" möte på söndagen. började 'som » av dålig väderlek fick' därför az. — övrigt inne” i en lektionssal. Reg- " åriga. kurs." Eleverna kommer : att v för gården. Lantbrukaren kommer han skall få en inblick även i'så-|1 : dana saker. "hos praktikvärdar,' d v s jordbru- Tisdagen den -20 atgustt 1983 ” frÄROLMS TrIDNISG Kersor bror Wallentin berättade om aen genomgripande ombyggnaden vid Pl Då Plönninge elevförbund anordrade sitt sedvanliga sommarmöte på söndagen, kunde lantbrukssko- lans rektor Bror Wallentin visa och berätta om flera nyheter, Plönninge lantbruksskola får som femte ' skola i landet ta emot ettåriga praktikanter i enp brukshögskolan, som står bakom det fina erb gas ut för att bereda de nya eleverna plats. Ytterligare en nyhet är den . omfattande ombyggnaden av. skolans ladugård, vilket kommer att få som resultat en rationell mjölkningsenhet, . . små mA får 3 ny kurs c - Elevhemmet byggs ut, F) tisk kurs för ningeskolans ladugård. dandet. I band därmed studerande, Det är lant= att byg- Plönninge elevförbunds sommar- vid elevhemmet kundel erbjudas. Jordbrukarnas :organisationer :: och " präglat familjejordbrukslän, där det . bedöms som lätt att få ut elever- vanligt med visningar, På grund ronom Gunnar Smedgård berätta om = aktuella växtodlingsproblem( gåväl på skolan som i Halland i net förhindrade en rundvandring . i den nya kurs, som Jantbrukshög- skolan har erbjudit Plönninge. Det är en propedeutisk kurs för agro- nomie studeranden, Det gäller sö- kande till lantbrukshögskolan, vil- ka saknar praktik, Sådan får de nu på Plönninge under denna ett- bo på skolan, men skall inte till- Med Hallands läns landstings posi- tiva inställning till skolan var det lätt att få” till stånd en utbygg- nad av det gamla elevhemmet. 'Till- byggnaden påbörjades: för fjorton dagar sedan och kommer att omfat- ta 18 enkelrum, Från början har man planerat in. två rum för han- . det fria. dikappade. : Lantbruksskolans "rektor Bror] Efter denna information blev det Wallentin informerade . sedan omlrundvandring i grupper. Rektor Wallentin visade den genomgripan- de ombyggnaden av ladugården. Den gamla ladugården var byggd 1944 och man kunde ej då" ana att den idag ställer sig alldeles för ar- betskrävande, Förut var korna upp- bundna ,på båspall vid foderhbord, I det nya blir det lösdrift på spalt med båssängar och separat mjölk- bringa hela studietiden där. De kommer också att-vara ute kare i bygden, Hos dem skall de först och främst få undervisning om praktiska ting, men det skall också bli information” pre - hur. pla- Omby be- räknas vara färdig till djuren skatl stallas ” Förändringen har blivit ett krav, eftersom 'Halland är Sveriges mest utpräglade mjölkdistrikt och en lagtbruksskola: & detta län bör då in i september—oktober, nering och ekonomi har lagts: upp|rimligen 'ha' en "ladugård som ' är ven att ta med sin praktikant till sammanträden med 'dessa för att "Anledningen / till ' att Plönninge fått den här kursen är bl a att skolan lisger i ett ut- na till praktikvärdar, . Ett krav för att Plönningé skul” le få den nya kursen var att rum fullt i. nivå med, den, senaste ute" vecklingen, . Den nya maskinkallen, s som” stod" färdig för ett år sedan; visades 'av antmästare Alvar Nileson. Man har I nu. gjort en del kompletteringar: | av verktyg, I förra veckan genom- förde den fö kursen en pl kunde därför även visa: de trakto-, rer ori1 plogar, som stod. kvar. efter övningarna. : TT ortade - driftsledar-- ngsövning och man Elevförbundets mångårige ordfö "-Det lilla råttbarnet såg för förs- vi SAMMA TERSON — Tror. du på” djävulen, Olie? ta gången i sitt unga liv en flad- frågade lila Karin, dermus och rusade till