"LAHOLMS TIDNING Den orättvisa ” dyrortsgruppe- - ringen av de statsanställdas löner har gång Lå gång påtalats av de I Orättvis lönegruppering : Mål om höjd hyra . fför underhåller '|väntas öka stort . Statens hyresräd har sedan dess ”| verksamhet började 1958/59 fått hr Gustafsson i "Alvesta" (cp) — då medgav han att det var han som sagt nej till Jöntagarorganisa- krav - på justering: av t stora fackliga or LO:s och TCO:s — tjä nas — in' 89857 mål till den 1 juli-i år. ortsgr Det är ett dub- sektioner, som ansett det vara på belspel regeringen spelar. i löne- - tiden att avveck!a denna kvarle- va från den ekonomiska krisen - efter första-världskriget. I riksda. "inte i argumenteringen — där he- gen har frågan aktualiserats sär-. skilt” från centerpartiet, som gått i spetsen för: ;dyrortsfrågans av- ” veckling. ' Den intensiva, kampen har rönt vissa framgångar genom att orts- gruppsdifferentieringen av bostä- ' der och hyror avskaffats, Vidare i samband med skattereformen 1961. Men kvar. står ortsgrupperingen " visade" det'sig att levnadsförhål- f av de statsanställdas löner, endast en partiell. avveckling i form av ken ifråga om bostad eller andra ! borttagande av de lägsta grupper- .' na har skett. Grupperna tre, fy- ra och fem återstår, ; a .. N Bakom den negativa inställnin= gen till en reform står en samlad” regering med civilminister. Hans Gustafsson i spetsen. Denne har, fått sina tåsopar, från LO-sidan, . Detta skedde med regeringens go- där kritiken i fjol kulminerade i" kravet på att civilministern skul-/ Je avgå. Det var, ordföranden i ' LO:s statstjänarkartell Gustav. ”Kolare som gick till hårt ängrepp "märka. att. fabriksverkets åtgärder -v'| för civilministerns tafatta ageran= de i låglönefrågorna och dyrorts=- grupperingen, : Men hr . Gustafs-, son fick starkt stöd från regerin= ” gen, och, några tecken på sinnes- förändring har inte förmärkts från' regeringssidan. när dessa frågor; riksdagen skulle : uttala "sig aktualiserats i riksdagen, +++: Xx Från = socialdemokratiskt:- håll hänvisar räar till att lönegruppe : "ringen är en förhandlingsfråga och säger att den inte skall diss : kuteras av. riksdagen. Det argu- mentet är riktigt så lånet att frå- ”' gan skall lösas förhanidlingsvägen, - men när de två.stora organisa- "öm - vitala "= tonerna, 1.0 och TCO starkt häv- , dat riödvändigheten - av' att” orts- grupperingen avvecklas, kan: det > rimligtvis inte vara fråga om "ett föregripande; från , riksdagens ; si- da, Ett positivt riksdagsuttalande ' för frågans: lösning skulle på fektivt sätt” påskynda” dén” f ' Det är. dock detta 'varken 4 . ministern eller regeringen” it gar es civil- +" ministern "också" erkänna”'när han vv Av dessa"har 89280 mål avgjorts -f eller återkallats. : Under "de senaste budgetären har antalet: inkomna mål .lång- samt” minskat. Hyresrädets arbets- balans, som den 20 juni 1966 ut- gjorde 753 mål, sjönk fram till 1 juli 1967 till 552 mål: Den 30 juni i är "uppgick balansen till'577 mål "Den nya hyreslågstiftningen som "antogs äv. 1968 års riksdag träder: i kraft den 1 januari 1969. Den innebär att nuvårande hyres- med en ny -hyreslag, 3 sregleringslagen . förlängs till > utgången. väv. jär. 1971: men ländras i" väsentliga ' avseenden - samt att 'statliga, regionala hyres- | nämnder inrättas för a handläg- : gå hyrestvister . och ' i. samband med. detta övertar de: nuvarande kommunala. . nämndernas arbets- uppgifter: . : : Statens ' hyresräd - behålls. som besvärsinstans' i fråga om ären- den : enligt. hyresregleringslagen men” får även eh del "centrala ådministrativa uppgifter för. den ståtliga nen. > Ändringarna i hnyresrégleringsla- + | gen. medför: att ”hyresrådets . be- » | fattning”med mål om besittnings- skydd” för : bostadslägenheter . näs- tan: sup nu