ät Jing ån ah nn då Å Åms md Ån Jå dh LAHOLMS TIDNING -. / be LSE HG N 68. Onsdagen den 22 maj 1968 Vår bostad De alltjämt långa bostadskö erna och alltför dyra lägenhé- ter” som! bostadslösa anvisas: till blev centrala ämnen i-riksda- gens långa bostadsdebatt, Även + Om regeringen 'gavg" vissa er- .kännanden för att bostadsbyg- gandet tycks ha kommit' på nå- gorlunda, ,rätt köl. under ,1967 ; riktades dock från oppositions- håll skärp "kritik: för "der: bris- tande planeringen "och ryckig- heten inom hela bostadsbyggan- det som den grundläggande or- saken till att läget ännu är helt otillfredsställände, "=" 0 cd " För tre år sedan” gjordég' en mycket kraftig. omfördelning i bostadsbyggandets regionala. för- delning varvid storstadsområde- na erhöll en 25—30' procentig "ökning .på. det. övriga landets bekostnad, Åtskilliga kommuner fick därmed ingen. bostadskvot alls - vilket bh a innebar att människor i dessa kommuner! inte kunnat, räkna. med någon förnyelse” av . bostadsbeständet. ” säven ont man. allmänt är” enig om att det i princip skall byg- gas mest där bostadsbristen är] -störst är 'det klart otillfredsstäl- lande att. områden som inte sta- ” tistiskt .räknas” som »expansiva ställs praktiskt taget helt utan- "för. Inté "minst för att det 'be- fintliga näringslivet skall kun- na bestå, och. utvecklas I. dessa orter krävg att 'dessa också: får en någotsånär" rimlig andel av bostadsbyggandet. Ges inte nä- ringslivet elementära. ningar för att utvecklas :and- ra delar än storstadsområdena tvingas ju allt flera människor att flytta till dessa områden där man på så sätt inte: kan komma till rätta med bostads- bristen, "Den. ensidiga : lokalise- ringspolitik ”som' bär .regering- ens signum leder:till att den onda cirkeln inte går att bryta. ; Den i jämförelse" med andra länder mycket låga andelen av småhusbyggandet här i: landet torde också höra samman med den typiska: koncentrationspoli- tiken, Av den totala igångsätt- ningen av bostäder under första kvartalet i. år på 48. procent :i storstadsområdenad utgjorde små- husbyggandet "endast 16 procent, en minskning från 28 procent under år 1967. Denna "kraftiga nedgång av andelen småhus ha- de knappast skett om närings- politiken i stort hade, varit in- riktad på :decenträltisering. : I mindre orter byggs söm 're- och miljö." 0. hos regeringen beträffande mil- jöpölitiken även ' 1” detta ”avse-' ende, I mars I år anmälde kom- munikationsministern ”. : direktiv! till: en utredning för: en: refor- mering av byggnadslagstiftning en. I direktiven ges miljöfrågor. ”na stort utrymme. .Det heter; bl.: viktiga miljöfrågorna i tillräck ligt hög grad tillgodoses, "Med att ta upp: miljöproblematiken i dess vidaste bemärkelse när 'det fråga som sedan flera 'år:' till- baka -jaktualiserats från: cen: håll," senast .i en partimotion 14 - På. goda grunder. kan ocks . antas att nämnda utredning, pe" netrerar förslag som kan bidr "till en vettigare fördelning me kan man, i likhet med hr Nil '.hoppningen att dess, förslag. ger möjlighet åt de på demokratisk väg. beslutande församlingarna att. ha direkt inflytande på be- byggelsens” och bomil "formning, . sö . vers ABORTUTREDNINGEN a "väntas lägga fram sitt betän- kande mot årets slut. Tidningen Vi kommenterar några av de de: lar som redan läckt ut i pressen: Dr Sjövall säger sig förorda en när det gäller. kvinnor -som ej fött barn förut. De skäl som framförts i pressen synes vara tre: N boet .1) ”En anmärkningsvärt stor del av de abortsökande kvinnor- «Na — ca 30 procent — har 'ej blivit gravida igen på åtta år”. Men eftersom detta visar sig gäl- la oavsett: om "de fått avslag på aborten eller ej, är det svårt: att förstå vad som här skulle tala för restriktivitet. ' Riskerna' för sterlilitet "vid abort anses -:inte vara större än vid en normal för- lossning. Och eftersom uppskatt- ningsvis mellan 10 och 30 pro- cent av de kvinnor som fått av- slag gör illegal abort, med vida större risker för sterilitet,' är' po” .