så Ånemnnened be oc Än —= LT. . en 7 sammanslagningsentusiastisk . i samband med folkpartiets extra .. terpartiet över den absolut star- . ningstanken hårdast. Partilednin- Onsdagen den 2 juni 1968 LT = När blir de tä ett? mo Debåtten " om sa storstad: Hiberala idni r har av center- och: folkpartierna -— de . inte alltid haft så värst mycket sk mittenpartierna -— har fått till övers för landsbygdsintresse-" ny -näring i dagarna dels genom na, Man menar därför att Mill ex- . , empel centerns ambitiösa” lokali- " 'seringspolitik kanske ka: häm-' -mas' geriom en sammanslagning. "Men å andra sidan ' förfogar cen- ledare .i "Dagens Nyheter förra veckan, del: : zenom 'ett uttalande. av folkpartiledaren Sven Wedén , kaste partiorganisatoriska appara=- "ten, I internationella sammanhang "talas det om maktbalans. Folk-; Partiets, starka press och centers ' partiets dito organisation kan bes ' "tyda något ditåt vid en partisam- manslagning. : : . 'Summerär man intrycken från , " mittensamarbetet" från dess inle-. dande skede till nuet; blir dessa, - utan tvekan positiva. Mognadspro= .. "cessen "har skett. följdriktigt: och ; utan nämnvärt gnissel: och tid- : punkten då man tar. upp: frågan landsmöte vid senaste veckoskif- tet, då hr Wedén' uttryckte för om en a ning före 1970 års val, "Och har man sagt 'a, så bör man givetvis fortsätta med att säga b. Proble- met är emellertid att välja rätt tidpunkt härför. Det är alltså det- ta debatten nu gäller. - De båda :' partiernas ungdoms- förbund: har” drivit sammanslag: garna har varit mer försiktiga, De har emellertid -inte tvekat om ' . målsättningen, Nu har alltså Sven "om 'sammanslagning till definitivt -.; . Wedén fixerat en tidsbestämning ' avgörande kan inte vara särskilt. till före 1970 års val, Centerleda-x , långt avlägsen.: Det skulle skapa + ren Gunnar Hedlund har veter- "klarare linjer för väljarna om det; : ligen inte gjort något uttalande. .endast funnes "ett. mittenparti:-' -om viss tid för en sammanslag- "vid 1970 års val då vi samtidigt ning, Han brukar framhålla att' :har goda utsikter att'få välja vår det är .mognadsprocessen inom ' första enkammarriksdag. Center- partierna från partiledningen över 'stämman i Visby nästa vecka kom- distrikten till de lokala politiska mer kanske ätt ge närmare be föreni som får kt sked om förutsättningarna här tiden. Först när den är klar kan pötl Fö Al sammanslagningen ske. Hittills kan man konstatera att öl 0 Pr Rn Fa erln partfledningar- - lång rad u-länder, .ter sig minst. na och riksdagsssupperna funges ': Sagt . egenartat, och. detta inte, rar tillfredsställande, Där. likar. ; Minst.i ljuset ;av att man tror, tade uppfattningar i politiska frå- a de SRA am väa ttiga dän. = försligger, här dylikt samordn + ordna sitt jordbruk, trots att de: nats. Om åsiktsdifferenser före- : ras förutsättningar i -jordmån, kommit har partierna hävdat sina långt sämre än de nordiska s k särmeningar, vilket är naturligt så marginaljordbrukens. ' Om Nor- ' länge. de fungerar som suveräna | 'den började en sådan insats till." partier. Men att det kan uppstå | världshushållets : sanering, så intressekonflikter visar bl a'situa=' I skulle” med stor ,' sannolikhet . många andra" västerländska Jämn | der. följa. exemplet efter hand. tionen i Halland inför årets val, Den mest aktuella mandatföränd- ” ringen i årets riksdagsval 1 länet |... Norden" skulle. då få uppleva rör just .center- och folkpartier- sin