LAHOLMS TIDNING : : N Lördagen den 20 juni 1008 —=1IT > IT= > Pärtiarbetets finansiering - Lika nödvändigt som partiarbe- tet är för vår svenska demokra= ti, lika nödvändigt är det att par- tierna'har möjligheter fi sitt arbete, Detta arbete kostar allt. mer och mer. Den oavlönade och uppoffrande idealismen är in- ' te lika utbredd i våra dagar som för 40—50 år sedan och modern PR-verksamhet kräver sin eko- nomiska tribut. Medlemsavgifter-' : na har blivit allt otillräckligare | — de har förresten inte alls höjts "f takt med den ekonomiska ut- nom , penningvärdeförsämringen och genom att betydande kost- - kostnadsstegringar skett ' sedan dess, K utlåtandet mynna. de även ut i krav på att anslaget antingen utökas eller räknas upp ' till den nivå det hade enligt 1966: års penningvärde, ; Men det finns naturligtvis även andra utvägar. En "statlig utred- ning arbetar som bekant med tid- ,.; ningsproblemen. Lyckas denna lö sa den ingalunda lätta knuten om” - -en på affärsmässiga grunder fo-: vecklingen och penningvärdeför- tad, 'av tidningarna förmedlad » sämringen utan är alltjämt mye” samhällsinformation till den 'stora” ket bly Val : F , så bör de ökade in- lingar och lotterier har måst ' anli- " komster, pressen därigenom får, | tas för att fylla ut hålen i psr-: « åtminstone i någon mån kitna;; -tiernas ekonomiska stater. Social- - minska ' partiernas ekonomiska” | demokraterna har haft en ekono-. ansvar för de tidningar som för” ,: miskt stark bundsförvant i den :- deras politik, Önskvärt är natur- - : fackliga arbetarrörelsen, som bi- , ligtvis att hela .partistödet. tas 1i- "dragit med stora summor till par- anspråk för" sin' egentliga Uppgift "tiårbetet: -och "högern samt folk- ”att finansiera " partiarbetet, "partiet har — vilket den senaste Därmed skulle även den för par=.". tidens:debatt om partiernas finan. — tierna föga renommerande debat= . : giering bekräftat -. erhållit bidrag. ten om ekonomiskt stöd från and- från näringslivet, Centerpartiet .- ra håll kunna' elimineras ' genol har fått klara sig så' bra det nu: att detta blir överflödigt, gått . genom självfinansiering, , i Dessutom tillkommer som bekant Älgfaran på. vägarna det s k statliga partistödet, sOM är ett allvarligare trafiksäkerhets / utdelades första gången i fora . problem än trafikasterna i'all-. 7: 1966, Att” dessa sammanlagt. 2 mänhet tänker på. Svåra olyckor milj kr, i varav regeringsp artiet as av den karaktär som inträffade på” . fått ungefär. hälften och opposi- vi id Hal > tionen hälften. — centerpartiets andel är ca tre milj — utgjort. "en både välkommen: och nödvän- ';. dig förstärkning för partierna är » säkert, men anslaget har urholkats dels genom penningvärdets fall ” och dels genom att det även an--: vänds som presstöd: Av centerns tre milj :går ungefär en: miljon : till centertidningar som” ' behöver | k hjälp fö natt påminner emellertid oss där- + kollisioner mellan' bilar. och ' äl-- gar och ytterligare kommer. att. +; "krävas om inte effektiva skydds- '- åtgärder sätts in, Bilisternas. res ”pekt ” för." hastighetsbi gränsning förbi farliga viltstråk är inte vad" "den borde vara; Vägmyndigheter-" "na Kar också en del ogjort då det” "gäller att eliminera, eller :iminsk: ; den 'trafikrisk älgar ; "och -: andr: större djur utgör på vägarna. P vissa, håll. här man med stor fr: Vid