ängen i detta argument tills vi. + dåre, obegripligt. oo fteena . 2) ,”Genom :att färre "kvinnor "nu tvingas gifta sig-för att de "väntar barn, kan äktenskapsål- dern väntas stiga, och tidpunk- ten för första barnet likaså”. Att ett tvångsmoment för äktenskap -bortfaller borde ju vara ett gläd- .jeämne, likaså att flickornas äk- >tenskapsålder skulle stiga — vil- gel proportionellt 'sett fler små-]” ker fot oltersor Has dee hus är större än vad som byggs.|. deras möjligheter att skaffa ”sif 1 riksdagsdebatten? pläderade .hr |" yrkesutbildning och bli självför- Jan-Ivar: Nilsson 'i iTvärålund|' sörjande före första barnet. Men centerpartiets Krav på| dr Sjövall tycker tanken är oro- en höjning av "Månegrällson Sr väckande. - Orsaken tycks' vara . - hennes omsorg om ”befolknings- småhus från 90 till 93 procent]: pyramiden”, vilket för över på under föratsättning av kommu-| punkt 3: ”Sveriges' 'nativitet "är nal borgen för hus som byggs| redan låg, och införs fria abor- utanför: ”detaljplanerat område, | ter så kan detta betyda att'vi Detta skulle. självfallet i hög måste kompensera med ökad in- . .vandring från utlandet för att få grad stimulera småhusbyggan- det vilket för många egnahems- "arbetsmarknadsbalans.” (Referat i Aftonbladet, 21 april). Att I da- byggare nu, ställer. sig alltför gens och morgondagens värld ta- Hr Nilsson erifråde också om la emot fria aborter med hänvis- de gamlåi”centerkraven på att ning till nativiteten kan inte in- nehära något annat än att man i a anser svenskar värdefullare än miljöns betydelse /beaktas”- vid " bostadsbyggandet, « Kraven ' på utredning har ständigt tillbaka- mot mödrarnas vilja, än att vi tvingas släppa In fler utlänning- lar "olika "bostadstyper. Vidare jöns" ut]. viss; restriktivitet med aborter |: IT = satt samhällsplaneringen bör utvecklas "på sådant sätt att'de |” andra "ord kommer utredningen |. om: en "ny- byggnadslagstiftning |: gäller bostadsbyggandet. — "en. - son i' Tvärålund, uttrycka för-|' Bertil Gunnesson, Varberg, samt Dy I främre raden ses'fr v de tre re : Länets Spar banker skänkte piano . | till Hallands Nation i Göteborg: a 25.000 kronori.i kontan en päls blev ' belöningen :; | rikanskan Jill Spavin,” 25, :| hon nyligen valdes till ”Fly; dinnornasg 'Drottning” ling i Uruguay med kollegor från all världeng flygbolag. Jill har flugit. med "American Airlines i två år på nästan alla bolagets linjer inom US. och .Kanada.. : vi .J.att propagera för "turistresor till USA men ' det mest anmärknings- värda . med henne, rande sätt som fick domarna i Lindskog. Övre raden är fr v bankdirektörerna Torsten Wickholm och Inge Ber ; Willstrand, Laholm, Bengt Stengård, Varberg, och Sten Marelius, Fal presentanterna från Hallands Nation i Göteborg: Ronnie Karlsson och ” . kurator Barbro Odlander, Hal d, tillsami med borgmästare Axel ” : genek, Halmstad, Folke = kenberg, Z VÄRLDENS BÄSTA 0 - FLYGVÄRDINNA PÅ” 0 Cs | "BESÖK I SVERIGE" ter: och Uruguay på: knä, är att hon7inte N har en enda" uniform 'i sin flyg- . när. värdinnegarderob.'