verkliga storhetstid. na. Marginalen mellan ett andra - - centermandat - och det nuvarande FOLKHÖGSKOLAN INTE. ? folkpartimandatet är mycket smal | ” VÄRDSKOLA 2 ser gor om man ser till röstsiffrorna i 1966): Svår bemästrade situationer ha” års landstingsval, / eller. närmare: " preciserat "312 röster. Relativt små röstförskjutninigar” kan ' alltså” bei tyda att mandatet byter inneha- vare, Men båda partierna måste, on givetvis känipa för att” vinna" så många. röster som' "möjligt i Friks-- dagsvalet även om det: skulle drabba” mittenbrodern; : i Sedan: är |. det 2 annan' sak' att det riks- sett "och med. hänsyn ti > NOM. att. omhändertagna 'ungdo- ” =-mar- ”insmugglats”-- på "skolorna av socialvärdande” Organ, "skriver ordföranden. i' Svenska föolkhög- : iskolans . > lärarförening, -.rektor Paul .Terning i Jord brukar Nas Förehingsbläd "> Förhållandet. är attundersde fem-sex senare åren -allt flev-ele. er.skickats till folk Öögskolornas tän>att: skolorna” underrättats: om «deras sociala "eller" mentala .situåtion, Det "har resulterat f.r na katastrofsituationer då många mittenpartierna” inte spelar så stor |- roll om” detär en folk--eller centerpartist som väljs. Här kan |- ”mah följaktligen tala om ett är lika- hög « -grad ett partipolitiskt va 25 I > :sammanslagnings eb: "skymtår "stundor tveksamhet” Trå gskölan bara fått: tj - vridna? Den frågan diskuteras 2 "blivit mer påtagliga. Det här ta- te ses allvarligt. Blir det en po- ”Placeringsställe då en-myndi eller nägra äv dessa insmugglade elever "är '"ledarnaturer och -där- ; till intelligenta.: Det är ofta fal- "1et” : med”, naärkotikamissbrukare, TV vänstervridna eller ' höger- ofta, skriver "ELF- tidning] en. Kritikerna ' är ”lingefär lika arga i båda. läger, vilket bör var ra ett gott betyg: . Utan tvekan finns det "dock mycket som pekar mot en poli- tisering av verksamheten. Olof Palme som seriefigur i TV är bara ett av tecknen. Inför "ut- nämningarna ” 'av cheferna ' för TV 1 och: TV 2 har tendenserna ka att elevkåren splittras. eller att skolan 'ställs inför en. elevkäår : som; går” emot "skolans intentio- : «ner. Och" vi måste” kraftigt häv-, "da, att folkhögskolan inte är en ”vårdskola”. utan” alltfort är "en skola” som i första hand vänder sig till en normalgrupp' studie- ' och bildningsintresseradé ungdo- mar, ön. . Resultåtet av överläggningar ed Socialstyrelsen, har emeller- "tid blivit att man, från högsta håll, lovat vidta åtgärder: så attj. "insmugglingar inte längre skall förekomma.” | lats om att krav 'ställts om att en av 'theferna bör vara” inskri- ven. i regeringspartiet: N Försök att politisera TV maås- litisering i toppen kan det lätt följas åv allmän politisering, Låt . . - oss ' slippa” detta; Utse” duktigt frre rss fos ee rs gate ta folk . till: kanalchefer utan: att sa snegla :åt 'deras politiska sympa- : tier. Se istället till att 'de har självständighet nog för att stå r ln emot politiska påtryckningar, ETT ORD och kap hävda. den objektivitet '| -. ” . - PÅ VÄCEN som vi:alla har rätt att ställa på! I Herre, lär, oss att bedja! (Luk. 11: 1) - Xx Bön är. makt, Den är förbin-' delselänken mellan Gud och oss. Den. är - ett... kommunikationsme- - r EN xönbexs MARSHALL: PLAN oe De. hördiska . länderna borde samordna sina ansträrigningra:1 att bistå "u-länderna, säger 'Pro- fessor Georg' Borgström i en:in- tervju som han beviljat :J or d- got annat system än ett öppet hjärta och mottagligt sinne, Je