et« mål i London, Han visste att (Forts, fr, sid, 4) Torsdagen den 22 avgustt 1968 SS : - , ! : | i oa : x. Ve . Ne PARAGRAFSAMTAL Usa Ha ] lännin; igar tror på kor. . ;Nygifte advokat P kallades. till Vem: i: i I- en av ; Jordbrukets Försäkrings- bolag utgiven publikation ”Djur och Gröda” meddelas att'antalet nötkreatur ) landet minskat med 280.000 från 1960 till 1967 eller med met än 11 procent, Får denna ut- veckling fortsätta inser. man 'ge- nast att vårt lånd inom kort bé- finner sig 1 en bristsituation be- tråffande nötkött och kanske snart . nög även ifråga om mjölk, Envar ykt att den framtida relativa pris- sättningen härvidlag är avgörande, | för den kommande - utvecklingen ' 5 och ansvaret härför vilar tungt på ättning, .:. vilkas — förmåga att framåt i tiden är den mest be-" : tydande faktorn. ' £ Emellertid : visar JFB-statistiken h ensartad utveckling för landets imtliga län, med . undantag för Gotland, där nötbeskapen ökat cå 10,5 procent, och Halland med " eh ökning av 6,5 procent från 1960 —1967 medan läget i Bohuslän är praktiskt taget oförändrat." Härtill åan anmärkas att de kontrollerade hällandskorna sedan flera år inta- git en :toppställning med 226 kg gsmörfett pr årsko, senaste kontroll- åfet 1966—67, då kontrollen enligt . SHS omfattade 53 procent av samt- liga kor i länet. Motsvarande upp- gifter var för Gotland resp 204 kg ernf och 46,5 procent, för Malmö- hbs län resp 217—56,3 procent, för » Kristianstads län resp 213—36,3, för Södermanland ' 212—80,7 . procent, för. Östergötland 211-60,9 procent. År övriga väst-. och sydsvenska län Jåg den kontrollerade medelavkast- > ningen på 195—210 kg smf men I enslutningen : till officiell kontroll var i Skaraborgs län 44, 6 procent och i Älvsborgslänen föga mer än 30 procent liksom i Värmland och Y'Bohuslän med endast 22,3 procent av kornå under kontroll. "Den helt” "nyligen ' från trycket utkomna, av Statistiska Centralby- rån utgivna "”Jordbruksräkningen 1966” bekräftar den alltjämt fort- gående minskningen av nötkrea- TRRAS [| tursbeståndet inom" olika län, Där- "ur kan äv t hämtas mycket annat, som ger näring för tankar och spe- kulationer ” om ' vår jordbruksnäs rings framtid. Må det vara skriva- ren tillåtet att här göra ett kon- cäntrat "äv 'de med ”kominsknin- gen” sammanhängande uppgifter, vilka. är: av 'särskilt intresse för jordbrukare "inom södra' Sverige och till Halland angränsande eller jämförbara län, Utgångsläget mås- site därvid bli.ått: för-olika lands- delar ge en bild av strukturratio- naliseringen enligt. ”Jordbruksnä- ringen 1966” sådan denna finner! uttryck i ”har åker pr brukninrs- . enhet”, därvid endast räknats med jördbruk & över 2 har åker, i tabel- Jén betecknade ”gårdar”, En redo- visning a av gårdarnas fördelning på Södermanlands - Östergötlands Jönköpings - : Kronobergs 0 Kristianstads . Malmöhus Hallands - " Bohusläns Älvsborgs .. Skaraborgs bm som har makt över denna pris- | "Av agronom Erik L Larsson - ” Miljöpropagranda vid visningen storleksklasser” "kan icke anses som nödvändig och härför kan ej hel- ler beredas utrymme i denna över- siktliga framställning. 