SN (OD NmnG IL OO od . - . LJ - | - : EXAHOLNS TIDNING . 4 små färgglada ,. korsvirkeshus. Claude Monet, föda i le" Havre, . kom till Honfleur redan som fem- tonåring och på 1860-talet samla- de ; han kring sig på: ett jlitet värdshus en rad konbtnärer” &om ': förenades av samma kärlek till ljus och vitalitet, Sisley, Renolr;” Pissarro, Cezanne, i dag totefad$ i enorma ' priser . på världeng. konstbörs, då en liten okänd , konstnärsgrupp, Värdshuset, Fer- me St-Simeon, som den gängen var. impressionisternas tillhåll är i dag ett förstklassigt hotell; men det har alltjämt. bibehållit myt ket av sin "ursprunglig; eller nägon annan behaglig plage. Till Etretat t ex, som ligger ungefär mitt emellan le Havre och Dieppe. Inklämd mellan tvär- branta klippor hukar denna Jilla. "badort och fiskehamn, Klipporna "är vida berömda. Havet har i dem mejslat ut portar och grottor av en säregen skönhet. Den som är ung och vig kan ta. sig genom dem vid lägvatten,. Annars är, dessa havets arkitektoniska ska- pelser sevärda, också från de « med snaggat gräs bevuxna. bergs-, platåerna, Här, med vid. utblick över klippor och hav ligger f£ ö "orteng golfbana, en av Frankri.' kes vackraste. a så "SYSTERORTERNA , är INPRESSIONISMENS | ' Ytterligare några mil mot - I I Dieppe, finner man den här året- -runtskidbacken! med en fallhöjd på 30 meter rakt ned mot : FÖDELSEORT ter från Honfleur och: ;Selhe yn « Från Je , Havre”, via jättebron ve +... Över Seineq mynningen vid: Tah- .: carville ” Kommer " man < till den illa, badorten Honfleur, också den egentligen : en :fiskarby: ; Det? är => kanske den mest ? "pittoreska / av " alla :"hamnar' längs den" norman- rmandie diska "kusten, och "det var. väl ingen” tillfällighet att "impressio- nismen föddes -här i” det bländan- "Från nordisk synpunkt eller parisisk: Frankrikes närmaste badkust är F Normindie, det gröna. Mjus i landet som en gångs skänktes åt vikingar från Norden. Nordbor ' vill se: Paris, men de vill : också umgås med saltvatten. Och då ligger Normandie. bra till, nu som på Vikingatiden! a Nn ningen räknat ligger systérorterna Deauvillé och Trouville, : Tröuville är den enklare öch folkligare. sys tern; Hon bjuder ' på. milsvid ”p ge, casino, rader av; restauranger, barer och" hotell: Trouvillé är "en ite Å . bara bet; yder .a spelhallar utan ; familjebadort,, vilket: Äinnéb De der: Sp a . stautanger, tvarletéer och alver t ol a stvå uppvärmda. ava olympiska ättat två: -banor-iför: hästkapplöp- gr tva Haus för amatörr ytta-, Historiens vigskvala. för a havet och med ett underlag av plast! a FR s - - der väckra Tancarville-bron, ” .- Som meter, är en jäv '"Enropas längsta, . lare” öch älverse annat till lust . och förströelse, - "Vi skal 4. 'sammanhanget. ”helter inte glömma. de talrika ”camping- platserna längs hela-den riorman- diska kusten, Här flnns ett 10-tal trestjärniga bara. på den 10 mil långa kuststräcka. som vi här äg- nat oss åt :och:som 'har" mycket r att bjuda skandinaver på Jängse-, . mester eller genomfesa., För bilturister på väg Au. eller : börja med honom — ligger Diep: tigt ett oa” foom”);' Dieppe ' lig pe närmast till. Den som 'stiger i ger drygt två timmars resa från havet vid Dieppe kan känna om » Paris. (route ' nationale ? 15) och inte” historiens vingslag så i varje 3,5 timmars' resa från Newhaven. I fall dess vågskvalp kring sig! Ty Annars är staden Mest, känd för” i det var” här som det. europeiska sin plage,' sitt casino och för:en 4 havsbandet .tog sin början för så mycket speciell. attraktion: Euro- där .en 140 år sedan :— Jängre sen pas högsta skidbacke” för ' året- är 'det' alltså inte som” man. upp: runtåkning, . 