I denna orostyllda värld skän-' ker bönen frid, inte :i världslig vatten och kapital som regel är : -uppstätt på folkhögskolorna ge RT i radiosändningar. De kan då ta: ledningen: och orsa ” i mande del, som inte. fungerar, efter nå-' Skådespelarna Britta Petterson och Bo Samuelsson ses: här un- der inspelningarna av. Skol-TV-serien i matematik för. årskurs 1: | som sänds under hösten 1963, Budgeten omfattar. Skolradio och skol- TN Ha PRCET Skolprogramavdelningen. vid? "Svgriges.Radio kan: redan nu pre försökt "att särs 'sentera” sina 'programplaner. för lorn: tar 21,391 "skolradioprogram och 270 'skol-TV-program,. Genom ' den- na tidiga information:ges lärarna" skolprogrammen, i sin un: omk ng 70 AV- centraler .för- bandning av skol- "Därifrån, kan skolorna ' låna band. "Av den am-” Nledningen: behöver"; skolradiopro- grammen - numera inte : gändas bris i Skol-TV-programmen ” dä näs 'sorå: regel "i. repris två till-tre gånger; då endect-ett' fåtal: skolor . ännu: så länge har gram." speciellt intresse för den. vuxna” ', Sänds även i repris nå Från höstterminen ”av- "åer mai att: ge" dessa: kvällsnro-. sänds på skoltid: Därigenom tillgodoser man i någon mån ett:från Järar- ”håll sedan länge framfört :önske-, mål om att få ta del av DProgram--pa meny-Innan de sätts in i den di- 'rekta- :skolundervisningen; Skolprogramavdelningen'” "har -n., omkring 130 personer anstäl da, 7 fördelade - på ' ett : kansli :och ;tre sektioner: för. pro- duktion” av. skolmaterial, .dio, och skol-TV-program. Det. är m? "Sveriges Radio som har: de tre! . produktionsenheterna direkt samordnade, -Avdelningens budget omfattar för 1968/60 16.66 miljo- ner kronor. Chef för avdelningen är: Rolf Lundgren med Sten Sture ! Aliebeck.. .som biträdande avdel- ningschef... - - I ett extranummer . av Skolpro- gramr”AVIN, avdelningens egen informationstidskrift, ' presentera- des för någon tid sedan det köm- ; läsårets per år i.en upplaga av omkring 100.000 exemplar : och :tillställs gratis "varje ' lärare, Ma LÅGSTADIET os a "För lågstadiet satsar man lik- som "tidigare främst på, årskurs: inriktade . program, . Detta av den anledningen att » det. föreligger stora - skillnader mellan älders- grupperna 7—9 år både beträf- fande . mognad, ' .evrfarenhetsbak- "grund och koncentrationsförmåga samt verbal utveckling," ' I serien Barn i. Norden satsar "man ' detta år på. de nordiska , grannländerna med en samordnad serie, Målsättningen med dessa fyra radio- och lika många TV- ghet” att från början plane-" deobandspelare.. De: skokTV-pro:- som kan tänkag vara av. f.. centralt: skolra-. övrigt den” enda avdelningen' programplaner; "AVIN: utkommer 'med' 6 nummer brukarnas' Förening mening utan en frid som beror Program är att visa hur barn i blad: Norge med sin väldiga fiskepo-: tential, hu större än Förenta sta- , ternas, Dahmark med sin anima- UHeproduktion , och Sverige, med sina goda naturtillgångar: av järn ooch skog mm kunde till- sammans .sätta i scen. en Mar-, shall-plan för egen. maskin. Då komme också jordbrukspolitiken och den inkrökta nationella eko- nomin ,att få helt nya målsätt- ningar: och sannolikt också ett av att vi' har funnit Guds vilja, Det är frid: att. veta vems sida. vi. är. på. och ;vad .Gud har pe!" "stämt för .0s8, Cd + Bön är att lyssna med hela sin varelse, medan man tar in Guds våglängd, Bön kan te sig så oli- ka, men den är alltid människan 'som sträcker sig mot Gud och Gud mot människan. Bön! Det