LAHOLMS TIDNING - sa 7 =. Torsdagen den 30 maj 1968 - Italienska valets: facit Det med stor spänning emot- , ”noser, där man utgick ifrån att” sedda italienska valet är avkla- » rat, De - kristliga .. demokraterna och "kommunisterna :— - de två . mest fientliga partierna — blev . valets segrare, medan det repu- blikanska partiet vann en obetyd= 1 lig framgång. Alla de övriga par- "t tierna förlorade terräng. Kommu- 7 s nisterna uppnådde sitt största röstetal.. sedan ' efter krigsslutet. Såväl -.kommunisterna som de ka- tolska = kristliga "> demokraterna ökade" sina mandat både i sena-, ..och deputeradekammaren,' socialisterna blev . valets stora ' förlorare, Partiets hopp om - att kunna återvinna en del av de ' röster, som gick förlorade då dess vänsterflygel bröt sig ut och bil- dade ett eget parti, infriades icke, Partiet kom in som "ett "svagt "ns«mmer :3 i kapplöpningen om väljarnas röster; Trots de socialistiska” förluster-' na blev valets resultat en seger; fi för konseljpre: identen Aldo, Mo-.' ros regering. "Cirka 32 milj” "ita-. lienare deltog i valet av 315 se- - natorer och 630 deputerade, i som; kommer att intaga sina platser” i parlamentet : den' 5 juni. Re-; geringen Moro består av de krist-" ” na demokraterna, det lilla re-, publikanska Partiet och; socialis- terna, :De två förstnämnda par- tierna vann. mer än vad socialis- terna förlorade, Valets definitiva resultat gav” regeringspartierna ' 366 platser i; deputeradekammåren och 183 i se- naten, Dessa siffror må jämföras . med det tidigare parlamentets re- geringsmandat: 361 résp 179. Re- geringen har nu fått en' majo tet av 102 mandat i: "deputerade- kammaren och 51 i.;senaten. :- ” Det mest överraskande momen- tet i..valet..var..kommunisternas stora röstökning med 1,6 proc. Inalles fick kommunisterna - 85 ( milj röster vilket, tal må. jäm- föras med kristligt demokratiska . partiets. 12,4 . milj: röster, Den kommu istiska röstökningen kom att svära mot alla. föregående, T dö t r os listpartiets förluster. tergifter - regeringspartiets' sida "som vill. kor för”ett fortsatt regeringsdel- + "nade partierna — från Jiberaler-, "na till: neofascisterna — gick till<". baka i parlamentets bägge kam-= « ar, Det en gång så mäktiga mo :4: narkistpartiet håller tydligen på att försvinna ur den italiensk politiken. Partiet förlorade två a sina sista åtta mandat i depute och jämnt behålla sina, två sista platser i senaten. > I stort sett, kan det alltså gas, att cenwrum-vänster-kombi= nationen i den ' italienska 'regerö ingens inriktning synes "hart "bes varats, . dock . med en klar f Den starka komministiska' tren den emot regeringens politik ärj .dock i viss mån oroväckande och; bilitet i den italienska” samhälls. strukturen, ” : Vietnamförhandlingarna i - Paris, liberali och: oron i Frankrike skulle ut- .. öva en negativ verkan på de väst : orienterade i Italien. : fe nar -å Tjeckoslovakiet : I let hade. k terna ingått valförbund med det k proletära socialistiska partiet, som utgöres av revoltörerna från Nennis . socialistiska parti. sammans erhöll de två partierna '30 procent av rösterna, och de- Till- as framgång motsvarade: sociar . ' Hur kommer den italienska re- . i geringen i fortsättningen att se .ut?. Man, väntar allmänt att pre- sident Saragat kommer att an» :i moda Aldo Moro att bilda en ny . regering. Men även om regering="" en .gick styrkt ur: valet, så kan Moro få åtskilligt besvär på grund! 