tanke. Men något ordentligt gäddfiskeminne bör man ju ha att leva på. För nästa gång jag får tillfälle att ägna mig åt spinn- fiske :efter skärgårdskrokodiler blir: kanske först någon gång i I höst: i ; Visserligen : lär en” legendarisk 4 engelsk lord sagt, att man inte får låta arbetet inkräkta på fisket —' a omen så rik är jag inte, Och för- i resten bör" väl också gäddorna få leka 1 fred. I dagbräckningen hop- 3 par jag.i bilen "och efter. ett par 4 timmar är jag ute vid torpet. -. Det är sagolikt vackert här ute nu. skraken lägger ägg i holkarna och på ' kobbarnas.-. södersluttningar Sjöfågeln sjunger i vikarna,” ”"Skärgårdskrokodiler! , står blå- och ”vitsippor i täta mat- tor och i så stora exemplar som man sällan ser inåt landet. Björ- karna skiftar i violett och har in- te långt kvar till lövsprickningen. nat liv. : Jag går ner på bryggan och nju- ter. i solskenet. . Mina tre färdig- tacklade 2zoomspön lägger jag i båten. Ett är lämpat för tyngre drag mellan 10—30 gram och de två andra för beten mellan 2—15 gram, "Skal mar få perfekta kast, så gäller, även för de bästa spön, att de skall vara byggda i förhål- lande till betets vikt. - : En annan fördel är, att om t ex en gädda missar, eller bara följer efter. ett större drag eller wobb- ler, så byter jag blixtsnabbt: till ett spö med ett mindre och helt olika bete. En liten abu-; droppe- eller svängstaspinnare brukar då ofta inspirerar 'den tvehågsna fis- ken till hugg. Dr Jag tre spinnspön i båten i M> här. en n tråkig känsla av att i vår tid intresserar sig litte- ratur och. vetenskap mer för defek- ter och tråkigheter än för det po- sitiva och | jande i det mänsk- liga "samhället. Var' dag har sin plåga men hälsan tiger still. Den gör inte”. n av sig. Vår tid sä- ger muntert: ”Slit. och släng, slit och släng Män förbiser > att det kunde; löna sig att vårda. 'och. ber vara något av.det som funnits före OSS. Når var barn. rationalisera- de man bört av gamla tiders in- redning sådant, som nu :'kostar sto- ra belopp att köpa tillbaka på vår- auktionerna eller: sökes efter för- gäves. Nu är det närmast de gamla livsprinciperna som vräkes bort. De gamla livsformerna och heders- hegreppen 'vräkas' ut på sophögar- na men vi har ingen, andlig 'mö- belindustri som ger oss något bätt-' re i stället, Det. gamla' hemmet och hemlivet ; kasseras totalt men ingen uppfinnare 'tycks kunna ge oss något' bättre i stället Hem och "samliv' var inte: bra ' til) alla delar förr men det moderna som bjudes oss i stället tycks' vara ännu säm- re. De gamla nofmerna för sam- liv, för heder och mora] kan inte köpas hos någon 'antikvitetshand- lare sen vi kastat bort dem. Det tar årtusenden att skapa sådant. Man kan inte. bara ta för sig och sen kassera ideligen.: Mänsklighe- ten behöver något bestående som grund och livsform för" tillvaron, Nu är hemmet i smältverket, Det verkar obekvämt för de nya pro- feterna. Det kräver mycket men det kan också ge mycket av trygg- het och samhörighet. Vad ett hem betyder. för 'ett barn kanske jag kan ge ett exempel på. Ett -par som gift sig i slutet : av tjugoårsåldern hade ett enda barn, en pojke. Han var fem år när han överkördes: och dödades på vägen utanför sitt hem. Föräldrarna blev tröstlösa och doktorn rådde dem att sdoptera ett annat barn i sam- Att. vara hemma: = Av: Märta Leijon — ma ålder som deras edet, fem år. Det fanns en. pojke. på ett barn= hem i närmaste stad som. mist bå=' de' föräldrar och två syskon vid en bilolycka "när han var: helt liten., Han låg « en liten korg på golvet j bilens. baksäte "och' blev. ensam "räddad. Han hade varit på olika : barnhem och i olika familjer, Det var en rar pojke. De barnlösa för- äldrarna tog .med tacksamhet emot de, sin nye, far, dagen. lång i arbetet och satt' dessutom hos sin nya mors föräldrar i lill- stugan och pratade med dem. Han beskrev hur han haft det. Husmor på barnhemmet var' snäll men bi- trädena där var ilskna ibland och , slog hårt. När hans nya mormor i lillstugan frågade om .han fick nå=,, gon. smäll. här: svarade : pojken: ”Nej, hör är jag ju hemma, För resten så skulle det inte gjort nå- got om min pappa daskat till mig lite ibland, för här bor jag ju. Här - skall jag: inte': flytta "någonstans : mer.” vr MN ' Han 'var adopterad "och han in= tresserade' sig för allt på gården; Han gick och. 