Va + re Ll dä, Onsdagen-den: 24:juli-1968 i -F> ax . Att odla pepparrot är en svår konst I Fjärås ko mmun finns Att man inte skall riva pepnarrot Z . "en. Det säger i alla fall reklamen; 3 Men hur många vet vad som är 'pepparrot och hur den odlas? ni som förut varit pepparrotnovi- ser; har nu er chans. Vi skall "söka lära ut en del av den stora Pepparrotskonsten. L Pepparroten heter' på latin moracia rusticana och tillhör miljen Cruciferae, Den härstammar antaglige från östra Pyssland. Se- > dan medeltiden har' den emeller-, tid varit allmänt 'odled och förvildad även i det övriga Europa. Pepparrotens - härsteraning hög, storbladig stjälk. "INNEHÅLLER SENAPSOLJA Spridningen sker genom delning "en skårp senapsolja, vilken är tårre- av: roten. Denna innehåller tande, Därtill är den lättflyktig ket gör att ”mor gråter när river pepparrot”. Det är denna .napsolja som göf att den används som krydda. Och det är ju tur att denna tårretande olja finns, ty I oh Fjä a verkar blir det sammanlagt en tydande areal, SN 4 SOM 4 H-FÖRETAG '" Därför är det helt naturligt 1 "det i 4H-klubbarna'i Fjärekretsen » finns" många pepparrotsodlingar som företag, En av alla dessa peppar- är ” Lennart i Häånhals 4H-klubb. Vid besök hos honom ur rotsodlande -4H-are . Hansson, ; Torkelstorp, ; fick signaturen lära mycket om pepparrotsodling går till, ' 372 >; LÄGGER PA VÄREN | "På våren tar man 'stråler/ lägger dem i' jorden. Detta kallcs att "lägga" "pepparrot. ' En ”stråler att den blommar flitigt med klasar av vita bloms.or i toppen av en 'vore pepparrotskött utan pepparrot? Pepparroten odlas i Sverige främst c 'åstrakten. Det hör liksom till £ latt varje gård har sin lilla odling. och när många på detta sätt sam- Alla för- Zz Ar- fa- ofta och vil- hön se- vad be- att FÅ den ingen nämnvärd skada av. och Lennart Hansson, 4 H-are i Hanhals, kan med rätta : "> sin pepparrotsodling. "= >> roteri på hösten kan den få. ligga kvar i jorden till våren. Det tar .; Sedan man tagit upp pepparroten "igäller det att skrapa; bort jorden och sälja dén, Under högsäsongen betingar den ett pris på cirka 1.50— 1.75 "per kilo,, men vid itider, av ringa utbud kan priset- gå: upp: till hela sex kioror. Detta gör peppar- traditioner ke vara stolt .ö pepparrotsodlare. Men alla kan in- te börja med denna odling. På många håll här men försökt men inte lyckats, vad det nu kan bero på, Troligen har det med jordmån och klimat att göra! men traditio= nen 'spelar säkert också en stor roll; Man. lär, sig inte. odla . bepparrot, Så det är bara att hoppas på at Nej; man föds: till- hoppas Då al |. . är en av alla'de 'birötter com. bil- ' das kring den riktiga pepparroten, Denna växer alltså som en kraftig]: rotsodlinzen i tionsartad, v "viss mån spekulal Fjäråstraktens odlingar kommer att bestå i framtiden, så att även mor- gondagens: husmor om hon så-öns- och från denna basrot utgår sido- så , rötter, vilka på våren tas tillvara "för att läggas. Pepparroten lägger man oftast i senare hälften av ma; j' : de cn Vall måna " LÄGGES OM |: "Dessa strälér tär liv