Besittningsskydds- "I målen utgör fn cirka två tredje- grupperingsfrågan. Man vill inte göra något åt den, men detta sägs ter det att det ankommer. på or- ganisationerna' att ta itu med dem, Frågan, om . dyrortsgrupperade statstjänarlöner aktualiserades -i-. . hög grad rär Försvarets Fabriks- a verk flyttade från Stockholm till Eskilstuna;'. För , många: tjänste- män skulle flyttningen innebära. sänkta löner genom placering 1 ortsgrupp 3 från ortsgrupp 5. Nu landena på den nya orten '-—-'var- .konsumtionsvaror — skulle ställa sig billigare, snarare skulle det i vissa. fall. bli 'dyrare att bosätta sigi Eskilstuna, Verket fick följ-'| aktligen svårigheter att få med- sig personal och tvingades att gi ra avsteg från gällande ' system, .da minne — men föranledde trots) , detta inte någon reger Ingsaktivis . tet för att lägga tillrätta miss; . förhållandena. Det. är också , att gällde, .endast den personal: som: ' ahsågs oumbärlig för verkets fort- satte verksamhet på "den nya: lo: kaliseringsorten... "Senast i år frams lide centern i'en partimotion kravet: vå, att att. dyrortegrupperingen : av "de statsanställdas löner skulle av- > vecklas. Men både 'socialdefnokr. : - ” terna "och "motsatte sig: delar : av antalet” "mål, : Återstoden” "förslaget; utgörs”. huvudsakligen av” 7 grund: : :Civilminister Hans "Gustafsson" hyresmål. fören har i andré sammanhang; varit ute; Ett: bortfa SÅ "målet om besitt- och :talat på'regeringers vägnar, - nepolitiska'' frågor, > som. upprört "sinnena" hos inte” minst LÖT riksdagen” antingé tiger "hån: still” när” det "gäller ”en - orättvisa som 'främst. drabbar de : lågavlönade .; statsanställda eller så. "kommer khan ned undanflykter. nl "> Regeringen ” med” civilminister ; Hans" Gustafsson : i. spetsen: har - nihgsskydd för "bostäder," som ut- gör det; stora flertalet av. besitt- ningsskyddsmålen, väntas: 'medfö- ra? attibehovet-av-att anlita.extra föredragande. upphör: eller: mins- . Rådet anser inte ti (någon personalindrag- ning. skall göras; BI' a ”pekar män "]oå att, möjligheten att påkalla hy- jning iför > > underhällsarbeten anställdas dyrortseraderade löne > Det' gäller en orättvisa som 'sna- rast måste elimineras. i. riksdagen blev hårt ansatt: av organisationerna, Vi" Unga,” Försä kringsbolagen Trygg-Fylgia,: Riks"; förbundet Sveriges, 4 H, Studiefi bunde Tekniska Linjers ” Elevförbind; vi kampanjen genomyde 25: äntas under den kommande' vintern samla 20.000 deltagare, ica, 2.000 studiecirklar, H Ännu” fler nå tiande” mi ök "+: | parv år: fastän. hus. .färdigställda en.:.1: januari: 1969: undan- regeringen ;att "anslaget. för bud- introducerats av- center. Vu.ienskolan, : SECO" "och allmänheten kommer alt inbjud as; ett minst I; dagen H”. 1 om kampanje erna; Ett halvt; års. . förberedelser : har | redan gjorts. Li januari i år bildades en ' riksk itté. för. k jen; "och de; första riktlinjerna drogs upp. Sedan - dess. -har. man tillsatt 22 länskommittéer, och fyra-regio- nala konferenser har /' hållits. Fö varje län, har utsetts en v: kstäl; lande ledamot, - : som 5 skall svara för kontakter och distribution av Berntsson; . Kulla; Veddige, som ä kampanjledaré, >. Till de, studiecirklar i ämnet so; rd startar i höst utlovar man besök | följas up av experter på. miljöfrågor; bla har komhiiner öv Do gett; resultat, :sonf'man fisk, vid trafikkampanjen:”Infön et är i "huvudsak sa mma organisationer, som står bak. ”öch? ämnet” i sårå är lika brä den nyut inredningsarkitekte vat att medterka;; Final: för: kampanjen "blir det "2 april nästa år.. Då” ordnas en. rivs tävling om eniiösmiljön,, och den + deltagit i Tävlingen, arbetsmaterial ' för ” det lokala ar- || betet, I, Halland” är 'det fru Barbro |” , till "vilka Karbpanjledningen fäknar" mö i nande, menar man; 3 