LAHOLMS TIDNING s ' FR sMändagen "den'-22 juli 1908 | "Måndagen den ' 22 juli 1968 = Om €n arbetare blir instängd i "> €fi 'gruva, om ett barn går vilse , i skogen eller om en kåt råkar i "fara på havet, skyndar alla spon- tant till "undsättning. Man grips . fav det mänskliga olycksödet, och rv - ibåde enskilda: och samhällsorgan ' "är bereddå att offra det yttersta sför- en: räddningsaktion; Man kan ” "både lyckas och misslyckas, men Sthur: utgången än blir; vill väl in- l gen i efterhand påstå att man M "gjort för stora offer, > När det däremot gäller att före- + bygga olycksfall är man betydligt: "+ njuggare med insatserna. Det får ->.0fta hända svåra trafikolyckor på en vägsträcka, innan den byggs om eller :förses "med erforderliga ' ' .säkerhetsanordningar, Det kräv- "des måriga . drunkningsfall, innan ' det" "kom ordentliga. flytvästar ' i : handeln, , och my digheterna ; shöver ofta en diger olyck istik ne Livräddning I kostar pengar .gan inte är löst, försöker de flesta ' myndigheter slingra sig ifrån an. :- svaret, Förmodligen litar man” på . försynen eller försöker lasta; av ansvaret på enskilda eller organi- sationer, som får hanka sig fram med allmosor, lotterier och frivil= : ligt arbete, + Förhållandet är "inte .de, En motsvarande brist på .la- "gar och förordningar tycks gälla : .t ex vid bekämpandet av oljeska- : dor. Om ett oljeutsläpp skulle": drabba någon av våra kuster, har ' man numera ganska goda tekn:s- ka möjligheter för ett snabbt be- kämpande, Man kan dock inte all- tid vara säker på att något blir gjort, Det råder nämligen delade - meningar om, vem. som -skall svara för kostnaderna, Liknande händelser inträffade — åtminstone - 'för en del år.sedan —'då brandbi- - - :att falla tillbaka på, innan de för- +: mås. till en skärpning av skydds- ev lagar och säkerhetsföreskrifter, - > Ett typiskt exempel på samhäl- : lets tröghet "att söka rädda män- . niskoliv har framkommit i som-, / "pressen påvisat bristen iyräddningsutrustning .: vid ' många av landets badstränder. På ' omliga "ställen. har "man funnit : -«, några "illa medfarna livbälten, på > andra ställen kanske ingenting 7 alls, Så länge ingen olycka hänt, har' både samhällsorgan och en- : skilda hållit! sig. passiva,. När så i ett s dränkningstillbud inträffa -" har det 'ofta varit för sent att vid tagä-hågra åtgärder; : . är' det gäller att; riläl. och .bevakning i. livräddånde ' syfte tycks det dock-brista åtskil- ". ligti: Frivilliga : organisationer . så = . ” gom Livräddningssällskapet, Röda korset' m fl gör på mångg . håll goda; insatser," men ' de har inte resursér nog. Polisen företar. kon- . ”trollåtgärder I men "har inga' egna NH sr för att ”Yterial'i olycks örebyggande syfte, :|. TER del ,' kommuner. -har i skaffat äddningsmaterial, trots att det ins e framgår av. kommunallagarna, . om; sådana. åtgärder, kan ingå i- den kommunala kompetensen, ” Vs Just. det 'sistnämnda” är' kanske = det ållvarligaste”i i Kela probleme 3 Id i L. ighet. att bekosta föreby, Be åtgärder Mn i FILMÄLG. "Em täm älgko i trakten ring Sarvijärvi nära Kiruna är redan van filmstjärna i fler aamatörkil- mer och har alla utsikter att bli sommaerns stora turistattraktion. Älgen går helt lugnt och betar il. - närheten av. stugorna i området och tycker om att ty sig till: män- niskor. Befolkningen: hoppas nu att alla hundägar håller reda på : vid: badstränderha och dess bris- . ” Brister" "kan ofta