är "det sjuka ' barnet, Det -kan vara affärsmännens , kamp mot festel- långt mer konstruktivt och bär sen att skaffa "orätt vinning eller” kraftigt underlag, ; soldatens samvetsnöd 1 den förs- Medge -att det på något sätt ta striden: - är absurt att Norden skall vara |.: För 'vår familj Innebär bönen parasit 'på ”världshushållet, när "att Gud "kommer in "i "våra pro- det kundé vara en drivmotor: Iden Bön: är den port vi öppnar: Att lägga. ner gårdar, vilkas för att låta Gud komma in. på produktionsförutsättningar . vida vår gård, i vårt hem, i våra tan: överstiger genomsnittet i, em! kar och värt lv. So - ingår: bl, -den 23:e psalmen, Det är Jesus i : Getsemane,.. Det 'är modern .med : blem, :- Gud . hjälper oss att lösa : 8—10-årsåldern le$er i hem, sko- la och samhälle, a Sexualkunskap skall - numera ; meddelas 'i-alla årskurser på samt- "liga, stadier. Som hjälp vid lärar- nag undervisning: ger skol-TV i repris "Så kom Du till:och Så får djuren ungar. I redaktionen a. Elise Ottosen-Jensen, Maj-Britt Bergström-Waland och Miriam Israel, För årskurs 1 sänds bl. a en serie om årstidernas växlingar, och ' dessutom ges den från före- gående år så uppskattade serien Matematik från början i repris med bl. av Britta Pettersson som TV-lärare, : MELLAN STADIET. N Det finns alltjämt cirka 7.000 'B-skolor 1. landet, För, att bättre än tidigare ' tillgodose denna in- tresserade lyssnar- och tittargrupp har man därför vid valet av hu- fv vudmonient "och arbetsområden kilt beakta Bsko- " lanier; e s ku paket ör fi produktion; Föl en s rika. arbete reser öm-d ka för" inspelningar; ' on ; I -blickpuäkten: är: namnet på skoltadlons "nyhetsnrögram ' för rupp ' mellanstadiet, I” höst kommer den-- att få en något anriorlunda upp: : "läggning 1 avsikt" att: servera” ake -tualiteterna. bättre” plane enk'are” 'framstäl med "nrogrammen ir att. spegla Sverige; i korta komm. nt H GSTADIET. "Miljövården - vär nen som kommer: att stå. i cent.” rum : för . 'samhällsdebatten lång td framöver: Docent Hans Palm stierna har utarbetat manuskript- . underlag till” fara, "som ' bl." sa, problemen serien Livsmiljö i ens högstadieserie kris teridom, Aktuell ekumenik, kom” mer att. anknyta till det andra” vatikankonet iét 1962—65' och till.” det ekumeniska ' mötet” i” Uppsala, 1968, Bland” nyheterna 1 övrigt för högstadiet. kan noteras en se- rie på tolv program om arablän- derna samt en fortsättning på den heltäckande kursen, kemi för årskurs 8, För und isning- en i tyska kan skolradion, från och "med: i år erbjude : ett. . fulls ständigt läromedelspaket för” un- dervisning i 'årskurserna . 7, 8 och" 9, De tre kurserna det här, gäller. är "avsedda för såväl lä- rare med full kompetens att un- dervisa t tyska som för lärare utan sådan kompetens: För lä- rarna i franska 'står ett. motsva- fogande, : - GYMNASIET. Inför kommer. skolradion med 6 pro- gram. De politiska partiernas pnro-]|. ” Bram, som sänds före valet. De fem första presenterar riksdags- partierna, och det sjätte ger den aktuella | situationen strax "före valet. Senare under hösten sänds även en serie om de politiska ideologierna, NI anslutning till ämnet modern litteratur. har skolradion valt att gå in på ett område, där lärarna kanske är mindre orienterade, nämligen; litteraturen, efter 1940. I sex program kommer: eleverna |. att möta denna litteratur, dels i form av uppläsningar, dels i form av presentationer av problem, som ligger i