'stod och rörde sig alldeles så som hans nye far gjor- de, Han var. faktiskt lik sina nya han fått c en liten bror som han lek= te med. Jag som ingenting visste sa: Tänk vad den stora pojken är lik sina föräldrar. Hans mor små- skrattade och sa: Ja, är det inte lustigt, det säger alla och det tyc-=:' ker vi är så roligt. Vi fick honom. när han var fem år, i stället för vår äldste son som dag då. Han blev så hemma hos '0ss med samma.' | Han är vår och vi är hans. Vi har nog också blivit en smula lika honom.. Han har gett oss så myc-= ket. Jag glömmer aldrig vad han sa när han varit hos oss några dar. ' Och .så berättade hon för .mig det jag nu. har berättat för er, Han har ju porträtt på sina egna för- äldrar och vi har av vår döde son. Men nu har vi varandra mest av allt. Han är vår och vi är hans. Allt sjuder av glädje och nyvak- den. Joch då mäste jag ju tvärbromsa. trivdes: gott..i. sitt.nya..,. [fastnat långt nere i gälarna. Jag | na. tacklade med. olika rätt valda be, ten och byter spö för varje kast, så har jag i mina vatten hela ti- den chans att få såväl gädda, ab- borre,. öring, gös som id, Jag har tom fått en stor brax på en abu- ' Får man | fiskeintresserat främ- mande är det ju också bra att ha spön att låna ut, utan att jag be- höver förgripa mig på hustruns, dotterns eller sonerls favoritfiske- don, När. min ständige fiskokompis äntligen dyker upp, drar jag igång min gamla penta och sätter kurs mot en långsmal rätt djup vik, som längst :in grundar upp mot ett digert vassbälte. ' | Jag sätter av min följeslagare i vikens" ytterände. - Han ' föredrar ätt fiska från strariden.. Själv ror jag ut i' vikens mitt och driver sakta med vinden in mot vassen. Vattnet "är, kristallklart... EN mat- nyttig gädda följer. efter min hi- lo-wobbler; : men tappar. intresset när den får syn på båten. Jag byter snabbt till ett haspelspö och skickar iväg en liten 7 grams mör- rumsspinnare åt det håll gär gä = dan försvann: Efter ett par vevtag hugger hon; och precis som 'jag är i färd med att ' gaffa'. mitt. byte kommer ett nödrop från kamraten på stran — Hiva fort ' in din usla gädd- spila och ro 'i land och hjälp mig! Men kom inte för nära.med bå- ten! Jag har en stadig bit på. Den är säkert över fem kilo." Det. vär tuzan vad den' drdr. Om gäddan inte stannar snart, så har den drå- git ut allt vad jag har på rullen Gör 'jag det, så sliter den, min tun- na lina som en sytrad, det känner jag. = "Han har: tur? för! skärgärdskrot kodilen stannar upp och låter sig så småningom snällt vevas in mot stranden. Men när han. får in gäddmonstret på grunt vatteri, så visar det sig att hans håv är på för liten. Huggkroken -ligger kvar i båten ' och här gäller det att handla snabbt. Fisken kan ju göra en rusning när som helst. Men den står fullkomligt stilla i vattenbrynet och verkar som 'om den vore - paralyserad av killer- wobblern,. Troligen har krokarna övertar spöet och håller .spänd lina när min optimistiske fiskar- broder beslutar sig för att försö- ka ta upp sitt byte med händer Han vadar: ut, gör en. kringgå- ende rörelse och smyger sig sakta på gäddan bakifrån, och lyckas med mera tur än skicklighet få in händerna under gällocken, Med ett glädjetjut bär han fisken 1, land. Men hur händerna ser ut efter den' persen skall vi tala tyst om. - Det var den tjockaste men sam- tidigt