2 - m behovet av en "fortsatt struk- . turrationalisering ” kan: : väl knappast finnas mer än en mening sedan man studerat uppgifterna i 2:a kol , Vore "jordbruksföretagar- nas. inkomster ' helt : beroende av gårdens storleksklass är det all an- ledning beklaga 1 främsta rummet smålänningårna i Kronobergs och Jönköpings län.. Även 'de mindre jordbrukarna i: Bohuslän och 'i Älvsborgs : län : måste lätt kunna inse att i våra dagar klämtar kloc- korna för "många av dem. Vad skogsbruk : eller. olika "slags spe- cialproduktioner':. framdeles : kan komma att betyda- är. inte möjligt här behandla. Men; för envar med någon. . känned om” :"finte bara glesbygdernas framtid, Ad 1952, av ”Den ekonomiska kon lenter' och - "instruktörer, . de s k rådgivarna,. har en' mycket en- svarsfull uppgift, Här ' gäller "det utan kommande tiders väl eller ve för mångtusentals jordbrukarhem over hela landet, (En gammal kon- sulent må ha rättighet erkänna sin inkompetens som modern s sk råd= givare). Det är inte svårt finna ett visst samband mellan 'uppgifterna i 2:a "I Totsdagen den 22 augusti 1968 kl, kl. 19.33, | - tilläts inte på" den" stranden, sa den spanska polisen till den vack- N ra svenska flickan, -/ — På så . sätt, sa flickan. "vil ken bit vil: färgad frackskjorta.' . . — En syrenfärgad. frackskjorta? | om" vita .syrener? ” 1 dag: HENRIETTA | Solen går upp kl. 4.53 och ned 1935. I "morgon: SIGNE Solen går, upp kl. 4.55 och ned —" En baddräkt i två delar i jag "ska' ta av? FÄRGGLAD Ve Jag skä be att få en syren: talas = Har inte ,. fröken h hans unge notarie på kontoret visat ett påfallande intresse för hans unga vackra hustru. Skicka- de ett telegram till notarien, så lydande: ”Se sträfflagen par 25 mom 5”. Notarien slog upp lagboken och läste: "Fiskar ' någon i annans vatten, miste han redskapen”, ; Dagen: därpå mottog adv i London' ett telegram, så lyda de: . " ”Se strafflagen var 48 mom. 5. Någon timme. senare var advo- katen på väg med flyg hem "från London, I den angivna paragrafen” stod” nämligen: : ”.”Sår någon i annans åker, skör: de ägaren”. inte nödvändigtvis ' stå. och $kräpa | ute i naturen, tyckte. Verner: Roos i Iggesund, Tillsåmmans: med. ma kan, Elsa; tog han. därför Hand om en. övergiven. bil och. byg; gde : om den till .blornrabatt.. > Den unika rabatten utgör nu ett "pittoreskt inslag. i. familjen | Roos trädgärd, och 3:e 'kolummeén., Detta samband synes..dock vara rakt-+motsatt' till vad man på förhand kunnat vänta. Förklaringen härtill kan väl knap- past vara någon annan än att ung-" djursuppfödningen med inriktning: på slaktdjur på senare tid bedri- |» ves i relativt större utsträckning vid de stödgårdar inom vad kan kallas : storlänen," Södermanland, Östergötland . och Malmöhus län tiDen ällning av relationen mellan > ekonomisk . Jordbruksdeift och Jevnadsstandard . bör - det: stå klart ' att sdantbruksnämnderna med deras" personal” av lantbrukskonsu= Antal kor Södermanlands” Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kristianstads Malmöhus Hallands 7 Bohusläns” Älvsborgs” Skaraborgs” i stående tabell få någ ning 'om jordbruksnäringens' inten- sitet eller lönsamhet i de berörda länen, Vad en gång i'seklets bör- jan. (aven iskånsk jordbruksföre-: läsare) . framhölls som föredömligt, nämligen att ”hålla en ko pr tunn- land” håller påtagligt icke i vår tid och «kan icke någonsin ha” varit god rådgivning. Varje ko-i Malmöhus län. disponerar. nu. en areal av 10 tunnland åker, hallandskorna : och älvsborgskor ' endast hälften : därav "Antal" + Har åker” Antal nöt gårdar . pr medelgård . . pr gård 2: 3963 Vr BB «17.059 ie 3L4 10.169 10 "8219 ' 8 20 10.779 18... 