"> hårt diplomatiskt tryck. Det som | a : LAHOLMS TIDNING | ro . "Tisdag den 24' september 196 | HT Tisdag” den. AA september 1968 Ive AC ; l - - i Mu mn. " Äreminne över en n tvärvigg Rushäniens fri gör elsepr röcess MA | 150.ärsminnet av ”Brånasmedens födelse,” När x Sovjetunionen . genomfört ock i av TT: l 1 stat,” vårs uppgift I "kdnomiskt hä d d: skulle ikien började 'den ttsätta Rumänien för hänt 1 Tjeckoslovakien "kan ock- så hända här, varnade den 'sov- jetryska ambassadören i Bukarest efter order från sin regering. Ho- . tet verkade allvarligt nog vid den nämnda tidpunkten, men det sy”. nes nu vara mindre sannolikt att en rysk ockupation av Rumänien kommer att företas, Om hotet var : en bluff eller om det kvarstår” som ett' tänkbart alternativ un- -dandrar sig konkret bedömning, , Hur det än må förhålia sig med . den saken kvarstår det faktum, ' att de problem Tjeckoslovakien respektive: Rumänien bereder den . sovjetryska, , ledningen är. mycket . " olika. se) Tjeckoslovakien” här” varit en: "mot Sovjetunionen "mycket vän- ' ligt sinnad 'stat. Den ansåg sig stå i tacksamhetsskuld till Sov='' jetunionen för befrielsen från tys- . karna inder'andra världskrigets sista dagar och ryssarna möttes "! med sympati, Såväl tjecker- som ;, ryssar är ju. slaviska folk. och - detta” har möjliggjort ett relativt ' rikligt "kulturellt - utbyte "dem emellan, Tieckoslovakien har, be- traktat alliansen med Sövjätunio= : "nen som 'en hörnsten i'f'n utri- kespolitiiz, » irite" -heller . Duboesk- ” regimen avsåg att bryta loss Tjec- : koslovakien från gemenskapen | . med vad. som ryssarna kallar ”det "> socialistiska lägset”. «Rumänjen ', däremot har sedan många år till + " baka sökt steg ' för. steg. lossa : banden" med' Sovjetunioneni: Re> dan "den'-nuvarande : pattichefen : Ceausescu3 ' företrädare + Gheor- ghiu-Dhej var invecklad, i: en > . bitter fejd med. styrande i Moskva, Tv ”niens roll blockets mots L "väst. Sovjetunio ien ville: behand la Rumänien som. en '= "> För centern .har. således: mit- . Varit tilt:skada för folkpartiet. "ctraktiv för så: många nya, cen- : som ”faddrar” knappast ryckt ” betala-- priset förs ceht . verkningar" för" centerpartiet.” VI och Å Vilen- Brad: "valutgången kan: påverka: : mittensamarbetet rv folkpart fi'; menar 1: går "Eller med: andra: ord samarbetet,” '. centern "varit av. påsitt delse. för detta" parti. Å andra sidan har mit arbetet "haft "vissa negativa VY centerkönservativa ” jordbrukar kretsar ' Här" mån sett. på. sam- arbetet Hed" viss "skepticism. Det " är. tänkb , att det t.o.m.:få en och annän konservativt 'center- "sinnad . joräbrukare" att” gå til högern.” "ÅA" andra sidan torde|l: &amtidigt samarbetet med :folk- partiet ha betytt ett hinder för socialdemokratiska : marginalväl- jare' att: nösta med» centern,-" tensamverkan varit av både :po- sitiv och negativ betydelse,..... Teorin, att samverkan skulle ha varit av negativ betydelse för folkpartiet, förefaller myc- .ket osannolik. -' Rent allmänt sett kan "man säga, att det blåst en viss! vänstervind över lan- det, I den. situationen kan sam-| : arbetet --rhed" "centern icke . ha Det är t.o.m. troligt, att 'det "skulle ha:fått vidkännas” en än- nu större .motgång om .det tc- 'ke anslutit. sig till 'en samar- betspolitik, som visat -sig- at- -terväljare,... Den slutsats man” kan dra "av 'hr Hedlunds "uttalanden ' ef |. ter” valét” är att bildandet av ett nytt stort mittenparti 'med "folkpartiet och . centerpartiet närmare. genom. : valresultatet skriver sUpsala” Nye Tid ning (fp : Den tveksamhet ” för” "att begagna? ett måttfullt uttryck an på