för sin vikt kortaste gädda jag sett. Detta praktexemplar till strömmingsgädda ' vägde inte fem utan 8,5 kg. Tur att linan höll. + Hlustratör Harald Hägg. TRE AV FYRA av de reumatiskt sjuka ÅR: KVINNOR. samling: 104. Kontrollgiro” uut Reuwtialista I 000519 -Iten' "har en, baksida ningen Vi Bilägare, Redan ett par magnecyl är tillräckligt för att man ska bli en dålig bilförare. Tillsammans med ett glas öl kan en receptfri tablett bli ödesdiger. Tablettätandet i samband med bilkörandet mäste stoppas! De tablettpåverkade bilförarna blir allt flera. Ofta utgör de en lika stor trafikfara som rattfylle- risterna. ' Vi förbrukar omkring tio mil joner läkemedelsdoser om dagen här i Sverige... Tio miljoner doser av omkring 3.000 olika preparat. N y ungdomsgiv .. eve » (Forts, fr. sid. 2: 8 tidigare > generationers ungdomar. Men fan. trot sa Rellingen, Män- niskan har varit sig tämligen lik från istiden fram till atom- åldern. De" mänskliga brundlidel- serna 'och grundbehoven finns där nu som då. Och i ljuset från en sådan tankegång: kan man fråga sig om inte. den moderna ungdomen : med sin omväxlande ”tänka-tycka-vara”-attityd är inne en rulltrappa bort ifrån sig själv" och ' sin naturliga varelse. I händerna på 'kommersialismen med sitt ständiga utbud av nya ungdomsattityder, . med « sin' emi- nenta' förmåga att plottra "ihop politiska, kulturella, religiösa och erotiska ”happenings” : (med : vid- hängande säljbara örhängen) är det inte utan att dagens ung- dom. framstår som tämligen. hjälp- lös och utlämnad -— mitt i. sin attityd av ”medveten”, ny sak: lighet, - Det är, mot. den här bakgrun- den. vii synnerhet bör skärskå- da det: nuförtiden så. gångbara begreppet och slagordet '”valfri- het”. Från' den ' politiska valby- rån ända ut ' till konfektionsdis- ken sträcker sig denna valfrihet och - skriver ut en ny: Bill of Rights för den moderna männi skan -— och i synnerhet för ungr domen. Valfriheten har ett. sitivt värde, en framsida, som är uppenbar. : Det är””inte den vi” här tar i 'ögnasikte,. Valfrihe- också," En i vår moderna värld allt ' mer dominerande. baksida! :Det är i villas att tro: att "tillvaron "och livet är. en varu-hall,. där '”JagY båra har att väljas och ta. för mig vad jag:-behagar..: Ända rut i perversiteterna har. denna” ny- proklamerade : : valfrihet, sträcka ' sig! Vilken sti behagar > mig, inför livet, när; denna” .jagiskhet drivs till sin: spets; Och det'häl- ler den på att När vi nu vet att. valmöjlig] terna. iv "vårt samhälle i så hög” grad. "behärs- kas av merkantila. intressen har vi skäl att fråga oss: Är det ett val i verklig mening — sett livs- val . som ' vår : ungdom ställs inför. i det -samhälle.;,vi., vuxna rett till ät: dem? "Är: det inte i teras med också. när. de inte ser själva försäljningsdisken utan Eller varför inte-säga det :rent ut: Är det: inte en: kolorerad kiosk som. är det centrala byg- get ' i" frihetstänkande? väljaren får "in- te. fördärvas . av» en: ” fördärvad valfrihet! Hur vore det 'att vå- ga börja lära ungdomen vad sam- hällsnormaliteten är -—— med allt vad 'den rymmer av. naturlig medmänsklig stimulans : bortom årömvärlat? = no CB, sjuka drömvärld!? HUVUDVÄRKSTABLETTER as - FARLIGA" FÖR BILISTER Tablettfylleristerna är en ny få Av ra. trafiken, skriver motortid-| tiondel "blig": huvudfrågan I stället ..en varudisk de konfron-|] Så tror att det rör sig -om-en:idél. detta så: omhuldade val-k detta ger sjukhusen, bara en Hittills" har man inte kunnat upptäcka så många rent tablett- berusade bilister. Av alla rattfyl- lerifall hösten 196G 'ansäg under- sökningsläkarna att 's k kemisk undersökning var nödvändig i ba- ra en procent av fallen, ed Kemisk undersökning - görs 'när alkotestprovet är negativt men det ändå finns tecken på berusning. Resultatet kanske inte verkar oroväckande, Men många