årets centerstämma I Vis-' by förelåg en motion, som tog upp" partiarbetets finansiering och fö- -, reslog. en: ökning, av det”statliga ” " pårtist et, ' Motionärerna . pläde= råde även för att” ”pärtierna. borz i > de erhålla. ungefär samma. ekono-" . miska förutsättningar att, bedriva: sitt' arbete, så att de” har likar= > och Södermanlands. län,. där. man Få tade chanser 'att påverka. politi :.' tidigare noterat många: och svåra: ; » "kens . utformning; Den' stämmö- "olyckor. fnellan bilar” och älgar, ..> kommitté; som behandlade, denna men nu nästan "helt: lyckats' el motion -påpekade "också," att; det minera” demi: Den metoden bör viltspeglar,” som "förefaller vara” ;synnerligen - effektiva: + nattetid. Dettäå har'bl a' skett i Skaraborgs "I het 1 och för dan;" vid "årsstämman 1 Umeå, ut: Statsministern har i ett tal av. visat 'centerledaren Gunnar' Hed- Tunds förslag om att folkpensi- onsåldern "som en första - - etapp skulle sänkas från 67 till 66 är. Erlander säger, att ”i valet mel. lan sänkt pensionsålder och fort- satta ”standardhöjningar för alla folkpensionärer . väljer reg Ting- en fortsatta standardhöjningar”. För dessa fortsatta standardhöj- ningar, . som ' Erlander nu säger sig välja framför sänkt pensions- ålder, har -som bekant centern med hr Hedlund i spetsen arbe-' tat hårt. och ihärdigt -—' under stundom hår: motstånd. från soci- aldemokraterna, ' Centern har" inte minst 3 denna "fråga blivit be skylld för ”överbudspolitik” etc. bättre . visat" sig ' vara” genomför- bar — detta betecknade” hr Hedlund 1. sitt ägda i 'Vis- mm a od pensionsålder. är detta” ingen ny: ig. För åtta'år.se- talade” sig: centern. förs denna ”re- "I form: 'ocH” "därefter: han” förslaget upprepats vå je: år. otioner: i "har, . begärt: utred-' . statliga; partistödet inte höj tydligen . praktiseras: I'större, ut-. > dan 1966, då : det "utgick: första sträckning än" fö ", gången, och därför urholkats' ge-..:. även i Hallands län, . För att få z ältre uppfat ning om hur arbetet hiom po Jisnämnderna fungerar beslöt .tikspolisstyrelsen. våren 1967 ; Utredningen avsåg att undersöka "sams $i. Sänt "vunnits undér å år handot IH k ommur ” med: ledning av resultatet besluta om eventuella förändrin gar. "Denna "undersökning har slutförts och resultatet bea betas" nu av rikspolisstyrelsen.” st : . . Rikspolisens chef. Carl Persson » gav vid sitt besök i Varberg förra veckan en koncentrerad redogörel- s£e över denna :utredning. Och' res sultatet var enligt hr Persson myc- ket. positivt ur många synpunkter, " Det; konimunala sambandet är för 1 te oss .i polisväsendet ; i högsta grad ” en realitet, sade "hr Persson. Den övervägande delen av polisens in- satser är ju. allmänt "inriktade, Det är de: egna kommunernas invåna- re som polisdistrikten vill ge hjälp, ” skydd och servicé, Och det är fram- för allt ned befolkninger i det eg- ' na "arbetsområdet som polisen be bo höver: etablera och vidmakthålla det och att knyfa banden mellan med SEX FRÅGOR ..' =). ställdes sex frågor till polisnämn: Av 'svaren att döma har nämndern; sammantrält i genomsnitt två gån ger per år. En polisnämnd had t efter förstatligandet och; ha framgång i sitt "arbete, "menade. rikspolisens chef, I. denna strävan . har kommunerna stora möjligheter att medverka, främst genom de nya” polisnämnderna, både när det gäl- ler att söka anpassa det statliga po= lissystemet till 'de lokala" behoven borgare och polis fastare samman. 