LAHOLMS TIDNING . Tisdagen. den: 25 juni 1908 | = ur .”; 1 den, belgiska regeringskrisens "femte månad bar Belgien äntli- ' . gen "fått en ny regering, Det kristliga sociala partiet och socia= listerna har efter oändligt många om och men tagit varandra i kra- ” gen och — låt vara utan begeist- ' ring — beslutat sig för att bilda en ny svart-röd koalition, Åt-' .minstone en. tredjedel av båda - partierna — speciellt deras Brys- " sel-grupper'—>, motsatte sig i det i > Äntligen I ; ny. r eger ing a I stöd, för att få denna författnings« reform antagen. s >" Enligt bestämda påståenden lär ; den få regeringschefen även va-' ra inriktad på att få sig tilldelad , Posten som överborgmästare i ett -: Stor-Bryssel. Men även: om van," i den Boeyenants spekulationer: i ovan nämnd riktning icke skulle '' + gå i uppfyllelse, så kan hans av= i M gång som:. regeringschef :: dock : på längre sikt visa sig vara till”. längsta detta beslut. De ansåg, att ; gagn för han planer, Är det rik koalitionavtalet icke tog tillräck- + tigt som han påstår — och myc-' ligt stor hänsyn till deras krav. ” s "Att 'den för'-129 dagar sedan störtade: fd: konseljpresidenten Paul 'van den Böeyenants avböj- de såväl en ny kallelse till posten, som erbjudandet: om att överta-- ga en annan ministerportfölj i den nya ministären, berodde emeller- tid icke på att ocksåhan är 'en . Bryssel-politiker, Van den Boey-= ? ”nants — eller VDB, som han kort och gott kallas i Belgien — har klart sagt ifrån, att han'i ite'l äng re hyser någon! tilltro! till en svart-röd regeringskoalition. En- : ligt hans åsikt kan endast en” partiregering, inkluderande. även det liberala partiet, bringa de bel< giska- problemen en' konstruktiv". lösning, och bilägga den - -alltjämt aktuella språkkonflikten,'" som 7 . grunden - är en ', 'nationalitets- konflikt mellan vallonerna 'och 3 ” flamländarna; ” Numera har.. da Uppgift. än mera försvårats genom den. un versitets-> och 'utbildningsreförm, som blivit en nödvändighet i da=- gens Belgien,” Genöm en' minire- . "volt bland de belgiska studenter= na hår denna reforms nödvändig- het | ytterligare ;, aktualiserats,” . Även i Belgien, här. :studenterna. lekt 'bckupation vid universiteten hållit revolutionära- möten — och ' låt vara”att dessa möten och upp-. tåg icke utmärktes av någon äkta”, i "revolutionär yra "och i iver. > 7 i = Sedan. socialisterna gett tillkän d . na, att. de under inga omständig- : heter: kan vara med. om ett sam="| arbete med: liberala partiet, : har van den' Boeyenants nu -beslutat... "sig för» att som” outsider. utanför. regeringen verka för åstadkom- - maändet av en nö indig författ- ningsreform och sörja för att den= na kan bli antagen med” den tvär ie eform finns nå det & Dejt sl pda i vårt län I - än riksmedelfalet Stockholm (PRE): Skogsodlingen' genom sådd och plantering under är 1966 omfat- tade 150.487 "hektar, vilket" är.den största "äreal' sori : någonsin redo- vsats i' landet; konstaterar SKkögs- styrelsen i årets utgåva av Skogs- statistisk. .