ocK”skjuter | "ett rikt bladverk utefter hela dess "längd, Men för att pepparroten skall |: +; få någon kvalitet går det inte an .. med "denna frodiga grörska, Man måste göra: något "man "kallar " "lägga om”. Detta har absolut inget). ” « med. sjukvård att göra utan enligt: Lennart Hansson ut på alla överflödiga blad tas bort från|: strålerna, så att de endast får kvar| ' ' ett ehda. , : " Sedan kan det tänkas att bladen ” blir perforerade med små hål, Des- "sa orsakas vanligen av bladloppor, . mot vilka man kan spruta. Likaså "ov kan man med sprutning bekämpa kålflugelarver om dessa tillbakäsät- ter pepparrotens tillväxt, liga pepparroten men låter de tar tillvara på deni som stråler, desfält fulla "med 'pepparrot. Pärroten är ganska så svår att rota. cc H PA HÖSTEN KLAR ATT SÄLJAS - På hösten tar man: upp den verk- sidorötterna bli kvar. De får liggal: |. : kvar i jorden till nästa vår då man], =. ta kan man i norra Halland se sä- har man inte så noga tagit tillvara]; ". Då dessa små rötter, vilka tagit liv och lever vidare, Detta gör att pep-|- " jordstam ' parallell, med jordytan, br "HAR PEPP ARROTEN EN: i RAMTID? kar intres: H Ja, det ve: nt att vara kar kan få möjlighet att ”gråta en skvätt” över pepparrotsköttet. + ';. för går att smål.. Of- Där wa — Jodå, vi försökte väcka er 2; 16, 0 0 ft utt ni inte kom hem förrän halv sju. KSL SSA TEL SA il SO I tr ÖS . SL ma RKA oa > ER RER SEE RS SS FO STOCKHOLM precis klockan sex..D t var bara så ' gpråker; . att utöka sina kunskaper ge «ax Hinnar må inta fa upp peppar- Onsdagen 'dén, 24 juli 1968 I dag: KRISTINA ==". Solen går upp kl, 20.43; s I morgon: JAKOB Solen 'går upp kl. 3,55 och ned kl. 20.41. vo kl. 3.53 och ned von . + Utlåning". 27 (Forts. fr. sid, 1). + att vi har långa kölistor 'på boklånare som vill veta mera om skildringarna via boken. Fåfängans marknad och Svind- Jande "höjder är andra, Utlåningen av litteratur på "utländska språk" ' har” också ökat, En av, anledningen till detta : torde. vara” att barnen numera : läser sig språk tidi- gare än förr' och passar på Ågit :Gissle på biblioteket. i särklass men också lån av fransk "och tysk litteratur m.' fl. har ökat avsevärt. Biblioteket i Laholm är. förhål- landevis litet jämfört med andra som : Boel Jepsen. praktiserat på men; säger. fröken Jepsen, Läå- holms bibliotek är mycket triv- samt och ofta hör man turister som i'uttrycker sin beundran för inredningen och arkitekturen, — Jag har haft god nytta av prak- tiken här och arbetet som sådant är både omväxlande och lärorikt. |" — Man kommer i. kontakt med så många olika sorters männi- skor och: lär känna. både dem och' deras. . smak, vad. beträffar ” böcker, . .: oe På sommaren är biblioteket i Laholm öppet. måndagar, onsda- gar 'och fredagar, I ordinarie bib-|. liotekariens frånvaro, hon har se- mester f.n., finns också fru, Mar- Fru Gissle kom -. till biblioteket 'i La- holm för några"år sedan då 'hon började med. katalogiseringen av framlidne "Alfred. Söderbergs- sto- ra samling, Den” är-: på” mellan 4000 och 5000 ”band och finns nu uppställd