mamman -— Nä, Det är Nog samma "sak och skrek; : sr 'med' den som ”meå -jultöriten — rande Ingvar Svensson, Tvåöker, avgick från sin post i våras" på grund av sitt kommunala engage«' mang och deltagande i det ekonos='. miska föreningslivet,' Ungdomskon= sulent Bror Jörnlid, Söndrum, kun« de därför, som ny ordförande, häl« sa det stora antalet gäster välkom= na, Vid samkvämet underhöll se« dan Frithiof . Bengtsson, Askome/ och Erland ocaansson, Gällared, med ' ett program - kallat ”Fråp marknadsbacke och gillesstuga”, Doktorn svarar” ”IAårig | man”, Signaturen. har det ordentligt besvärligt med ned= satt 'cirkulation' i framför allt: ar« . mar och ben. Liksom i de flesta likartade fali blir besvären svårast nattetid, när ' blodtrycket ' sjunker och blodcirkulationen"' blir något sämre, än under dagens alla: rörel-” Ser, oc | > Med hänsyn ull att ni "redan har mediciner för detta skulle jag hog vilja tilråda att ni personli- gen talar med er läkare om dessa hattliga besvär för eventuell för= ändring av medicineringen, Det är "möjligt att ni skulle känna er bätt= re om-ni fick större dos cirkula= tionsfrämjande medicin ”ust i sam-, , Det inrikes godstransportarbetet :: or -fappländsmalm £ Mdr tonkm, exkl. - I Flottning: + "oo och sjötransporter FL” ! | Vägtransporter 4 pra 1 odd” sees a Järnvägstransporter. Nn : f 1966 . 1970 Snabb expanion i för - . De inrikes godstransporterna har mer än fördubblats sedan bör- jan av 1950-talet, Det totala traris- portvärdet beräknas 1964 ha upp- gått till cirka: 6 miljarder kro- nor, varav nästan 80 procent föll på : lastbilstransporterna och: 20 procent bå järnvägstransporterna. Den årliga ökningen av transport- volymen" under. perioden 1950— 1966 uppgick i' genomsnitt: till cirka '5,5 procent." ökningen: vän- tas fortsätta i. ungefär samma takt under : resten '”2v 1960-talet och under 1970-talet, konstateras det "i: Svenska Handelsbankens ekonomiska översikt ”INDEX”; Utvecklingen" har "präglats ! av vägtransporternas snabba expan- sion ' och. järnvägstransporternas relativa : tillbakagång. >. De transportmedlen arbetar väsentli- gen:på två skilda marknader, 'det | | eha för lokaltransporter; det and- ra > för ” fjärrtransporter. ' Inté mindre än 96 procent av järnvä- garnas - transportarbete "år! 1966 -lavsåg 'sålunde fjärrtrafik: (över 100 km), vilket delvis är en följd av järnvägarnas taxepolitik under senare tid, Endast 20 procent: av lastbilarnas fraktarbete utgjordes samma år av fjärrtransporter. Me-|. deltransportlängden för "järnvägs. gods : (exkl. /lapplandsmalm) var 260 km mot: endast 20: km för lastbilsgods. Eftersom de två. transportmed- - len, järnvägen 'och lastbilen i. stor |. uätsträcknifig arbetar på. skilda — zu delvis kompletterande" — markna- |: der, kan skillnaden 1 fraktkostna- der inte tillmätas en utslagsgivan- de "roll "vid” valet "dem "emellan. För det gods som över huvud ta get varit föremål för konkurrens |: -.SOLGÅVAN : -TILLBLINDA " ” — Mejmma, jag har sett en det visar sig ; nog” snart att det band med sänggåendet, en 00326 4 | ängel, '; bara är far, in ena sil N sol FÖRSÄ! FENINGS- Ma RE CHEF ; - ot järnvägstransporte : tvål. mellan järnväg "eller lastbil har dock den långsiktiga relativa pris- utvecklingen kommit; i ett; bätt; re läge än nomsnittliga ? priset käper' Otön-kri för yrkesmässig vastbilstrafik mel lan åren. 1950 och, 1966 sjönk. med cirka '22 procent,» steg motsvaran- de; pris . för järnvägstrafisporter |: (exkl. lapplandsmalm) ; med. .alr- ka 50 procent.; i iv "lörter ' Rungis vär? | De > förstö ÖH och « förräd fav. alla: de stag, ja, gäre, Medan det: ge Katastrof hotar! Gnagarna kom: mer att överfalla ' människorna. Luffaren och uteliggaren Jean a | vill. genast "lämna Paris och flyt- ta: ut på "landet" när: man nu beslutat: sig för ätt riva de stora torghallarna i huvudstadens' cent: .rum; «Och .den dag, då "dessa i stället skall - byggas . upp i. för nu inte-:långt avlägsen,” Då! "bégynner ”dén” sto- ra Böingern: "Paris rättof "måste se sig. om efter. nya matställen. | Uppskattningsvis : ' sex.