obe I "Tisdagen 'den 20'augustt 1968 Baskiska minorit | I åtskilliga länder, både i Eu- ropa och annorstädes, Har under de fenaste två åren nationalis- att volten. överhuvi dtag étens' tragedi - göra "med den nu aktuella Te- Denna "exiljunta ' torde cke längre hå :+ a tiska separatiströrelser kommit att Hågot ' inflytande . i de bäskiska ” "+ Spel en mer eller mindre bety- : . + Sen, som ;kommit att få en frari- - Na nader., Etter 'Fräncos seger gick: x ; Jan de fransk-talande, och de en- -: ' denna sommar, har även den be- : självständighetsterdens; som vis- delsefull politisk roll. ningen mellan flamländare och provinserna, Motsätt-. ;'det befaras ,att revolten'och ter- rorn kommer att. fortsätta och Men ; likafullt. kon, valloner i Belgien är i grund. och - därmed också den" spanska un- " botten ett sådant fall av nationa- dertryck litiken att skå listisk separatism. Den allt star- kare nationalistiska agitationen i Skottland och Wales är en 'an- nan.'1 Frankrike' har till och med De pas. Det kommer oundvikligen att | medföra ' ökad förvirring, ökad ' blodsäutgjutelse" och mera tragik. baskiska akfivisternas kamp -' de Gaulle haft hesvär med en: hår dock knappast: någon" utsikt .: : hemlig separatiströrelse — eller "tt ' början till en sådan. — i Bretagne. Däremot ' är. det: -risk;- hårdföra - Den kris, som skakat ”binde-.. 1 , stri ” Tjeckoslovakien 3 framgång.” att "dem :' spanska -+ regeringen” .att beröva baskerna den krönas med kulturella frihet, som "de. dock ' ledsagats av en nationell slovakisk ' under senare år förmått att till-. gerligen icke strävat till ren skils- - mässa mellan tjecker och. slova=:' " ker men som: burits upp av sist. Tidningen Arbetets da nationali och förhoppning att ernå ett störré informationer” mått. av självstyrelse än' vad "det dominerande tjeckiska” härskar" skiktet i Prag hittills velat med- ge. Utanför Europa är det” fram=" ” för allt Kanada, som hernsökts' av ' en allt starkare motsättning mel-' Ha de ”gelsktalande nationäliteterna, där "är kämpa sig och upprätthålla, land bör tas med minst” en” nypa salt. På söndagen uppbygg- näl nligen tidningen. sina läsa« "Johannes - I Antonsson, Heberg, - är bergsäker på sin pläts.” Däremot det. mycket: ovisst vem. som Wickmans andra kamrater . ; Socialdemokraternas ömsom kaxiga ömsom kärvänliga atti- tyd mot kommunistpartiet har givit kommunistledaren C, H. Hermansson åtskilligt råg i ryg- gen. 'Något .”villkorslöst” stöd ät en socialdemokratiskyminori- tetsregéring avser ' kommunis- terna alls. inte att ge -— social- . demokraterna får lov att- föra en - politik .som passar . kommu- nisterna, deklarerar han, Vida- re är Hermansson avvisande mot en sådanm inoritetsregering som skulle innebära att sossar- politik och för denna söka stöd stabilt. underlag, menar kom- munistledären, och "att sådant "kan endast socialdemokrater och kommunister tillsammans bilda. "Vad Erlander och "hans rege- ring; menar utan, att säga det förklaras öppet: av Hermansson söm” självfallet inte har någon anledning "dölja sanningen, : Däremot kan naturligtvis kom- munifstledarens stolta deklaratio- HN net om" att kommunisterna — ifall" Sossarna lade fram förslag , Bom, strider "mot .kommunistpo- | Na tvingades föra en vågmästar-|' antingen ,hos höger eller väns-|” ter. Regeringsmakten måste hal. de förstnämnda i allt större om- fattning agiterat”. för att de. "fransktalande delarna äv landet: SE . ska få full'autonomi, "21 AM > väl '" För närvarande är det i "Elirod ” ur pa den "baskiska ' separatiströrel- " trädande plats i pressens politis- -" ka spalter; Baskerna är ett gam- ..dersson, Knäred, Axel Kristians a > . malt och särartat folk i