tiden. Skol-TV ger under hösten två program för fackskolan om ung- domskriminalitet. I det första får eleverna följa ett fiktivt fall, en från ungdomsfängelse 'frigiven person, ' det andra. programmet ges miljön från ett modernt ung- domsfängelse, Under, rubriken Sveriges nä- ringsliv sänds tre radio- och fyra! TV-program, där man försöker spegla vad som händer-de män- niskor och miljöer som på olika sätt ”drabbas” av den; ekonomiska utvecklingen. Under 'läsäret görs även en omfattande satsning i äm- , Blir file om Frankrike och för ae veckor till Ame-:.t > kvalitet; det ” som” händer: inom och utom: syftar. till att ” höstens andrakammarval | net biologi, 'där man för gymna- siet sänder inte mindre än 23 program, Även, för fackskolan! görs en omfattande satsning i detta ämne nder lång tid har allt emellanåt i pressen förekommit artiklar eller notiser med framtidsvyer om ' industrimässig produktion 'av 'livs- medel på annat sätt än med tradi- tionell växtodling som" underlag. Problemen har också vädrats i den jordbrukspolitiska debatten. Prak- « tiskt påtagliga resultat har emeller- tid tidigare, knappast kunnat påvi- sas, Visst har, vi haft olika produk= £ ter som har tillverkats på annat sätt än via den traditionella. växt- odlingen. Under krigsåren hade vi ” en betydande tillverkning av foder- celluiosa. Det var ett avsteg från "traditionell produktion av livsmedel, Det rörde sig dock endast om en förädling av växtprodukter, ehuru : dessa kom från skogen 1 stället för från åkern. Cellulosan kom i sin tur i användning till produktion av dragkraft 'via hästarna och anima- lieprodukter via ' nötkreaturen; Andra produkter med cellulosa som utgångsmaterial. är kolhydrater (cellul ker) spri, lulosajäst Osv. På rent ystetisk väg har man för praktiskt bruk åstadkommit vis- sa halvfabrikat" för. livsmedelspro- duktionen, : Viktigast är .kväveför- eningar i ferm. av .urinämne med luftens kväve som utgångsmaterial, Denna fabrikation kom igång i USA under andra världskriget. Det' förekom vid den tiden även i Tysk- land. I USA har 'dessa: kväveför- eningar gått under olika handels- namn, bl a s k ”two fifty two”. . Produktionen kan' användas föratt ersätta omkring 1/3 eller mer av den totala kvävetillförseln till idiss- larna, I Finland har professor Wir- -tanen' gjört försök i vilka han kla- ;rat nötkreaturens-, praktiskt taget hela ' kvävetillförsel genom s k urea (urinämre), Han har med and- ra ord helt ersatt proteinet. Det må . emellertid understrykas att urean, "som i Sverige användes till gödsel- " medel; måste vara noggrannt max ;7s skinellt inblandad i annat foder för att kunna, användas, Eljest uppstår förgiftning och: 'dödstal. bland” djur fen. iv ey ; Som edan mnts "han ifråga . varande produkt användning, som "kvävekälla till kulturväxter fält ”och i trädgårdar, bla inom fruktodlingen" Den användes då of- ta som bladgödselmedel och till- föres:'genom » besprutning. Denna metod att: tillföra” kväve : kan "ha stor praktiskt betydelse, särskilt” om man för att förhindra allt för fro- dig växt önskar tillföra en del av kvävet på ett sent utvecklingssta- dium : hos växten. -Tillvägagångs- "sättet kan” mycket väl aktualiseras inom veteodlingen. Man kan genom - sena” kvävesgivor.' förbättra . vetets och tillförsel i;form' äv besprutning -kan då vara: en tek- » niskt enkel väg, - . ä allmänheten talar « om .syn- tetiska livsmedel är det många 'oli- "ka saker man tänker på. . Urean är