Årets deh ; S0-km é trafi kskyltar utsatta” = Mellbystrand: har; inte , en. enda” sådan” "Skylt": på. hela” sin» länga |! alltså” fri” +'I; Skummeslöv , sker” strandren- i:positiva åtvärder, ha. förslag kommer. att... med” traktor och slättharv samlar [ihop äpet på stranden som se: dan. bortföres av en ”mnaskinsta- T STÖD TILL: PASTORSSEMINA- RIERNA ": OCH VEDARINSTI TUTEN LC. Samfluindens ” teologiska insti- tut har'fått ett betydande eko- nomiskt” tillskott genom” att ele- verna vid skolorna nu "fått del av de statiiga studiesociala ”med- len, skriver itidn.. Brodersa P (s) i sitt senaste. nr: = - « 1965 väcktes en motion av fy- ra socialdemokrater, och fyra borgerliga i. riksdagén om .den-|. na sak och riksdagen beslöt — sedan Andra, styrkt . motionen. — 'att 'skriva till regeringen och bégära 'för- slag i frågan; Orm — menade riksdagen — "den "statliga tillsy- nen kunde" ordnas borde det in- te föreligga några hinder för att . studiesociala ' medel ' också kunde utgå till. .pastorseminarier- "Univérsitetskanslern var: posi- I tiv medan” Centrala -studieme- delsnämnden däremot. var tvek- sam, ” Sakförhållandet var ju nämligen, det, att -endast elever- na vid Stora -.Sköndal åtnjöt så- dana bidrag bland de icke stats- understödda undervisningsan- stalterna, Det fanns alltså stora formella "betänkligheter. ' ' Så mycket mer glädjande är det, att regeringen bortsett från dessa och: beslutat i motionens riktning, . Det , är > framförallt statsrådet, Sven Moberg som handlagt frågan inom regering- en: Broderskapsrörelsen,' som ju var med.om 'att utarbeta. motio- nen, var.också med vid den upp- vaktning, som rektorerna vid de lagutskottet till-|' berörda skolorna gjorde inför + I SKOLORNA ; . kommenterar "på. ledärplats "i z kyrka. joch " tion, på bekostnad: av kommunen och ' badortsföreningen, Detta ar- bete" utföres "ett' , Bars gånger på sommaren varför. stranden nästan alltid är. ren från: skräp. — Vid Mellbystrand utföres en så.kallad strandrengö ing: "av" en - massa skolbarn som" "plockar ihop'eh del större : skräp i papperssäckar en" enda 'gång på försommaren, Allt övrigt får: ligga kvar: och. skräpa på: "stranden. tillsämmans med allt som flyter” "iländ vid' pålandsvind. Detta lilla arbete fär "högt betyg i' tidningarna, "medan renhållning- en vid, ;Skummeslöv aldrig omta- las," 2 Höla | kustvägen och en del små- vägar. har gatubelysning i Skum- meslöv, bekostad i huvudsak av bostådsföreningen, "medan kom- munen ' svarar” för driftskostna- derna. — Kustvägen i Mellby- strand "har "ingen gatubelysning. Alla ” skräptunnorna . vid Skum- meslövsstrand är tydligt stämpla- de med Karups hälsovårdsnämnd. Medan tunnorna vid Mellbystrand saknar "varje Ursprungsbeteckning sd Statsrådet” under, Våren 1968, ; En annan fråga som togs upp i motionen. var. eleverna ,vid.le- darinstituten, fortsätter tidning: en Broderskap: " vat Dessa ; har nu fått samma bi drag som gäller .för folkhögsko- lor, vilket betyder förutom stu- diemedel äver statsbidrag : still lärarlöner, N ” Vad. som hänt här är vis glädjande. Det är de här vä- - garna man mäste gå.och' inte, som 'främförallt folkpartisterna "Kräver, avdragsrätt vid beskätt- ningen” Här kommer den" eKono- miska satsning verkligen de 11 . del som” behöver den, ” ReLIGIONSUNDINY ISN: INGEN 1: (5) Tidn. "Broderskåp sitt senaste, nr, den, nu tillsatta perlamentariska utredningen. om stat. "Utredningens sammansättning ' tyder på ' att inga förhastade , ellep för. svens- ka kyrkan ' negativa beslut kom- mer: att "fattas; "konstaterar tid- /hyrésnämndsorgantsatiö-, dock | getäret, 11969/70 höjs med: 403 000 I | dödsdömd: sh hastighet, ' göring! på: så: sätt, att markägarna. 