16' 11.054 > c 26 17 : « 7948 16 216 "6.533 1. 1 1408 1 1 £ 10: 13.101 : 21: 15 mellan antalet kor och totala an- talet nötkreatur, som gjorts i ef- terföljande tabell är avsedd | belysa -| bunds' statistik grundad" på slak- detta förhållande, + Antal kor Har åker z ungnöt ” rekr Zz av nöt pr komdt + slakt ta angivna länen ”får nöja sig med” foderskörden : från . ännu något mindre areal, Naturligtvis står des- sa förhållanden i närmstå "samband st med förbrukningen "äv ; köpfoder;” främst "Oljekiaftfoder' och = ida med utfodris agsintensiteten eller, r ri : Några "om ' lönsamheten kan man ju icke. er- hålla av detta material, Och som envar: förstår gäller inga .medeltal för den enskilda gårdenjordbruks- löretaget, SN Änme mer kompliceras bilden, "har åker pr ko”, av den på senare år tillkomna -specialproduktionen' av 'slaktboskap,' varom det veterli gen icke finns några uppgifter för ' förhållandena i enskilda län. Som” bekant . är Bveriges Slakteriför- . teriföreningarna, vilkas verksam- hetsområden ' ' icke - sammanfaller / med länsgränserna: Den sista kol t ” antagande av att ca: 25 procent av "Is lika: för r alla” län (vilket kan ning att icke de skånska korna : länd,”] + få köttdjur också med men endast Som ' ; ök här. erhållits genom subtrak- tionen 100-pröc kor: öch avser så- lunda' uppgifter om "rekryteripgs- djur. och : slaktdjurs' tillhopa, -. Vid korna årligen måste nyrekryteras diskuteras) — kan utläsas att ung- nötsuppfödnir.g för. slakt äger. rum ; 1. betydligt större . omfattning i de ” skånska länen 'än”i övriga lands- delar, detta dock under förutsätt- haren svagare hållbarhet. (livs- längd) än: korna på andra håll i ;. landet, . Detta spörsmål. :vore värt att' ytterligare statistiskt belysas, ty även, vid" nuvarande prisrelationer i! "mellan mjölk och kött är hållbar i heten en egenskap, som ej får för- " bises 'i avelsurvalet, Därom finris dock ej något. tvivel: att denna egenskap under praktiska hål- »landen'i "högre | grad är miljöbetin-. ”gad än arvsbestärnd. Ett avelsurval som inriktas på gamla: 5 äldrar skall tvivelsätan i längden . visa sig: vara den, ästa" avelsmer toden. ” strävat "efter ått tillämpa här i i Hal- : lands ”toppställning.. sd. fråga om : mjölkproduktion? ' Våren 1952 an-« ' ordnade hailänningarna den" från ? olika. håll” starkt begabbade Pyise ; ning 'av nötkreatur”, som getts be- "teckningen ”Den Ekoriorniska Kon” ' Härmed ' avsågs främst belysa de urvalsprinciper som tillämpats in- om den halländska nötkreaturs- "aveln: under det senaste halvsek- let, Vid detta tillfälle var några ”skådebröd”;' Tyngdpunkten var lagd på de gamla kornas? mjölk- avkastningsegenskaper och på håll- ..barheten/livslängden.” Någon pris- .. Sradering/rangering ' förekom icke. - Därmed ställdes de exteriöra egen- . skaperna, i kroppsbyggnaden . och färgen "i" bakgrunden. Samtidigt forn son Z>rRran 3 H gård, och 40 Stina” på Pixsjö m, fl, bley a det Xlartagt & genom de, delvis självironisk mi ganda ', att : kornas :.préstationör främst bestämdes ' av 'näringsnivån: och skötseln "(se bilden!) -d v-s... ytterst av djurägaren och .blev det - sagt att" man icke: rättvist. kunde , bedöma "ett djur” utan att ha be-' dömt, djurägeren först. Men stude- rar: man nu; katalogen. till .”Den | Ekonomiska Kon” vad de gamla stamkorna betytt för . den ss .k, haliandsaveln, ; Vad angår - den rödvita' boskapen, :som i Hal-: land .mest var ' uppbyggd + på. de' gamla. ayrshirestammarna , i - Ätre= | dalen skall här blott nämnas ki- + i, Sannagård, Karin”. Glada! på Elaneddnen bland fe ra andra. Samt inom den;svartbro kiga låglandsräsen. blå: "Karin": på Nyhem, ;,.'”33 'Majken,-pa. Fagared, : 128 Sigrid” på Svensgård,-”36 Iris” på Hägared, ”25 Salam? på Bonn: lativt. ringa; Skulle: de-tider. kom masatt. sockså. hallänningarna falle: om: att länet” snärt-nog skulle" fö: fande mjölkavkastningen som bes; träffande". kotätheteniv. Därför. kan det nu vara anledning att. stöta - i. basunen”, vilket framlidne prof Joel Axelsscn — som? husdjurs | konsulent. i Södra” Xlvsborgs län . — en gång på 1920-talet ville göra ogjort. Det förefaller nästan natur-' - nödvändigt ätt en. ny generation upprepar den”: ee tionens misstag, Åtminstone när det," är fråga om nötkrealursåvel,: BEH ER INTE” "Lisbeth är. hemma hos mor; äldrarna” "och hälsar på "Hon? är mycket nätt Då inaten, så morfar säger: du injälv co. 5 kunskaper ' helt ärska, säger 'helt allvarsamt:. ok : ove oss I skolan — den som tror på mig han skall leva om än han dör, Jag vill inte ha krubbet! inser man strax ; vara, skrivaren. tillåtet klam. är. hav för" cl del" övertygad.7". lora sin- rangställning 'såväl beträf-; ” för att bevara den gamla, ayrshj- ...' ren i hedre Ätradalen. Mycket har ji. hänt sedan 'dess som borde . varit ' "Du måste äta annars svälter Lisbeth," som här sina bibliska | — Morfar; inga: bekymmer: för mig, för så här här. vi, fått lära Stöckhohn (PT). > Vilken” förmåga av fartyg, : har ma bätar 'och att reflek- typer så” frågor” påg: är i ktiska prov'i far vattnen: kring: Sandhamn. En S fän ” sjöfartssty- där med under: vilka |1 illgs -På rar bätar, och timmersläp, : Vorserappen hn: Jagt fram + 9 ” pro- Ted är. vattnon Be- nom" "att. betrakta samtliga: fartyg som "passerar , Sandhamn; Dessa ” Prov avslu- tas, i; slutet av "augusti... ..> , "Tidigare har - "man: placerat a ekt för ändamålet ditkallade. båtar "av, olika ”ty- | per. Sjömätningsbåtar: i plast, i" metall och tr: båtar; i: : : Gruppen: tekommenderar att båtar:och då främst små . båtar! ; bör" skaffa reflektorer. En reflektor. behöver inte'kos- "mer, än” mellan 5150" kr. tande, en annan; De. har - "Pluggtekniker, vi har läng praktisk ' yrkeserfa- renhet bakom oss, kan denna sammanblandning :1n- Psykologiskt te vara någon lycklig lösning, Man mister ” sitt ” självförtroende öch känner Ag undanskutfad, mer äh man: 1 själva verket re. dan är Det är oerhört v pätre oss alld om detta kan vara: det" rätta, för oss, En : ingenjör, tex. kän ju bli” en bra byggnadskall: ylator utan | "så dan När. kurs. Jag” kån kalkyle- ra med . vanlig ”snurra”, Är det «lå. Inte: ,slöserl att söka' lära 'Oss någdt slågs' högre' matématik. som . vå har svärt att i den här åldern får Oss och Inte” — om nu nå- ot: jobb” Skulle: yppa sig — ändå kan: få någon: praktisk. ahvänd-. ning av?, i: — Jag gräter. "inte; säger: wik tielm ; s Larsson; och. sträcker.” på ryggen '. med ” ett. bit'ert. leende, Och jag missunnar' ingen något. Det är bara så "mycket man fun- deérar . över I en” situatlon.