1: rikspolisstyrelsens ' utredning derna, Den första gällde antalet sammanträden under 1985 och 1966. ' a e den under ett år, en. annan. a endast ba goda samarbete, som är en absolut förutsättning för att polisen skalllhaft [sammanlagt fem cammanträs ett ammanträde rå gärde vilka förslag för (a 0 NSDA C E N i Av kyrkoherde. Evert Lindblom, T ällmoy Linköpings stift, slutande här "historiskt intresse. "I Det är inte heller fråga om en verklighetsfrämmande dröm, 'som - inte skulle” ha intresse för vår "tids. människor, Ty' vem: ; skulle intressera sig för en verklighets: främmande .. dröm, .!uttalad "för MISSIONEN - — DEÖöM - OCH VERKLIGHET. ”Gån' ut och gören alla folk till lärjungar”, (Matt. 28: 19), : Det är den' uppståndne Her- ren Jesus, som talar. 'Ahörarna är inte många. Endast elva, Luc- -kan efter Judas Iskariot var än- bortemot ' två . årtusenden sedan. nu icke fylld. : Men nu är det så, att Jesu mis- Tänk vilket väldigt perspektiv! sionsbefallning : har varit levande Alla folk. till - lärjungar! Efter | realitet: allt sedan .. den . första mänskligt sätt att se en rent gången uttalades. Inte verklig; omöjlig tanke: : oo hetsfrämmande dröm 'utan levän- Det var väl fråga om én dröm. de verklighet är. det känneteck- Ja, visst var det en dröm, men nande för missionens verk. även en dröm fylld av Gudsordets mäk- nådens år 1968. a tiga verklighet. -Ty Jesus var iInga-| Missionstanken omfattas med i lunda någon : 'verklighetsfrämman- | trons hängivenhet världen "över. | de drömmare, Han var sänd : för | Den är central i det kristna bud- att förverkliga Guds plan 'med | skapet. Nog kan väl förverkligan- mänskligheten.- Han är Frälsaren det av Jesu mäktiga befallning para för nägra få. Han ärjte sig svårt. och stundom kanske inte ridens Frälsåre; till och med hopplöst. Vi: Jever et är cirka '1940 år sedan' Je lju i' en värld, som, präglas av "sug 'proklainerade sin missionsbe- |söndring och' hat och strid- mek i fallning. Men här är det inte frå-jlan .raser,. Men -just därför är ga pm något dokument, som ute- ' "dar skett -P-andens värld: Tänk också missionen vårt stora. hopp . på psalmens” o : ””Hans” kyrkas i sitt. frö.så späd. skall vara lik ett skuggrikt träd, som 'hulda grenar sträcker ' ut kring jorde rund till tidens slät”, es XY : Tin sist gäller | (om missionens verk, att, det - har. Herrens eget löfte : om ”framgång.: ”Se;- jag: är med; eder alla dagar”: ” or t sionsverket - berodde . uteslitande på” människors " ansträngningar, skulle dét vara dömt att misslyc- kas. Men: nu är det Herren eget verk. öster,. . väster, norr och. söder - Ana. äro .våra -bröder,, som. på .. « jorden bo. och bygga. . Då vi. bröders. bördor bära, med "och för varandra lida, -,.- eo är 058 Kristus åter nära "vandrar :osedd” vid Vår' sida” " Amen, Sänkt. -pensionsälder a RA oo cett jämlikhetskrav Den politiken har emellertid dess-: > ne: Vi driver. av den . : é arbetskaraktär blir hårt utslitna, Smeden från Gretna ibland söndervärkta, innan de fruktar nu'wdet. värsta. kan. dra sig tillbaka med full pension, Green Strängt ar- bete syns åter bli hans lott; -BrOV- - |arbete till på köpet, Ungefär en miljon arbetstagare . Under de senaste trettio åren är genom -avtalsbestämmelser till-:har han