- Rea LAHOLMS - TIDNING MN "Onsdagen den 24'juli-1968 Onsdagen” den 24 juli 1968” IT=- yid sidan” om pensionärerna har vi fått en annan stor och köpstark konsumentgrupp näm- ligen, landets 450.000. hundar och ” 650.000 katter. Hund- och kattma- ten är de två produkter, vars för-' säljning ökat snabbast i inom livs- , 'medelshandeln”, + "= 4 Uttalandet härovan har gjorts av en svensk företagsledare i livs-.. medelsbrarschen, Av hans redo-, görelse i övrigt framgår att lan-; dets hundar beräknas konsumera 100.000 ton föda pr år; varav den' konserverade maten för närvaran- de omfattar sju procent; Gångna tiders Kundar och kat- ter fick mest nöja sig med avfall eller ”de smulor gom = föll från deras herrars bord”. Numera stäl- - "Jes högre krav på 'djurmaten, åt- minstöhe den konserverade, Efter... att ha testat. ett 70-tal recept, fann man att den mest uppskatta" ” de hundmaten 'skulle bestå: av. kyckling e!ler lever på burk, Då viftade jycken bäst med svansen, Kattmaten borde enligt undersök- , + ningen bestå av färsk fisk; vet rinärkontrollerade delar av 'nö och svinslakt samt' lämpliga pro” portioner av kalk, fosfor och ägg- vita, I tider av överskottsproduktion ' för det svenska jordbruket har: man givetvis med glädje uppskat-' tat den 'nya' marknad , den: kon=" 7 " " serverade hund- och kattmaten:” skapat inom landet. Även inom .: konservindustrin gläds man över :' denna tydligen . mycket "lönsam- - ma produktionsgren. För konsu- menterna, särskilt de i störstäder-' na, har det ofta varit svårt att få "köpa: naden eller: annat slak-' ” teriavfall :i snabbköpsbutikerna; :- och då" köper man hellre 'dyra' . konserver åt sina husdjur än att” avstå från detsa. Ur samhällets synpunkt, kan ack Att kasta åt : hundarna '. härom året, visade t ex att man kunde köpa tillräckligt med foder > ' I hands'att tala "or dock resas en hel del betänklig- ” heter mot den utbredda vanan att - hålla sällskapsdjur. För det första: .kan anföras rena djurskyddssyn- - punkter: storstadsmiljön är t ex - ohälsosam för” många människor och ännu mer onaturlig för hun- " där och katter. Det är också dyr- ” barare att hålla sällskapsdjur än de flesta gör klart för sig, En : kostandskalkyl, som gjordes upp - för att föda upp tre slaktsvin "för den summa det kostade "att :; > föda "en : katt med konserverad -: - mat under ett år, :. : - Det. mest beklämmande: "med. "den kommersiellt saluförda hund-" och "kattmaten är dock: att den många gånger skulle duga till. människoföda. Den | föda; som Ilskapsdjuren enbart i vårt land ' -äter upp, skulle räcka för att mät- . 1a många människor i u-länders- na.. Tanken förefaller kanske lång- sökt, men' utomlands” har-'man kunnat påvisa konkreta. exempel, I. Egypten kunde t ex det: fat- tiga folket tills för någia år” ses » dan köpa billig småfisk; som fång: : ”ades :i bevaåttningdammarna, . kom" en amerikansk -konservi dustri med kattmat som speciali. "tet och köpte upp fisken, och se. dan fick de infödda svälta, . " Redan på biblens blad framställ- ”'des frågan, huruvida det var rätt : "alt taga mat från "barnen och 7... kasta den åt "Kundarna; Den frå- : gan kan säkert vara, värd. att b . undersökningar och alla ansträng- ningar' i övrigt; som ägras' hund= "och kattmaten, blir man onekligen ” "fundersam? "Det ligger nära” till : issriktat nit ' och välståndssamhällets divalate av? ” polisintendent . Gösta". Pe . sön, här” fått e e "mindre: nöt att oo Något förtal av myndig] de man dock: i punkten” läggas åt lan hart | terinärstyrelsens förbud . visande äv djur och väl frågan om. ej "skyllarna upps= > satts olagligt också vara 1 värd rit. té-medlem; Beträffande” Clarté - är det väl ingen skam ' att tidig: varit. medlem i organisationen, det i, är ju först på senare dar