8.000. ; kvadratmeter | från Paris är den' lilla omvägen via den normandiska kusten väl " Värd att göra gom omväxling mot den ganska fatta och trista, ”få. . gelvägen” från Bryssel eller Lille, "För ' tågturister är' det; inte nämnvärt mer komplicerat; "De frånska statsjärnvägarna "> har: landsinsamlingen för : em Stöd: I snabbtåg, ”måltidståg”, tre gång- "er om dagen, på morgonen, mid- dagen 'och kvällen, från Parig till "le. Havre, 'En' äkta fransk måltid tar vid pass två timmar och det är just vad resan också tar. DEN FÖRSTA vo 4 ”BADBRUDEN?, - ./ För bilturisten .— för "att nu täckte nöjet av att springa ut i böljorha, Den första: ”badbruden” hette £ ö hertiginnan - av: Berry och "hon : premiärbadade just. ”Dieppe år 1824... 00 i liten charmant - . stad, ett av färjelägena" för över- farter till och från England. (vart- : Dieppe är en annat, hus längs den centrala -af- färsgatan inrymmer helt följdrik- : stor, 300 m lång och med. en fall- . "höjd på 30 m' rakt: ned mot. ha: vet, :Underlaget är av plast. en: 1 ngt en alldeles ny uppfinning! SA HAVET SOM ÅRKITEKT :Tågresenärer . till - Normandie- kusten ' kommer-.:till Rouen. eller le Havre och kan "därifrån : via tåg eller buss ta sig. till. Dieppe” egna: skulpturala former har sv av Etretat på den normandiska - kusten; vn havet. mejslat fram i i BOX 5090: - Ob hjälper -HIZ LPA ka tekniska detaljerna I i mer än tju år för att möjliggöra: "sändningarna. gå . franigång. ” Popov var den förste som praktiskt Det - var den tycke fysikern Heinrich , Hertz som år 1888 för första gången + lyckades bevisa, att "fortplantningen äv elektriciteten inte var hänvisad till " enbart tråd eller 'kabel utan kunde ske bberoende av"metalliska ledare i fria luften och att den elektriska ener- gin hade formen av någor s som liknar de'ljudvågor, «= mna ot ”Hörtz dog 1894; endast 37 år gam- mal, "men : andra” forskare fortsatte Kåns. arbete med snabbt växande , Fransmannen: Edouard Branly ' konstruerade ett instrument, kohären (ur vilken senare detéktora Uppstod), som kunde visa mottagan- det av elektriska vågor. Ryssen A. S. Bilden" av president John EF "Kennedy under överföringen i” iTV till Europa via Telstar, pt utajjade des och da art för- bättra dess förmåga att! motta elektö riska . vågor. (som först "kom från elektriska .urladdningar.i, atmosfären), och föratt sända dem satte han uppl: trådar, som senare: utvecklades till antennen. Sedan kom Marconi, som fått viktiga impulser” av sin" lärare Augusto Righi, och saminanfattade klart allt som dittills hade uppnåtts. Som 'son till en rik far kunde Marconi experimentera utan bekymmer: Ge- nom skicklig kombination av 'sina fö- ta gången" telegrafera trådlöst Atlanten .och kunde därmed" till. «sin lättnad. > fastställa,” attide: elektriska den utan följde jordens ru idning. sök, genom vilk et, sonen, fick € en nkloc ka i Isboratoriet- att ringa, men” att man också kunde ringa. på annat.sätt — det första avgörande steget hade tagits in i en ny era. i År 1901 lyckades Marconi fö ver [KM ""Vetenskapsmännen var emellertid I med, trådlös' telefoni, och omsider ; sändaren, som. 3 regångares prestationer lyckades hån i december 1894 göra den första tråd- lösa överföringen. Avståndet uppgick visserligen inte till mer än fyra meter, och v fadern tyckte också om detta för- fortfärande på-alerten. Man ville inte bara sända morsetecken utan också den mänskliga rösten trådlöst genom etern. Till detta var emellertid radio- vågorna för svaga De måste vid sin ankomst förstärkas betydligt, och ty- värr' var Marconis förstärkare =. ett enkelt telegrafrelä i möttagaren — för grov för talets .och tönernas spe- ciella svängningar. Dessa kunde över- huvudtaget inte”följas av. någon relä- tunga, som består av fast material. oo Lee! ar Forest! och dra pioniärer kom an redan "under förs- långt. att man kuri- s k I Den fattige 'och > sjuklige” "skotten John Logie Baird var ingeniör ' vid ett. elektrititetsverk. ; aflan sb rjade ina televisionse experimen in ed London: 1922. Efter i tre de göra mycket fi fr ika försök vår man framm wid den första rör- ektriska vågor skickade ut, tal och musik. Innan 20- äckte: talets slut fadiomottagare, hela jorden... Tusén" tals