Ärsbok. vilken lämnar siffermaterial för. åren .1965 och 1966. Styrelsen; underötryker dock att den höga 'siffran till stor "del torde Kunna 'hänförae till 'en” me- ra fullständig;; ;tapportering från . samtliga : skogsägarkategorier. - Det bör dock påpekas: att siffrorna "blivit större: för varje år under 1960-talet ,— vid decenniets hör- ” jan nyodlades knappt: 120.000 hek- Nn tar och 1955 bara, 75.000,' Utöver den bättre: "rapporteringen synes den successivå ökningen "bero på den : växande omfattningen ' "av skogsplantering ' vå forna åkrar eller annan inägomark;' Skogsstyrelsen har också väx nat ut hur”stor nyodlingen per hektar 'uhder" redogörelseäret vari: bland olika kategorier skogsägare och i de' olika länen, . == =, ev Medan riksgenomsnittet var 8,8 hektar ' nyodlad - skog : -per "1.000 I: hektar produktiv . skogsmark: var motsvarande siffra” för .kronosko-]|. garna 6,0-' hektar, . för ' kategorin ”övriga allmänna skogar” 6,7 hek- tar, fö bolagsskogar 86 hektar och ”privatskogar” (framför allt "gods-. och bondeskogar) 6,1 hektar. Skogsstyrelsen framhåller att dessa 'siffror givetvis mäste ses mot "bakgrunden av sådana faktorer ”som .skogainas ålders- struktur, möjligheterna att erhål- la naturlig: återväxt: o. de. vs Skogsodlingen- var , under -redo-|- görelseåret liksom under tidigare år mera omfattande i' de södra och melerstd delarna ' av -landet än 1 de norra, vilket främst tor- de sammanhänga med de gynn- sammare förutsättningarna för lönsam skogsproduktion” ju' läng- re söderut man kommer, varjäm- te 1 söder 'finns större" möjligte- ter till : skogsodling på sådana - marker söm gamla åkrar och fä- ladsmarker! m. m.. Högsta siffran,|, "20,1 hektar nyodlad skog per 1.000 hektar, produktiv skogsmark, upp-|]-: visade Blekinge län; medan lägsta | siffran,” 2,9 hektar, noterades för Norrbottens län. Motsvarande siff- ra varför Hallands län 17,8, för Kristianstads län- 17,6. och. /'för i ket pekar i. den riktningen — att. i endast .en trepartiregering. förmår . H [lösa Belgiens akuta nationella i problem, 'så innebär 'det att van : den Boeyenanis har säkrat sig en i come : back : "belgisk . politik: I Den nyutnäl & kristdemokraten: Gaston Eyskens,' - .orde nämligen icke länge bli sit-" : tande på sin "post utan får upple- "va, vad -han. varit med om. redan | en gång tidigare, nämligen då han id” årsskiftet :1960/1961 störtades 7 genom en revolutionsartad gene- i ralstrejk, .vilken utbröt som pro test mot en" finansiell sanerings= 1'i reform, åtföljd av drakoniska be- 'v skattningsåtgärder. .., 7: ": « Politiska :observatörer i Bryssel i är tämligen överens om, att E; kens' kabinett icke har några stå regeri: 4 som nm så ohjälpligt splittrar Bel=: Det. kr: diskutabelt, om, den nes” ; håller detta året ut. Är . Der om: industrimässig produk-"' Jsom underlag. Problemen har "Tlitiska. debatten, Praktiskt pätag- «dast .om en förädling av växtpro-.. ,.) dukter, = ” frsöttingslivsmedet problem "Under. lång tid har allt emel- urea (urinämne). "Han Har” med lanåt i pressen. förekommit ar- andra ord helt ersatt proteinet. tiklar eller notiser med framtids- Det må emellertid understrykas att urean, som i Sverige använ- -deg till gödselmedel, måste vara noggrannt maskinellt inblandad i annat. foder för att kunna använ- "das. HEPljest uppstår ' förgiftning och dödsfall bland djuren. Som redan nämnts har ifråga- varahde produkt användning som .kvävekälla till kulturväxter — på fält och i trädgårdar, bl. a. inom fruktodlingen, Den användes då ofta som bladgödselmedel och: till- förés genom besprutning : Denna metod att tillföra kväve kan-:-ha stor ; praktisk betydelse, särskilt 'om man för att förhindra allt för- frodig .växt önskar tillföra en del ehuru; dessa". kom . från -av kvävet på ett sent utvecklings- skogen. i. stället. för .från åkern, , stadium -hös växten. . Tillväga- Cellulosan ' kom i sin tur i' an ? gångssättet kan mycket väl aktua- vändning till produktion av; drag-”liseras,' inom -'veteodlingen, ' Man kraft "via hästarna :och: animalie- - kan genom sena kvävegivor för- tion av livsmedel på annat sätt än. med traditionell växtodling också vädrats i den jordbrukspo- liga resultat ' har emellertid. tidi- ' gare ,, knappast - kunnat . påvisas. Visst har vi haft olika produkter som har tillverkats: nå annat :sätt än via den traditionella växtod-: .