7 av socialisternas nederlag. Dessa" kan komma att skylla sitt allians=' " örhållande med. kristliga demo=-'. ”kraterna "för" sitt nederlag och ' följaktligen begära åtskilliga ef-=' från > det. största: agande. Samtliga de mera högerbeto- kjutning "> tåt : "den :'- borgerliga, kristligt demokratiska) centern, tyder icke på en förblivande stå "Itransporter. i allt större utsträck- ga. 12. 00 ton. or i av lantbrukskorisulent Sigfrid Mali "När "traktorn under 20- och 30- talet mera allmänt började använ- das i jordbruket var den lämplig uteslutande för fältarbeten. Sedan dess. har, emellertid : lantbrukets ning börjat utföras med hjälp av traktorer. Detta - har. framtvingat ganska . genomgripande. ändringar i trafiklagstiftningen. Numera gäl- ler noggranna och - detaljerade be- stämmelser för traktorns 'använd- ning i trafiken. De återfinns i 1951.” års vägtrafikförordning nr 648, - Ändringar i denna har beslutats vid senare års riksdagar; I en pro-: position antagen i september 1967 fastslås en del nya bestämmelser, som ' återfinns i svensk författ-- ningssamling nr' 836, 1967. Lagen gäller - från ärsskiftet. 1967/G68. Samtliga . för jordbruket aktuella ändringar” behandlas. i paragraf, 154, som 'omfattas axeltryck, boggi- tryckt bruttovikter samt 'tilläten | längd "av, fordonet eller fordonstå- get. NN : .MAXIMIGRÄNSER FÖR > | 0 AXEL: OCH BOGGITRYCK "Vill "man köra motordrivet. for-]' don eller" därtill kopplat. fordon” | på "allmän" väg, gata eller, annan. allmän plats, får ”axeltrycket inte! överstiga 8,00 ton.. Med fordonets axeltryck” menas då' den vikt som bärs upp av den mest belastade” hjulaxeln. =. fon. . Boggitrycket ' r: den N samman: lagda" "vikt som” bärs upp av två hjulaxlar på ett: fordon. med : ett inbördes” avstånd: av mindre än | 2,0: meter. Detta" får inte översti- CC HÖGRE "BRUTTOVIKTER "1 VID LÄNGRE AXELAV-: STAND |-Nya” bestämmelser för: träktortåg | jur trafik, dock normalt längst till ” utgången av-1972. Bestämmelser- "ändrats, dock. längst till utgång: . heter finns dock. Dispenser :skall. ges. mera restriktivt för fordon, :som tagits i bruk efter den'1 ja- | En sådan skada : ikan' uppstå vid . anledning är" "det. nödvändigt.” vatt Andersson, Tantbruksnämnden, — LL ov bilden. Många. moderna traktorer har en "hjulbas mindre än 2,0 me- ter och berörs därför av 4-meters-.]/ gränsen. Längden' av ”foidonet eller. for- donståget med lasten inräknad” får inte överstiga 24,0 meter, re "DISPENS KAN' N' LÄMNAS Eventuell dispens från längdbe- stämmelserna kommer att gälla tills fordonet eller fordonståget tas na om minimiadstånd kan. man få dispens från tills fordonet om- en av 1969. Vissa'anståndsmöjlig- nuari i är, då man anses böra ha känt till bestämmeiserna. oe : VEM GER DISPENS? Dispensansökningar kan insän- das till | ' tvräfiknämnd — en sådan "omfat; "tar "vanligen ' en. kommun, om : trafiken > blott" berör nämnds ”verksamhetsområde.' Jän nöstyrelsen om trafiken berör - mer än trafiknämnds. verksam- " hetsområde inom samma län; statens -vägverk (Driftsavdelning- en, Fack, Stockholm 12) om tra- fiken berör mer än ett län. VARFÖR N - MELSER? > Genom spridning av belastnin-, gen ökar < framkomligheten,” då risken". för” : genombrott. minskar. A BESTÄN - Nög' punktbelastning.. "Av samma | , oinionsundersökningar" och prog- Avståndet råellan "foräonets al SPREIGRÄDDE TILL SALU UNDER NÄSTA ÅR | Nu är. 