skickliga. tekniker, och "veten- skapsrmän , upphävde.” stånden: för miljoner. människor. : : Redan innan" tadiölyssnandet Hade blivit en allmän vana, så ätt man tog sin: lilla behändiga apparat med” sig i. byxfickan , eller, , handväskan, "hade mänskligheten överraskåts med en rad nya prestationer av de tekniska fackmännen :idoga” skara Fordon; |. fartyg, flygplari, raketer och projekti: | ler , gjordes fjärrstyrda, 'radarstrålar : iosändare : och trängde spanande miljontals lju årju bättrad apparat, och' under "de" mast följande åren övervanns begyn- nelsestadiets "Svagheter - ges framför allt i USA bedr industriella ”vidareusvecklingen. sekunder med blixtens nde appdela bilden såg . genom. moln ä och ;dimma; och. års "intensivt "arbete under, knappa förhållanden kom framgången, Han trollade fram Kavudet > bäuktalardocka På sin förs televisionsmortagare,, 926 ' demonstrerade hän jen: Ult- fakortvågorna med sina svängningstäl på "flera, hundra” miljoner : perioder "i i) "kunde klara uppgiften att Förstärkningar kunde endast "uppnås genom en: ; elektronströms. ”sväng- ningar, s '- På denna princip baserades ett två- dektrodsrör (diod), som 2 Ambrose Fleming 1904 skapade för trådlös te- lefoni, Två år senare utvecklade den geniale amerikanen Lee de Forest den- |. m diod genom .att tillfoga ett galler som tredje elektrod (för likriktning liksom också förstärkning av de ge- nom det passerande elektronmagne- tiska svängningarna) den avgörande länken: ett förstärkarrör, som utan förvanskningar gav de svaga ankom- mande, ljudsvängningarna nya kraf- ter, Ett sådant treelektrodrör. (triod) konstruerades också i Europa av den öserrikiske ingenjören. "Robert von Lieben, ot d; ni n d i Frymden., ; De många: nyheterna ; avtrubbade snart människorna, så att man nästan glömde bort att förundra sig över så- ana ting och snarare blev upphetsad då de kunde ge någon gammal vid" skepelse 'ny spridning. Man har fun: it sig bekvämt och anspråkslöst till rätta i den'nya världen och ägnat sinä tankar år fritidsproblenien. , : ic Vi "var. också tämligen blaserade, är televisionen efter en lång rad ut- vecklingsarbeten blev en . praktisk framgång, . och "namn . som Baird, Farnsworth och Zworykin blev en- ast kända av fackmännen, -. 03 Teoretiskt hade televisionens pro- blem lösts av engelsmannen' A. A. Campbell Swinton; redan 1908, men praktiskt fick man vänta med de oli- "jamma TV-program: och i iöpande |; + Jorden runt flimrar: TV-skärmarna fram program av fårt i inte, bara vanlig, rundee] evision svart-vitt och fran utan även: ind; stri-TV (ITV): fö olika ändamål” Utvecklingen går. med: rasande fari. Det första stora steget mat, att. "alla nationer här. på. jorden, ska kunna se översättning 'har gjorts. Der magni-J, stjärnbaneret och. från ett par, inter-, vjuer som radierades upp. från: den gigantiska hornantennen på. Andover på USA:s ostkust och förstärkta t tio miljarder gånger studsade ner. från TELSTAR-satelliten mot jorden i igen och uppfångades på TV-s ärmarfia på båda sidor om Atlanten,” alla de slag: Vikar i; fika inledningen var: de bilder. avi: cs | Ett global TV "itied 200 "eller 300 miljoner « apparater « och en publik på minst”ed ni Wfärdt faäloiskor nog. är. det något att 8 från FRISTIRALU EEGAA Och .kånské” Oc kså nagot. att, Tädas för. Ty, vägen: nr från, ciryckpress t till. televi- i : världsbild. I sl De tekniska ömvälvningarnas, tid sion har varit t kort 'och "skickelsedi Jeger Människan har plötsligt" råkat i in | Tpar sig, och har ännu inte kommit på der klara med sitt läge: Utvecklings- tempot är svindlande på alla områden, bland: oss fast vid javurmänniskans | omfattar knappt ' tvåhundra ? är, och, Förhärdade bland « oss act frysa tills Sture Wissön | i men trots detta. klämrar & "sig flertalet ' "i detta är bara en sekund i.mänsklighe- . tens samlade liv. Enbart tanken på ' | detta faktum. kan få även den mest.” SA | oo SPESSOASSDRRES 2 