mindre allvarliga fall slipper lätt igenom poliskontroHerna 'när alkotesten inte ger något utslag. för alkohol förtäring, . . a « TABLETTER G OCH UL ; En' relativt obetydlig blkohol- förtärtne kan ytterligare försäm- ra omdömet om man också tagit något läkemedel; En flaska. öl och ett uppiggande medel är bra mycket riskablare än bara ölet. till en 2 måltid. I ÄKARE. M ASTE VARN A Redan ett par-tre vanliga -mag-.) necyltabletter kan :'vara' farliga i samband med bilkörning, "+ > Receptbelagda preparat är Klart farliga och hör helt enkelt inte ihop med bilkörning. Vi pilägare föreslår följande: . Alla läkare som ordinerar me: dicin bör rent rutinmässigt varna för bilkörning i samband med tab: I lettförtäring. . Läkemedelstillverkarg- bör 3 gas att på etiketterna varna ör bilkörning i samband med tablett; j förtäring. : «En utvidgad forskning "måste sättas in för att fastställa krite- rier på en tablettpäverkad” person, FÖR MANGA PREPARAT, Än så länge är man "oviss: om hur olika läkemedel inverkar. Det kommer ständigt en. stor” mängd nya läkemedel och män hinner: vin- te med 'att undersöka "prepäratens/|' verkan i-alla avseenden.. Indivi-' duella. verkningar , förekommet "1 hög grad. Här krävs ; det ' ökad 2 något 4 år tillbaka : en. hel del nervösa besvär och har även haft. en besvärande: yrsel periodvis, Mitt |; råd blir att ni nu först och främst går till en gynekolog för kontroll av graviditeten, därefter söker kon takt med en psykiatriskt skolad, kare för hjälp med: de nervösa bes j "Frågande". 1. "Mot svettningarna bör ni med er läkares hjälp kunna pröva något .av - de: preparat, som just har effekt rå sk vegetativa symptom. .".. '2 2. Vad gäller "mätsmältningsbes.. "svären bör man nog låta en doktor titta på 'er, och eventuellt skulle medicinering '. medelst — matsmält-: ningsunderlättande ' preparat t: ex enzymer vara till nytta, men "först måste. en -undersökning göras. ... i. 3, . Diatermibehandling kan". ge "önskad effekt: tt . Fenemal Di IUBILEUM . En av tjänslemämién" på konto- ret stod och skar upp en stor och vackert dekorerad tärta då” hans chef kom in. : .: 3 4 — Jag hoppas att du nte har något emot:det hä Jag ty ckte att jag borde fira t sdageh av min senaste löneförhöjning, : forskning för ökad "täfiksäker het. , VÄRNING. " , Detta ska ni akta er sär: skilt No ga för: . e Överdosering. av magnecyl och andra' tabletter med salicylsyra i samband med alkohol även i små mängder, "Sömntabletter i gruppen barbi- turater,.t ex Pentymal, Hexemal, enn al, Diminal Duplex ” + -Meprobamater, t "ex Restenil, "Meprodorm, Meproban, Meprodyl Antihistaminpröparat mot aller- gier. Alla medel mot åksjuka. Sådana bör bara passagerare ta om det be- hövs, däremot aldrig förare. Hypertoninmedel med reserpin. + Koffein i högre. doser än 2 0,05— 0, 2gram, ” EE AROR FR VE RA "Tisdagen den 30 april 1968 1 dag: MARIANA Solen går upp kl. 426 och ned Kl. 19.54, . I morgon: VALBORG Solen går upp kl. 4.23 och ned kl. 19.57, LI OLYMPIAD Kunden i leksaksaffären: För skräckligt vad mycket krigsteksa- ker ni har...' Expediten: Ah, det är bara lite gevär, pistoler, handgranater och kanoner, man använder det nume- ' ra för sportbruk, ” Kunden: Förlåt men vet damen när olympladen i Vietnam slutar? Péches M elba Flambées till Valborgsmäss 1 "paket frusna era i skivor ' tinas. och mpbsas,, 1/2 dl vinbärsgelé smältes? i: en ”emalje; rad kastrull, jordgubbarna blan: däst:i "tillsammans med' 1/2 dl putspädd frusen: apelsinjuice" och "persikor: får. rinna av och' persikohalvornai] läggsner :H såsen: för”att" värmas”innan: de läggs upp I individuella "skålar. 