lätt rätt. - bara |. vilken med 'det'snaraste bör un- no "och odd X danröjas, Våra lags”ftare har bol- hov ä är pengar, Sn ex placera ut mac : a lar och ambul under utryck- . ; ning kunde vända :;vid, en kom- mungräns under hänvisning till. att olyckan inte inträffat i inom d ras område, : - Lyckligtvis finns det också me- ;ra positiva drag i samhällets livs-' bevarande åtgärder, Dit får man . räkna ett väl utbyggt ambulans- «I jan av juni, (GENERELL FARTGRÄNS IMPOPULÄR -IPROVA INTENSIVÖVERVAKNING! -.Hur bra är egentligen de diffe- | rentierade ”"”fartgränserna? ' Tid- skriften TEKNIK FÖR ALLA:s re- daktion ansåg att tiden var mo- gen att ställa den frågan i bör- sedan! vi haft-.erfa- renhet av dem under en månads tid. Tyvärr. har ju fartgränsde- batten i stor utsträckning varit ett ensidigt bollande mellan ex- perter, medan allmänheten . inte haft stora möjligheter att säga sin mening, TEKNIK FÖR ALLA tyckte ' därför ätt det var trafi- kanterna själva som borde ge sva. ret och beslöt att ta initiativet till" en” omröstning om fartgrän- serna. Trots härligt sommarvä- .Ider var det glädjande många som gjordé sig' besväret att skicka in sin .röstsedel, och det är många som ' motiverat sin' mening :ge- nomtänkt. och utförligt. I det. nu : föreliggande. numret av TEKNIK FÖR ALLA" redovisar tidskriften fesultatet. vi saxar: . ALTERNATIVEN Ett av : »pröblemen vid Le 1: op! och ' polisväsende, . sjöräd dni; som -— många gånger i "onödan '— gör "stora räddningsaktioner;" våra sjukhus och: deras ansträng- ' . ningar att rädda människoliv. Det.' här med livräddningsutrustningeny ter får. därför "betraktas som- en. sh könhetsfläck i. . samhällsmönstret, len i första omgången.” Nästa b «har, sänkts” med sett år, men .21 framstår? enligt framförallt re ”geringsmajoriten ' . alltjäng” den Järnpliga myndighetsäldern, 18 äringar: får alltmer påta sig vuxna medborgareg skyldigheter i: det moderna: samhället, —-då "borde. de: "rimligtvis : också >en- ligt lag" betraktas som myndiga med de rättigheter detta medför, n Bror Réxed har hört ung: S domar beteckna. partiledare. sö som]. ! MIinsnöade”. > Du, Bror, tala: om I" f "det för. Tage Erlander ifall han Stora variationer: 1 "4 bensinpriserna En viss förvirring ”becräffande bensinpriserna har "under: senare tid rått: på; grund : av. ett flertal prisjusteringar., : För. att: vägleda bilisterna i-detta: hänseende, -har följande.” sammans ställning gjorts | över” de-tolika :bensinbolagens..ak- i tuella priser, -. De: avser :kontant- köp "på? självbetjäningsstationer - 11. höllzon.; "Landet ä - indelat itre zoner: Nollzonén, om tattä huvuddelen,. av: landét' med, Efter återbäring ca >, söm” alla” kan erhålla; annv Efter - återbäring 7: 2. ö :::som, alla:'kan' erhålla, - Det här lilla åkdonet ”Quickly” gör visserligen bara 25 km i tim- men men så körs: det” utan kör- kort, fymmes "i alla bagagerum med sin 65 ém:s höjd och 1,20 meters längd ”och stiger: enligt uppfinnaren ”yppérligt 'med' sina små hjul”. Den” 48åriga hobby- konstruktören Gerhard Neumann, klensmed till yrket "(vår bild vi "sar honom under ' första ”färden) . tänker.ta med sin minimoped in: te bara :på weekendresor och på semestern, han är också” överty- åkdonet också skall stå sig i tra- fiken inom staden,: Under sin första färd genom. Heilbronn, för- bundsrepublik . Tyskland, väckte | det ganska stort uppseende: Han tillråddes att :offerera någon fir- ma sin uppfinning för seriefabri- kation. ' Försäljningspriset - torde enligt Neumanns mening bli om- Kring ' 500 DM, Bortsett från de särskilt tillverkade hjulen :är alla kesmoped, somliga gjordes korta- re, motorn har-49- kem slagvolym gad om att det. lätthanterliga lilla och" en -effekt. på 13 hk, ':- enskilda delar tagna: från en mär-|' nionsundersökning av den här typen är hur.