-- miljoner vandrarrättor,” en "för varje per capita :av. befolkningen. här "haft sitt... uppehåll d ..kvarteret, .. där hallarna ligger. Dagligen äter de flera ' ton avfall.” "Dock står den nytta de "härmed" gör, inte på nå- .got sätt. i proportion! till de grå gnagarnas oerhörda skadegörelse. > och - plundrar : lager de drar sig inte ens för att gna- ga sönder. de elektriska lednings- kablarna, Sistlidne ” år, måste tre än, som: var" "sysselsatta med årbeten nere vid kanalerna med skyfflar /och spett försvara sig mot, hela horder. av anfallande uthungrade djur. . Man har försökt med alla möj- liga ,utrotningsmedel mot "de | glupska,. ända till 25 centimetér kattlånga odjuren. försök slår dock ohjälpligt slint till följd av råttornas intelligens och istora vaksamhet. Det skulle aldrig kunna hända att de rörde vid, eller. ens nosade !på ett' ut- lagt förgiftat bete som någon av dess stamfränder nyss fallit of- for för: vid förtärlng. Så helt och snåbbt genomskådar råttorna alla "människornas ;bekämpnings- metoder, na - . " Under, alla - förhållanden görs enligt de flesta parisarnas me- ning allt för litet: mot' ”den grå faran”, som .råttvlågan kallas. Laboratoriet som upprittats för bekämpandet av epidemier, vil ket lyder under = polispresidiet, har för utrotningen av råttorna blott erhållit ett särskilt tillskott om 50.000 franc — en rent löjlig summa tycker de .som har. att handlägga detta ärende särskilt” med tanke på' vad Amerika läg- ger ut i liknande fall, Här har president Johnson för bekämpan- de "av, : uppskattningsvis ” nittio miljoner råttor, ställt 180 mil- joner dollar till förfogande för detta ändamål, or ” Tore Teth, AA od 2 Prenumerera på LT . 19- räriga Christina från Ängelholm ” "har engal fa för en av rollerna mot. Per .Os- carsson i. filmen ”Oss . emellan”; som” just nu' spelas in FRulla bygden, KEET u sr Christina . spelar. i. filmen en rad gymnasissa, ; som: Per Oscars- son :träffar under ett -tillfälligt vikariat. som" teckningslärare. Christina & nasiet i Ängelholm där skolsce- nerna "spelas in; . : - Som, karåktär överensstämmer Christina med ; den flicka hon framställer i filmen," CC. a ; Kontakten” med henne fick re- glssör, Stellan" Ölsson genom ' en bekant 'som- berättade att hon brukar stå utanför. Systembola- get” 1” Ängelholm på lördagarna Varjé nytt : a len att hon får en ny väg: att söka ' kontakt och föra fråm sina åsikter, » Någon tidigare. erfarenhet av film » eller teater har Christina inte, "bortsett från att hon som tillvalsämne på gymnasiet dramatik. och spelat med i en del skolteaterföreställningar. under läst ' och sälja Vietnam -bullertiner, "För: Christina” innebär filmrol- ANtaetl ledning av Harriet Hedemo, ' Han hade livlig fanta- "Vem av de sju? Mooömamins 4 Vic vi: får träna litet på chiffér” i' vårt jobb och , då. lär ” man. sej såna dar små enkla . finesser. Johan F. Grane,. ja, Fiffigt men inte särskilt böljant.. Yr Vad minns du om Jonte? — Hans far var järnhandlare, trör jag. Om jag inte minns fel så var vi" hemma hos honom rätt mycket. Det :var - Svante,. Sven" Wallin, ' som du kanske redan har grillat, och jag. Jonte- hade” många och kul grejer som» han fått — eller. kanske man |. fka säja organiserat .som > det säjs bland våra värnpliktiga" — från fa- Cerns” färnaffär. Det var, en