-som denna: Som” man" aldrig kunnat drömma” om : att: : hamna 1, Ett perfekt jobb, har. jag "gjort, bra betyg har Jag. Ändå är dag utan arbete. . a GALEN "POLYnIK: ”— Det måste: vara”. mycket som är galet I politiken, utropar den- ne. vitale sextioåring'”. och tänder. ordentligt: det "måste vara. fel. i den ekonomiska planeringen, 2 Visst är det.bra med arbets- marknadspolitiska - åtgärder, det heter, .men E framförallt satsa ' "på "en "politik som gör att företag klarar sig så att de åtminstone 1: första hand kan behålla , den" arbetskraft. som är "Insatt 1 bratischen : och” låta dem, arbeta tills" de av äldersskäl Inte längre: Kan ”dét? . ÖN Vi ska? självklart” genom! ratio- sätt utnyttja vära resurser, Jag är ingen: -'bakatsträvare; Men';: med tiotusentals ' andra: arbetslösa, ef-.. terlyser jag åtgärder där Hänsyn - tas. också - til - . männtiskan; vård. Men. Ingår. Inte, den. psyklg- :- Spegel, spegel på väggen där, säg vem som skönast i världen är! Kan- ske, Virginia Wodds som akterar i Frank Sinatras, film -”The” dady. in cement”. från Fox studios? Hon är dock inte, som synes alltid iklädd ka "press som 'även 'den arbetsl se 'utsätts för i välfärden, i" den : miljöpolitiska" :problematiken?- pVar' finns:1 så fall värden? Fram. förallt den ; örebyggantde? l Undrär "Wilhelm Lärsson,' En jav de” cirka 125.000 under. ”arbets- marknadsutbildning” som. tillsam: mans 'med: ungefär 20,000 andra i beredskapsarbeten hjälper: myn: tistiken så hyfsad ' som : möjligt: betslösa, , äss okasib, 5. sc Ia små båtar : "som "också "med. reflektor: kan vara väl 'skym- da bortom en brottsjö i grov: sjö. Dt et - Man. anser "också lämpligt av varudeklaratlon på de olt- ka, typer av radarrefIektorer 'som finns i marknaden, "| " En utländsk 'utblick- avslö- jar t, ex. att det.i Tyskland "är "obligatoriskt med 'radar-' reflektor på livräddningsbåtar. Fotnot: En radarpuls är en, elekt- Tron: som susar iväg från ” radaranläggningen mot ett eventuellt föremål som i "bästa fall kastar tillbaka denna - puls : och ' därmed - ger -utslag : på radarskär- , skärmen — föremålet ger en ekoreflex,: '' hetsroteln har haft honom på tape- Saman Vi 28 "Tomas tystnade och såg med lätt förvåning på kommissarien soi plöts- ligt frusit till och! Istirrade stelt fram- « för sig, , — Herre Gud! sa han. Honom har jag ju glömt. Vad kallar : han sin ”filmdirektör? — Ett litet lustigt namn, sa To mas och bläddrade för/ säkerhets skull i boken. Klang Nilsson. En släkting till dej kanske, O P? , ;.— Stämmer, sa O P och kliade vänster örsnibb med höger lillfing- er. Vad heter filmbolaget? ; — Klangfilm, förstås. . + + En fräck herre, den gode Jonte, ömåskratina kommissarien, Ni för- "står — det är ju för löjligt att jag alldeles har glömt bort honom — det fanns en figur till som var med oss | rätt mycket. Ban var äldre än vi andra, men han sar vår stora fot- >. bollsstjärna. Vi visste att han knap- past tålde synas ordentligt i sömmar- 'na och han försvann från plugget? ef- ter femman, tror jag. Han hette Nis- se Kling och han finns i våra fe Slinesson ter ”månza gånger. Men han tycks klara sej. Han såg på: Tomas ”och/ Ioendet | blev bistrare, — Det är ju nästan löjligt. Nu har vi sju misstänkta. Reagan måtte ha varit synsk eller haft föraningar. Nu "Klang Nilsson och” "Klangfilm, sa Tomas med en instämmande nick. Nisse Kling, då. Genomskinligt. =. ”— Ni förstår, fortsatte O P och res- t. sig. Han är:faktiskt i dag film- direktör och hans firma heter Cling- film Med C, Gör städade reklam- filmer 'och -en och annan "kortfilm. Men det är inte det han lever på. Det här är ju inte alls vår.avdel- ning, men han gör faktiskt den mest avancerade