inte behövt stå vid sitt försäkrade lägre pensionsålder än:städ och svänga den- tunga smi- 67 år, Detta gäller i regel ”väx- dessläggan. I' trettio år: har han ande branscher”, där de äldre är få och de yngre och medelålders samman. : säktenskap. många. I ”krympande branscher”. där äldre dominerar är det långt deråriga pojkar och flickor (där- svårare att genom avtal äåstad-'ibland nära 1.500 från det euro- komma sådana förmåner. för ar-. peiska fastlandet) så att kontra- betstagarna, Och dessa utgör som « henterna kunnat fly in i äkten- sagt en: mycket stor del av samt- skapets trygga? hamn utan för- liga arbetstagare, -äldrarnas tillåtelse, "Men. blott i N denna gamla, liter skabbiga skot- - Det är således starka rättyise- ska by har något sådant kunnat skäl som talar för en sänkt. pen- gå för: sig, Under trettio års tid sionsålder,. Däremot bör reformen : - rimligtvis - medge rätt för: dem; som" så önskar och: har möjlig-; heter till det, att fortsätta t. ex. till" 67 -år” Viss valfrihet finng re: dar nu och sådan bör självfallet också ingå i en "kommande: re-.: Över. 3.500 har. han ordnat till mellan min- iden av hr Hedlund förordade re- formeringen av pensionsåldern — den som "fastställdes 1914! De förändringar som , vårt sam- -hälle undergått , sedan ” dess har just de åldersgrupper "varit med om att arbeta” ör som den aktua- liserade reformen. i stor utsträck- ning gäller, Zz E 3 De kostnader s som en sänkning av. pensionsåldern” medför måste liksom ' beträffande ' andra.” refor- Äktenskapssmed måste. ånyo - ta till släggan tjänade städet- i den lilla smed- jan blott och bart som ett till- behör,. ett slags rekvisita skulle man kunna säga, som symbolisk bakgrund för bröllopsfotografier, På "vilka "man ser flickbrud och pojkbrudgum -Iyckostrålande - "Je . mot varandra. "Men hur länge den inte gjort något annat än smitt ' lyckan" kommer att vara, det kan man - kanske. undra. "Men" smeden fr. än, Gretna Green mäste nu. åter ta till sitt gamla yrke, hur olustigt det än kan förefalta honom ' efter de många åren ' av: sötebrödsdagar. I Engländ har nämligen helt nyligen en ny lag vunnit laga kraft enligt vilken alla untgdomar som fyllt aderton år får tillåtelse att gifta sig utan: föräldrarnas -| samtycke, ON Och' varför skulle då paren för stenkast från sina hem" för att nå sitt mål. Och ungdomarna från kontinenten kan nu gifta sig så snart de satt sina oroliga fötter Då "engelsk märk, vilket besparar dem den långa och" dyrare resan upp till Skottland, . Den lilla staden Dover på den engelska sydkusten står, nu fär dig att överta. Gretna Greens roll som de giftaslystna. Mngdomarnas drömmål. Hotellägarna gnuggar händerna i förtjusning - och har redan begynat ställa In sitt utrym- me. på enbart: dubbelrunt.” För smeden, och, hotellägarna 1 Gretna Green blir, nu bara kvar de "mycket unga giftermålskandt daterna, de som bara är 16 eller 17 år, vilka till och med Dover och den nya slagen är alt för unga. De måste nu som förr stys« ra kosan mot: den skot: (a byn, Men också för en del äldre par kommer man i den mest berömda byn i England. att då och då ut- byta bibeln mot smedsläggan, .Ty vad man än må säga om Gretna vilka -ett giftermål stundom syns som enda räddningen i en ohåll bar ' situation, » behöva | ge . sig 1 väg den långa vägen” upp till Skottland för att bil gifta De