| lingen, Under krigsåren hade 'vi er etygande tillverktiing av. for” dercellulosa. 'De: ' var ett avsteg frän traditionell produktion: av livsmedel. Det. rörde sig .dock.en- i produkter. , via nötkreaturen. And- bättra vetets kvalitet, och tillför- Ta: vrodukter med. cellulosa. som” "sel i form av besprutning kan då utgångsmaterial är " Kolhydrater” vara en tekniskt enkel väg. (cellulosasocker)" sprit, t cellulosa. "När allmänheten talar om syn- jäst.o, s. v. 23 oh tetiska livsmedel är det många : På rent syntetisk väg har man olika. saker, man tänker nå. Urean för : praktiskt. bruk ” åstadkommit , är ett syntetiskt halvfabrikat. Fo- vissa. halvfabrikat för livsmedels- ”dercellulosan 'som, "förut har produktionen. Viktigast är kväve. ”nämhts är blott. en annan väg föreningar; i- form” av” urinämne 2tt' framställa "kolhydrater än ge- 'med luftens kväve som. utgångs- . Nom den traditionella växtodling- material; Denna fabrikation kom "en, En tredje ,väg att åstadkom- igång, i. USA under, andra världs. : ma något nytt är att framställa kriget. Det förekom vid den ti- livsmedel genom 'att' alltjämt ut- den, även i ”Tyskland.:I USA ' har : nyttja ljusenergin i form: av den | dessa, kväveföreningar gått under 'S-K. fotosyntesen — d. v.s. med olika ki: bl, a ; hjälp av gröna växter. —' utan handelshamn, ”tiyo :fifty two”, kan användas 'för att ersätta om- Adium: ; Nyheten! ligger i. .det sist! :] kring 1/3 eller: mer av 'dén tota-: nämnda. Na Tia" kvävetillförseln ' till" idisslarna, | I ' Finland -har : professor: " Wirta- . FÅBRIKSODLING. : ner, gjort försök i vilka har kla!" Man: kan "sålunda I. ”fabriker” . ;rat nötkreaturens praktiskt taget medelst, s, . K. fotosyntes" uppnå eller: möjlighet? de framtidsmöjligheter, särskilt i tättbefolkade områden i orienten, där normaltemperaturen är hög. Man skulle där givetvis kunna bedriva produktionen kontinuer- Jigt åren runt. Det har dock ut- talats — trots den optimism som brukar. prägla vetenskapsmännen — att metoden knappast kan fin- na någon större användning inom de närmaste 20—30 ären, Man känner. också "att utvecklingen + kommer ett bli beroende av de framtida prisrelationerna, d. v, s. algproduktionens konkurrenskraft gentemot traditionell växtodling. Någon dylik konkurrenskraft tor- | de ännu, inte föreligga. DYR PRODUKTION. Mest. troligt är att metodens praktiska" användning blir" bero- ende av -huruvida en efterfrågan d På. livsmedel kommer att. uppstå, | vilken är större än den -produk-] : tion som 'kan framställas med tra: |. ditionella” jordbruksprodukter som | ” underlag. Såvitt nu kan bedömas blir livsmedelsproduktion av: den-t - na nya typ. aktuell för praktiskt bruk 'i större: skala först när! brist på livsmedel. från, åker och trädgårdsbruk samtidigt med köp- kraftig. efterfrågan. blir verklig- | ' het, Brist: förellgg er som bekantt.: nu -— t. om. 