Nord- «son, Harplinge; och':Karl-Olov. > It; men lade ner: sina röster i den spanien, som" nu lär uppgå till. Andersson, Tvååker, .: Av dessa + viavgörande" voteringen.” För att "sitter. Kristiansson f rädda. . den "Socialdemokratiska över 2 miljoner människor, ” äv i ” vilkå”éf' mindre del är” bosatt i srDet är” Sydfrankrike, norr om den 'pyr- (cp)-hövdingen i: Fallands- länetj. reneiska / gränsen: . Under'.. det Johannes . Antonsson; helst. + spanska inbördeskriget lyckades : baskerna, som stod på republika= - nernas sida, att uppnå.en. po- litisk självständighetsperiod, . vi ken'dock endast varade i 8 m; kä de "baskiska "frihetsrättigheterna "förlorade, Men efter en följd. av år "upphörde ' till ' slut Madridre- " geringens hårda, tryck” möt:' den -baskiska- befolkningen och efter- . MÅ följdes..av en mera” tolerant in- » ställning. gentemot -de . uråldriga baskiska , traditionerna och Kul .turfermerna. Däremot. har Mad-; ” ridregeringen icke i visat: minsta - tillmötesgående mot den bäskig=... ? " ka'"rörelse, som: tagit sikte på en ' bäskisk autonomi. eller: total fri görelse från Spanien, '-. R |. merat, undantagstillstånd i de baskiska provinserhaå som fö d av. det .mord,. som 'förövades . på den "politikse polischefen pozcoa, Detta mord; ä " söm ägt rum imot en högre Sarek ämbetsman 'sedan inbördeskrigets år, ' Efter mordet: arresterades De , många basker, de- flesta; medlemz > « "mar -i-den separatistiska och .re=" og volutionära . ETA-rörelsen. . Det . för sig framför allt. om aktivis-; 2 "tiska ungdomar, som” nu anklagas för ätt ha organiserat "morddådet” «mot polischefen, et i ".. Det; har både fi mordet förekommit "åtskilliga sa= -botagehandlingar och revoltför-. sök i Guipozcoaprovinsen, ' och den upproriska rörelsen har ut-:' "lovat "mer av den sorten, Den '' spanbka : regimen har” & "sin "sida: " drastisk hårdhänthet.' som. i'-sin ' hållning "mellan baskerna i deras : blir hans vapenbroder. på - hala + landsbänken "— , om (cp). Jyckas ; ke. hallandslistor, Samtlig: op pas av. Johannes Antonsson. ' FP. andra plats finnes Tesp Alvar Å första kammaren! Karl-Olov "Andersson som "resa - sällskap 'på "resorna till. 'och från riksdagssammankomsterna; . missnöjet. med :Kristianssons kan-- didatur —- man ' menar .att "Ha linge-bon: borde ha nöjt si, för sta kammaren; id inte på någon av "desså, vard Arbetet” måste. ha varit: q skulle "telefonera : till "Ada; ? men råkade ' slå i det tror. "jag! "Wedén — berg - —ja, det tror. jag! "9 Ingen'i pessimism alltså: bland "besvarat "denna > terror 'med en ' "deftreé herrar,; som ; komrher. att”: spela. huvudrollen; tur Sett till. en ökad :samman=' gan' om oppositionen vinner valet, Det låter. brat” sin bestämda" föresats "i. detta 1,'d v's ätt slå-ut (fo)-Werbro andra kammaren, 7 .(Cp) går, i årets , val . redan ingen hemlighet attt "Lika . nt är det'sydhalländska (ecp)- ; 1 nummer ock 1 tre oppositionsledarna; t i den' frå Hr. Erlander be : i litiken 2=s -kan : « ligt tillfälle att visa sin” ”påståd- rv regeringen.” : Je socialdémokratisk'” regering knap- : sådana: saker” som kan. riskera » att; ;kommunisterna hjälper: till | "ätspel”: om .kommunistvillkor;-: ”tvingas” fälla regerihgen.:. Hermansson." med sina. kumpaner hade ett ypper; da 'ståndäktighet.' då" förslaget om omsen behandlades. "Kom: munisterna ' "gick, emot förslaget, Nu. menar Hermansson att en past ..skulle 7 våga - komma "med VÅR att fälla den.” Nej, det -menar änder Krister Wickman öch kom- edaren Hermansson" på att. stödja. en | socialdemokratisk minoritetsregering: Erlander har "sagt! att. kommunisterna ”svävär på. målet . när det gäller demo: ST "kratin”: ae ändå begär man att våra” "medlemmar