älskande i Englånd ibehöver ju nu bara. gå till pastorsexpeditio. ' nen, som de ofta har, bara ett Green, omstrålad av romantik lär platsen, något' som det nya gif- . termålsparadiset vid kusten änna är fullt i avsaknad av. >». ve . Tore Leth, va ver iPranumerera på LÅT mer: vägas mot de motiv "som framtvingar : "dem. Det kan inte, som hr Erlander ” tycks göra gäl- lande, bli fråga: om att: slopa re- " Efter söndagsnattens! svåra tra= fikolycka utanför Halmstad med "två. dödsoffer och 'med en älg. kalv som primär orsak, har dis. kussionen” om” viltolyckorna på "vägarna och hur man skall före- bygga dem, åter blossat upp. — 7 »;— Det finns inget. hundrapro- . "eentigt,' effektivt "skydd; ; säger förste ingenjör Alvar Ehleskog vid Vägförvaltningen 1' Halland, : < Viltolyckan utanför Halmstad rå ;E 6 norr. om Nissan inträffade på fö hållande” mellan dsenet och all: änh som "för 'p chef | lagts der håde inga förslag agt fram ef- tersom förhållandet varit: gott inom "distriktet. 11" nämnder' hade före= : slagit en utökad köntakt med sotia> | uppsatt på östra sidan, om vägen i . riktning "mot" Sperlingsholm, Trak- | ” reslagits av åtta bämnder. 10 närmn- ; der föreslog ökad patr HU trikts" täto . skulle inrättas, Och intresset. få för? ” PR-verksamhet hade” det uttryck att fyra nämndér;hos de .kommu=' i ”näla; myndigheterna ihadér "port om det tidigare, förklarar ing anslag för detta ändamål, Ehleskog, .. i - N Mi >= Viltstaketet inget effektivt "BÄTTRE EFTER : skydd mot älgar, då dessa lätt kan FÖRSTATLIGANDET . komma in runt staketets ändpunk- "ter, Från Kolmården har man er- farenhet 'av detta, Där här åtskilliz fat trots ätt ma= kar viltstaket' på se sidor om vä ger. Polisen; har" även fått klippa. upp staketet för att få ut älgar som : gar där tidigare, men vi på vägför- erfareuholar i reales mel= ...Jan polisen 'och allmänheten. in- om : distriktet, framhöll hr Pers- y son, Nämndernas omdömen väx- ten där är känd för att vara rik på i et, Polisen säger att man sett äl- & valtningen har inte fått någon rap- FE |Vilspeghar faan Då bäst. - Förste. ingenjör Ehleskog vid vägförvaltningen i "Halland känner tn= på ett. eller annat sätt har I in på vägen, säger ing Ehleskog. '..=> Bättre erfarenhet har vi haft ; av viltspeglarna. Vid Mellbystrand "förekom en "del älgolyckor när vä- gen var ny, men sedan vi satte upp viltspeglar, . har inga olycksrappor- ter k it därifrån, Men man'kan lade... mellan ; syhnerligen . go=" » da mycket goda, goda, ingen an- ' 2 märkning etc.: Och . endast en . + nämnd ansåg att relationerna för-" |. sämrats efter förstatligandet. En . del nämnder' hade to m särskilt . +" framhållit att. de” ansåg”att för- " . . hållandet mellan polis-al!mä ättrats efter. förstatligandet, ” inte vara hundraprocentigt säker på viltspeglarna heller, betonar ing : "ÖPPEN VERKSAMHET + -. Dessa sistnämnda siffrorna ansåg -. rikspolisens chef var särskilt gläd-- jande, Vi gör allt vad 'vi kan för ” att försöka åstadkomma så goda re- : lationer, som möjligt, framhöll den= ledn; ”rostkria stål- speglar uppsatta på stolpar två stål ter från vägen och med tjugo me ters: mellanrum. : Spegeln reflekte- . rar bilens ljus mot "den. motsatta vägk och ljusk: förflyt- tar sig medan bilen kör. Man antar ' att djuren blir rädda för ljuset eller eventuellt "blir paralyserade av det och