VANTIKVARIATET 1 Hen satt ofta och. länge över böc- na. : Det var något egendomligt - något hän inte kunde placera som från bör- jah fångat hans intresse. Där fanns en sorts förstucken .underton, något som kanske var botfullt, snågot som väckte dunkla minnen. - Men så "kände han ju också 'för- fattaren. På sätt och vis, - Det var 'en varm och : tidig vår. / Man kunde inte. påstå att det stimu- lerat affärerna, precis. Folk hade så "mycket annat att-tänka på: Där var . TY och. biograferna som. ryckt fram igen. Till och med teatern" tycktes fnvas trots tal om tillbakagång.” Där ' Vietnam och alla mer eller . mindre upptågsaktiga demonstratio- "ner, krisen i: Mellanöstern 'som blev allt - värre, allsvenskan och Berg- marks bekymmer för landslaget. Och så alla pocketböcker. Marknaden höll på | att svämma Över, 1 . för "gamla hederli anemi Av Vic Suncssori a - unna) de läsas på flera sätt, Att författa- ren haft en enda person i tankarna när han skrev de där avsnitten var odiskutabelt, + . Men vem? - En gissning "var "så ' god som” en annan. a han prövat ha- Ett 'sånt här” Bammalt . antikvariat böcker tycktes minska oroväckande, hade väl inget existensberättigande. Och ändå skulle man >: kunna: fira femtioårsjubilem om två år. Det kan- ske gick att; hålla det hela flytande till "dess. Men "man 'fick spara och hålla igen på alla sätt pu när det blivit 'så dyrt. . Alla talade om extraknäck. Gick väl bra för folk med utbildning och kunskaper. Själv hade han ju alltid hållit sig inom böckernas värld, levt litet på sidan om verkligheten. Nog hade han skaffat sig bildning på det sättet. Men inte den sortens. utbild- ning som kunde skaffa honom pår gon form av extraknäck. ' : Såvida inte. de här böckerna kun- de ge honom en chans. v Han hostade elakt, det ' magra -an- siktet förvreds till en grimas. Den där "resan till' Kanarieöarna som han tänkt på så länge. Skulle inte det han anade i de här böckerna kunna hjälpa honom? Men han var ju inte" säker, Det fanns. mycket som; pekade i en viss riktning, detaljer Som. bara ett fåtal kunde känna till, detaljer som kun- de väl närmast givit en nit, Den han tänkte på när han läste böc- kerna, den” där grabben som han aldrig kunnat glömma, han som nu var en om inte rik så framgångs- rik och kanske förmögen. medborga- re i ett oförvitligt samhälle, , Kunde en sån man vara en mör- dare? . Varför inte? - - - Allting är inte antid vad det sy- nes vara, Klockan i ytterdörren pingladé till. Han reste. sig och gick ut i butiken. Det dammade en smula från en bok- trave han ännu inte hunnit sortera, omedvetet tänkte han på att han hade alldeles för stort lager, egent- ligen, Det fanns en massa gamrnalt skräp som han lika gärna kunde slänga. Grabben var i tonåren,' försökte verka säker men rodnade :en smula under. finnarna. Såg ner i golvet, stramade upp sig och försökte verka tuff? — Nån av dom där... kärleksböc- kerna? : — Javisst, sa "han med" ett "leende som inte lyckades bli vänligt; Är det nån särskild? Jag här ena" anna 0 — Den är svår att få tag Rå va? mi se han och plockade i en hylla; Men här är den. . '— Ettan, kanske, sa grabben, = Kostar? + i — Vi kan ju säga fyra ba — Fyra bagis! Grabben var upp: rörd. '— Det köper man ju snästan en ny för. - " — Gör det då. Var äv nu ska kla- ra den affären: Jag har själv betalat över tre spänn: för den. nästan utan förtjänst. Nå? «> w.« I äljer den — Ääh, sa" grabben och tummade bland några: dammiga deckare på ett bord. Dom här då? — Du "ille ju -ha kärlek, va? sa han släpigt. Det där är deckare, det er du väl — Ser jag väl. : fe — Hur ska du ha det nu då? : — Äh, stick åt "helvete, göbbe, så grabben. Dörren smällde igen och den gam- la klockan pinglade oroligt. Gamla vanliga visan, tänkte -han, när han stoppade tillbaka boken och återvände till rummet bakom buti- ken, Det var ett smalt rum med ett dammigt - fönster ' mot gården. En gammal säng, bord och stol, ett smutsigt handfat och en bänk med en och pågra kastruller skymtade bakom ett slitet draperi, Korkmattan var smutsbrun ch man fick se sig för så man inte snubblade över sprickan vid dörren. Et råtthåltänkte ban, Och ändå Sy .