porrfilmen i landet. Och är dessutom importör. H — Och går fortfarande lös och le- dig? — Det sköts mycke väl "av 'en kvinna som kallas kassörska men är kompanjon och litet mera till Kling. Han har faktiskt gjort en förbluf- fande karriär från småstölder till häleri och vidare inom. träsket. All. tid uppåt och som. sagt: två: resor. Mer nu har han gått fri I rätt mån: ga år, tror jag. Ni vet ju att "det är en sak att man är säker på brotts- lig verksamhet, Det är en nelt an- nan sak att bevisa det man vet. -AN uthyrning sker på privat basis och ju titeln. Vem av de sju? — Alldeles för subtilt för mej, fa Aron, s »= Langa hit böckerna, saOP med en blick på Tomas. Så jag får litet kvällslektyr. : — Du kommer att somna med en bok på magen, ansåg Aron. . Kommissarien fann inte.repliken värd någon kommentar, Kommissarie OQO. P. Nilsson "läste deckare. Han tyckte inte böckerna var särskilt bra, men han var ju egentligen ute i ett annat ärende, Han somnade inte. : Förste . kriminalassistent ': Tomas Gruck Jäste ' också deckare, - Han tyckte inte alls böckerna var bra och' hade svårt att hålla sig vaken, Förre bokförläggaren Klas Hantzel läste även han deckare. Han -: hade läst dem förr, men jet var länge- sedan, Han funderede ibland över varför haa gett ut just de här bö kerna. Men hans intresse var' oför- minskat och då och då en anteckning, -. «+: "Bibliotektrie' Lillemor Qvarnström Ja djupa soffan 1 Vardagsrummet på Brahegatan : och hennes. blonda bu- vud vilade förtroendefullt mot axeln på hennés. fästman,:. Billy : Buster, som när som helst 'skulle bli utbildad arkitekt vid KTH och; inte: tyckte]. Billy och kysste henne lätt på håret. Om jag inte hadé min sluttenta i arkitektur. nästa vecka, så skulle vi sticka iväg nånstans. Bara du ' .och jag och inga chokladaskar. — Jag har inte semester förrän I i om - sitt efi kan vara rätt grymma, som aa oket + Jag kan inte förstå'det här, sade men sin mors veka mun. Trodde den där : kriminaldåren, "vem det nu är, verkligen att du skulle. snaska i dej förgiftad choklad. Och varför? -- — Han tror att jag såg honom, . > .— Vilket du alltså inte gjorde. Lillemor suckade och drog upp be- nen bättre under sig: ->— För trettonde .gången.. Nei! Jag såg en man med -en tidning under armen, och det tror assistent Gruck ligen bar ut mordvapnet insvept i en tidning, Man. jag kan inte för mitt liv påminna: mej hur' han såg ut Rätt lång, kraftig, men hans ansikte är bara en grå skugga. = Det behöver ju inte ha varit | mördares, - - Naturligtvis inte. Det v var ju det jar försökte säja till den där journa- listen.. Men du vet hur det är. Får dem tänderna i något 'bra så vill dom gärna göra det bättre. Hon satie sig upp och hennes blå ögon gnistrade, — Varför skulle jag råka in i dot här? Varför just jag? Billy, som, hade sin fars röda hår är . viktigt för att mördaren 'antag-|' :— Det kunde alltid ordnas. vi kun- de tala med polisen så fick du nog sjukledigt,” eller - vad man. ska kalla det. ' örn — Jag kommer. att behöva sjuk- ledighet ändå, om det här fortsätter. — Såja, älskling. Ingen panik. Han har försökt en gång. Det kanske mest var ett skrämskott. Han törs väl inte ta?för stora risker, förstår du. Kan- ske -du -skulle ' göra 'en dementi på något sätt, Tala om att du absolut inte såg någon' eller har:nån. aning ora vem som kan vara mördaren. i >; = Gruck har. bett mej hålla tyst om det. När