därför inte springer upp på vä- gen. Spegeln är inte helt plan och ljuset: sprider sig därför "inom ett stort område inom skogen. Viltstaketet kostar cirka 35 kro- nor sträckmetern, medan viltspeg- ' larna kostar « endast en krona per meter på en sida av vägen, Vilt- speglarna kostar således 2.000 kro- nor per kilometer uppsatta på båda ” sidor av vägen. : : vår polisiära verksamhet så öppen "som möjligt just för att allmänhe- ten skall få tillfälle att bilda sig en ". egen uppfattning, Och särskilt gläd- " jande är också dessa siffror därför . alt man före. polisreformen kunde höra en och annan röst varna för . den s k polisstat, framhöll hr Pers- > son, Att överhuvudtaget 1 vårt land " med vår demokrati; med vår of- fentlighet, med våra grundlagar och . med vår lagstiftning i övrigt ens en ". gång antyda något sådant är nonsens, menade hr Persson som arsåg att - bakom sådant tal måste andra syf- ten ligga, syften som inte tål att närmare granskas, ” .:>." BÄTTRE PR "Bland förslagen till förbättrade relationer yrkade 25 polisnämnder på att polisen borde satsa mer på PR och information till kommuner . och allmänhet, Både rörande poli sens verk ihet och nas funktion. De flesta nämnderna, eller 76 st, ansåg att man fick till- " räckligt med införmation från riks- Polisstyrelsen.' Slutligen kan också sägas att nästan samtliga nämnder konstaterar att arbetet i' nämnden -gått bra och att man nu börjar fin- na formen för sitt arbete. Riksnoli. chef a ” därför — att polisnämnderna = 1 allt högre grad håller på att bli' det viktiga kontaktorgan med kom- mun-allmäntket. som var förhopp- ” ningen den gången nämnderna ska» pades. Hr Persson försäkrade ock- Nå att man från polisens sida skall göra vad man kan för att ytterliga- re fördjupa och intensifiera detta samarbete, ser : VILTOLYCKOR I MÖRKER De flesta olyckorna med vilt sker 2 mörker eller i gryning och skym- ' Naturligtvis är sikten sämre åt sidorna i mörker än den är i dags-, ljus. Vilken roll spelar hastigheten ' för dessa olyckor? . . — Hur fort kör bilister i mör- ker? De flesta kör helt enkelt för fort. Enligt vägtrafikförordningen får man inte hålla högre hastighet än att man kan stanna, om det be- hövs: Här syndas det genomgåen- de, Man kan inte hålla samma has- tighet på natten som på dagen, pår pekar ing Ehleskog, . — En annan värdefull åtgärd är att skogen är röjd intill vägen. Bi- listen kan då i tid upptäcka om en : älg är på väg ut mot vägen. På alla kända viltstråk finns det också Uppsatta varningsmärken, men det är inte många bilister som tar no- tis om dem. Det händer också att älgarna väljer nya stråk. Över- allt i skogrik mark finns risken, betonar ing Ehleskog. . I det aktuella fallet norr. om Nis- san på E 6 kouwuuer vägförvaltnin- I Kjell gen nu. att sätta upp; viltspeglar på”den östra sidan av vägen, Dessa skall skydda mot vilt från den väst- ra sidan, där det är öppna fält, Norrut skall det sättas upp spezlar 300 meter. längre än staketet, fast Idär på den västra sidan, Söder om Nissan: blir det viltspeglar på båda sidor, om; vägen fram till Sannarp, säkert skydd mot get hundrapr I > har hittills visat sig ken det den "Svalöf presenterar” nyä korn- j +. och -rapssorter. för marknaden Aktuellt: "från Svålöt, som ut- ges" av” Allmänna - Svenska - Utsä- desaktiebolaget . och redigeras av agronom Gunnar :Enge, 