-man ska utforma frågorna för att utslaget ska bli rättvist. Vi bestämde oss för fy- ra olika alternativ: fartbegräns- ning endast på särskilt farliga vägavsnitt -:kombinerad med inr tensivövervakning, helt fri fart, differentierade fartgränser av nu- varande typ :och' generell: fart” gräns för alla vägar. Vi ville allt- så veta om trafikanterna föredrar 90—110—130. km/tim för -' olika vägar framför den äldre typen av fartgräns, och alternativen för fri fart blev också två, eftersom vi ville ha. fram hur 'allmänhe- ten ställer sig till försök med in- tensivövervakning och” begräns- ningar endast på ställen. där man vet att olycksrisken är. stor. Un- dersökningen . gäller naturligtvis bara vägar utanför tätorterna, -- +. >: VILKA. RÖSTADE? urval som, möjligt, .och därför nöjde. vi 'oss inte med att skic- sedel” som "annons i en rad: tid- ningar, distribuerade" röstsedlar direkt till : "bilister "i stockhölms- området "och kontaktade olika or- ganisationer. Resultatet kan allt- de för den” allmänna ' meningen. har körkort och de' flesta är ock- så bilägare, Det är folk med god praktiskt erfarenhet av: bilkör- ning och trafik som yttrar sig. '' : NEJ TILL; "PARTGRAN. lart nej fartsalternativen. Majc ritete på tex, en " Krokig' Ända: var det: slående” hur: im: populär ' den: generella. "fartgrän- det. alt rnativet. (AR 2)! Det "är uppenbart, att” trafikanterna. ”be- av rösterna, TENSIVÖVER- > Sh "PROV. . VAKNIN Gr. tet till: :kommunikationsdeparte- mentet och "trafiksäkerhetsverket som utlovat, En del slutsatser kan man emellertid redan: nu dra : "Då. de.” preliminära ' rörna visade en.viss ökning och högsta. farten. fastställdes till: 90 km/tim. tänkte -man inte på att största. delen av. ökningen inträf- fade i tätorter där fartgränser in: te spelar någon ' roll: Tvärtom kan. man misstänka att fartgrän- ser . inte, effektivt kan minska antalet olyckor, särskilt : när de tillämpas under lång tid." i. När det dessutom” visar sig att en” majoritet av trafikanterna fö ar. 'T. ex. 40-gränsen vid höger- omläggningen har visat att. poli- sen helt enkelt inte förmår upp- "| rätthälla " en . fårtgräns 'som sak- nar :trafikanternas stöd. Brett upplagda ' försök med intensivö- "| vervakning kombinerade med fri basfart 'och' punktbegränsningar bör göras snarast, så att man kan jämföra med resultatet. från fartgränsförsöken, Annars. före- faller det inte särskilt. demokra- tiskt att gå emot den mening som en majoritet av trafikanter- na omfattar." ; så betraktas som mycket belysan- . Ca. 20 procent av” alla” röstande | intenstvövervakning, : tiskt att tillämpa” samma maxfart |. grusväg "och |. Vi kömnier haturligtvis att” vi oa darebefordra .omräkftningsresulta- ses redrar fri 'fartanpassning , måste k; "| försök göras med. andra lösning- Vi ville ha ett'så representativt | > s ka uf röstsedlarna- med +tidskrif- i). Danmark var” ten, BL. a. införde 'vi en miniröst- |- stannat fört. fri- | drygt. 