i en särskild våning i källarplanet. . -Här nere har. gjorts mycket trevligt och här finns också "Dixius stora samling av :tidningsurklipp m.m .. Sven Hanssoh "är anställd - för småre- [ parationer 'och" böcker och han hår också på:'sin lott att hålla reda på och binda tidsskrifter, sätta dem: i pappkapslar' etc,:1I ett lagerutrymme: i källaren för- varas ' ' en "het "del verk som nom ' bokläsning på original un , i Engelskx böcker står. skänkts till biblioteket men som ännu - ej hunnit : bli - katalogise- . Laholms stadsbibliotek ' är - väl- försett och det torde inte finnas ner vad han söker, och skulle det vara så, ja då finns det sto- ra utsikter att personalen hjälper honom ' med. lån ' från ' centralbib- någon > bokälskare som inte fin-| . . : & ; AVRÄKNINGSKOTERIRT: 1 öre/kilogram slaktad vikt för prima djur för veckan 21/7—27/7 : 1968 : Priser gäller för, boskap inklu silve hudar och skinn och för svin Inklusive huvud och fötter. men utan Istrar. Härtill kommer efter- betalning vid årets slut. : Sass I ,. Ko 'Kviga Stat ' Ung äldr - H ' "far tjur Ex. pr. 720 : 745 755 755 705 « B-mellanf,. C-fet, D-överfet, :. Ko: .B—25, C--50,'D—85. a Kviga:-B—25, C—50, .D—85, ' Stut: .B—25, C—-50, ' D-—85. + > Ungtjur. t.o.m, '399: .B—25, C—- h Får: B—150,. C—200,-.D—250; Häst: B—30, Tillägg: 00. Ko vägande 3 (dock ej B., C- de) +10.. « N XKo, U-stämplad, kl. ex, Pp (dock ej B., C- eller D-stämpl de) +1l0sevn os - Får och- lamm med- ul undergrodda ' skinn : C--60, 'D-—90.': . Sugga: "Ex; Galt: 'flådd . (prima) Anmärkning; ; -. i 330. Galt : och halvgalt, Ir :700: 730 > 740 + 740 < 685 1 680 700 710 > 710 "665 1-—- 85 . 650 2+' i 7 20 : 2 a 3+ | 3. NN 3— a. 4 Frid nt ner ? Xlasa + QGöd- Mellao: .Spåd-' 1: Får. Lamr : kalv kalv t.o. kalv ; 221412 N Ex. pr, 1085:-875 860 6b5 835 1+ 050 an : 1: 0, 1005 820 '805 ' 535 750 [955 eter ee 240009 bt 2: 890 750 750-515" 705] 20 810 on | 34" 855, es 3 + 840 680. 700: 430 3— 815 Na er 4 775: '605 > > 855 200 Häst: Ex, pr. 620,. 1, 605: 2 585, 3 575. > ov oa s - Unghäst: 630, Föl: 630, > Fettavdrag: Pe Äldre tjur: B--25, C+-50, D—85 ' Mellankalv t.o.m. 12414: .B15. Lamm: B—150, C—200, D-—250. 00 kg och däröver eller 'D-stämpla- a liga eller hora . 0 pr, 395, 1 A. 340, 11 B 320,.2 290; dr - oflädd t.' o. 49017: köpstark - .konsumentgrubp;: Scan, Malmö, Det ' gäller! våra konserverade maten, söm helt .do- öpstark -; q äger disponent " Bengt-Olof "Bengtsson, 450 000 hundar och 650 000 katter, Hund-'.och' kattmaten jär de två produkter vars” försäljning ökar ör" närvarande” med." ca >50 "pro: cent. om ;året,' av. kattmat, med ca 75 procent, Konserverad djur- mat. har, på, kört, tid. blivit en nästan'slika Storm försäljningsarti- ca slakterisvin; 55” kg” [4 380, För sekunda, sjuka eller däde djur' av alla: slag gällej skild notering; <.> oo” 7 skjutande 300/kg... Smågrisär: sk io. sr am ' -'Klassj I; premiegrisar 18 55 kg. i > Klass" I a premiegrisar -18 RO0/Rtvelk, «ut a dne ch däröv ;skar rn sär: Utöver " avräkningsnoteringen ut kelisorh. barnmat! på Burk, & "Orsakerna till den "snabba ex- pansionen är bland annat svårig- håteltvatt. 