ska”, rösta. på "det: "kanske / inte han; "nu efter Hermanssona ..alla' fall slutar sitt ' olycksaliga -tribblande '-med' . mandat-: och procentsiffror ; för " att kunna klamra, sig kvar vid makten. i bilda. - 1 "hand: i'-hagar' och "överblivna "Socialdemoktåternå” säger al äkerlappar; Det. finns"”ju ett'ra- ” miljövården Inte kan, klaras in- om jördbrukspolitikens .sram, ' skriver” k det (cr men invänder att det har vä ingen. påstått heller. Däremot har de "borgerliga par: ”"tierna. hävdat att det behövs en samordning av” jordbrukspolitik och miljövård. : - on . U Mensocialdemokraterna | ville inte lyssna på det örat.. Jord- bruksminister Holmqvist ' nöjde sig med att hänvisa till-nafur- vårdsverket, Men detta verk un- der . socialdemokraten = Valfrid Paulsson har inget program för saken '— såsom herr Paulsson fick" visa 'I TV-duellen med 'cen- terpartisten - "Thorbjörn ' Fälldin. Socialdemokraterna har skaffat » sig ett. miljövårdsprogram. — men utan att säga ett ord om hur man skall kunna klara kul- turlandskapet, Kritiken mot den "socialdemokratiska ' ' igenbusk.|: ningspolitiken 'är sannerligen |. väl befogad. > En gyllene” medelväg i kon- flikten ; jördbruk/miljövård vill Vestmanlands läns;Tid- ning (fp) "förorda. . Problemet |, framställs” som om "det - gällde oen statslig miljövårdbyråkrati kontra lite fler "men : mindre rar tionella jordbrukare. > Men nu' är det trots allt litet svårt "att "förstå att: bara dessa . båda ytterlighetsalternativ skulle |. föreligga. Varför skall ett hög- rationaliserat. svenskt jordbruk, som till och med skulle konkur- rera på den europeiska markna- den, nödvändigtvis låta den oreg- LÅ tionellt ” sås finns” det några miljoner. stadsbor, som inget högre: öns kar än att komma över en jords bit och ett stycke svensk: som marhage. Kan de inte sköta mil- jön? Det har förekommit "miss: . lyckande härvidlag, det är sant; men. håller ! inte --återströmmen till landsbygden på att ordna sig 1 riktigt prydliga och miljödug- liga fåror? vi skulle tro: det. om "det angelägna” i att skapa "större jämlikhet. i . samhället, Det räcker emellertid inte att:'vara , intresserad," -man "måste även ha att skryta ' med " det."En del: pensioneras vid 65 erade "buskvegetationen ta ver- skogsbruk 'också;' "Och (5) ocH JÄMLIKHETE De flesta är I prin ip » kraft "och" "förmåga att "uträtta något," säger Svensk Poli- tik'(ep) och i" det fallet "har . Socialdemokraterna inté mycket ” Alt” tal om imlikhet' klingar "ihåligt" om' mån ' inte” är : beredd att förverkliga" den. Den "aktiva : lokaliseringspolitiken för att-ge sysselsättning - över hela landet är en- grundsten :i jämlikhetspo- |. "litiken, som. socialdemokraterna endast -halvhjärtat paccepterat. Det är: god jämlikhetspolitik att ge pensionärerna en större del av standardhöjningen genom årliga: höjningar av pensionerna. "Det tog tid-innan det: gick att få socialdemökraterna - med på års. ålder . eller. tidigare; Ännu, har socialdemokraterna inte gått med på centerns förslag att pen- stonsåldern skall sänkas för dem i : jäv valrörelsen, I de torftiga tio . sedan finns, emellertid. ingenting (söm! nu. pensioneras vid 67 års "ålder; Erlander har mycket hårt : angripit förslaget; Hans inställ-|]:- ning är ett uttryck för. dålig jämlikhet. : Det är också social- - demokraternas motstånd mot att återge” barnbidragen: det värde de--hade.