. American ; Air- i i Nnes / beslöt si; "vid en täv- för ame- A och till Mexico" Nu är blonda Jill i Sverige för. Vv e örutom att” hon är söt och har ett charme- "Onsdagen 'den-22 maj” 19 i 8 nämligen förra året. för att "avskaffa alla flyg- 7 värdinneuniformer'. av militärt!" snitt och ersätta dein med mer feminina plagg. Liksom bolagets , övriga. 3.000 'värdinnor hår hon i : stället fått tre lediga och mode- riktiga klänningar i garderoben. ' Hon har frihet att själv välja färg: rött, vitt eller blått och -hon kan också välja mellan tre olika kjollängder: ,den kortaste slutar åtta centiméter ovanför knät. öch : ör fr'ortsa. å' sid. 7). I . Hallands Nation i Göteborg | Ifalland. Gåvan, vilken överläm- miäråret haft stora ekonomiska « ofick i går mottaga en penning-. | nades vid en sammankomst mel- problem att brottas med och har Kd gåva av Städernas Sparbanker i I lan: sparbanksidrektörerna" i | därför vänt sig till olika håll i Iä-' . ” ve Å «Hal I, Fall I g och Var- net, med begäran om ekonomiskt " . berg samt representanter från stöd för att k du H tri . Nationen, skall användas till in- [5!98 för alt kunna skapa en triv- . Hooren köp av ett piano, tor sam verksamhet för länets stude-." jen era de ungdom i Göteborg. Natio- Ordföranden i styrelsen för Var-|T?N 8. . bergs Sparbank, borgmästare Axel|nen har £ n ett 130-tal medlem- - ol Oo RS | Lindskog, hoppades att gåvan skul-|mar, ett antal som väntas stiga be- . ö THÅGS a .« Ile vara både till nytta och glädje tydligt nästa läsår, Nationens tack — ' st oo" 1 st samt betonade att sparbankerna i till sparbankerna för dess värde- . . länet känner stor samhörighet med | fulla stöd framfördes av kurator bd rn SOLGAVAN . Å der; universitetsstuderande ungdo- Barbro Odlander, Halmstad, 'Hon före "TLL BLINDA : vo men : ön hoppades att Nationen skulle mö- öl post Må en Hallands' Nation. i Göteborg harl|ta fler sådana givare under, den . + "0: SIRO 90 0326 vo) sedan i november "förra året sin|uppbyggnadstid som förestår Hal NN on : verksamhet fö-1-gd till en loksl vid |lands Nation i Göteborg. . - lblsorar Ny a Järnlorget, Man: har "under pre-f "v . Des NM Kan vi- lätta-'på - restriktionerna: - — — z - NN - mot invandringen så vore det-en' 2. I DAGENS "FRÅGOR : 1) I föreslår: i-stället en bor ef Te landikapp-organisation” od Ret — . för ensamma” mödrar, för att'ge Nr snitt :nio tvålar pr år men borde - . effektiv hjälp med bostad, utbild- | ., eo Pörlräga een NES äga konsumera 35, säger. en som vet; AA EE om oUtan.tuivel över det i EM, förfrågan var, alla. tvåkronor , Tandborsten byts. endast :vartan- 7 K ” ] Av ” y NV a Ning etc: Utan tvivel behöver det "far tagit. vägen. Sådana frågor | nat. är, en 'dyster: uppgift. sorå - T IMMELSF ÄRDSDAG-- NN göras ännu mer. än som redan | borde egentligen besvaras med: tlock + någon ' mån» uppväges av l. Mans Ne EY ”gjörts för ensamma mödrar, men | motfrågan var. alla 'andra pengar att bilen” byts så. mycket oftares | "ny nb ort ei ste ene move ae TT . ” hågot alternativ till fri'abort Kan | tar: vägen. Om dem kan. sägas ;. Det är givet att i ett 'sådant stan. |: Till Paradis uppstigen : : argument om” ”befolkningspyr kv: midgn, och ””landets ”rativitet” andra människor: det är bättre visats, men en uppenbar sinnes- 'att det föds fler svenskar, även ar, av vä förändring har tydligen inträtt |" r,. de xande. skaror som kommer att klappa på vår dörr.. att vi har en viss arbetslöshet. dettd aldrig vara, Man får livligt - hoppas "att abortkömmittén 'inte - "kommer att låta sig påverkas av , å- när, det gäller. denna centrala I. fråga: Ska en kvinna i vår tid: tvingas föda ett oönskat barn DET ÄR SKILLNADE ” + "Vi har nätt och jämnt hunnit glädja" oss åt” finansministerns budskap "om : att” konjunktureh vänt och arbetslösheteri minskar / förrän" tidningen ' Arbetsgivaren: börjar bädda för en ny import- » Våg. ,.avi utländsk arbetskraft, - skriver.Metallarbetaren: I , Så här låter Arbetsgivarnas ar- "”gurhentering: rteesens . .