1 Shabblköpet. Köpa :bil- ligt och ben, 'samt att få er | Köttävial man upptäckt att resterna: från oo minerar”. försäljningen! av 'djur- mat, svarar för: ca, sju procent av totala konsumtionen, . , Snart har vi en hel serie fab- riksfärdiga djurrätter, en för var dag: I: veckan. Maten framställs vid slakterlerna och för 'den gäl- ler att fen : + se. VOV-Måten finns. som VDN-. märkt: 'helkonserv med alla för ämnen, I hundmaten Ingår helt ” går kvantitetstillägg för var och S75/kg överskjutande 250/kg;' talande "dekor kor kg nas till ca 100 000 ton per'-år. 'och "design" (form); darnas.- konsumtion "beräk: i a Den | serverad mat, 3 ola hundmat, "för 'p siffran 1 mot 4,05. 5 tér' 3/4 av hundarna” ida ekingeserna var | Inom Lunds hundskatteområde g "kon- m, 5434 :kg samma notering &om liotek eller på:annat sätt hjälper honom till. rätta. er 2. "rg av. Stieg Trenter. a | Jag suckade "Vs r — Finns det egentligen .något som ” skiljer dem åt? - - : - = En hel del. Till att. börja m let ekonomiska, Clara Denér har ju -' sina värd och har följaktli 'v sitt på det torra. Men vad hade Ma- "Ty Lesslers man mer än sin skylt- post i Lesslerverken? "Och övergick koncernen i andra händer skulle han ju när'som helst kunna mista den, Hur skulle då livet gestalta' sig för lyzkvinnan Mary Lessler som en gång satt på kontor och'skrev ma- "skin för tvåhundra kronor i måna- den? Rätt så dystert, fruktar jag. Hellre än"att bli tvungén att leva i små omständigheter; dödade hon en man 'och försökte ta livet :av en "liten pojke. «sv ov . Det blev tyst inne: 1 sovrummet. free mA de AR Far rade, Linen , pande i en .scharlakansröd morgon- — Vidare har vi de två falska bre- ven Om det verkligen 'varit Clara Denér som skickat dem, varför tog hon inte" med: gig brevet til Mary Lessler när hon gick för att möta henne på bio. Hon måste ju i så fall ha vetat att det skulle komma. Nej, det var Mary Lessler gom skrev de falska breven — ett till Helen och ett till sig själv för att' avleda ret” fick 'jag t var ett — Vilka möjligheter tror ni för öv- rigt att eh äldre vassnäst dam har att hux flux vinna en hårdkokt stor- stadsgrabbs tillit och' hängivenhet? En vacker intagande kvinna har helt andra. chanser; Det är inte så svårt att föreställa sig hur Mary Lessler steg in'1 hans gråa kärlekslöea till- varo som ett slags äventyrens drott- ning, omstrålad av mystik 'och skön- het. Pojkstackaren blev alldeles. be- tagen, han hade kunnat gå i döden för henne — och var nära att göra det, : : Vesper Johnson granskade kritiskt sitt” ansikte" i ' spegeln" och - började snagga mustaschen med en sax. Jag] sade: +. - META — Det var således Mary Lesslers charm som kom er att misstänka henne? Tre — Visst inte, Det var bara en om- klart för mig att de uppmär t "från ' sin egen person. Man 'kan fråga sig hur hon skulle ha betett sig om Clara Denér tagit med sig. brevet och givit henne det" utanför biografen. Jag är böjd att tro att'ho te brytt sig om att öppna det: förrän efteråt En liten stund