ett syntetiskt halvfebrikat. Foder- ””cellulosan som förut har nämnts är blott en ant. an väg att framställa kolhydrater. än. genom den tradi-)scrund ' av produktion ö USA avs tionella 'växtodlingen, "En tredje "väg att åstadkomma något nytt är att franiställa livsmedel genom att alltjämt unyttja ljusenergin i form , av den s k fotosyntesen — d v s med hjälp av gröna växter — utan att utnyttja jorden som växtme- ”dium. Nyheten "ligker i det sist- nämnda, | FABRIKSODLING a "Man kan sålunda. i ”fabriker” medelst. s k fotosyntes uppnå en produktion av' torrsubstans som är : 10—15 gånger större per ha, och år än den man normalt måste nöja sig med i jordbruket; Vid normal växt- produktion på åker” måste en vi sentlig del av. den infångade sol- energin användas av växterna täll NM transporten av de vattenlösliga nä- rande undervisningspaket till för 1” ringsämnena inom växten från röt- terna upp. till bladen där själva » syntesen: av kolhydraterna . sker. Vid den ”industriella” fotosyntesen kan denna energiförlust undvikas genom att man odlar encelliga väx- ter, nämligen gröna alger i närings- . lösningar, Produktionens ' storlek blir då endast beroende av ljus- ” mängden, tillförseln av kolsyra samt temperatiuren. Det har mycket spekulerats i att denna metod skulle kunna utnytt- jas i praktiskt bruk inom vissa låg- marksområden i sötvattendistrikt '(s k marskland) samt möjligtvis på "flytande öar” i stillastående damni- anläggningar samt i sjöar. "Tekniken är emellertid krävande. Man kan producera algerna. Detta » är inte ;inågon hemlighet. - Algerna måste emellertid insamlas dagligen genom :'utfällningsprocesser och centrifugering.” De kan därefter t orteras genom via örledni till förädli tillverkning av helt nya produkter i vilka algerna skulle kunna ingå. Troligt är att man' vid en mera omfattande produktion skulle försö- ka att använda algernas näringsin- nehåll för att framställa livsmedel som så långt som möjligt imiterar de traditionella livsmedeln. Det har uppgivits att produktionen av torr- substans per ha och'år skulle kun- na bli mellan 25 och 75' ton'samt 50 procent. Att detta är en hög pro- duktion är lätt att konstatera då vi vet att en tämligen hög produktion av vete är omkring '4,000-4.500 kg för varje 'skörd. Kan man ta två skördar kommer 'man upp. i 8.000— 9.000 kg torrsubstans, 2 Enligt vissa vetenskapsmän: in- rymmer. algproduktionen betydande framtidsmöjligheter, särskilt i tättz befolkade områden i: , där normaltemperaturen är hög, "Man skulle där givetvis kunna bedriva produktionen kontinuerligt ' året runt, Det har dock uttalats.— trots den optimism som brukar: prägld?] vet — att d knappast kan finna någon större an« vändning inom de? närmaste 20—30 åren, enl N Man erkänner "också att utveck- lingen kommer att bli beroende :av de framtida prisrelationerna, d vs algproduktionens ” konkurrenskraft gentemot traditionell. växtodling. Någon dylik konkurrenskraft torde ännu inte föreligga. ” fe = "DYR PRODUKTION " Mest troligt är att metodens prak- tiska användning blir beroende av hurbvida en. efterfrågan på livsme- del kommer "att uppstå, vilken" är större än der - produktion som kan framställas med traditionella jord- bruksprodukter som underlag, Så- vitt ”nu kan bedömas blir livsme- delsproduktionvav denna nya”typ aktuell för praktiskt bruk i större skala först 'när brist' på. tivsmedel från åker och trädgårdsbruk. sam- tidigt- med" köpkraftig' efterfrågan