'i stor 'omfattning ; — men -köpkraft saknas, Så länge: köpkraft saknas hjälper det inte att -erbjuda" livsmedel producera: J - de ' enligt ” nya tekniska "metoder " Produktionen att. utnyttja. jorden som växtme-; ' De är i stället ännu väsentligt dy- .rare' än produktion 'grundad på . traditionell : växtodling. Obestrid-| såvida. inte dessa livsmedel kan; ; bli billigare än de traditionellt | : framställda. ' Billigare . har: dessa "nya ' produkter ännu -inte blivit. "Niger är det. dock" till. nytta att experiment. bedrives så att man gl om, satt” den" Svåra” rd Db N ad "I ritadé? ihop -för- de -mycket Tångad” "hela .kvävetillförsel .8eno U Bristen : på dricksvatten" b' nor? sjunkande: 'grundvattennivan ”torr- lägger , de- grävda:-brunnarna, Att: till, blåden .där själva: syntesen | Dh :djupbrunn kostar; själv-. 3 av” kolhydraterna. :sker,”, Vid den mal, brunnsnivå har-i 'snabb-takt; ökat: behovet av "borrade. brunnar. [borra e Hundr: eter.” djupa” hål: i det; ; fallet en dryg 'slant,- men. de isvänska "urberget ' är. ingen”. ”övän-. hya "tekniken >har "gjort det :mö. j lig >prestation,..och . som regel får mans lön, fö mödan i "form "av "saldrig sinande” vattentäkt (bästa kvalitet.' ” Borrade. b unnar sig ingen nyhet me nya maskin: utrustningar . och metoder”. med tryckluft. som: kraftkälla: -har+, på b sistone ”helt' förändrat ' bilden” av djuphålsborrringen.: 1:dag räknar |: vecko dagar d böt fö i gruppen; äv. Nipeclalisters. kon I kare goch. samlare? "Kan "en" tisk...konst: göras, ningsful [dågens samhälle? - söm las "Copcos" .könstruk häl 'Som fordras för att spränga ut. ihöga ”bergskärningar...och':sto-| ra'sstenmassor Tillsammans : med Coromant-gubbarna..:i- Sandviken - gjördes -sedan ;en;:speciell ,borr- | Seets: krona som. har förmågan att "äta -Nns'; sig genom. mark - och . berg. av. a .beskaffennet till ett djup; r: män - finner vatten. - Borraggregatet är :en :urs ark: jätte på larvband: som; inga ter: ränghinder : + förmår" "att - "stoppa: Med : sig: drar: den: dessutom: sin egen luftkompressor, "som . släpper; lös eri; tyglad. orkan av 17 kubik- meter tryckluft-; per .minut. för själva: borrmaskinen och- för- ren- blåsningen av "det djupa" hålet, Man . borrar "idag så” stora ' hål som upp "till 120 mm, och under normala förhållanden 'klarar man ett : 100-metershål på ett" par” dat gar... S TRE el ”Vattenfrågan” är "ett. problem på, många håll,' inte minst på de :;or- ter fritidsbebyggelsen breder. ut sig eler nPagandalnstrument... Politik; : och ' Ronny, terna”; e som skaffat sig nya moderna utrustningar. för snabb borrning Kronobergs län 10,8. / ÅA a av bål, för - djupbrunnar ' ir ligt att !snabbt-lösa- "vattenfrågan nara. på ' ett: tillfredsställande'”sätt.” Den ' ter. moderna brunnsborraren "ska man rringslösningar. -linte -behöva vänta" på. — 'och”ant- ; storlek" blir": te: heller.” dricksvattnet; Svin, i;las dagligeri genom Kjell "Johannesson i Blekinge är en av de många brunnsborrare av” en'. produktion... av ' torrsubstans. Yet, vilka . möjligheter som. finns som är '10—15 gånger större per att efterhand slå in på nya' vär "| ha och år" än den man normalt 82". De. tämligen -lättvindliga. re- Masdrandea på på två. ä dagar. 