4 bråd död: > .e4 ningen. Ang. ; utbildningsminis- ter Olof : Palmes, utrednings rektiv” Säger tldn, bl a följande: Palme har försökt att renod- la frågeställningarna.: Han har skalat bort en massa ting, som och därför är lätta att stjäla, " De som” makten hava i Mellby- strand bör. sigt . sannerligen skärpa + . | Observer. rikanske. regissören, Ara mannen bakom ”Bon- ; Pfilmrutan yttrat: sig om i filmen! Ämnet är bränn- art, kusligt aktuellt.” Antalet vålds- ön, Jag vägar påstå' att våld ofta något”. gott? Te "Depressionen i två människor: : (Bonnie och Clyde), hur enkla de än var, hade modet att” É e att revoltera, Jag tyc= : "Naturligtvis haltar.” resonemanget F historiskt. Demokratin : rädda- ti från I "valdej- skull, som en kitling äv våra nerv- tråd e: flesta är ense” att” den Kanski kommer ” den, att ' försvinna vär "publiken Är s en” Udigåre krönika — motsättr gen: mellan den äkta kärlekea ochl den: kominersialiserade sexualit | ten. Regissören Hani, landets främ-| ste::unge: filmskapare, drar slut- satsen ..att den" rena kärleken! är enerna visar hur pojken dödas, = "7, 0. + "Italienaren' Zurlini én av” sitt lånds | främste filmmän :—' skildrar i ”Sittande på häns- -högra sida” en afrikansk : frihetshjältes öde, Från- sett ätt filmen rymmer de: grym- maste -tortyrscener som visats på en. bioduk,:: mynnar den ut. i. det absoluta : nederlaget: ' frihetshjälten slaktas som ett djur, - mål ”Vid' den nyligen företagna utdel- hihgen av tyska filmpremier visade det sig". att samtliga 'de kvalitets- belönade filmerna slutade med ond iSvenska' filmer "visar en likartad bild. Jan Halldoffs ”Livet är 'sten-/ kul” 'skildrar ett 'gäng ungdomar som lever loppan —och vars fram- fart" obevekligt leder fram till ett mord. Jan” Troells ”Ole 'döle doff”, söm handlar om något så till synes oskyldigt som skolungars revolt mot sin lärare, slutar med ett. merd el- ler. i varje fall mordförsök,. Runé Hassners- ”och Jan Myrdals -”Hjäl- paren” ger en enda lösning på u- landsproblemet: de förtryckta m; te "göra sig fria med vapnens hjälp. "Tendensen är skrämmande, efter- som den. här "är intellektuellt un- derbyggd våldet är den enda lös- ningen. 7. cn: = man åtminstone till en. början in- Inga 4 förof hotade. Så bi jade" pro- pendeln bleimeh, torna. upp! sig, och de se- olyckli; sa filmskaparna ” gick. alltmer in| för ”öppna slut”. De lade fram kon- flikterna,: men lämnade lösningen öppen — publiken fick själv :välja liga, Våldsbräglader : Tarj man film som e mycket: väl göra, blir tendensen än väg ut ur problemen." Så arbetade mer, skrämmande, Då är ' det inte bara biosäsongen "som 'kommer” attt Hd om den nya' vågen; I dag har alltså Sjatt ni ska hämta två andra ungdo= tidsstämningar, och: det" kan, man NT Förtroli. ga ständer ”Osäker ”femtonåring”. Lilla vän, den poiken ska du dra dig ifrån. Du är förtjust .i honom,.men inte mer än att: hans, förslag gjort dig betänksam. Ni två skulle fara «ut > ensamma på långtur i hans segelbat, och till dina föräldrar skulle ni söga - mar ,så ni skulle vara fyra; Du tyc= Wiker inte om att ljuga för dina för-, ildrar, Det ska du inte heller. Och det är fult av honom att försöka få dig till det. 'Du är ju' fullt "på det - klara med vad: han. vill. men inte säker på att du också vill det, Du tycker. ni -har. känt: varandra för kort tid. Och han är 18 år. Du tröf- far nog en pojke du kan lita mer på. , - "> PEva? : Doktorn särar. . 