hade jag suttit och iakttagit Vesper Johnsons vågiga hår. Vad i all världen var det för under- lig huvudboned han fått på sig? Jag började nästan tro att han hade som bekräftade min upp- fattning. Nej, det som gjorde klart för mig att' Mary Lessler var denj skyldiga var något som ni berättade för mig. >. ov sa | Jag Cr Är ” Han fortsatte lugnt sin" mustasch- vård ” Men . ora -—Minns ni inte bridgepartiet? Värdinnan berättade för er att en att. 2 "på. blo med : honori. Hon hade" blivit purken därför att wvär- dinnan. inte. lagt märke. till. när, hon bröt upp. Och när hände det? Det måste ha gällt den senare? före- ställningen och alltså inträffat om- kring eller strax efter klockan nio. Och varför hade inte värdinnan lagt märke till henne? Jo, hon hade sut- tit fördjupad. i det intressanta spa- derspelet.. Och vem , hade : hon till medspelare då? I:s sar sånn .— Mary Lessler, utbrast Jag i: ”— Just det. 0 a -— Då var det alitså hon och inte Clara Denér som fick en: kallelse av Sven Lessler att. infinna sig till den där hemliga sammankomsten? ” över hur, orimligt. det var att Sven Lessler skulle ha skrivit till systern och bett henne .komma? Det var ju gentemot henne han ämnade skaffa i här — hon vä ju re- —'Ja "visst." Reflekterade ni aldrig|., het, Över henhe hade Clara Denér föga ' inflytandé, hon : kunde, gynn- samt påverka sin man och var dess- utom relativt urg och kunde följakt- ligen väntas h förståelse för det planerade gifte et. Som ni ser — om Sven Lessler inte hade till henne, >" "| : — Hur är, det frågade jag - . — Hon tycks vara utom al fara, förklarade .han.! är värre för — Nu -får "rd skriva om alltsam- mans, förkunnade han. na bll.en bra artikel Han strök sig över, den mörkbruna, välputsade D sig sa det häftigaste motståndet mot det beramade giftermålet. Nej, min käre vän, det. var till sin svägerska han skrev —- något som vi borde ha slu- tit oss til långt tidigare. Men ingen av ocs' fäste "gig närmare vid det egendomliga!1 att Sven Lessler nöjt sig med två så svaga nummer, som Leo och Helen. Hade vi blott ställt oss . frågan "— kan det tänkas att Sven Lessler tillskrivit ännu en per- dam i att Iskapet plötsligt erinrat sig ansiktet, Men vare sig nl skriver el-. ler" låter er intervjuas — lova mig en sak, ”' ov ” ,; — Gärna, sade sag| - Han betraktade mig; besvärat. . = Glöm det där värdinnan nämn- vändigt att det kommer: ut, - Vilket då? : — Vad var det hon "kallade" mig? umrik. son? — så hade Mary Lessler ge- vår: Jo Mum; EV - det hade tvärtom varit besynnerligt -- skrivit Helen — hon jäst råkat in I — Ni tänker på T s Han nickade ke oe cc eg N .— Tio millioner -r stackars filcka.' FA Helt ovintat kom han emot mig. Det bör kun- et hade . kommit. ett - vädjande uttryck 1 det'lilla livliga . - de angående mig. Det 'är inté nöd- ken "vuxen hund, viktiga närings- . os AVÅragb os ll erg af eN av "nedanstående" djurslag | det , vanliga; hushållet; blir - för| perfekta Ingredienser från. slakt. '..Gödkalv. vägande 80, 1/2 -kg. och | med följande belopp 1 kr. pr'st.: dyrt" sont mad. åt familjens fyrfota |.dju LA ake a däröver -—30, Fr «|; - Storboskap;. Större kalv: .. 