2 måste nöja sig. med 1: jordbruket, ,S0Nemang. som ' ofta framföres Vid " riormal, "växtpröduktion" på och som går ut: på att livsmedéls- åker: 'mäåste en väsentlig ' del av! sproduktion -syntetiskt eller med den infångade solenergin :använ-; jälp. av alger snart. skulle kun- das äv växterna till. transporten ha göra en stor del av åkerbru- av ' de "vattenlösliga näringsämne: | Ket i världen överflödigt får själv- na inom växter från rötterna upp | fallet tas med all den reservation Nn Pp påståendet förtjänar, - Väsentligt. intressantare : ä ”industriella”. : fotosyntesen kan. ennä energiförlust "undvika 3 av: produktion i.USA av 4 terade : :amnimaliepro : växtodlingsprodukteér ÖSK äigen Man; saluför: nu' USA ämligen: stora kvantiteter - mitationsmjölk "och: imita- | kolsyra samt ; temppraturen, onserå e:Det. uppges att: dessa Döt här. mycket spekulerats. i produkter" har. en; smak, som "på: att: denna” metod kulle Arun u | minner om iden verkliga mjölken. tiskt bruk: ;inom-Vvis- | Råmaterialet.- lär : dikter "hand ;" Produktionens” Xljär endast: beroende Jjusmänftden,.” itillförseln ; Någon; "hemlighet. måste” emellertid ”insam-. utfällnings- [| tjesp.; bacon. ; öde. ä Ovisst. . Störst intresse”, och störst Degsa”: "naturligtvis : ännu mycket processer och :-centrifugering..”De "Dessa :och andra frågor tas upp: kan därefter. transporteras genom; "bekymmer : för” "jordbruksproduk-] tilludiskussion i Konstrevy!nr. 3,: pumpning” via. rörledningar "till [tionen torde mjölkimiatationerna det första; numret, under den nve; förädlingsapparaturen, Det; uppges funder den närmaste tiden komma redaktören. Staffan” Cullberg. Med :att. hållbarheten hos » dessa "alger ; att skapa uhderlag” fö i utgångspunkt från .Moderna” mu- i inte jä utställning . om Revolutio: ' Transporten får: inte ta” lång. tid. tutgål man: tydligen från mycket råk . skriver. där- Arthur "Man snekulerar 1: att' produktions-' hög . : "Lundkvist och :Håkan Nyberg; om anläggningar” — "om". detta i affischen som konst: och som: nro-- verkligen kommer att: behövas — snämn! "Aftonbladets kun konstkritiker ' Bengt : Olvång - har "pa städer" där ' nroduktern gjort. en intervju. med :konstnä- finge. utnyttjas: 1: bagerier,:, korv: fänlligen va ren. Sigvard Olsson om könst . och." fabriker och eventuell i fabriker; direkt utnyttj Ambjörnsson . för tillverkning av helt: nya" pro: kolhydrater. riktar :en bredsida mot. den: ”bor- gerliga., ;konstens förskansningar” kunna sisin: essay. ”De. moderna alkemis-.. vid 'en.-mera” omfattande produk-. "Om. konsten i det revolu-" tion skulle" försöka- att» använda -råmaterial man kan. utgå. ifrån. tionära” samhället” skriver ' Också "algernas näringsinnehåll . för att. "Om ”imiationerna' får stor omfatt- Lasse ; Söderberg i en artikel om : framställa livsmedel som så långt. ning - och. konkurrenskraft konstena situation på Kuba, me- som möjligt initerär de: traditio- dan: Anders Åman i' er. översikt: "nella livsmedlen. : | ,.0Ver: dén: govjetiska,: arkitekturen : under: 1900-talet, Pa den vå för tionen av torrsubstans ner ha: och | nordliga länders jordbruk: en-.rättvisare syn pi en vanli- lan: 25 A öraktads 50-talsarkitekturen; år : skulle kunna: bli mella s ”Nu , vissnar ” massans :skönhets- -proteinhalt : som cirka : 50 ” pro- me bort, under det herrskapet cent, Att: detta -är. en. hög 'pro- | kommer. 'saken, I ett "annat läge större: än hos. mjölk. fil växtodlingspr 'odukter, och "jordnötter har ”nlacerag i närhetén xternag blad,. och såväl! protein..som från: dessa; Den” in- erkan- imitationerna kan -få för ordbruket i-.olika. länder. blir i hög grad beroende, på. just. vilka vilka: algerna. . skull gå. Troligt .