den. fått ; det.hela bero. ot ironiska analys av » Jättens. problem. i | eller "Yr var: "en "rejäl : + mycket. .varligt ned Anton på det : För några år sedan påträffade en , jägare I bergen på norra Luzon på ” Philippinerna skelettet efter en va- ”relse som synes ha varit en 55 me- ter lång jätte. "= =. - z . Har det funnits jättar av den ty- . pen i Norden —-de många gamla "Sagorna om jättar tyder på det : : Men ska man tro nordiska folksa- : gOF, så var jättarna betydligt större ' än det anträffade fyndet visar, An- « Pars skulle de inte ha kunnat ot- föra styrkeprov av den art de till- : skrivas .— kast av enorma stenar "och klippstycken. För att jätte skul. ' : Je- äga tillräckliga krafter för dy- « lika bedrifter borde han baft en ' De längd aä av' minst 30 meter, ' - Men hur skulle det gå för en dy- lik jätte, om en sådan dök upp nutiden och sökte anpassa sig I ett : civiliserat samhälle? . > Det skulle inte gå — ekonomiskt i — hävdar artikelförfattaren I sin a sa -Natiohalekonomeri " Anton Svens- ; son” hörde" til: den relativt sällsyn- ' ta kategori. som”. endast i undan- tagsfall låter sig: förbluffas av mer mindre H överraskande ” och - märkliga situationer. Men .han käns jättehand grep ,honom ” rde honom: upp. till. samma” höjd,. där : han. kunde” blicka. in” is ett "ansikte "med ögon störa "som bensinfat. Vad: "hade hänt: Anton?;. Jo, han hade träffat en jätte —-:en riktig tte av. den sorten som: bara finns "gamla sagor: och som verkligen ” koloss. Jätten, satte i. platta aket'. i "ett ärbejäget . nio- våningshus och "där. kunde, han ta närmare beskådande. 'atständiga. " sagojatte. — äl ger lands=: ingen" "vidare, och låter : ia det 3 ert nya samhälle Bär, att för-" r till; cirka ” 15 ”lermimar ” NS riktiga närmast” harhioniskt byged, Då j ten de Vindlimgarna måtte” ha Snott sig och: mitt: ontetlekr / ar "mnte vad. det" .bordé .vara "Men nu kamrat. vill Sjag, konsultera: dej! H au är. ju nationalekonom :'::- na Jag . har från” "de öde? Klippiga a bergen., vaknat; upp etter. en. nten : re vid en: "högre! färoarstalt. lserad karl "och Du ”undrär' jag. 'o blem, sörja" sej på hedérhagt: sätt "Jag har i Blöjt igenom tusentals volymer sar som | handlar om 1088 jättar, men: banne. "mej ' 'om Jag: någon; - stans. kunnat hitta några tips 'om hur en jätte ska kunna” fixa: dräg-. "ng försorjning ” under moderna för- hr Jätten förstår. en teknisk omöj: I nghet att i en Jaldrig så stör "mo dern lägenhet plocka. an én den; vardighet och pondus som ut- marker: en akademiskt bildad läras. De: : möste handia om en. äng serie prö- rsta 'är act som I kanske tersjätte.: Huset skulle aldrig hälla; På basisev mina erfarenheter". om tryckförhällanderi skulle jag upp: : ! hållanden! : T Lod — Skune-du: nu mor lämpligt ar- vade kunna ge mej en kalkyl: på - skatte er vikt till 36 ton. MM ve ö "Stämmer . på nägra hundra ki 10; Du mäste vara "rätte". mannen atte Sä bnga DR och genom ätt visa 'er för pengar; "fö. en jätte av er storleksordning : att. ästadkomma mera komplicerat. proguktivt arbete 1 Inga ': verktyg . passar en jätte utan måste + sä fal! specialtiliverkas och MN fantastisk! dyra.” Ni, skulle 'möjligen ' kunne som" de” flesta ”nahriskor som når. W-årsäidern skriva edra memoarer, Er jattes , mémnarer” + tja det läten inte :dumt” Men vad åka mar egenthgen skriva om en tupplur på” 16.000 är.” > Åt Men - d der: kän” "inte 'gö tar ge - ni kan :nelt ”enkett "Inte. g s ; Rent tekiiska "skal ar.” uta Hinder: ni skulle tyttea” döpt trafik. hindrande" bergstoppar: eller blott två miujoner kronor pr Men för inkoms' 'av en sådar nfakt tår m sr räkne" med :en''skat;; på i minst 53 orgen "brunt tancen fMmilon.! : Det, 'ar” ju ”altdéles "uteslutet "att ot. skulte: kunna. "yra rum på ho s&' om som tell