| städning. Men bon fick väl nog av litet mer intresse för "matlagning och mat där hon gidk omkring med bric- kor på krogen. Och så det där and” ra. Han tyckte 'inte om det, men 'det var 'en ekonomisk : fråga, ” "brukade Lullan säga; ' och” nu” "var det en gång som det var." '; Gullan "säga; och nu va det” en Hade sitt jobb ått sköta, var ofta trött,'började väl' bli en smula 'sliten; Om inte herines extraknäck hade varit, så 'kunde man... ja, varför skulle man inté kunna flytta "ihop? Men det gick jå inte så Jänge Klie- ken fanns. Och han skulle aldrig släppa taget. .' Alt var. på, något st löst. Han stod vid ' bordet” och "tittade på böckerna; - Det var åtskilligt" att” tänka på i samband med de' där två böckerna, Och han 'kände ju författaren, Jag, inte som John F Reagan, thril- lerförfattare som sålde skapligt, skrev en bok om året och ibland två. Nej, han" kände honom som Johan F Grane, skolkamrat ' och senare journalist. Litet slarvig men obe- stridligen intellegent och arbetsam. inte stämde, ” Varför skulle en författare använ- da samma - intrig, samma påtagligt besvärliga brott, slarviga brott : ur te ligga något. annat. bakom. fört -böckerna på tal. Fanhs det'inte "| + Roligt att! höra” av.!dej,: vi Det var-något lurt med: det' där. Grabben som sålde" böckerna kom han ju. ihåg.-En snygg grabb, väl- klädd och tydligen bättre mans :barn, som det så fånigt hette. Litet nervös, kanske. Hade väl antagligen snott > | böckerna någonstans, - v Jag : borde, studera + tidningslägg, tänkte han, Från, den aktuella tiden. Strax... efter. : kriget. Men Reagans andra figur, "mördaren, är på något sätt sår utförligt skildrad;" Inte di- rekf författaren har sind knepsvi » Vad hade John. F Reagan.Grane egentligen sysslat pel Joo, det 'viss- te han. : av NAF SR ET 'Men télefonsarklalet had inte 'va- rit bra. Hade han sagt för mycket? Det måste ju vara den här mannen alldeles" fel? M. nneh hade inte”ver- kat "imponerad; men ändå / var det något. :s något i' tonfallet då han ädslå i Kans säkrå e?' Borde ses' nån gång. Så längb sen, Jag ringer kansk ' Jaså :du:har' kvar. din ur:går det:då?. Inte äv Men; folk läser ju mycket. Jag ringer nån: gång. : nn Men han hade inte' ringt. ' a > Och" så: var: det. idedikatiönerna. ag : . ae i 'på bättre! Men, för. fan. En liter antikvariatsbokhandlare kunde 'väl inte hålla reda på allt som grabbar och andra snodde. Va fan? Man var vis begärde man namn och adress när man köpte. Det.stod 'ju i lagen, Men inte kunde han hjälpa om grabs bar ljög otch sa. ett annat namn, Man kunde intg alltid begära legi- timation. Skulle man göra affärer I den här branschen så fick" man inte vara för noga. ' 2 Han drog ut en låda och ög fram liggaren där han skrev upp alla bok- köp. När den där grabben, dén-unge mannen, sålde böckerna hade: han inte tänkt. så noga på ssken. 'Så; hade han sett vad grabben:' skrivit för namn... men då var det för sent. Då hadé' ynglingen redan gått med sin femma, Två John F Reagan för fem kronor. ” Överpris? , "Tjaa, det berodde på, det Han hade just råkat sälja riktigt ordent- ligt till en gammal stamkund och kassaskrinet hade känts överfullt, Och John F -Reagan . gick faktiskt förtfarande, trots alla araris; agenter och svenska deckare, "Han hade varit an. smula före gin tid, John F Reagan. Höll inte jä steg med Trenter och Lang och Syné= son, men... han sålde fortfarande, Litet vildvuxen i stilen, en smula . Spillane men inte så farligt, rätt hyf« Tjaa, "det var klart att polisen då kun de man också säga, i flera bocker. Inte ord för ord, men på något sä och då tyckte att man skulle passal sade böcker, ssentligen. ju inte mer än människa, Naturligt»
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.