blir verklighet, Brist föreligger, som bekänt' nu — t' 0 m'i:stor om- fattning — -men köpkraft saknas. Så länge” köpkraft saknas | hjälper å |det inte att erbjuda livsmedel ' pro- ducerade enligt nya tekniska meto- der såvida inte”dessa livsmedel kan bli billigare än de traditionellt fram- ställda. Men' det har dessa nya pro-' dukter” ännu inte blivit. De" är i med en så hög proteinhalt som ca |. pa "underlåg” för., stället ännu” väsentligt. dyrare” än produktion grundad på traditionell dock till nytta att experiment be- drives så att man. vet vilka möj föres och som. går ut på att Jivs= medelsproduktion syntetiskt - eller med - hjälp av alger snart ”skulle kunna göra eh" stor -del -av självfallet tas med all den reser; vation påståer.det förtjänar, - ficbate: som nyligen framkommit på växtodling. .Obestridligen - är. det :. 2 ligheter som finns att efterhand slå in på nya vägar. De tämligen lätt-:1- vindliga resonemang som ofta fram- : jåkers + bruket. i' världen överflödigt får” Väsentligt intressantare är den. mjölkimitation verklighet i 7 1 | 197 O- talets livsmedelsförsörjning, : 1 s.k imiterade .animalieprodukter med: växtudlingsprodukter som utses su gångsmaterial. Man saluför nu: I USA tämligen. stora: kvantieter s k.. imitationsmjölk och. imitationsgräd= ' de; Det uppges: att dessa produkter s har en smak som; påminner. om den. verkliga mjölken. Råmaterislet' lär i första hand: vara äggviterika produkter från växtodlingar - — B0=", ja, jordnötter 0 s Vän LIVSNIZDELS- - . INDUSTRIERNAS EPOK : Man har även framställt produk« sa «a ter som avses "ersätta kött respek- . tive bacon. Dessa produkters öde. är naturligtvis ännu mycket ovisst.” Störst intressé och. störst bekym- mer” : torde": mjölkimitatiorierna den närmaste tiden komma att ska=" REN I de här exemplifierade” föllen utgår. man tydligen. från. mycket. högvärda växtodlingsprodukter, So- jabönor och jordnötter har nämnts. Det är långt ifrån otänkbart att man skulle kunna utgå från enkla- , re” ' växtbeståndsdelar,: nämligen vallväxternas blad, "och 'direkt ut- nyttja såväl protein som kolhydra=: ter från desså, Den inyerkan imita- tionerna kan få för "jordbruket i olika länder blir i hög grad beroen= de. på: just vilka. råmaterial man an 'utgå ifrån, Om ”imitationerna får "stor omfattning: och konkur- renskraft och tillverkas uteslutan- de av "exempelvis sojabönor ' och" jordnötter skulle detta vara besväs, rande för ' nordliga länders jord-" bruk, + " läm Om å andra sidan imitationer kan + vx framställas med" bladsaften från .+å vallväxter som. råmaterial. kommer - såken , i ett annat läge även för, jordbruket i nordligare regioner, Det "brukas sägas” att” 1970-talet kommer att” bli” på "att 'så "kommer bli: fallet. Det - råder knappast någon tvekan ” om . att. de: mest; intressanta och mest betydelsefulla" nyheterna ' blir i just de sk imitationerna, vilka: bygger : på -växtprodukter : från traditionell växtodling.- Det stor; frågetecknet gäller 'emellértid"vilkeh' omfattning och vilken "konkur terna" kommer att få mer att bli problemft ditionella jordbruket: är inte "troligt: Nödvändigt är i bruket med påpassltghet f Aettar i i utvecklingen, 3 rn kpl "enligt gainmal 3! diansed" upp, röksignaler =; atömbombp ov täckte hela '].tals "omkring; - Oh, suckade indianen, av sta peln : önskar det: där.. mår! :livsmedelsindu= ” |striernas stora épok.