grabb med flykt. Han var bestämt en av dom som kom med dom bästa idé- erna för vår — fritidsverksamhet. — Som: var rätt livlig ibland. Ett 'snabbt leende och en smutt på » whiskyn, : oc — Ah ia, det vär väl inte så far: ligt. Jag har en känsla äv att. da- . gens ungdom är mera avancerad.” Det drog em slöja över hån: vack- Sunesson nn snabbt. Kommissarien sparade kom- mentaren, : — Träffade du Jonte "något" efter skolan? ”— Jag tror. inte det. Jag har fak- tiskt inte 'varit med på någon av klassfesterna. Av någon underlig or- sak har - jag oftast varit på ann ort, som det heter, , :. — En känslig fråga, sa 0. P. "aröj- nde. Tror du Jonte, eller snarare iournalisten och författaren '"Grane- | Reagan," skulle varit .kompetent . till ntpressning? . . — Måste man svara? frågade Köm- mendörkaptenen med ett snett leen- de, . I: —- Ja tack, ' na '—- Jag kände honom ju bara som skolkamrat, men>2.. njaa, han var förstås inte fullt -hederlig i' ordets stränga bemärkelse. Du minns hans rherikanski lotterier. Jag blev ald- ne riktigt klok på varför han be- növde . så mycket pengar. Han var inte särskilt svår på flickor, va? vad jag minns. : —N Jag tror han sprang myc- ka ansikte: men han - hämtade : sig ket på bio, - Inte. bara.. det. älskade si, det minns jag säkert. Jaa,-.Var- för inte? Han tjänade väl inte så särskilt mycket som journalist, En biinkomst, skattefri,” kunde .kanske passa. Han gifte sej bestämt" taldrig. — Nej, — Spelade han? — Det vet vi inte, Men det skul- le inte förvåna, Amerikanska -Jottes rier, du vet: - — Jag är glad att det här inte är min avdelning. , — Men det är det. Mi Kommendörkaptenen satte ner sitt whiskyglas och stirrade på polisman- nen, e , — Hur kan det vara det? rn - = Jag -är inte absolut säker, sa O Pi trygg ton, Men det är så myc- ket :som pekar på att vi: måste söka bland dom som var medi det gam- la gänget. Du var en av oss. ' ' Leendet var riktigt hjärtligt den här gången och ögonen glittrade, ' = Så man är misstänkt; då? I. Alla är misstänkta, Lika bra du — Jag tjänstgör, som a du kanske vet i' Grå 'Huset, Jag tror jag gick vid femtiden. Men det kan:jag kolla i morron. Jag för noggranna anteck- ningar, Men jag brukar gå omkring klockan fem och kör som regel direkt hit ut.. Vi brukar äta middag sex. Körde direkt ut tror jag. men trafi- redovisar vad du gjorde i | tisdags ef- | ull ken är ju svår" så det tog säkert en halvtimme eller mer, :. in Han reste sig.” . — Vi skulle kunna fråga Christi-' na, för resten, Det vore "trevligt om du ville träffa henne, ; : PsoK Christina Sjölin visade sig vara en parant och kanske en smula .spotsk kvinna som log varmt utan värme mot O P. Hon bar'en enkel klän- ning som var påtagligt dyrbar, en bred guldlänk dinglade, runt armen när hon räckte fram handen och gav den bugande kommissarien ett fast handslag. Ögonen var kyligt rå 0 och håret blondat och vällagt, : | En dam av värld. - Man kallpratade ett slag, hon lät|- sin man servera en svag vermouth- 3 spåren. Sjön lockar, . han är ju 're- hon med tydlig stolthet. Lena är tju- go och ska ta studenten 'om några -eckor. Bra betyg.- Jörgen, som är arton, har några år kvar men är re- dan nu fullt inställd på att. följa far dan en duktig seglare som slåss med våra olympiahopp. Stig som är. fem- | ton är-kanske på, sitt sätt ett "pro blembarn..4v 4. « Hon såg som hastigast på sin; man som serverade sig en ny. mild. whis- ky on the rocks, : cr — Han går tyvärr inte riktigt. bra ihop med Knut. Men det är nog över- gående, .Han är i dom svåra åren. Man får ha överseende. -' I. si Hur tacklar man det här? tänkte O P. Det är tydligen en viss skill drink med kli de is, k de be- pen utan att bekymra