1: msk. konjak ' värms. upp lätt, hälls över persikorna varefter de tänds. Ös konjaken över »persl- korna medan den brinner. Lägg." sedan nägra rejäla, ”glasshollar” ovanpå; häll lite jordgubbssås över först. och . servera: resten bredvid, «ee FA Jan Fridegård 2 FLYTTFÅGLARNA: EN Men Johan gav sig inte, och snart hördes marknadsvimlet 'allt 'svagare bakom dem, Fadern sade gårdarnas namn och berättade olika äventyr i samband med dem, Stannade vid en träbro och tog sig en sup. Tog upp en- bit bräckkorv, bröt av den och räckte Johan ena halvan.” » — Här råkade jag illa ut en gång, sade han lite längre bort, Där — nej, . därborta var det. Jag hade varit till stan och sålt en halv gris, — Jas ; — Morsan hade förstås skickat med "en lista på saker som jag skulle köpa hem, och dom tog jag i lakanet som Jag bar grishalvan i Var på krogen ett par vändor och var lagom glad, Jag hade bara halva dan ledig och skulle hem till middan. .. N = Ja... - ve Här pånstans kom 'wå karlar 1 emot mig och den ena hade en kort, grov käpp i näven. Honom kände jag igen, Jag hade slage'n på käften en gång. Den andra var en stor stark karl som jag hade sett nånstans. Nu såg jag ett dom tänkte ge sig på mig här ute och när dom var två mot en, Jas 0 — Jag tog upp 'mässingsdosan och höll'na 1 vänstra näven. Som du vet är. jag vänsterhänt Karlarna kom emot mig och jag släppte lakanet I backen för att kunna försvara» mig, . "Jaså, din...” började den fearli-| gaste av dom och eftersom jag visste vad jag hade att vänta så sopa jag till. Vid sådana tillfällen måste man slå först. Karln hade nog inte räknat med att dagsedeln skulle komma från vänster så han hant inte parera. "Sock” sa det och så liksoln dansade — Haha, ,sade Johan med stolthet och glädje. —I samma tag fick jag' ett slag i skallen av den andres käppstump så att det bara blixtra för ögona. Jag sopade till på måfå och hade väl tur — han åkte ner 1 det där diket. Men sen var jag nästan som borta. Som tur var rängla jag rätt på laka- net med sakerna och krafsa ihop dom och tog dom med mig. När jag hade gått en bit, till trädet där borta, "Idet är förresten en pil, kom jag ihåg karlarna och vände mig om. Just då kröp en av dom rätt över vägen. — Lagom åt dom, sade Johan med övertygelse, , i >— Hade dom stått på bena då så hade jag gått tillbaks, Du har sett mässingdosan I skänklådan hemma? Den är alldeles hopklämd som en skrocka Så blev hon den gången. Men jag hade ont i skallen länge efter käppslaget :Som tur var fick en gång, när han gick banan från stan, mötte det 1 berget och måste trycka ' sig till bergväsgen för att klara sig. - —;Var pappa inte rädd? frågade Johan, — Rädd, precis, men n jag tänkte på morsan och ungarna, vad som skulle bli av dom om tåget hade tagit mej. Du var, som sagt, inte med på den tiden, Ja, man har nog inte tänkt sig så noga för alla gånger. Nu är vi inne på ägorna. Här hade vi potatisland en gång, men det var en regnig höst och inte lätt att ploc- ka, Man fick svarva leran av varenda potatis och plocka loss de minsta grispotatisarna ur lerkakorna. Ja, fy- fan, Här satt vi en gång och drack kaffe, morsan och jag På sten där. Jag tror jag tar mig ed jävel på samma sten. Hahaha! = ' ” Far och son satt en stund på ste- nen och såg fordonen skumpa borta ingen av dom men av Jag hörde tulas om det sen. Och de flesta var glada att dom fick smörj. Dom hade ofredat "hyggligt folk "länge... — Här är pilen nu, sade fadern lite senare, Den har inte växt nån- ting på de här åren. Den lär vara flera hundra år gammal. Sen var det inte så mycket att se — åkrar och diken, där ån, som de gick på en.spång över, och en grå runsten han över vägen och försvann i det Idär diket, ett stycke ifrån. På skogen ett täg, som kom fadern att berätta att han på äg alla " vort från stan. Över dem, över- de grågula åkrarna som eftefmiddagen redän kastade en lätt slöja över; låg marknåds- och högtidsstämningen. I handen krama- de Johan femtiöringen, men längtade inte till marknaden för att köpa opp den. Nu hördes ingen musik men färger