'den verklighet I své rige —' vispgrädde i sprejför- . packning. Det är Skandinaviska Aerosol" i "Hultsfred" som provar produkten, Man vill nu försöka I Efter grädden =: eller kanske rent av. före presenteras en saftaerosot. och. en- atrosol' med, fett, Vi. skall: alitså' småningom "slippa. : kladda ;med..smörpapper i kakformen och; på 'stekplåten, Till yttermera; viss Yt Amerika j delsaerosoler för 'ca 100 milj dol- lar. Marknaden ökar successivt. Störst ' framgång: hart? grädden” rönt. . Grädden: & är ' uppblåst ,: gånger sin” egen, mängd: "skall inte, enbart kunna använ- das till.kaffei eler choklad. Kon- sumenten bör kunna ha den i garneringssammanhang. DS t :kommer den : Om: "Jobs ståndaktighet 7 haven || hört, och :I "haven . sett.” besked Herren, bereddé: ty Her: ren "är. nåde ik "och" ;barmhärtig. (Jak. 5: 11.) e ” 1 På r britterna sända timmermän in i de: "djupa: skogarna i Nya; Värl i: den för att letå ut träd, som pas-| te sade”. -till.'master:: vara fullkomligt” Träden "måste "symmetriska, med sega och härdiga fibrer;, Ur- valet-- skedde ' med: stor "omsorg; ty: inget :skepp kunde klara stor- marna, med. bruten : mast as. Lät oss tänka. på Job, hj | i. en: gammaltestamentlig berättel- se: Han var en rakryggad, stark, drabbade honom, hans vänner anklagade"; honom, «hans hustru gav honom dåliga råd, ändå .väg [rade att ge upp. Hemsökelserna .. fortsatte," sjukdom : drabbade 'ho-; nom och det verkade som... om Gud inte -hörde hans böner. Ha satt där i askan i förtvivlan "och" .vid, användning av. bo iva nä + | välkomnade döden. 'Men trons sé-” E BE VANA ga tåga i honom ville inte bris Jämför med 'exeråpel. 3 "och 4 på Mitt i förtvivlan kunde har ' - gar grädde. Dubbelt så mycket.. Men |. förbrukaren vinner ju en 'hel Ty om; han sargar. så f produkten stå i ifvs "ett år i ka butiken. :: IT och” Å på bilden. Fn ”Ltalig man som fastän sorgens slag ; ler” ”fördonstågets' första. och” sista. hjulpar kallas: axelavstånd.., Ett. Ons vikt: är. den "vikt: 2,0. meter,” får "fordonets ; bruttovikt eller: den 3 "sammanlagda brutto. "är: bruttovikten.. 12,50 ton tillå Na "Därefter '& ökar bruttovikten 0,25 "ton för varje öknng. av axet avståndet :med 0,2 meter "upp till: 22,0: meter. : Jämför med. exempel , Vid traktortäg”. med : bruttovikt över:12,00. ton skall avståndet mel- ii lan. bakre 'traktoraxel : "och den. opplade, i, vagnens framaxel vara minst.3 meter. Är ”traktorns hjul: :bas mindre än 2 meter, skall mat- varahde” avstånd ökas" till 4 me- er, "Petta avstånd gäller också ;binder han. ock, om han slår så Thelä”öck Hans. händer” ;;-Hansitro på Gud förplev stark, bröts inte "under livets olyckor.” ka vstäna är” minst. 40 inet ;syn till transportekonormin lär. det emellertid av. stor betydelse att. nö ga . belastningar. kan. tillåtas, Nu. Tgällande. axel och 'boggitryck: har: "tästningar; än fallvar liga följder ön Gö EN KONTROLI, och; boggt donstäget väger mer än 12, 00 ton ytterligare en axel: finns på: 'mind- ire. än 2,0 meters avstånd än nå: gon av "dessa axla : - SENSATION — Koh och, se dvärgen Joakim — stor sensation! SS — Det där är väl ingen dv Han är ju fullt normal, — Det är just det som är sen sationen.' Han är världens” störs-.t... ta dvärg. trafik- |. att avståndet mellan närliggan-” Infor mationsäri ive i RLE:” re | Okunskap om m afrendelage ol diga Ywister här upp? d: anledning. av okun- ndelagen, Denna okun- ..hos. arrendatorer. som brukar-kom- - — 'munägd mark, "där ägaren förbe- en orsakar: ofta