— Vi går mot en ökad inter- hatlonalisering — även av ar- betskrafter. En öppen ploitik —? med en så långt som möjligt or- ”ganiserad invandring och med | "aktiv upplysning i länder med ” arbetskraftsöverskott — Innebär” inte bara en anpassning till en « kommande stormarknad ' utan också möjligheter. att upprätt- .hålla balans på arbetsmarkna- den. ve . « Metallarbetarens kommentar: Den bälans'&om 'Arhetsgivaren eftersträvar Innebär att det finns överskott på arbetskraft — d v s 1 detsamma som .om "den. kände haren,-vars gång ingen vet. Ingen- ting motsäger emellertid antagan- det att tvåkronorna”finng”i/'stats-” kassan! .Man behöver endast er- « inra sig den: kända, jångert "Ko ' men sen: /bil - vän” kommer, "kovan: går, ' Gunnär''vem 'som”hels! ensam kovan får”. , Mänga svenskar ' räknag: :som viktiga men nu har. en utredning | konstaterat. att "minst lika: många är "överviktiga, När. en'svensk efter uppmaning av Karlfeldt läg- "ger - sin. hand. tungt--oeh fast i. "bordet så sker... det med den tyngd som "kommer 'eig' av. att vederbörande är' övertung,. "Det är. sanno"ikt "med vetskap : tant i FN själv anser att: hans . Ord i församlingen väger så tungt att de uppväger de delegaters. N . Utan tvivel ' skulle det för många vara hälsosamt med färre kalorier, Dithän skulle vi nå, he- ter det, om vi alla bara ville äta mer järn, Det är dock inte alla som har så prima tänder att de orkar med ett så stabilt födoäm- ne, i varje fall Inte äldre miänni- skor. Ett stort antal ungdomar förefaller att kunna: det så som de biter ifrån sig på gator och vid tennisplaner. Nm ” Svensken konsumerar 1 genom- flesta andra "Den balans som fackföreningsrö- relsen eftersträvar innebär att det finns jobb åt alla som vill och kan arbeta. - Det är skillnad det! ; -« | likt den, riktiga förklaringen till t NäTOM > bästa” form, : ”som 'Sveriges 'främste 'represen- ; "från våldets skymhnihgsland .i ära: Du regerar, - - dardland ' som". Vårt är :det- vikti] gare "med "en - bra. ratt: mellan händerna än en skaplig tandbors- - Så te mellan tänderna. Tandborsten och: makt” evinnerligen - « kan gömmas "för utomstående | ' på, Faderns högra hand. kan- beskådas avi... Ng . t.; Detta är”sanno- | "Där ber” Du' för 'oss' alla — att: vi må vara ett att' det inte faller. svensken på läppen”att byta ut en tandborste, som bara gått ett par år i stäl- let” för: bilen. En tandborste: kan hälla ” hur” länge som; hel skilt 'om den -auvändes d.v.s. så sälla dan . bilen. är "en nödvändighets- artikel som alltid måste hållag I Hur, är det skalden i kärlek till -varandra -- mot” målet Du. berett. ', Låt. våra - blickar: vändas Oo Du'”som är vårt liv f Och "när vår vandring ändas ' tolkar "d EN -hos Dig ett hem oss giv. Blott" nio "tvålar går" det åt för svenskens tvätt av händerna och -börsten har blott :skaftet "Cs kvar . — den varmed tvättas tänderna : när åre: ' svunnit har. Och flera tvålar blir det ej och inte flera -borstar, nej men ny är bilen som man kör "1 vårens ljusa dar, Allt är relativt, som Einstein uttryckte sig men det förhållan- det. att Väderlekstjänsten envist tycks hålla fast vid att ästadkom- ma kyligt väder — i alla händel- ser nattetid — utgör belägg för att vären kommit vå allvar, Men varför skall den vara varm, för resten? Den kan lika gärna vara kylig så slipper vi kanske