-1965, .. r:«Erlander har ' sagt att. social emokraterna kommer: att . ta | programpunkter » paxtistyrelsen |. antog i Jönköping för" en tid - Itt socialdemokra- "terna: i framtiden. kommer att r Vara, effektivare, än hittills för K igare än "någonsin "att "bedöma" framtidsutsikterna realistiskt. Vi står inte blott in- " försett betydelsefullt riksdags- val utan:också inför synnerligen viktiga” handlingar, -skriver dr O R Po- korny..i tidningen Företaga ren: tis r. Den inflationstrend, som allt- jämt finns inom vårt. samhälle, manar, till största försiktighet. Vi har inte råd att: bevilja oss inkomster, som landets resurser inte kan bära. Detta gäller både På de politiska och ekonomiska fronterna. Avgöranden, som träf- fas under inflytande av ekono- - misk sorglöshet och blind fram- . tidstro, skulle kunna få ödesdig- ra konsekvenser, Den dämpning av prisuppgången, som ägt rum "| till honom skall vi aldrig! gå vil aft- skapa ettt . rättvisare sam. ch besvärliga avtalsför. |. Klippans barnstöl har blivit en succé ” bland ' bilisterna, I första hand” är 'dén ju åvsedd för bilen (testad, av 'Statens' "Provningsan- stalt) . mén nu har: "Klippanföreta- get : också tagit fram. tre "billiga rörkonstruktioner . som. ger tre helt: nya -användningsområden.. "Med det enklaste rörstativet blir stolen. en. skön ' barnfåtölj . med svikt, - användbar både ute "och inne, - En annan, | rörkonstruktion gör stolen: ;till gungstol -och : slutligen kan stolen, med ett par handgrepp fästas...på en " hjulställning som gör stolen. till .en bekväm kärra för "promenaden till ” snabbköpet följer: mig han” skäll förvisso icke vandra. i, mörkret, "utan: Skall ha- ljus." (Jöh Br 12Y een -| fråga "om "vägen; ' Då "slog det mig "att jag. skulle | kunna "lokalisera mig med ”"njälp av Polstjärnan; Jåg såg upp emot himlen "och upptäckte, 'Karlavag- nen. och därefter 'Polstjärnari 'Så "I stod 'det'. . klart i vilken riktning jag skulle" gå.” Kristus är vår ledstjärna; Han himmelske '. Fader." Han visar oss också. till" livets innersta mening. Bergspredikan : ger -- om vad "som. är: rätt eller fel i vårt handlande: Han leder våra tankar, "våra ord ' och ”yvåra gär: ningar. Jesus är vägen, sanningen och livet, Om vi: håller oss tätt Se, sättning för att ytterligare be- fästa” de .grundvalar,: på” vilka vårt näringsliv och vår levnads: standard vilar. - Får förnuftet "råda och: beslu: ten fattas i realistisk anda kan vi hoppas" att. Belöningen kom- -mer'i en så mycket: säkrare väl- da sökning br början - av 1970- talet. : Tisdagen den: 20 augusti. 1968 "1 dag: BERNHARD Solen, går upp kl. 4.49. och ned kl.19.40. "I morgon:. JÖSEFINA Solen går upp kl..4,51 och ned kl. 19:38, - "VISKA DA . " Advokaten: Upprepa för mej de ord svarar den, använde, . Vittnet:” ör guds skull, låt mej slippa. tala, om. dem för en gent lemani;” ” ”Advokaten: Bara viska dem till domaren då, , iår, borde utgöra en god förut. N , På promenad med bilbarnstolen som ki Nu blir bilbarnstolen gungstol, "kärra och Jekrumsfärötj arra, - ocksål = ae ste . » + Filatelinytt "| När Kungl, Poststyrelsen den åv VM i Orientering ger ut två jubileumsfrimärken 1 valörerna 40 öre och 2 kr 80 öre kommer -| de förstadagsbrev som iordning. ställdes .vid Postens Filateliavdel ning PFA att förses med stämpel av ovanstående utseende. Förhandsbeställningar av förs- tadagsbreven ' kan: göras hos fila- teliavdelningen genom inbetalning av 4 kr till avdelningens postgiro. konto 1066 snarast möjligt och NR en 27 augusti 1968. vilse ;på” en. okä liten: väg -på landet... Där” fanris' inga; Fvägskyl: tar. och ingenstans: ; kutide, jag : : nde äv hävder. Månba" a av. dessa - och de: är säkert. de "allra flesta, några år : 'sedari gick jag)" be -£om de okärda greker och turkmå. "ner vilka én gång för länge, längej " sedan: visar. oss vägen till Gud, vår käre]. "route vilken än i dag brukar ber " nämnas Sidenvägen, den väg som . upplysning > ” en direkt: och" omedelbar kontakt .Ihde invånarna: i Tarim-bäckenet -"denet