'har I da: garna utkommit. med : sitt första nummer för året. I detta presen- teras två "stora nyheter, en på vårkornsområdet och en: höst- rapssört, båda klara - för mark- nadsföring, " : in "Professor Arne Hagberg, chet för, kornavdelningen” vid. Sveri- ges' Utsädesförening,' presenterar den nya kornsorten Svalöfs Origi- nal Hellas, som marknadsföres till vårsådden 1969. Han inleder sin presentation med att erinra om den oerhört markanta änd- ringen i växtodlingen, som skett de . sista '20 åren, Kornodlingen har t, ex. ökats från 100.000 ha 1950 till 600.000 ha nu, Det ra- tionella jordbruket ” kräver od- lingssäkerhet, hög produktion av en jämn "och god kvalitet utan driftsstörningar åstadkomna t. ex. genom liggsäd. Lönsamhetsgrän- sen för' tillförsel av kväve har i Utsädesföreningens ' kombinerade sort- och kvävegödslingsförsök” vi sat sig ligga ungefär vid liggsä- desgränsen. De extremt stråstyva sorterna i förädlingsmaterialet be- talar sålunda de höga kvävegi- vorna bättre, anför professör Hag- berg, . Den "första "marknadsförda sor- ten ur det nya” förädlingsmateria- Jet med extremt styvt strå är Hel- laskornet! Det har kommit från urval ur korsningen Herta x Pal- las utförd vid öÖstgötafiliaten av doktor Ivar Wålstedt or 1956. Sor- ten har prövats myc et omsorgs fullt och. har i försök 1960—19G7 spara oss från några olyckor, måste. ” viltolyckor, men viltspeglar effektivast. —— i r te dénna förebyggande gäkerhets- åtgärd blir standard på andra hårt trafikerade vägbitas, där. viltstrå= > = < går fram. Naturligtvis: innebär ,. vi en kostnad. Men om den kan snart betala sig. Ett förslag vore Nissastiven. öster om Karls- torp. Det vill. säta i sperlings- Men man kan fråga sig varför i in-/ holmstraktens viltrika område, - ” än Ingrid, som "varit! möätarsort, "Lördagen ”den 29'juni 1968 Vid" kraftig gödsling har avkast-” ningen varit upp till sju' procent högre än hos 'mätarsorten, h > ÖVERLÄGSEN vv i : STRAÄSTYRKA Maga teser a Strästyrkan är den mest intres- santa egenskapen hos; Hellas; an- för professor "Hagberg, ' I såväl lantbrukshögskolans som Utsädes- föreningens försök har Hellas vi- sat markant hättré stråstyrka och är I denna" egenskap överlägsen alla andra kortnsorter, I dlagram- met över fämförelsen mellan Hel- lag och mätarsorten. Ingrid på- ängteras : dettå. ytterligare, häde vad strästyrka och. mycket god sträbrytningeresistens beträffar, Sålunda visär: Hellas 'redan 5 da- gar efter . mognaden. 10 procent mindre. strå- . och "axbrytning än mätarsorten» Vad mindre nedbryt- ning: betyder 1 bärgad skörd, vet varje lantbrukare, / Professor Hagberg påpekar, att Hellas är ett medelsent' mognan- de korn, som. hinner skördas iIn- nan havre och höstvete. normalt mognar. Sorten betalar kvävet bättre än standardsorterna: genom utäyttjandet av sin överlägsna stråstyrka. Hellas har visat god resistens mot fältgroning. och ger gott skydd mot flygsot genom att den blommar ganska 'slutet. Ge nom nämnda egenskaper lämpar sorten sig synnerligen för odling .på stora jordbruk,” som ställer stora krav på rationell drift med maximal produktion gamt i öv- rigt där den -goda stråstyrkan är av betydelse, I de. europeiska maltfkonförsö” i 565 jämförelser £'hela' landet gett cirka en .procent- högre skörd a "> (Forts, ä sid, 7)-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.