natt- frost i juli. För övrigt kunde den gärna vara regnig också så be- hövde inte hela sommaren ägna sig åt att stänka väta. Vida bätt- Fördriv allt jordiskt sinne. från, djupet av' vår själ Din Andes fackla' brinne och eldé oss att vårda . främst våra bröders väl : Allt oftare den kalgdr, allt klarare den röst som bjuder oss att söka här” tvivlets vågor svallar hos. Dig vår hamn, vår tröst Tills löftets land vi hunnit och skyn skall öppna sig och glädjens dag upprunnit: giv, att vårt liv må bliva re är med strålande än med stri- lande väder, har. man bett. oss framföra, ee . .' Soliman, och såsom; bröder vandra .. mot det som är därovan. - | fördolt i Gud med Dig. : > J5 B. Sellén Död "1939. ”PAWÄGEN| ' Men de nödgade honom och sade: ”Bliv kvar; hos oss ty det |; lider mot aftohen, och dagen nal--. » Sedan livet har. 'passerat sin middagshöjd, " och det. skymmer mot .dess: afton, Kan man få upp- leva en förnyad ” välsignelse i skildringen : --Emauslärjungar- nas vandring. --De var. sorgsna och bekymrade: för vad som ha- de hänt, men:plötsligt kände. de att de inte var ensamma, Medan de vandrade hemåt, gick en an-' nan med dem — så att de aldrig : mer skulle vandra ensamma. ">< Det är en verklighet, att Jesu - seger över synd och död gör det. : möjl5gt för oss alla att-uppleva denna gemenskap. Denna under-.. 1 bara upptäckt fyller vårt hjärtas ' gemefskapsbehov mer. än någon- ting annat. Jesu egna ord bekräf-.. itar denna Emausupplevelse: ””Se, ' jag: är Med eder alla "dagar "intill tideris ände”, Många kristna denna. gemenskap med Herren H i Kristus "är djupt tacksanima för kas redan sitt slut”. (Luk, 24:29). — som - upplever » ' I Mästarens närvaro, Antingen den- . "na erfarenhet kommer i. livets afton eller $ dess ljusa morgon. så finns det inte något -dyrbarare än denna verklighet. : an é ai - a Fö i <A bifall till en reservation om r VI ' 1906 debatteradeg länge och väl (70 sidor i Första kammarens protokoll, 3en proposition om :ut- vidgning av den politiska rösträt- ten, vid val till riksdagen, I slu- tet av. den långa debatten över- |” os A raskade v, M. med: försvar för! Till riksdagens käraste dehatt- kvinnlig rösträtt, — 1908 kom en 'ämnen' hör rtisdryckerna, och de motion om politisk, rösträtt för har. fått tusentals sidor t proto- kvinnor. ” Konstitutionsutskottet! kollen, Även v. M.. lade "också avstyrkte (1906 hade det” till-, några strån till stacken, 1898 kom styrkt utredning), men v. M. för-| det motioner om handeln: med öl " ordade rnotionen och slade att och vin, bl. a. om straffekärpning högerpartiet 'gkulle. förlora ytter-| vid" olaga handel. Tillfälllga . ut- ligare pobitloner . genom avslag, skottet hade - Avstyrkt .motioner- men kammarens" beslut blev än-ina, men v, M. m. fl, reserverade då negativt, 79 röster mot 49. |sig, I debattén' yrkade han först En motiori av" K." Staaff .med "bifall till motiohen men tog /se- många Irnstämmanden 1909 om dan tillbaka sitt. yrkande, och politisk rösträtt för kvinnor fann | motionerna avslogs, . st nåd hos. ”konstitut[onsutskottet | 1901 motionerade v. M. om för- men det vär många reservationer, j dubbling av tullen på vin. Bevtll- Det blev:läng debatt, , och en ta-iningsutskottet avstyrkte, och vi. Jare ville" avvakta utredning, wv.