1.300 | ' traktar .de, differentierade . fart- gränserna som; en" förbättring, . även..om det. alternativet bara | kunnat. samla . kring , en femtedel - olyckssiff- |. "> Kristian ville; också. ha ett ord med « Endast 3 av v 64 återvände från polarexpedition Danmarks- Darke Jens" Munk framstår : A-utan överdrift som en' av de" djärvaste sjöfararna genom tiderna. Med. endast "två medhjälpare lyc- . kades han föra ett segelfartyg från polartrakterna hem till Danmark över . Nordatlanten.;, Genom” svåra stormar och förbi lurande isberg — en' prestation, som: blir ännu mer : ' fantastisk när man vet, att de tre var svårt medtagna efter en över= , vintring i polarisen, som i kuslig- het söker sin like och som krävt 61 dödsoffer. De led brist på näs- ' tan allt — mat, vatten och annan: utrustning, Och de hade inga mo- " derna "instrument. för nävigering och inga riktiga kartor — året var 162 : Je Munk: Borde normalt ha Je? s vat. ett lugnt och rofyllt liv hem- ma, i.Danmark som ägare till en stor förmögenhet, Men "han triv=" des inte med. den rofyllda borger- "liga tillvaron och redan som 12- åring rymde han till sjöss. Via en mängd äventyr kom han så smår. "ningom i kunglig tjänst. : företagsam kung. i ” Han ville utöka Danmarks infly= : tande: på håven/ bland annåt, och , " han såg med oro hur engelsmän '| och holländare sände den ena ex-"” peditionen efter ' den: andra till is- ; » havsregionerna: i norr! — det var ; Nordväst som": hä id, föll hans blic- "Jens. Munk var ”bondöon. Hans förfäder hade bott i' Halland, men själv föddes han i Norge 1579. För- äldrarna var danskar, : och fadern för resten en känd krigare och sjö- farare, Släkten: var. rik och fadern blev för sina, bedriften till sjöss ad- ick det. emellertid" illa,” han i”onåd hos” kingen på grund ” av” några > våldsdåd ' till i sjöss 'och | sattes slutligen;i fängelse... Därmed inleddes "en. 'segsliten ' process om hans stora förmögenhet; kronan vil- le konfiskera den, då man "ansåg att ” tillgångarna : förverkats.X Jens: var vid det här laget 'endast12 år och intresserade sig mer för äventyr än ' för pengar: Han- hade ärvt faderns ”lust att segla och han rymde med "3 Han: passade på att så "sig or- dentligt om 'i' världen... Han mönst- rade: -på -och av':olika" skutor' och fick slutligen lust att resa till Syd= amerika," "Man 'påstad att Brasilien var ett "hägrande" iyckoland och ” med ett holländskt skepp reste han "> « dit som skeppspojke; Fartyget kom emellertid inte fram som man tänkt, ” ioch överfölls av sjörövare och Jens > Joch några: andra ' olyckskamrater jfann sig snart drivande på en flot- te. ute på havet.. De hade tur att bli: uppfiskade” av några andra far- iltyg; men därmed var det också slut imed. Jens”. möjligheter att komma > Hill Brasilien, Han hamnade så små- 'ningom i Bahia, där han en tid: försörjde sig som skomakare, " : Doktorn svar ar. - Hoppfull. 68”. Det finns” mycket som 'talar för att ni skall ha råkat j uta ;för' smärtsamma hämorroider. Emellertid bör ni naturligtvis låta en kirurg undersöka er och. ta ställning till en'operation. En dy- lik är definitivt icke ovanlig, utan brukar just företas i de fall: där . det - förekommer, mycket smärta och obehag. EE Kan vi hjälpa”. Signaturen — som jag gissar egentligen är ett föräldrapar — har det inte lätt. Er Hotter har råkat in i en livssitua- " tion, som Uppenbarligen är :otill- fredsställande för henne-och där hon - onekligen skulle behöva psy- ikiatrisk hjälp. Eftersom hon tydli- . gen själv är "emot att tr dennaj kontakt, kan jag inte