28 D".: Bellergal” retard har. e >. | det. Svärmiska tonåringar "behöver det: vore ' något. ont, enbart, något | "| "avdelning" bekräftar att man än: nu inte funnit Någon TV-decka= re; någon : ny” ”TV-deckaré,” som "kan anses vara ofarlig och oför-' arglig nog för svenska TV-titta- re, John Drake fick respass efter | tre lördagar,” då han: visade sig våra alltför slagkraftig och dess- .utom "tenderade ' att bli alltför antil istisk, Stjärr t na i ”På farligt uppdrag” riske- rar att gå samma öde till mötes som; Drake och - portförbjudas i: "det neutrala Sverige... > : High Chepparal förörsakade nät tiga protester, från mödrarna främst mot TV-våldet,. Underhållningsvål- det. Nils-Erik Baehrendtz, som. all- tid varit lyhörd för folkstormar och allmänna opinioner sådana de nu till och från manifesterar sig, reå- gerade omedelbart, Fen lovade att det från nu skulle bli andra bul- lar. Våldet skulle reduceras, even- tuellt helt avskaffas i svensk TV, Drickandet och svärjandet skulle också inskränkas fill ett minimum, om inte hel avskaffas. Svensk TV skulle bli en föredömligt anständig institutiori framdeles, :t "High Chapparaäl "avskaffades pe omgående, --Och- plötsligt -råkade en annan opinion i uppror, Tidningar- nas lter översvä av "Chapparal-fans, .som :; Högljutt klagade sin nöd och förklarade att Manolito var. toppen; Buck på. and- ra plats. 7 v "Nåväl och bur som | helst. med man naturligtvis ” inte. bry "sig .'så mycket om söm deras mödrar. High Chappäral kommer alltså in- te igen, + : Aktionen möt "TV-våld I Radio- Ni Ingen censor i världen kan göra]: något ät den här formen av äm. våld: — den är en lögisk konsek- vens; förtvivlat följdriktig. Endast en gång tidigare har den konstnär- talad » undergångsstämning: under åren före andra världskriget, då merna spelade på stämningen av. att det inte existerade någon morgon- "dag... En gång i'tiden '— för "mycket länge sedan — hörde det till att fil- mer skulle ha lyckliga slut. Delvis var det kanske ett plånbokstänkan- de (”publiken vill ha det så”), men :inte.hör till huvudfrågorna — begravningsväsendet, vigsel- och medlingsfrågorna och :de" teolo- giska :fakulteterna; Religionsun- . Palme. Eftersom .detta varit en fråga där många. känt ängslan är det skönt ått få denna dek- delvis, lade det säkert också timism, Sedan-I de-de-lyckliga-i-alla-stna- dagar scn liga filmen präglats av en så ut-: |]: framför allt de franska "svartå” fil. > imerna räknas: > visst också till "det””fina”. våldet: Här" ot scen ur: Bo= präglas av våld + utan fr a] om "delas jut i-Bogart ton i klart och. konkret. angivna” direk- "tiv till, medarbetare' och" "avdelnings. k ansväriga, Paehrendtz' h snöpas. Än - I Det är'bära det: att TV-chefen aldrig själv har försökt kornima över en : TV-deckare: utifrån; söm inte innehåller, våld. Direktiven rigorö: lok defi- nitiva, och följJen har nu”bl a bli vit, att importörerna på hyrfilms- avdelningen inte 'vet vare sig ut el- ler in.. Lördags-decksren her bli- vit en institution, som fittarna inte frivilligt avstår ifrån. Men decka- ren utan våld existerar å andra si- dän inte, : . Sveriges kR io kan göra sin våld- fria deckare själv? fr Nej, det. Foster för mycket: Dese- utom 'är 'sventk. TV, som bekant, inte' särskilt duktiz på att snickra till deckare, Mrria Leoni är viZeerli- gen i: färd med" att knåp: ihep en TV-rysare. Men cet dröjer, ian?n Lang-debuten är. aktuell, Och för övrist är ju Maris Lang inte pre- cis känd, för" att” hålla" inne med TV- deckare någon annönstäns än SM och- England? ' Vad hi r . dom för sig i östländernat ex? "Bo Johan. Hultinån skalar I på hu vudet och suckar att det dessvärre är i de anglosaxiska länderna USA och England” man . produterar den sortens deckare; som” går hem, här i landet.” : SN Och! de är alltså för tåa ör Så oc utan Jördags-deckaren i fortsättnin- gen, om: Baehrendtz -inte 'ger, med Idén”: antikoagulantia "behandling s som... nde -På organ som styrs av vårt s k vegetativa nervsystem, vilz ket berör flertalet av de'inre orga" nens funktioner, Diclit innehåller en nikotinsyreförening,'" vilken har kramptillstånd i i blodkärlen. Mand- rax är ett sömnmedel: Renese vera kar 'vrindrivande och även :blod- "| tryckssänkarde.' Siqualone motver- kar' -oros- och nervositetstillstånd och: har en allmi t lugnande ef: fekt;. - ! :”63-årig dam ber om: "svar", bä propp och, tiden till 'insättandet. av ev insättes..Denna ' "behandling" fö- rebyggér att en Jedan” uppkommen propp bygges på, så att man" till= varatar: den lilla: cirkulation "som A- |] bästa” fåll förtfarande kan ske. g tt Behandlingen. av'en hjä ärtinfärkt: kan 'ske:' på. flera: olika” sätt : och'.