kallades av grekerna serer . Västra gräns genom ändlösa öknar och vilda berg och på samma väg : Kinas. folk och kulturskatter . i . världens östligaste utkant, Det var . dessa okända resenärer som grund- "att förblic den enda' förbindande "länken mellan västvärldens kultur och östvärldens hemlighetsfulla sa- » goländer... Det är om denna: ur- handla, -övringar dock. icke. lett, Som för- ” nesiska ädelstenar, jade; mysk men . framför allt, det dyrbara sidenet. Se TIS — - + — 7 ” : KIRGIS =. oa | j 1 SEN VÄGKN > | STEPPEN: ARNE a fot de” KS oasen 5 SC jenschon INN a ikert: Så då de" där djärva pionjärer "har fått sina namn bevarade" i' historien såsom" Ko- himbes, Marco Polo, Vasco da Ga- ma, : Magellån : eller ör: att nämna ingstone; 'sven Hedin Men andra, z anonynia ” som” de ger soni en. gång drog österut nn vägen till Svarta havet per. de "sydryskå stepperna, eller lårgt före Marco Polo — begav ' sig. in EV hjärtat av 'Asien ech knöt den första kontakten med lade den .sällsamme,' hemliga färd- under århundraden 'skulle komma åldriva färdväg vår artikel skall Alltsedan" Alexander den Stores dazar hade stora omvandlingar ägt rum i det irre av Asien, men till mellan öst och väst hade hans er- medlare mellan de två sfärerna spe- den avgörande rollen flera århund- raden framåt. De bytte regelbundet erekiska kuiturvaror mot kinesiska, U srekiska konstprodukter mot ki- Nomnet siden är självt av kine- siskt ursnrung, Det heter på ki- nesiske, Sse och blev i grekiskan Ser. .Det köpmansfolk i Tarim- bäckenet som förde med sig: si- och , gällde länge bland dem för att Vara sidenets tillverkare. Se- rerna å sin sida hade inget intresse av att uppdaga det rätta samman- hanget, så grekerna fick tro vad de ville, NV an kan lätt föreställa sig vilka SE ofantliga svårigheter och fa- ror dessa östturkestanska karavan- ledare och köpmän utsatte sig för på den 3 000 km långa vägen från Indus övre dalgång bort till Kinas tillbaka igen med sina dyrbara las- ter! Kineserna som levererade va- rorna vid Kinas västgräns vågade ska. köpmän som köpt männéa i "väster ad inte lät- tare, "De mongoliska herdefolken var. misströgna mot:alla främlingar och såg i varje "okänd resenär en, spion : | bergig: därför. i regel.göra halt vid Öst- turkestans gränser. och där avläm- na sina byiesvaror : vid bestämda platser vilka S vecklades till: ett slags handelsstä- der, Så fortuick det som sagt sek- ler igenom ända till dess'den stora Han-kejsaren Wu-ti i andra'år- hundradet f Kr erövrade Tarim- bäckenet. under säkert kinesiskt beskydd fär- das ända från Kaschgar, och där- med hade den egentliga Sidenvä- gen uppstått. Från trakten av Lop- nor, den märkvärdiga, av Sven He- din 'sorgfäl i rände sjön” bäckenet, delade sig Sidenvägen i tvenne router en norr och en sö- der om den väldiga, totalt livlösa Takla-Makan-öknen. av, Tarim-bäckenet förenades åter de två routerna fill en enda fram till Baleh (eller Baktris) norr om Hindukusch.. En - annan 'avgrening av vägen torde ha gått något nord- ligare upp mot Bokhara (Bucha- ra) och Samarkand vid Amudarjas övre lopp. (Se kartskissen!) "Här vidtog det' hellenistiska och' det persiska väldets utposter, 58-75 e Kr återupprättades efter en del föregående bakslag det ki- nesicka väldet i Östturkestan, Sam- me härskar2 sände t om en am- bassad. genom detta land till Indi- en. Är 65 e Kr återvände denna ambassad til. Kina, medförande bl a den första Buddha-statyn och en mängd budrhistiska skrifter, Detta var den första början till budd- hismens 'sezertåz' gencm Mittens Rike. Det är "alltså intressant ett fastställa, att Kina fick sin huvud- religion västerifrån via Sidenvägen - Jungefär 'samtidigt som - de