|M, hade vid behandlingen” 1 'kam- M, elfterade E. Bögh: «| maren inget yrkande men sade var: ståndaktig, 104 röster: mot. 125, Andra kammaren hade" även . godtagit valbarhet, oa :.. RUBDRYCKER OCH -. NYKTERHET: . Da Fanden en Gang fick i Sind:jatt en tullhöjning kanske Kunde At Intet:skulde skeej ss "| komma; när det behövdes pengar Da satte han I Verden ind : l]tun försvaret. ;' so oc > Z Den förste Kommitteg, : 1903 kom . en proposition” om v, M. påpekade att Första kam-130 öre I Blämpelavgift på punsch. - maren inte £ längden kunde 'hind- | Tn talare föreslog 00 öre, så ock Ka . ta ör förarens reser er Re . d e . i . HN "gä a " O LJ . En trispråkig: | fela r Laholms Tidning av Fil ie, Artur Alnhult Dö . öst. ;datsch: ”Alle Schweden trinkén rätt för kvinnor, men kammaren ”Punsch;, trifft man elnen Schwe- ra rösträttsrörelsen, Ian yrkade ; Vv. ,M,, som? elterade' Kladdera- å i lå + s NY HN a ou den, der, keinen Punsch trinkt, £0- ist. er. keln Schwede!” Alla svenskar dricker punsch; träffar man en svensk, som Ingen punsch dricker, så är han ingen svensk, v. M, påpekade att en stor del av stockholmspunschen' bryggdeg I riddarhuset och lagrades. I-”en viss, ännu större och högre bygg- nad” (kungl, slottet). Den högre skatten godkändes, fs - Motioner 1904: om förbud mot utskänkning av öl å lägerplatser rekommenderades av tillfälliga ut- skottet ,och även av v, M:: ”Det är, sagt, och det har, sagts många gånger att Första kamma: fen är nykterhetsvänlig. Jag vet ju, att herrarna allesammans äro nykterhetsvänner, Det 'är endast den skillnaden att Första kamma- ren förefaller mig vara' något vil platonisk -I sin -nykterhetsvänlig. hets sta ör : Mottonerna dare. . 0. ' . Vid samma riksdag motionera- des: mot att skicka rusdrycker med posten. v, M. inslämde I mo- tlonen: här kunde: kammaren vi- sa. alt dess nykterhetsvänlighet godkändes "utan vi na godtog förbudet. vid' 1905 års riksdag motione- rade v.. M, om att gästgivare finge försälja högst 2/3 1 öl till vägfarande 'gäst, som : betalade minst .30 öre för mat. Den upp; slukades av en proposition ' om förordning av försäljning av vin och öl. Då denna remitterades till utskott framförde v. M, sina syn: punkter” på ölutskänkning i'gäst- Biverler och statlonsrestauranger och lyckades få med len gliring ät järnvägsstyrelsen: t "Det är visserligen. sant -att Jjärnvägssetyrelsen vill vara. en stat I staten, men jag vägar hem- ställa till "eder, mina herrar, om icke även nykterheten kan "hava anspråk på att kallas. ett.statsin- trosse.” . + : I den långa debatten "om pro: positionen (35 sidor '1 protokol- let) framförde v. M. de synpunk- ter han meddelat i sin' motion, konstaterade att regerlngsbänken var «tom och -kom 1 senare:replH: ker .. in. på begreppet spisande gäster och utskänkning” under, gudstjänsttid, Propositionen ' god- kändes med vissa retuscheringar. v. M. Kåde väckt motion om) vis- sa ändringar, bl. a, att kommu- nerna: skulle få medbestämman- derätt även beträffande ötförsälj- ning --vid-- jJärnvägsstatloner, "men motionen avslogs, .:-- svear I em lång debatt beträffande en proposition om försäljning av brinnvin grep 'v.; M. tillfället att häckla präster som pratade om nykterhetsvänlighet men 1 stället borde intressera sig för nykter- hetsarbetet » och Inte' motarbeta nykterhetsföreningarna, — . Frå inte var platonisk, Båda kamrar. gan om utskänkning under guds- ot te er . ”"v tjänsttid diskuterades också - in- ler. Utskottets försla, gående,” bl. '& Vv. ss delikata 87 röster mot 27; fråga: om ”spisande. gäster” får| äta och dricka under denna bara dörrarna är stängda? . on ROVDJUR OCH JAKT ' : Vid samma riksdag avslogs en Fastän v. M, var Hallands störs- motion om skattefrihet för nyk- te jorddrott, visade-han klent in- terhetsorganisationers fastigheter, |tresse för tullfrågorna, som länge fast' v, M. lovordade nykterhets-;gick. genom riksdagshandlingarna