riktigt se hur ni skall kunna aktivt hjälpa hen- 'ne med detta, annat än genom att -låta henne känna att ni alltid finns till hands om hon skulle behöva er, Kanske kommer hon med tiden att spontant ta dylik kontakt. i : Kung: "Kristian ” "den ;fjärde av : slöt Jens att. simma ut, till' dem; ket beröm för si Tland som närme: gen gick.” "Munk kom efter 'en del kesvär Han styrde: vidare över Davi:s' sund, seglade utefter Meta Incoani- ta a och genom, Hudsonsundet, män vad som skulle möta dem i islandet . av . besvikelser och! stra- .|patser. Men var inne i slutet av augusti. De danska skeppen styrde, mot. sydväst och ' hittills okända 1 sta Jens Munk sjönk ner. på knä och så bad till Gud inian "de tre. levande började den Fånga överfärden hem. en NORDVÄSTPASSACEN LOCKAR] Av en'tillfällighet fick Jens hö- ra, att myndigheterna :tänkte -kapa ett" holländskt 'fartyg,' som "låg i hamnen. Holländarna anade ingen- ting, men natten innan kuppen be trots att vattnet. vimlade av hajar. Han kom lyckligt ut till kofferdis- terna, och ' dessa avvek i all hast fråri det darliga; grannskapet. - Jens passade på att följa med: 'och' lämna. skomakardisken åt sitt öde, Han ha=' de nu köorämit' upp i 20- årsåldern och längtade he till! 4 Väl dösitt"h hernland; g rde hän sig "snart bemärkt? som-! en: djärv |! och framstående sjöman, Ävent; lusten ' lockade horiofn Inorrät: att finna Nordvästpässåsen "vore, något för honom!. Je Mänk” "hade fått en :del, av sin iskeräde förmö- genhet åter och han "utrustade nu |: den, första arktiska. expeditionen, Men han "råkade ' t. för svåra stor- mar, fartyget . förliste :och "Jens såg större delen av" sin , förmö; de i förråden - ombord, Männen var. in= nestängda .i fartygen I det” eviga. så kv mörkret och den allt förtärande. kyss. lan.7 Skörbjuggen + gick : härjande drog skriande förbi skep döden " härjade, > På .. pingstdagen återstod 'endast. fyra levande; där= t ibland" Munk, "Pe var, alla” så sva N att a sig fram : Agenomy: ad den > är :lös, drivor, kornig och ligger i väldig « Munk och hans män var inte: rustade att möta denna svåra” vina ter. Fartygen hade man. stöttat” upp . på stranden för att de inte' skulle ' sprängas: i. isen, -meni' de :var inony kort. åter ' omgivna av . vismassor, Männen” 'hade-ingen” möjlighet. att a "ut på jäkt I detta klimat, fick "endast ätä salt. mat''ur fram. över -besättningen; som under . vintermånadernas lopp, hs t : ducerades, I april hade mer än, 50 ' avlidit och i juni var. antalei [3 5 - "Vintern var äntligen slut, fåglar "> en; där >: oe l orkäde. resa försvinna!” Nu var hanv' emellertid ; hemlandet" och kungen" ”kalladeXhonom "till sig och delgav honom, sina planer. Snart stävade én "hy expedition” mot norr. Denna gång: var, den Utrustad av danska staten. Munk. hade till upp-. gift att söka sig. till Novaja Semlja, men han kom: inta så långt; Svåra ishinder mötte;”. Och han; löpte slut- ligen" in”till' | där han |; lastade k vid en "handelsplats, "Men Munk . 