- man” måste' .bedöma.. behandlingen individuellt ”allt”efter', de Jaborat torieresultat , som : följs ' under: be=: håndlingens gång. > « behöva: hera att Sr utsatt "för -- säger Er'gå'i ständig oro för hur' skulle vara -så olyckligt- att! Ni får. ett nytt sjukdomsfall, tycker "jag att det: är viktigt att Ni tar Upp : denna fråta till diskussion i s tror säkerligen "hän kan. ge Er det lugnande beskedet att Ni alltid är välkommen om" Ni skulle” behöva det, : : I övrigt förefaller det som, Ni kommit fra m. till. en" Jämplig dygnsmedi-rering: och. om Ni själv finner att Ni mår: bäst med" dessa doser och doltorn ej: har något att : anmärka på i samband med kon» irollen, är detta utmärkt bra, effekt kärlvidganda effekt. och motverkat '” | finns” inget” direkt samband” mel .> ” lan besvären. på ' grund av enblode + > a 5 Vad- gäller ::-det: ;mötlagande NU - ukrian något liknande i: händelse . av för. : nyat insjuknande; "Men: eftersom Ni. - - Ni skall föranstalta, om det nu ett band red nästa kontroll ” fos uns | ordinarie doktor på lasarettet. Jag sx Nu kon man naturligtvis blan si vilket man också gör på sina håll. — hur det t'ex kommer sig at Baehrerétz "äccepterar våldet 1 ' den -jananska "särien ”Människans vanmakt” när han förbjuder: Chap- prral-våldet. Våld som våld väl... Men så erkelt är det inte. De fapanska våidet är rubriezzat 'so fin-våld. Den sortens våld alltså: som in7år scm komponent i en för regivet kvalificerad produkt, ===". Därför tolereras också slagsm i len och överfallen i Bogart-filméra + na, Bozart är klassisk och betrak= , personer, icke sällan bildade. Apropå . Bobart. kan avslöjas att” den sista filmen i den 10 nummer långa: serien visas den 9 -augusti och heter ”Utpressning” — fritt efs a ter Raymond Chandlerå ”The Big ” Sleep”. Den filmen var så våldsam och brutal stt'den var censurför- bjuden åren 1946 till 1961, då nu- = - varande SF-chefen Kenne Fant (då meddirektör i Stjärnfilm) lyckades. d med bedriften att få loss den. tas med, respekt 'av högt uppsatta ite | Mellby strand ”- förmedlade 1, 85 "miljo oner krotior via postexpeditionen i Mellby- nades . 434" rek, 22 ass, 519. liga paket, 77 :' paKetpostförskott 'och 76 000" övriga försändelser, ". "I paket men inga 'åssurerade påket. Från . Bostexpeditionen . utläm- - 179 "brevpostförskott, Uässalmngekon nt under äret till van- | nor. « cirka .-' retituerade skattemedel samt likvider för ra- dio- och 'TV-licenser mm uppgick . Miljoner kro- berättelse om postverkets förvalt- -I ning under . fjolåret, "vid inneva- rande års. ingång anställda .1 lö- negradsplacerad tjänsteman, 1 lös- postutdelare samt 1 städerska, Från postexpeditionen . utgick 1 löspostutdelningslinje, strand > var, enligt. poststyrelsens | ' dervisningen" i' skolorna berörs | laration, även om den kan sy- | a . | vid postexpeditionen ' inlämna- | medel, utbetalade . -barnbidrags- inte ”av = jen ändring, Papekar nas självklar, : s Annonsera i LT des under 1967 - cirka 2000-van-!" och "folkpensic del 1 a ” 4 | - : - ng or Room oe ot rr - Postexpeditionens ; inkomster blev « zenbart från.' frankoteckens- försäljningen och uppgick till 11593 kronor. -.Den s k penning- och utbetalade postanvisningar, postgiromedel och postsparbanks-|' förmedlingen d vs sammanlagda en : "beloppet av på expeditionen in-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.