organisationernas arbete och .sa-'som 'ett slags följetong i många de rn no Ä avdelningar, Som så ofta hakade nligt min mening vore det, han upp sig på någon detalj, I olämpligt av herrarna att avslå detta fall 'gällde det en molion vad motionären begärt; det skul-, 1898 om tull å klöverfrö. över- le se ut som en demonstration i raskande inledde v. M, sitt långa antinykterhetsvänlig riktning.” anförande med att tala om ett Den framstående nykterhets-" gammalt straff för barnkvävning JORDBRUK, BOSKAP, sg fälldes med. han yrkade avslag, då förhållan- det mellan ägare och: arrendator I borde ordnas genom fria avtal (ej skriftliga; v,. M. synes. ha behand- lat sina egna arrendatorer tämli- gen egenmäktigt). Yrkandet om avslag segrade med 74 röster mot 45. Vid samma riksdag kom ock-. . så en motion om ändrad hyreslag. Enligt v. M. hängde: arrende->och hyreslagarna samman. Han”yrka- de avslag, och motionen avslogs utan votering. — 1907 kom en proposition om nyttjanderätt till fast egendom aå landet, dv. s. en arrendelag. Den behandlades väl- kämpen Kvarnzeliusg väckte 1907 genom - föräldrarnas ' vårdslöshet. 1 "Andra kammaren 'en motion, | Han : varnade motionärerna och» som. åsyftade samhällets frigöran-| statsutskottet för att genom allt- de från beroendet av:'rusdrycks-|för överdriven ömhet och kares-, Inkomsterna, - Andra kammaren "ser ta livet av den.unga plaritan beslöt skrivelse till Kuhgl Maj:t industri eller jordbruk, Trots alt om utredning, Tillfälliga utskottet |sakkunniga från Alnarp,” Lund, i' Första kammaren avstyrkte, |och Svalöv på v. Mi:s” förfrågan! fast med «en reservation som bi-|hade, avstyrkt denna tull och v, träddes av Vv. M. Han höll ett, M, kämpade mot den, segrade långt anförande mot superiet, In- utskottet med 57 röster mot 50. te minst 'på guldkrogarna, Utskot-| Två frågor intresserade den sto- tet segrade med 77' röster mot re jordägaren, om arbetskraft och 38, — Motionen återkom 1908; och då föreslog tilfälltga utskottet att Första" kammaren. skulle be- sluta jom ' utredning - i. motionens syfte. v. M. yrkade bifall till ut- skottets förslag; han skulle gå med på att samhället avstode från rusdrycksinkomsterna även om det skulle märkas på debet- sedlarna. Han gjorde en'av sina många '' utylkningar, en något långsökt parallell till det allmän- nas Inkomster av superilasten och citerade ur en tysktibok hur tyska biskopar och andliga stift haft stora inkomster av bordel Vä + Inte'skulle upphäva den gamla.be- trakt, Lagutskottet'tillstyrkte, och riksdagen biföll motionen; det blev skylvelse till Kungl Maj:t, som hade. att lagstifta i dylika frågor. — 1902 kom en motion om revi- slon av ”lagen om lega av jord på landet.” Lagutskottet ansåg att Kungl. Maj:t borde utreda frågan och komma med förslag till ar- rendelag. v, M, meddelade att han hade nära hundra arrendatorer; SS avslog ett vrkande av v,'Y arrenden, 1898 motionerade V..M. bestämmelse att arrendat som en ny legostadga, som dock behövde inställa sig förrän andra villigt av lagutskottet, men v. M. hade invändningar. Han fann la- gen svårtolkad, påstod att gods- ägarna nu var humanare mot si: na arrendatorer och att det skulle bli svårt för storgodsägare "att få, arbetskraft 'om lagen godtogs. >I. > ett senare anförande yrkade han att dagsverken till jordägaren-en- ligt arvendeavtalet skulle fördelas 4 Ipå olika. tider av året, Kammaren : godkände utskottsutlåtandet och L att en orn inte dagen efter, det han budats skulle [träffande fria avtal och arbetskon-' utgå, . — | 3 a > ) X + se
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.