hötéurum som Vv har hår vas en ber uni äsvit och att mar tog : neå-? vaggarha Men ' det går aldrig byggnadsnamnder, med på " "Alltså "mäste mn -na ett” "eget spe -eialbyggt hus Det mäste ' motsvara nio väningars höjd plus luttrum el- ler "cirka ' 40 meter. Kvadratytan ”varände” 2 pe ä kan inte gärna vara under 50 sm 2 egenthgen' är det. för, htet om 4 "ryssarna "genom någon väte- bomiblenatl gär och väcker upp nå- gon "sibirisk jättinna ät er. Det ine nebär en ' enorm byggnadskropp med en kostnad på I runda tal fem . miljoner. Normal ' ränta så” "där 250.000 eller litet mer plus värme- tillägg, sotningsavgift, gaturenhåll- ning och fastighetsskatt.” Och glöm inte heller allt trudbe! med bygg- nadstån, kreditrestriktioner, och knepiga städsplaneproblem, Arki- tektarvodet är det nog skäl att tala tyst om.” Nu har ag ändå "inte tänkt sä” mycket på . mäblerinigen. Det är kostnader som: är svåra att | specifiera. Men ska m'pryda Upp vardagsrummet med en tavla — för er del i jätteformat - så tänk inte "på Rembrandt och Michelangelo. > vr — En fättes klädkonto är inte heller .bulgt .skulie : Jag tro, tört- satte” Anton; och tog . tram räkne- stickan, Jag ”bedöme; er storlek kubikmätt som motsvarande , 100 : personer, : Det år” betyda att! ett . kostymtyg"” motsvarar . hundra - .00f- mala ” 'kostymet. Ja. ni kan kanske få en » hygglig .kavajkostym "för 20.000. Tre kostymer” "pr åriar inte”, överbant, Så underkläder öch akjor- tor, Nylonskjortor ar 08 bast. men de 'skanks inte' bort. Och” "en som > skå sticka strumpor är. en jattg ba- : Höver inte 'bli arbetstös itbrådras- "ket, En stbs!-. Ja. den bör val se .hopknutna äv .siaén bira prisat Nn Skor! blir ett "svårt! kapitel. : behövs säke kann .för tlere hunde > ra ' par, för: att' göra en ..Jatteskö, ” Under 10.000 gär ”det..då aldrig" att tillverka. fottodra! i. det 'tormat era tosSingar "kräver, Så. kontot för skar Det "och . klader blir en Jaa ngt lad En. jätte” "lever Icke | allenast ' av bröd; docerade :Anton.., Med nu- :höga - matkostnader tror . mes a 'arendet 'om' för "det. kom sig t lattarna” försvann » trån” Jord- " svältdöden precis” & "mammutarna. a Uv , "Men sö Anton, jag glömde an of -Etter två. Dels. ATP- -avgilten, "del "den. nya. investeringsskatten. > Ska dom" Klaras, gå tänk. inte. på ' att 0 BBB. bus; ; bdo " tätt,” tast talten dom -' ar. dyra dom också.” slutade Anton sn redogörelse, : & ».Satten- suckade. tungt. medan stg: ta tårar torsade från bensintats- ögonen, - ungefar : som "eri stor vatt: tenledning sprungit” läck: — ' - -Vilken- otir- har! Varför blev man inte tödd'. till fultomte , stalet?' Nu' a det tydhgen bara att knall: ' hem till "Klippige ber- gen ' knyta sig nägra tusen är och vänta. på att komme. tillbaks , när hittar på ett bättre ekono-, miskt' system: — inte'bara för os jättar, 007 . ny har " Rekryttiäen är. en av mannens flitigaste” brevskriv Å der. Men längtifrån alla soldater blir ihågkomna.” NYBLIVNA. KRIGARE MÅR - .sedda fed postnummer under -VÄLAV BESKRIVNING: "För två s stora grupper svenskar har "postnummersystemet extra aktualitet: just nu. — de vykort- skrivande”: semesterfirarna och de nyinryckta” "militärerna. Den" förs- ta gruppe! "tycks. i stor utstråck- ning ha följ postens råd att lägga ner en lista med vänners och släktingars---postnummer i-baga- get, rapporterar man från post- anstalter. "landet "runt. Över 60 procent sav privatbreven "var för- första sommarmånaden.” För -.sol- daterna gäller det att hålla reda på” hemmgavarandes. "postnummer — och om någon” tid get egna fältpostnumret. Toa Sedan andra världskriget har 'man i det - militära . haft: en :sär- skild ofganisation '— fältposten — med" ett” eget' nummersysten för postgången. Det har fungerat utmärkt. Organisationen berör