- Mycket tyder - in: ; han N signalerade till, sin. flickvän näg- ”ra: mil därlfrå Plötsligt gick ett och milen med "rök mil- Jag att” det” var Jag som sagt Samverkan naturvård teknik EE formar morgondagens miljö = Det de "tekniska: och ' kulturella: kr terna som växer fram, ' morgondagens mi i spänningen- mellan | säger fil dr John ATOMKRAFTVE RK, f- vid kusterna et; stort "problem "De nya ätomkraftverken i vårt land utgör genom sin- bundenhet för Nihlén i en artikel i Samfundet. landskapsbilden. Men man mäste för. Hembygdsvårds " tidskrift. ge sitt erkännande; ' till de": indu- "Bygd, och Natur. ' | . [striföretag - och statliga verk det - Landskapsgestaltningen i da. här gäller för deras 'sätt att "söka gens samhälle' är varken traktor--slösning på de problem. som upp: "förarens eller naturskyddets sak :står i spänningsfältet mellan tek- allena, - Den måste” utföras 'inte nik och landskap, = vv endast. i samverkan "med exploa-!, Vid, Simpevarp” har stora vär- terande tekniker, utan också med - 'der. av'kultur och. natur kunnat en rad experter på olika områ- Inrmutas "genom". ' samverkan. från den. Till dem hör samhällsplane- , begynnelsen mellan” ingenjörer, rare, arkitekter, biologer, geolo- "arkitekter, kulturvärdare och bio- r, geografer m, fl: ä Uppgiften är . stor. och viktig när det gäller att 'skåpa morgon- dagens miljö, att forma de olika av den moderna teknikern be- tingade landskapen, " Här får vi inte glömma den konstnärliga formgivningen i det ger loger. Sak samma "gäller" för det planerade . verket, vid Ringhals, där landskapsplaceringen och de- taljplaneringen sker i ett team av natur. och ”kulturvärdare på samma sätt” som” skett vid den sulfatfabrik - Skogsägarna planer rar. vid Värö : medvetna - landskapet, där sål LANDS AP: VÄRD. många komponenter mäste" räk-| :— Jag tillhö r Inte dem, som I nas in, alla väder vill träda upp "Och för-- svara teknik och industri,” säger, doktor ' Nihlén, 'Exploateringen Resultatet av denna "samver-, har många gånger varit för- hård kan på bred bas kan studeras ji de nya motorvägarna, när de är som” bäst, Här är ett nytt land-ioch utan den. kontroll samhället skap med andra förutsättningar. kan och måste 'hävda-Men när Detaljer, eller någon gång sam. klimatet nu häller på satt ändras manhä delar, av ett äldre och den ällmänna kontrollen ge- ren. Det uppges att hållbarheten hos dessa alger inte är 'större än hos mjölk, Transporten får inte ta lång tid.' Man spekulerar i att pro- duktionsanläggningar — om detta nu verkligen kominer att behövas "+ kunde placeras — i närheten av stora städer, där produkterna sedan finge utnyttjas i bagerier, korvfa- briker och eventuellt I fabriker för odlingslandskap kan bilda ingre- nom . lagar och övervakare” Lätt dienser i det nya väglandskapet.|andra möjligheter ” än fört, ”har Men grundfödutsättningen är ny man skyldighet att: ta fasta på och landskapet är nytt, En nyjden samarbetsvilja som industrins skönhetsuppfattning har redan män visar. vor börjat göra sig gällande. a Det är. t. ex. svärt en eloge att Detsamma gäller några av” de. Södra Sveriges Skogsägare För- kraftverk där landskapsplanering- ' bund avdelat en. särskild natur- en fått sätta In på ett tidigt sta- värdare: och att man /' lagt ner Prenumerera på LT dium, och där den nyss nämnda, stora pengar. på landskapsvård samverkan kunnat ge resultat il vid -sina fabriker, Te tänker i planering och gestaltning." I ot (Forts, & sid, 7) s . no > ; SN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.