är att ma . dukter i och |elvis oc uteslutande av" exem- Det -har uppgivits : "att produk: skulle detta vara besvärande för Om äå-.andra sidan imitationer och 75 ton: samt med en såg hög j Kan. framställas. med . bladsaften från . vallväxter som -. "råmaterial duktion är "lätt att konstatera då; även. för jordbruket i nordligare : vi vet att en tämligen hög pro-jregioner! Det: -brukar sägas att uktion 'av: vete är omkring 4.000 ; 1970-talet: kommer. att bli livsme- -—4,500 kg för varje skörd, Kan |)delsindustriernas stora epok. Myc- "produkters: Det är långt ifrån otänk-! pelvis 'sojabönor 'och) jordnötter I: man ta två skördar kommer man upp i 8.000—39.000 kg torrsubstans, de -Enligt vissa” vetenskapsmän 'in- rymmer algproduktionen, betydan- sitter. och njuter för sig, så länge den fröjden räcker”, skrey Alm- qvist i den svenska fattigdomens "betydelse, Citatet används av Jan Olov Ullén i hans' artikel om Åke Pallarps konst, som med sina an- knytningar till: barnteckningar, allmogemåleri 'och ”äkta”- hötorgs- konst" har -'åtskilligt gemensamt med '" Almqvists. . revolutionära folklighet: och '-kanske : också med Hertha : Hillforis .sällsamma ,'sten: godsskulpturer -klädesplagg "och enkla vardagsföremål, Jan . Håf- ström” "skriver - om i hennes” velse i det synliga” där det:enk- laste: ting: kan: rymma ett helt liv, H Ve I numret finns också ivå artik- lar. om film: Peter Cornell kom- menterar den amerikanska undéer- groundfilmen och ställer den mot Claude Lelouchs' verklighet 1- fil- men ”Leva för att leva”, och Ma- ria Ortman analyserar "Jan. HAåf- ströms stillbildsfilm ”Le Génie Civil” ..som visats -i TV. Utställ- ningskrönikan, som fr. o. m, detta nummer redigeras av , Douglas Feuk, innehållex dessutom bidrag från Ola Billgren, Thomas Tid- holm och Torkel Rasmusson, s HÅLL HALLAND RENT ”inle- ; ket .tyder: på att:så' kommer att bli fallet, Det råder knappast nå-| gon, tvekan: om att de mest in) tressanta och mest betydelsefulla! nyheterna | blir” just de 's, k. imi tationerna,: vilka "bygger på väx produkter från ' traditionell, växt- odling. . Det stora frågetecknet gäller : emellertid vilken omfatt- ning och vilken konkurrenskraft nyheterna kommer att få. Att de kommer att bli -probtlemfria för det traditionella. jordbruket är in- te troligt, Nödvändigt. är i stället att jordbruket med påpasslighet följer och deltar i utvecklingeh. SY (ETT ORD > PÅ VÄGEN "Så blev 'jaäg då, konung Agrip- pa, icke ohörsam mot den him- melska synen”. (Apg. 26: 19.) I en kort mening förklarar Pau- lus för :konung Agrippa varför han helt, lade 'om kurs i sitt liv efter att han mött Jesus på Da- maskusvägen, Historiens blad .kan berätta om många män och kvinnor som va- ri lydiga 'mot Gud. Profeten Sa- muel gav prov på sin lydnad när han sade: ”Jag vill icke offra åt. Herren min Gud brännoffer som; jag har fått för intet”. De krist- na martyrerna beseglade sin tro genom att ge allt vad de ägde, sina egna liv. Man kan ibland känna sig när- - sådana livsvänliga miljöer existerar | Nebulssamoln i Svanens' stjärnbild Vid te molnen” upplösas i miljarder solar, MI pleneter med, 9 intelligenta "Arenan a och engelska radii astronomer mottar fn signaler från y ttre I dens :som anting I sänds'från' en”e: in. gen! ' Det ”sisträrinc antagandet får ett, och dra mat hrandra. fors id ow ned sin fan? ”jastiska idé. om. "nattlig 2 otogen- brasor i i Sahara. "sök att. få kontakt. med utofmjordis- ka - intelligenser” gjordes, dock inte förrän 1960, då '29-årige: astrono- men Frank Drake vid National Ra- dio. Astronomy Observatory i USA inledde en systematisk registrering av "det naturliga. radiobruset från