första kristna apostlarna från Pelestina gjorde sina första missionsresor för Kristi lära i sydöstra Eurcpa, Här kan man verkligen säga, att världs- historien hade nått .en åv sina märkligaste milstolpar. Ty på sam- ma genomgripande vis som kris- tendomen skulle komma att om- gestalta den västerländska civili- sationen för två årtusenden framåt skulle Buddhas kunskap komma att sätta in outplånli, äffede med de: tugkestan- ”déras va= som; ville utforska deras änder, Köpmännen' måste ut- | mackus- där Säulus fick sin uppen= barélse och blev" omvänd ' till Pau= lus, Kristi: förste apostel” "i Europa, kan symboliskt jämföras i I-batydel=". se med Sidenvägen? sS'Under dén mäktige. och vise” Ming-ti nådde" Kina .en' storårtad uppblomstring, > Fö satt ge de : tjänstemän , och: som han särde dérna' i -väster en" överblick över ' dessa okända trakter lät kejsaren utarbeta "ett slägs resehändbok som : skildrade ol samt 4 få Nu kunde" karavanerna ligt utforskade .”vand- i" östligaste Tarim- I Kaschgar i västligaste hörnet nder en av de sista Han-kejsar- na, Mins-ti, som reerade åren prägel på den sig sällan Järgre än till Lantsch vid Cula flodens övre lopp, cirka 300 km öster om sjön Kukunor. fjärranöstliga ' kulturvärlden från Tibets fjälltvppar till lågländerna vid Stillahavskusten. Skulle någon väg på värleskartan förtjäna nam- net kulturväg, så är det förvisso hållande i det inte Asien, Denna - bok blev en sådar succé att tjäns. : . temänrien ' beslöt :att göra ett ut- drag av dén till tjänst för de köp- män som var' delaktiga "i. siden= handeln. I de olika karavahserajer« - na längs Sidenvägen fanns en mas- sa tolkar som ständigt hade att besvara frågor, av, de olika. rese- - närerna, och dessa tolkar utarbe= tade i sin tur översättningar 'av ovan nämnda utdrag ur Ming-tis : handbok. En, dylik” översättning till” grekiska nådde tidigt Alexandria, och av den fick, alltså: grekerna för första gången” en. uppfattning om Sidenvägen som geografisk” rea litet. i. Det var för dem helt visst en överraskande, bild: De fick klart. för sig, hur karavanerna från väs- ter mödosamt klättrade upp till: Balch eller Samarkand tog sig fram till den av Alexander den Store grundade steden -Chodschent och vidare genom bergspass och upp= för branta bergsstigar fram till den första kinesiska gränsstationen väs- ter om Tarirn-bäckenet — det s k "| ”Stentornet”. ” Punkten med detta namn spelar en stor roll I dåtidens geografiska medvetande, Sannolikt t var det ett kinesiskt vakt. och föstninestorn av ovanliga dimen=. sioner. Här måste köpmännen och karavanerna underkasta sig. kine= sernas stränza passkontroll och fick sedan fortsätta österut:'till Kasch= gar, där de hede att välja om de” ville fär”-s' norra eler "södra vä - gen förbi Takla Makans skrömman=« Vid: sjön Lop-nor förenades vävarna igen till en enda route 1 riktning mot den kinesiska” muren. I skydd 'av: denna mur nådde resenärerna slutligen fram till Lantschou där. resan för de' flesta av dem slutade, Ty in I det 7 A egentliga Kina tilläts ingen fröm- ling komma — ej ers under den handelsvänliga . Han-dynastin, Vid Lantschcu skede vVvaruutbytet, och därefter vände karavanerna tillba= ka västerut den oändligt långa vä= gen, "Iastade med alla de 'kostbar» heter, varefter Västerlandet, de sto. ra medelhavsfolken, 'så ivrigt fis kade: bronser,. ädelstenar; "jade, mysk och gällsamma krydior —- men fromför allt det” underbara. Njuvliza kinesiska silket 'och side. net, .. denna den” mest 'raffineråde :v alla konstprodukter från 'det' fjärran okärda sagolandet TSIN, , LO 4 Am | 5 september 1968: med anledning H or Ra tm Å omen. Å a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.