lyste bortom den glesa gran- häcken, och nägon slags vinglig ka- rusell for upp över den gång på gång. Det var som om fadern tvekade att de hade kastat klöver till dem gå ända fram till den gamla gården. Han - tittade på lagärn 'som”'var 'av grästep till halva sin böjd och sade. att där har jag, slite fan i sex är. Men på sätt var det' bättre då. Jag: trivdes. — Gamla bonn hade ingen son, sa- de han, så antingen har väl en måg gården eller också är den å oskylda händer. ' Tjugefem år senare återsåg bäde fadern och Johan den trakten och talade om att här har gårdarna legat i tusen -år, på samma platser. Det säger runstenen där. — Vad lite en människojävel bety- der, sade den vitnade Frommen då. Han försvinner ti körgårn därborta, och gården kommer i nya händer. Och ändå sätter varenda bonde opp nacken, kör med folk, skäller och srålas. Bara för sina korta år. Hur många bönder tror du har haft den där gården sen sten restes?! +" - — En fyri, femti stycken, minst, — Där ser du, Och varenda en bär sig åt som om han. varit med: frän början och tänker stanna till slut "Min gård”, säger dom och sätter opp nacken och ut magen Den bonn jag tjänade där borta hade en jävla mage, men var är den? Borta, mull. uthus; From pekade på ett dike, och sade" att ” där ' pfockade dina äldre syskon smultron. Och de såg på bla- den "att ännu växte de på samma diskeskanter, Snett från flagärn kom ett litet;' stenigt dike" mot-utloppet. — Det där grävde jag, sade fadern. ANt som rann från lagård och stall stanna där uppe förut, och där blev det millioner flugor., Men tror, du bonnfan ville betala mig för det2l- ”Samma va” du gör på tediga” stun- der”,-gnällde" han." Jag skällde som en hund ”och på hösten" flytta jag. Men som du ser; så” ;nog ehövdes diket, : CH oro mt Ja, det rann brunt, M t vatten] 1 det hela tider, som anners”skullej stannat däruppe vid gården. = . — Det vart bättre med flugorna. Där på ett ställe, war Jorden rödsvart, och jag hitta en "gammal sporre och en stigbygel En "gång, för många hundra år sedan var det krig här. Det står 1 ”Skolinästaren”, 'den där tjock» boken du vet. Det. var Birger — Vem rådde? N '— Jag minns inte, men ”det ' var! Och From sjutti på samma stig som femti år tidigare. Med ansiktet fullt av skrattrynkor efter millioner skratt under slätthim- Men au var det året för ptorstrel- nog arna. Dom rädde nästan jämt Såna soldater: som” far'”' min, Bågen, Karsken och Hessel tog inte smörj I första "taget. "Hahaha! . "Nu var de uppe vid lagärden. Kor- ken, och de var strax bakom far och] och sedan betet var slut. I lagården fanns endast nägra kalvar och en tjur som hälsade dem med ett vrål, Ep urgammal lukt slog emot dem från lagärdens Inre. Johan kände igen den, inte bara från bondgården de flyttade från 'när han var sex år, ut-n ', han "hade alltid vetat att den fanns, En trygg lukt, hemlukt, träl- lukt. "Herrgärdslukten var ep annan = där gick-lagårdsfönstren att öpp na, From, försjönk I begrundan "mellan stillborden. Tjuren -bhade tystnat s8e- dan han fått snusa på hans händer. Johan stack ett finger till en späd- kalv som sög vilt och hopplöet på det. Lade tungan kring det. som om det varit en kospene. ' = Ja, här har en slite. vi går väl opp till kojan också Den står på andra sidan gäårn, t skogskanten. . Tjuren blängde och kalven bräkte när de lämnade den mörka lagården. Ingen människa syntes på gärden, — troligen var de flesta på marknaden. Jo —- en gumma 1 schal och .häals- duk stod på bondtrappan och följde dem misstänksamt med ögonen. En . hunadkoja stod bland äppelträden,' men var visst tom. Kanske var hin- den också till marknan. . > — Jasä,/ kojan är riven, sade From snopen och överraskad. Ja, det var. na gick 1 en hage strax vid gården inte mycker me'na förstås. — (Forta )
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.