några av de stjärnor som ligger när- ” mast oss, på unZefär tio Jjusårs av- stånd (vilket- alltså innebär att en ral 1. därifrån ö om- kring tio år för. att nå hit) ' het SS VILAR INTE UNIKA” . ” Letandet efter ”rymdröster” fort- sätter, över. allt större "distanser: från US. jätteånläggnungar, från Jodrell Bank i England, från Sten- berg-institutet i Moskva, från av- lys: ingsstationen i Bonn och Pa-, All denna aktivitet åtgår från det moderna antagandet att vi (vårt "Liv, vår planet) inte kan vara unika i -universum, ”Det förefaller som om -materiens möjligheter att ta form i levande. organismer helt en- kelt måste förverkligas överallt där miljön uppfyller vissa krav. — och med .största sannolikhet i mycket stört antal inom varje galax” , säger exobiologen Joshua Lederberg vid Stanforduniversitetet (exobiologi är vetenskapen 'om liv, utanför jör- den). ” Su-Shu Huang, en kinesisk astro- nom, tror att omkring fem procent av stjärnorna i solens närhet omger sig med planeter där liv kan ha ut- vecklats upp till vår egen nivå. Inom avståndet 15 ljusår finns det ytterligare förstoring skul- Hur många av dessa har" Hvsformer?' > fr Tillämpas: samma beräkn ig på hela, vår ' galax '. Det” enda”| nan. i "dagens 'öttuation - språk? har” man; nu Kommunicera" med, Vid Drakes. första . | avlyssningsförsök letade .man efter signaler på -21. centimeters. 'våg- på.den”, ståndardfrekvens" som "måste" vara känd för varje Vänkande observatör, i universum, H ' Vilka signaler skulle vi aå Kunna tänkas sända; ut i rymden. om vi tog initiativet till en kontakt? , Ja, man har bla föreslagit ett slags universell ”ordbok” omfattande, så- dant — som - talserien, — följden av primtal,” : potenser för "de" hela talen, ' talserier från, atomfysiken och matematiska ' Konstanter som : Pi ete — allt 'sänt söm korta och långa signaler svarande mot det bi- nära systemets båda siffror 0 och 1 fvårt eget siffersystem med tio som bas - är ju. en - specifikt - mänsklig töreteelse . -som svarar mot att vi ; åra dre TAR I HÄR ÄR JAG. VAR ÄR DU? Har. man nu för. första gången tått” kontåkt "med ”en..utomjordisk intelligens? Det är det för tidigt att yttra sig om, 'och många forska= re ställer sig tvivlande, Ännu mera skeptisk är man :beträffandex.en färsk ”upptäckt” av de ryska fors- karna Altov och Tjuravleva. Enligt dessa skulle en planet i stjärnbil- den Svanen -sédan länge ha riktat optiska signaler ' form av ett slags mycket koncentrerade. lasepstrålar mot jorden; En 'av. dessa strålar skulle ha nått iorden :1908 och då slagit upp en stor krater i Sibirien. " Signalen skulle'-vidare .ha. utgjort ett ”svar” .på de- optiska fenomen som. uppstod i samband. med det enorma vulkanutbrottet på ön Kra" katau 1883, vilket uppfattades som ett kontaktförsök från "jorden Dröjsmålet med ”svaret”-skulle un gefär motsvara den tid det tar lju- set att:färdas Svanen-planeten tur och retur. ett 40-tal sådana stjärsior, mare Gud än annars, Ibland kan man frestas tro att något fattas i den kristna erfarenheten för att, ring är ett misstag. Gud är nära], man inte har gjort någon bergs- sina barn överallt och många av|.. topp-upplevelse, Att förbise Guds oss kommer honom närmare i li ts närvaro under varje dags vand- vets prövningstider, i (Forts; ä sid. .7)' om or s a funnit | fealistiskt: san änkikla” sig: på är Bå- | förutom. anropet på 21 centimeter, - . »'Hur som helst: finkamningen av 7 NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.