4 k tillfälle göra kungen mer :nyttå. I många spän-, nande uppdrag; sändes han ut i Europa, deltog som ”officer i fiot- tan i Kalmerkriget och' fick myc- tepperhet. Men han kopplades siart”åter in på is- havsresor. «I början. av maj "1619 avseglade Munk med de två danska skeppen ”Enhiörningen” : och ”Lomprenen” jf med Hudsonbukten bortom Grön- ste mål. Vid denna till ' Grönlands sydspets. ' a 1 h Noa 3 : EN 'FASANS PLATS . Föga visste Munk och hans sjö- en bred flodmynning, den så kal- gi Slutligen lyckades två kravla sig I land; där de fick nytt, hopp när 'de kunde --suga" på några . spirande; - knoppar; Ännu Munk oförmögen att resa sig, men. slutligen kravlade han fig upp på däcket, Männen 'i land,:som trodde att alla sof'var kvar "ombord; var döda, fick syn på honom, De skyns; 5 dade ut på, isen och-släpade honom . i” land, Även han -fick nu några : knoppar att Ivgga på. nå N smälte: och vattnet öppnades på sig” 'na ställen, Man lyckades fånga någ Ta fiskar, men ingen orkade äta. Allt de fick i sig var litet! fiskspad och ne bladknoppar..De tillfrisknade emel= lertid ech de tre,'som nu var kvar av expeditionen, började ' planera hem, var ber kusten” a, att de & AA flera dagar låg: . SDEN LÄNGA RESAN HEM ' Det: blev "något "varmare, se. för hemfärden. De kunde så små-" ninsom lägga” ner ett'och "annat . villebråd och de-började åter äta anli? föda. Med översmänskliga, ”Hid trodde men, att Acion' och Ame- |v [rika skildes åt endast ev ett smalt |ansträngninger färdigställde "de sund, genpm vilket Nordvästpassa- | Lamprenen” för den långa resan + > om od I början av juli v var allt klart, för. vfärd. Alla de döda kamraterna avda på cen främmande n söndag — det var den "den 3 juli — lättede de ankår efter att a bett en bön fill Gud om .be- skydd. D2 tre svaga männen hade framför sig väldiga vatten, lurandé fsror i form av isberg, dimrga. och storm. Färden blev ett fantastiskt ävena... - tyr och en otrolig prestation, I en trakter, Kylan tilltog alltmer, Enlsvår storm revs "livbåten . bort, en dag i september löpte fartygen in | annan dag krossades rodret och far- tyget drev en tid redlöst. Munk lade Churchillfloden; Här: förlade | lyckades emellertid lägga till vid M danskarna sitt vinterläger, Trots att platsen är, belägen i höjd med nor- | tappra männen kämpade envist vis ra Skottland är. klimatet arktiskt|dare.: De hade' inte tid för sömn och platsen är känd som ett köld- centrum. Den beskrivs av sentida) gor. sjöfarare som fruktansvärd. Luften är så tunn och kall, att den dras Orkneyöarna,” Norska kusten dök direkt ner i lungorna utan :att blijsnart upp,- men då det stormade uppvärmd, snön är. nästan omöjlig svårt kunde” då inte gå 1'landi NN ett isberg och reparera skadan, De" / och de raglade omkring som skugs, Den 15. september siktade de 1. (Forts. å sid. 7 4 + (ETT. ORD. Prenumerera på LT ALTERNATIV RÖSTRESULTAT - ” EN FIGUR BETECKNAR 20 RUSTER ” Begränsning endast på särskilt farliga vägavsnitt , HO teten) BR EE KL RN ” "PA VÄ (GEN Stolthét., går före undergång, och högmod går före fall. (Ords. ( I 16:18). >. En man tog mig med' på en tur på sitt stora gods. Han skröt hela tiden. Ungefär så här lät det: "De .där korna har jag fött upp. Så mycket betalade jag för den här .jordbiten. Jag tjänade så mycket pengar det året”. Allt av värde ' fördärvades av det fak- tum at han inte behövde Guds hjälp. - Jesus .- critiserade. farisen. som | tackade Gud "för att han var bättre 'än andra, Mannens stolt- het gjorde honom andiigt' tom. Thomas av' Aquino, en av de framstående teologerna, sade, att stoltheten -är - den dödligaste' av dödssynderna.- Okontrollerad "stolt: het -är själviskheten när: den är som värst, :Stoltheten sätter; jaget i centrum, . :När Kristus får främsta plat- ' sen i en människas ljv bannlyses den själviska stoltheten,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.