sig om den korta : kjolen ' och avslöjade rasben. — Vi pratade om i tisdags, sa Sjö- lin plötsligt. Minns du hur dags jag kom hem då? .. s högar — Polisförhör, sa hon med lätt ma-] « lis. I tisdags. Då kom jag för sent idd; eftersom tiet termiddag. hos Annika dragit ut på tiden, Jag K dörh funderade ett | kom. nog en kvart över, sex, och då slag. Nr var du redan hemma och sur över att middagen fått vänta. Räcker det? + — Vi kommer väl inte närmare, sa kommissarien i lätt ton. Hur mår era barn? 4 Frågan kom tydligen > "litet. oväntat |, och medan kommendörkaptenen mul- nade såg hans fru enbart lycklig ut. - + Dom är. prima, älsklingarna. sa oc nad i om yngstä" 50- nen. - Jag tror nog. ungdomen är bätt- re än vad det skrivs i tidningarna, | sa han försiktigt. Det har förstås all- äd funnits rötägg. Men . — Tidningarna 'är s fö ärliga, + av- bröt fru Christina. "Tyvärr. påverkar dom nog ungdomen. Ofta i fel rikt- ning. Knut är mest irriterad över att Stig alltid. är ute om kvällarna och kommer sent hem. Men:han sköter sej i skolan och det. är väl» det: vik tigaste. >. Hon resté ig och log sitt metall- hårda leende ännu en gång. ; — « —, Så. roligt att träffa er, kommis« sarien, sa hon Och så tråkigt att ni ska vara här — i tjänsten, ' Hon böjde lätt på- huvudet. mot kommissarien som pliktskyldigast rest sig nedan kommendörkaptenen kallt satt kvar djupt nersjunken i sin få- tölj. H ar — Vi kansk ses nån annan. gång. "Den" slånka gestalten försvann och OP såg fundersamt på sin" gamlé | skolkamrat som på något sätt tape pat litet av sin säkerhet, : ekymmer? sa OP, : >. "Inte 'alls, sa Sjölin. vresigt, vil du ha en grogg till? ar » Kommissarien pekade tyst på sitt ännu halvfulla. glas och skakade på huvudet. Man hade tydligen kommit in på osäker mark. Bäst att inte. ir- .Iriera: D2t kom ju en ny fråga som kanske inte skulle tas' väl upp av den högre marinledningen. — Det här låter kanske underligt, sa han stillsamt. Jag skulle vilja ha ett stilprov av din yngste son. . « Breda ögonbryn höjdes” och mun: nen. blev ett streck. ” + — Varför då? '. -— Vi har, all id skäl för vad vi be gär.” Kommendörkaptenen satte sig häf- bet upp i stolen, > > — Menar du att Stig skulle kunna vara insyltad i det här på något sätt? Du får nog förklara dej bättre. — En skrivbok, kanske, envisades O P och undvek frågan: + De -blå ögonen var mycket kalla och hakan sköt fram. .- — Ingen förklaring, alltså, kommis- Det säjer ni "förstås alltid, . lin bittert och teste sig. Nåja. Jag ” nar ju suttit med i sjöförhör och vet hur det går till. Jag ska titta efter : Stigs rum. Han är väl som vanligt - ute, Han försvann + samma väg som sin . fru och kommissarien lutade sig bak=" åt med ' slutna ögon. Ibland tyckte -:. han inte särskilt mycket om sitt jobb. Pen här ” gången - när det gällde gamla skolkamrater om också inte precis vänner — kändes get värre än ' någonsin. . :' Efter ett par minuter . kom Sjölin tullbaka och -slängde -ett blått häfte på bordet framför kommissarien. — Hoppas det duger, sa han och förblev stående. OP reste sig, bläddrade : .som has- ligast i häftet som tycktes vara nå- gon sorts register över popmusik, nic- kade och stack det i fickan, — Jag ska inte störa längre, sa han med mjuk röst. Tro mej, Knut. Det är ren rutin, Och det bör' en man i din: ställning ha full förståelse för. - > SjömkKitären märkte att Han" kan= ske varit onödigt sträv, Ett smalt Ie- ende skulle verka försonarde men | hade'egentligen motsatt effekt. — Bara en 'sak till, sa O P AI tis- dags. Bat du uniform? : » Ansiktet stelnade till igen. ' H sne : Mort) «arien? . ] >= Det är on sen rutinsalk, jr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.