onödiga tvister biformationen i Tvååkers mellborgarlas, H fö om förestår RLF:s juridiska å grund av det allmännas intresse, att: skaffa sig markreser- den 1. Jannari 1988. medverkar. också avdelning. i Detta "beroende | på en er orna, fra mgick , det kanska ätt: mån: inte” har, fullt eklart r. sig skillnaderna mellan 'de' olika arrenden « som "förekom= vilka" fall! lagen "slår: ige= ch vilka fall"kontraktet gäl« pal Ne Eg f tvirring, Lagen" talar om två olika: typer. äv. arrende: allmänt arrende, Do= Skulle man. gå igenom allt det- nja” borde man ha” en'dag till för- Å lj, förklé - rendelagen, H E deno Halmstad, - deltog i överläggningarna, Lantbrukare Ingvar” Svensson. Tvååker — huset. del gehom "uppvispningen,. Om mn RR : + Vid 1905 års riksdag förfasade. sig en talare över de stora kost-' nader som utan riksdagens med- givande "eller hörande utgetts för kungliga - kommittéer: . 1903 icke: mindre än 1237 kr, och 83 öre (1967/68 beräknas de, till 20 milj. kr). v. M, var också kritisk och gav några exempel på kommitté- kostnader 1907 motionerade v. M. om an: slag till "musikhistoriska museet, vilket beviljades. 1908 stödde han en motion om understöd åt svens- ka tonsättare av utmärkt förtjänst (6 000 kr.)' mot statsutskottets av- slagsyrkande;' Det bifölls. -.med. 54 röster möt:-50, avslogs av Andra -kammaren' men gick igenom vid den gemensamma, voteringen. Under ,en debatt om rikets flag- ga 1906.-:hade en talare sagt, att den tretungade flaggan var en re- miniscens från vikingarnas" drag- skepp. v. M. tyckte det därför var befogat att. kungen som högste över krigsmakten fick föra eller att andra "manliga ning kvinnliga medlemmar "av kunga- huset fiök göra det; hans yrkande underkändes utan votering. Det nya riksdagshuset hade ing- en varm, vän i v. M. På initiativ å statsutskottet hade riksgälds- fullmäktige föreslagit en stenbar- riär framför riksdagshuset mot Norrbro, Statsutskottet tillstyrkte att stenbarriären!' skulle vanpryda platsen och föreslog ett års: upp- skov. Han kritiserade även ett par” ”stenklumpar” vid ingången, krön: ta av två "monumentala krukor, samt obeliskrena och stenkloten på .riksdagshusets tak (senare re- ducerade). Utskottet segrade be- ffande stenbarriä ren. med 78 röster möt 34. ' "Riksgäldsfullmäktige » föreslog fyra statyer av stora svenskar på den nya stenbarriären, och stats- utskottet tillstyrkte. detta 1908. Vid debatten flödade -sarkasmerna från v. Mö: or : i ”Jag vet icke om herrarna kom- ma ihåg att vi i dag häva den 1 april. - Med - anledning . därav vill jag till-en början varna kamma: ren för att låta narra sig april, icke av statsutskottet, ty detta har egentligen ej gjort något annat än dragit ut-konsekvenserna av 1906 års riksdagsbeslut.” Han ironiserade vidare över de stora kostnaderna, för de fyra pelarna, som :skullé te att det skulle bli så lätt att få fram ”fyra vackra statyrer "av brons” och talade hånfullt om ett annat : konstverk. i en offentlig byggnad, som han kallade en me- kanisk trähäst med en liten doc- ka. Han trodde att de fyra ”stora männen” närmast : skulle komma att se ut som portier till riksdags- huset och föreslog: ”Sätt då dit åtminstone några av våra många - 1906 förslaget, men v. M. tyckte små män!” v. M, jämförde statsut- t "40 000 - kronor |. krönas av statyer. Han trodde in-: skottets avstyrkande av 6000 kr tillktonsättare och detta anslag å 40 000. kr. och yrkade avslag. Då Vv. M.. rekommenderat