in- te den -riyinryckte, men är en realitet "för ”dem som deltar i fälttjänstövningar, Det diskuteras ibland hur pass skall vara, "Det har. inte' bara be rott på den militära. sekretessplik- ten; Till den gammaldags uppfatt- ningen” om "soldatlivet hörde "in: ställningen” att "isolation var. här- dande; Dét ansågs” nyttigt för stridsmöralen med: ett tvärt” av- brott från den bekväma, civila vardagen. Idag . är, uppfattningen en. annan, Kontrasten mellan. ci- vil och militär tillvaro kan under de första månaderna upplevas som ' brysk av :- många, och det har snarare motverkat än förbätt- rat resultaten av de miljtära öv- ningarna, I det läget betyder ett brev mer :än vanligt. Både. från militärt och pgétalt håll har man fördensk:ull : sökt stimulera - brev- kontakterna mellan hem och mi- litärförband. även om HKälsningen hemifrån bara är nägra rader påt' ett kort, spelar den en stor rollj' för soldater i fält. Det visar sig också att. rekryt- - tiden ofta är en av mannens liv- , ligaste .- brevskrivningsperioder, Nästefter tonären och” pensionsti- den. torde. de. första. soldatmåna- 2. derna - -Vara den -period då män'i : allmänhet; har äl ast > att "fatta pennan. LON Men fliten påverkas "naturligt- vis Å. "hög grad av reaktionerna hemifrån, från anhöriga" och vän- .Jner; en vädjar till- dem att "kom: ma” ihäg:. sin. soldat. . Långtifrån. alla”. blir”: » De första: breven är, särskilt betydelsefulla, Så snart' de där hemma. har én- adress till sin sol- dat, gör de alltså. klokt 4 att läta höra av : sig, Praktiskt; kan det vara att bifoga ett exemplar äv postens brevställare Våra Brev, när : man skriver, Skriften, som nu är uppe i över: en: miljon exemplar: i-upplaga och -som man kan få gratis: på posten, har dist- ribuerats: till -.personaltjänsten på regementen runtom i landet. Den finns i allmänhet på soldatbiblio- teken. Men den' behövs” just när man «skriver, . och därför kan man gärna ; se till: att. vännen ' eller släktingen : i. fält:s får . ett eget exempel av Våra” Brev,” sn - -—-" Den krokigaste ” | banan mellan: Lessebo och, Kosta. "Ide han bjuda: lokföraren. på snus. | ETT ORD "PÅ: VÄ [CEN När vi. färdas ute | på vägarna måste vi noga ge akt. på de tra- fiktecken som vi skall. följa. Olyd- nad : mot. -trafikreglerna kan: få. ödesdigra "konsekvenser, : Det . förhåller sig. på samma sätt: på - vägen; till himlen, Där finns också. regler som ' vi intej|:- kan förbigå" utan att sätta oss i stor :fara, Som kristna är vi kalla: |” de att gå en smal väg full av svå- righeter 'och faror. När : vi Sker vandra... den "vägen - skall vi veta att vi alltid har : världens ögon på oss. Det mest betydelsefulla i hela vårt kristna vittnesbörd är kanske vårt sätt att tala. Bibeln manar oss att i' alla situationer "skall använda ett språk som inte sårar. Genom vårt tal kan man bedöma om vår kristendom är falsk eller äkta. Det förväntas av de kristna att de alltid skall visa största för- siktighet med sitt tal... JÄTTEKROKIGT 2, . bana : jag lägt,: sa den gamle rallaren,'-var Den var så krokig, så.när kon- duktören stod i sista vagnen kun- Världens minsta Den 10,3 m långa husbåten på bilden har fått smeknamnet 7 Dn s N flygplanskryssare : sare”, Hemligheten bakom den lilla båtens förmåga att ta emot ett landande flygplan ligger i att Jess "toppfart är inte mindre. än 65 km/t, Härigenom motsvarar båtens hastighet flygplanets, en ”världens minsta - flygplanskrys-' Piper. Cub, landningsfart, För att kunna nå denna höga hastighet har - husbåten utrustats 'med tre' 200 -hk MerCruisers, - Båten,.-som heter Drift-R-Cruz. och tillverkas av ett Florida-företag, har. en spe- clell landningsplattform och. lås- anordningar för flygplanets. hjul a i t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.