3 vänner AR SRA rom mjäu:maten "innehåller "Mellankalvar väg, 100 1/2 kg) 3—5 st. 3:—, 6 st. eller fler 5:—.|- > : Ar ot få sk isk” veterind. k och däröver —30; É vr te |, > Svin (sugga). Får, lamm, -späd- .. Fabrikanterna har ,tagit fasta färsk £ Sk, veterjnär ontrollerad Anmärkning: ..- «ua. so kalv :5—9 '.st.. 0:50,» 10—24. .st. | pår.dett; ch,..kommek,. med allt | råvara” av nötkött och' svin;' vege- : Ungnöt vägande 125—134 'kg 1).l1-— 25—74 st, 2:—, 75.st. eller | fiera få iga..djurmatsrätter 1 ap-|tabilisk råvara som ger' kalk, fos- klasserna 'ner t. o. m, I där egen- Ng 2 oe Vita. jur. rr : skåperna "tydligt motsvarar mel: | Statlig ” stlaktdjursavgifi kr./ . i j ET lankalv, avräknas efter notering'| kropp: VOM ed ÅR maj tale a 19) LAND "OCH STAD ve för ungnöt plus 75 öre, dock högst Nötkreatur väg... 200 kg ' eller t nya pro säljningssynpunkt, är' det [samma pris som .mellarikalv. . äröver .50: aCvDen såse.. |A dagarna, proför: Mellan hundarna och För: 'B-,.:C-: ellér - "D:stämplade'| : Nötkreatur" väg” 150—199 kg kr; otnrädend". sägen: ; ÖSTE MU TIUAR ! unghästar samma. fettavdrag söm [40:55 vu sesg Are Tag | 0 NE Säger ce ÖISponent: terna. på landet och I staden; :” häst, fossan seden ve fyr | Nötkreatur väg. 125-—149 kg kr,|Rengtsfon!”För att få framrätter-| " Husdjuren "på "landet får. äta «| Slakterisvio Ex pr Prima” 1. FOA a a er 0 fiBA har vi häfte särskild hund; det som blr/över i hushållet. 'De . T. lg kg ss age fr ög reatur väg.; 100-—12414.. kg | testgrupp i arbete, 4302 jär avfallskvarnat' 15—3414 kg. 7 Nötk cat Ae 30 ö ; "sTestgrubpen»-på sjuttio Hundar | från familjens hord.=.i > "ev 252942 kg . 12—; rea nr veg. Hok hä Städernas' . hundar : och "katter , Sö—b1ie RA '500.475 2 oo Häst, unghäst,. föl kr..30:—,' ; ]ter +) serveras" oftare : färdiglagad ' kon- 58—5914 kö 505 480 465 nit od . Gödsvin .50 kg eller där [1 | servmat,' som "köps 1. butikerna," 60—6314 kg 505 480 465.445 "Gödsvin väg. S0404 kg kr de ; En, aktuell. utredning från Mål 64—06575 kg 505 480 465 445 80: de SN B ” Tsäken. vis mötrakten Visar bl ar . Me 707114 ke 1495 480-470 450 "Storboskap —10 | handen? "Middag mat + med' konserverad 7 hundmat” av Zsina 72—73'4 kg 495 480 470 450" .” |Ijykalvar: . i ds ” kling" samt lever "på burk Har | ägare, tre ingen sådan mat, "Cr - |7E—7574 kg 490480 470-450 420 SLB 800 ko: 1 de "vikt: up fått: högsta betyget, Där ha «satt. av..10 -pudlar ät. åtta kon- ' « 176-792 kg 485 480: 465. 450 4201... '800/kg' levande vikt upp sarna: gått. som: propellr; serverad färdigmat,' två hade:ald- :|20—8972 kg. 485 475 460.445 420 | till. 60 'kg' överskjutande 300/kg. Malgdlt som" f erverad färdigmat, två h « 90—9914. kg 470 460 455 435 420]: SRB. och blandras 700/kg:1le-| " För husse oéh måtten Burken |rig fått säddn föda: ' i InD 100—0, över i... ”. 445 425 420/| vande vikt upp till er- | till "”lilla” vovven” "skall. hat till | "att 5. av sex terrier ät färdig -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.