sina kamra: ter att gå ut och titta på platsen, varnade em förespråkare för stats- utskottet kammarens ledamöter: ”Jag för! modar nämligen att herr von Möller. stannar inne, och då voterar han ner. oss allihop.” Statsutskottets förslag avslogs utan votering, 1907 gav v. M. ett exempel på sin mångsidighet, då han i ett an- förande yrkade avslag på en mo- tion om nedsättning i avgifterna för växelprotest, men den godkän- des, «ro no. 2 "Den's. k. stavningsukasen 1906 om”nystavning av v- och t-ljuden hade långa efterdyningar, och de nådde 1909 även Första kamma- ren, ' Där väckte tolv konservativa ledamöter en motion om ändring i 8 79 vegerIngsformen, som skulle lyda: Ingen "förändring av rikets va- pen eller flagga må göras, ej hel- ler någon bestämmelse om svens- ka riksspråkets form eHer beteck- nirgssätt meddelas utan Riksda- gens samtycke, Konstitutionsutskottet menade att denna fråga inte hörde till re- geringens och; riksdagens lagstift- ning och avstyrkte motionen, men fem ledamöter reserverade sig för bifall. Under den långa debatten (30 sidor i protokollet) talade de flesta för motionen, i' långa, pate- Billing i korthet: mot den talade | två lektorer och dr K. Hildebrand. Vid. voteringen avgavs 61 röster för utskottets avslagsyrkande och -: ter omröstningen en reservation: ”För att icke ' bliva oskyldigt misstänkt att hava röstat för mo- tionen anhåller jag att på detta sätt få anmäla min” reservation mot beslutet.” ' Andra kammaren godkände konstitutionsutskottets utlätande utan att någon yttrade sig. . 1909 debatterades en motion om kontroll av. skadliga biografföre. ställningar, vilken ' godkändes. Den statliga filmcensuren, inrätta- des 1911, och dessförinnan grans-! kade polisen filmerna. v..M. med- delade att polisen reagerat olika i Malmö och Stockholm för samma film och att det inte fanns något -: straff för överträdelse av. polisens tillsägelse, I sitt sista riksdågsanförande, , den 21 maj 1909, befann sig v. M på samma linje som sin gamle fande : understöd åt - kommunala och enskilda läroanstalter) och yr- kade liksom denne vad ”de flesta” ville" i frågan; v. M. menade att det var Andra kammaren. - Därmed slutade hans rätt stor- ken, och åtta år hade då gått se: dan han (i en debatt om revision av hälsovårdslagen) kallat” sig ”en rabulist som jag.” Han håde trots alla sina ironiska inpass tagit sitt . (oavlönade) uppdrag på :' allvar, och kanske det om honom kan sä- ger om Lotta Svärd: Något tålte hon skrattas åt men mera hedras ändå. er SLUT! tiska anföranden eller som biskop trätbroder, biskop Billing (beträf- - miga riksdagsbana i fridens tec- tor den här veckan. gas detsamma som Runeberg sär, Pavl keringen vi i 72 för motionen, v. M. hade inte j 'Nu-är det "snart tid för, den [7 > yttrat sig i debatten och avgav ef- "stora badinvasiohen” vid ,Mellb; strand och :' då : uppstår. ' åter vanskliga "parkeringsbekym därute, Många, många finitivt inte onmr att det parkeras på badstranden. Då frågar man sig, .hur skulle det vara -om' hela Kustvägen »togs..i anspråk , för parkering? "Vägen som nu är.be- lagd med" oljegrus' till. viss del och gjorts 12 meter-bred:skulle . kunna rymma :ett. otal. bilar. Ja, faktiskt så mänga att stranden kunde bli parkeringsfri. Dessutom skulle väl trafiken från Skum-|: meslövsstrand till Mellbystrand kunna avstängas” helt. Vad har "folk nere vid stranden. att göra med sina' bilan? Stranden skäll väl vara till för att