han ringde och talade om att det faktiskt fanns förgiftade chokladbitar i kartongen så sa han att-.det var viktigt att det inte kom ut. Jag vet inte varför, : - - Hon: skakade av sig Billys arm som: vilade vänligt och hemtamt runt hennes axlar och reste sig, ne — Det är' väl att mor inget vet. Hon "sover bra” nu, sen hon fick dom nya tabletterna Jag gör i ord- ning litet te, va? — Gör det,. sa Billy och började omsorgsfullt stoppa sin pipa, Jag ska tänka under tiden. Far lärde oss ti- digt att om man har. något problem, genom bulvaner.. Jag -vet att sedlig- läste inte - deckare, . Hon - satt «å. den "I Ödets' outgrundliga, min -vän, sa så-finns det bara en: sak att. göra, Sätta sej ner och tänka. .— Jojomänsan. Och vad förbannad han var, Men. du ve konstnärss temperament, ne et — Han « hade besök. av I ommissa” rien, eller hur? < —"Jag hoppas du kan behärska ditt, sa Lillemor mångtydigt och gick. ut i köket; Pipan drog dälstr a Billys. fräkniga ansikte var. bistert rynkat: och han tuggade. omedvetet på pipskaftet. Det var också en 'to- kig historia pappa Ville hade berät- tat. Kommissarien hade; undrat om man läsie' John F Reagan i huset Buster. Pappa Ville gjorde det inte, men Billy : gjorde ' det, eller hade i varje .fall gjort det. Han hade:haft en deckarperiod i sista ringen och några, år framåt.. Nu-fanns inga .av Reagans böcker kvar i hans bok- hylla. : Inte heller hos Ingrid eller Bob. Han hade passat på och snokat igenom deras bokhyllor, när han va- rit ensam: hemma: -Hade ingen aning om vart de tagit vägen. Men det var förstås någon 'som. lånat. böckerna. Folk 'ansåg det inte som + stöld att tjuvlåna - böcker och 'sedan : aldrig lämna igen dem. Linklater- hade skri- vit något om det där.- : Lillemor kom: in ..med tebrickan och han «fick -annat att tänka -på. Familjen Buster. hade alltid en strå- lande : aptit.. Mitt. i en';tugga' med härligt hembakt hejdade han sig: ”. ” — Jag förstår inté.varför du inte nom vetebrödet, ” Fr Bättre fly än illa äkta, menar u? - Säkerheten först. = Du 'är rar och omtänksam; illy, — Det - talas! mycket; om. miljö. har ju mor att tänka på. också. Och på mej. Lillemors röda mun putade. och kröp tärmare sin fästman! Jag ska- nog ta vara på mej, må du tro. siktigt ifrån sig Fem farliga F på nattduksbordet, sov gott i sängen intill, släckte lam- pan öch bestämde sig för. att sova. Men det dröjde länge innan'hans andhämtning blev den lugna ; söm- nens, - . Tomas Gruck' släckte en cigarrett efter mången andra och stack in ett. synden. Han gick bort till tele- skådespelerskan. Celia Cahlne. Före- ställningen 'var slut för länge sedan och hon borde vara hemma nu, ; Förre förläggaren Klas Hantzel bläddrada förstrött i sina'anteckning- för sig i väggen, släckte skrivbords- lampan och. gick långsamt uppför trappan till sovrumniet. 4 Aron Andersson snarkade. & skulle. kunna resa. bort, .sa han-ge-] - kort mellan två sidor i Sex :som ' ar, satt en stund. och. stirrade fram- men inte realist. Jag kan inte, Jag ' — Du måste väl tänka på dej själv ” — Vi talar om något annat, sa hon. Kommissarie O. P. Nilsson la för= såg med en . avundsjuk suck på sin hustru som - fonen för att ringa till sin fästmö, -' I som naliserihgar :, och annåt - "på bästa digheter "att" få arbetslöshetssta- De som -pfflelellt inte: kallas ar. att söka skapa "någon form. I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.