sola. sig på och inte till bilparkering! Och tänk så skönt för alla för- äldrar :som utan oro kunde släp- Spa sina parn i here vid stranden. M Nn ne oe Jobbar du på skjortfabrikan? — Ja. . — ' Varför arbetar du inte i dag dä? N — Vi häller vå med nattskjor- Ned — Det är en sak som jag gär- na ville veta, sade brudgummen till sin brud, på bröllopsnatten, är jag den förste man som sovit tilllsammans med dig. i — Du kommer att vara "det, svarade bruden. Om du somnar « ve — Vad tycker du om det här rhenvinet? "CC: — är det. inte- lite väl mycket Rhen i det?" ss - i i Aycker de- I dåg: FRITJOF SS I Solen går upp kl. 3.27 och ned - kl. 20. 53, i r morgon: ISABELLA ” oe går upp kl. 3.25 och ned KL. 20.5 SKOTTE Gamle Mac Gregor kliar. sig i huvådet cch suckar ”och säger till kamrat Mac Andrew: Dä ä mycket konstigt "här i världen: För tre veckor sedan fann gamla Doroty en shilling, på vägen, hon tippade och vann tiotusen, Vilken tur sa Mac Andrew: Ja, det kan man säga" sa Mac Gregor det ä nog ytterst sällsynt att man hit- tar: en shilling på nån väg i Skott- land. cc . -” en OBEKANT. SORT. Stora syster: ot — Jag ska vara bussig och njät pa dig med" matten: Hör på nu: om jag "har "10. apelsiner och ger dig 2, hur många har jag då kvar? i — Det kan jag väl inte veta, I min klass räknar: vi med”äpplen.. Omkring 50 personer -— huvid- ;bakligen: attendatorer från mel-.. :lersta, örh 'norta. Halland hade: IA förrgår . besöktes z är drygt 50 personer; ledamot av RLF:s diz striktsstyrelse — hälsade” välkom- men till Tvååker och Medborgar- eförfättningar vi till- ich frånträde ”berördes' var. det ödstyst”. "Lagen" säger inte att sö syn: > skall verkställas, men för båda Ål parter: — således både" jordägaren och'arrendatorit — är synen, värde= tull. I synen tar man upp brister, vilka värderas i pengar (ovillkor= Tligen). Arrendator kan således star= ta sitt arrende med en vid gården äftad "brist: på exempelvis 20.000 ' kronor. När han sedan lämnar gårg summa blir resultatet, Visar fet siZ a alt. bristen. vid detta tillfälle ”"är-10.000 kronor-har årrendator rätt att begära 10.000 kronor .av- jord- « ägaren, Skulle "däremot bristen va- "ra större än vid tillträdet skall ar- "/ rendator betala jordägaren. ''". 5-2 1 -KOMPETENS 0 7 -— Synemannakompetensen har varit, förbehållen gode : män. och nämndemän; Detta var praktiskt förr då dessa i princip var en bart bönder, förklarade forstmäs- - tare Öhrström.” Men numera re- "presenterar ' nämndemannakåren "en mängd andra "yrken, som inte tillräckligt: är insatta i de upp- " gifter som en syneman skall ut- - föra. Här kommer förmodligen en' änd- "ring: till stånd i den nya lagen, kanske ett synnserligen' radikalt nytt grepp med kurser och fort- "bildning av synemän, Dessutom bör dessa kunna konsultera t: ex byggmästare, målare, murare för att göra värderingar. ; I ett oföränderligt samhälle är " tillträdessynen och frånträdessynen fullt jämförbara 7 med vararidra. Men . vi lever i ett föränderligt samhälle, Detta innebär, att arrendatorn i idag ” i princip förlorar även penningvär- desförsämringen. Därför kan man säkerligen vänta en ändring även här, ' PRAKTIK . RLF handlagt ett mycket stort an- tal tvister med anledning av arren- "deavtal. Därför har han under hela Yitredningen begärt klartext på en rad olika punkter, vilket underlät- tar tolkningen. och som "resulterar 1 färre tvister,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.