centerhåll tycks ärsi" och: för: sig: förklar- lig utifrån snävare parti- synpunkter, — Mittensamverkan har för: centern . varit en lycko- sam . kurs vars resultat .bl.'a. kan avläsas i en :ökning:av rösterna, sedan > 1964 med om; . kring entredjedel, ". För folkpartiet ” "måste. ”slut- isatserna”. bli / av - något annat "slag när det gäller lämplighe- ten "av: att fortsättta: i rollen "som mittensamverkans - pådri- : 'självuppöffrande >. Mittensamverkan : här” ju "ald- "rig varit' ett mål 1: sig utan ett "medel: medlet, att finna. vägen fram till. (ett stort parti i en mitt där. det inte finns plats "Budapest för ett halvt år-sedan,. : rade: från: Egypten. under, sexda> ock "fg-p åsens |” sbetyrk Tjeckoslövakier, "Rumänien har viInlett :'omfattandé huv! ;kligen bestå i leveranser av livsmedel, . or och andra råvaror till övri- ” Cheorghiu-Dhej " förkastade -. de ryska planerna och satte, i gång - en forcerad upprustning och ut- byggnad av industrien i Rumä- nien, ee v Denna opposition - mot Sovjet- . unionen: vann genklang hos det rumänska folket, som aldrig känt någon vänskap med det ryska, Gheorghiu-Dhej ' fortsatte 'ihä digt att följa sin egen : utrikes= politiska” "kurs och ' flirtade' med - Mao-tse-tung i Kina i syfte att «+ spela ''ut "dennes. vänskap 'mot kommunistpamparna'””"4"""Moskva utandatt'för den skull acceptera' ; Maos idéer, Ceausescu, som över- to3 pårtiledarskapet efter företrä- darens död, har' fortsatt ' dennes politik gent emot. Moskva. Ceau-"” sescu- lät sina ombud" marschera ut från ett: möte "med ' de. öste. ; europeiska kommunistledarna:; vilket Hade” till Uppgift ”att "förs... bereda - den . av . ryssarna hett åtrådda -världskommunistiska - + konferensen i höst. Han har cckså konsekvent' vägrat att låta: trupe" ' per från Warszawapaktsländerna hålla menövrar på rumänsk mark” trots att : Rumänien. är "medlem .. "av pakten, Från” rumänskt. håll . har man också. begärt en revision av: pakten; som skulle" begrärnså Sovjetunionens . vermalkt inom: densamma.: Rumänien har vidare ' ställt sig i Skarp. opposition imot." "Sovjet li politik, Som: ett. kuriosum kan: nämnas, att Ceausescu förhand: ” lat med Israel om inköp av! sov-. jetryska” tanks, som, Israel : reröv-. sträng” ortodox. linj X. land 1 och; Bulgarien 'mänien”det” mest "Utprägla gäl mälkommunistiska lande; 10 ätt Stödja Dubocka : a "eftersom »hans ed kunde: r "påräkna ; -Dubcek., som”, en. . ningen någon puvudvärk: Hittills, Ön får::man sförrsäkerhets skull til : Rlmäaten söm” kod leda till: ”Jiknande= krav" på : frihet som i” samarbete :med- flera och. tack vare stora-krediter- från B Frankrike. och: Tyskland , har. den " ekonomiska tillväxten stigit på ett I. sätt, som måsie te. sig. farligt ur. > rysk synpunkt, Men det farligas=-. te för? ryssarna ä naturligtvis att” "idéer om trihet följt -.de' väster-"" ländska ”käpitalinvesteringarha'- Rumänien Ii spåren, Därför förvå= '. - nar? det Ante, -om det. skulle. fin= "+ nag' "hökar? i Moskva; som krävt ockupation & även a av Ar nien,. on sunderstrukit'v detta I det: läge -Som --uppkommit --"efter-+-valet . måste emellertid, "som .hr...We- 'dén” :Könstaterade - eft onsda- "gens. sammanträden med ” 1e- "dande partiinstanser, 'initiativet |. för, att vidareutveckla. samarbe- tet" .ankomma ” "på centerpartiet, "Men : "vad . om" detta "initiativ . uteblir” 'och "centerpartiet, : belå- tet över. ; valresultatet,” "heller - satsar: på ett upprepande än Får in” Pen diskussion om;s en gemensam, partibi dning 1970, års val? ot I så fall tänker.vi äda. som försmådda” "förklarar hr Wedén, Det är en ningar, Men det bör vara "upp: "enbart att om cehterpartiet in- tar en: avvisande" hållning till "diskussioner om en gemensam »partibildning . med; sikte på re- + sultat för 1970 års val så kan detta." inte "lämna, "folkpartiets spoljtik opåverkad; Ve 7 lutgång 5 en" "blivit: skulle de” "hivudfrågor 'som behandlats : varröre sen "kommit att dominera. de närmas- ute årens politik, skriver. RI F stid ninge n. Det: gäl!er arbet; Se marknaden och näringspokti och” miljöfrågorna Problemen: N i : Il: Samtliga ; frågorna. jord- brukarna mycket starkt. mom näringspolitiken, inklusive jord- brukspolitiken; ' är "det framför allt' landsbygds- ' och ”glesbygds- > problemen” som : måste: tas upp med ett större ' allvar än hittills. Den aktiva lokaliseringspolitiken måste byggas "ut och reell jäm. "likhet" skapas mellan "olika om: råden: i landet. Kravet :på,-soll- : fömlikhets- ; ji för två partiet, Hr Wedén har både före och efter valet klart i bila av .Brånasmeden : finns il behöver gången tycks ' 1 dldrig riktigt ha försonat sig med, $' Samtiden "och" sockenborna” I på "denna: skald. vsoni Bär: Bold att”han:” "ta fall verksamt - replik som medger olika tolk-|, . sektor daritet med landsbygden — byg. F Det är” i regel "endast : Parnas- sens störste som -hedras med egen biografi, en egen bok, och Iohan- nes Olsson, Brånasmeden, gjorde för egen del inte ens anspråk på beteckningen poet, ' än mindre rangen av stor poet, Han föddes den 22 oktober 1818 (alltså i höst för 150 år sedan) och dog 1886. : I livstiden var han mest för- aktad av sockenbornå, men kort efter hang död sammanställde två av hans beundrare ett urval dik- :;| ter, försedda med inledande bio- grafi, och. 1936 utkom på Nord- stedts- ansedda . ,förlag.. boken . om Brånasmeden, '”Johannes Olsson :li-Bråna, Ett skaldeöde”, skriven av A. G. Bördh, liksom Bråna- smeden dalslänning. Till denna trio beundrare .av Brånasmeden :| sluter 'sig i höst författaren Per Olof Ekström, även han en son av Dalsland. Hans nya bok heter ”Johannes Rimsmed”, där Bråna- smedens liv passerar: reyy allt :| under det| några av hans närmas-. |te- samtalar: om honom på hans egen ' begravning; : - Då. både Bördhs och: Ekströms. att '. tillgå i'bokhandel eller: bibliotek. Brånasmedens ” biografi här endast'antydas. : "ec Han föddes som son till kloc- Tkaren” och -hemmansägaren Olof, Jonsson och dennes :hustru Kers-' tin Gudmunsdotter i Bråna, Järns socken; ' Dalsland, den sist- födda och. enda, överlevande -av . parets tre barn,'.I skolan visade: han. sig | bekväm” för studier, 'och anstal- ter: "vidtogs ' för" hans intagande i Vänersborgs -läroverk,: men dröm- men: att: få» bli läskarl stäcktes just som han 26-årig skulle resa + in till läroverket, I glädjen över vad som" förestod honom: råkade han fälla "några" övermodiga: ord, vilka : föräldrarna. uppfattade som uttryck ; för högmod, så "att. de inställde hela företaget. Den :mot- Johannes . Olssön ty hela hans' håg stodstill-studi- er, .och dessutom drogs. han hela livet med vacklande hälsa. sår Det :'kan”regera”med- en. mar -:Joritet .av folket.bakom sig.:Det bör "dock framhållas att fram- gängorna varit' störst isstörstads-. centerpartiets. starka: omgång 14 : all -delar 'av; landet” Det : torde i'stå-klart att” dess" positiva ställ: I ' ningstagande "i; jordbruks: ”haturvårdspolitiska' frågor i dets idrägit till pa tiets vinster, "trygghet och äl mlikhet: skall gäl- -1 alla och! ges sakligt innehåll. MOTORÖVS NGSBANOR ., I. tidningen Motor nr Ed re- Gövisar M som ett verksamt, me- det, i kampen mot trafikolyckor "och för ökad trafiksäkerhet . ett :skissförslag til motorövningsba> na, M: har .samlat : erfarenheter från banor --inom. och utanför -Sveriges gränser och. funnit. att -en; bana" enligt”förslaget 'är myc |! ket lämplig för exempelvis -vida- -reutbildning' efter: erhållet" kör- kort; Mg förbundsstyrelse beslöt "vid sammanträde den 17 septem., 'ber' 1968 att i'skrivelse till lan- "dets "samtliga kommuner rekom- ”mendera Kommunala insatser på A ( tgärder "har. vidtagits "efter samråd med” Stateris' Trå- , | ”fiksäkerhetsverk. I 'en ”kommen- tar, till. detta, Miinitiativ' säger. M- Vi är inom M” övertygade om att motorövningsbanor kom- mer, att spela én väsentlig "roll I -främtidéns vidareutbildning - av -fordonsförare och därmed: bidra still. ökad. trafiksäkerhet och .för- Vättrade' kunskaper i och om tra- fiken. Åsikter som för övrigt de- "las "av Statens Trafiksäkerhets- ;: verk; : Det” måste: vara : ett sam- hällsintresse att planera och vid. ta. åtgärder , även, inom denna av utbildningsområdet. Med 'vår skrivelse till kommu- ”närna vill vi inte enbart påpeka bristerna". I utbildningen utan också ge. konkreta; förslag, försö- ka. väcka intresse för lämpliga lösningar. Interkommunalt arbe- te och "etappvis utbyggnad bör kunna ' underlätta: långtidsptane- ring .såväl budget- som 'planmäs- sigt.” En 'M motorövningsbana öppnar : också - porten .-till ..andra :.användningsområden, Dit . kan. skolans praktiska .trafikundervis- ning förläggas, där kan den mo- torintresserade '- ungdomen -' få .. plats för sina "verksamheter och ,.där kan också trafikskolor, bild- ningsorganisationer, motorklub- bar m fl utveckla sina aktivite- ters Md med gevär som specialitet, Han avslöjades 'som fönstertittare och var enligt skvallret mer. intresse- av det egna men var inte desto mindre . skicklig yrkesman, och i hans litterära kvarlåtenskap fann man en egenhändigt förfat- tad jordbrukslära, i ”Johannes Rimsmed” "hur farligt det kunde bli att göra något som inte var brukligt. Han var utanför och på tvären, folk- skygg, så att han t. ex. "aldrig lät. fotografera sig. > Klockarynglingens .intellektuel- la färdigheter- kunde knappast ge någon profit när de bestod i exempelvis : en anmärkningsvärd förmåga att memorera . och åter- ge . predikningar. Att han var snabb och ”bitsk i-repliken ökade knappast populariteten hos. den samtida lokala; överheten. Han bar alltia papper och pen- na på sig "och tog sig ofta; det vid den tiden'. himmelsskriande orådet före att avbryta pågående. arbete :—om så mitt .i'höanden — för att skriva ner en vers, när inspirationen” ansatte .honom, "så på: tvären var denne folkpost att när. prosten, doktorn och poeten : Olof Fryxell sökte kontakt, ' ”så ' vägrade ' Johannes Olsson "godta -inbjudan till "prost: gården. Därav kom det ' sig att Fryxell" och Brånåsmeden aldrig möttes här i livet, men: ,själasör- jaren. gjorde sin församlingsbo den. "sista tjänsten. vid :jordfäst- ningen, .:då "han" skakade: sorge- församlingen .med. att tala- väl om den "av 'alla föraktade. 'Pros- ten 'kallade, rentav, den” döde, skal- debroder, vilket gav. "upphov till ryktet att: de : varköttsliga brö- der,. Fryxell. som ' upplevde": det nya århundradet och . överlevde sin diktarbroder . med fjorton, år vårdade hans minne kärleksfullt. Som poet betraktas han väl in- te. som särskilt. självständig, men handlaget : var : omisskännligt." En vers. av Johannes Olsson ”anger den”. främsta. förebilden: => kalder'i/ min ungdoms: dagar häéundrade:' jag mesti. "Tegnér," ;Han. talade med; sympati: också om": Wilhelm "voni "Braun, office- ren'v som under "1800-talet. vann vidsträckt: popularitet" genom -sin > och -om -BElias. Sehlstedt," fyr: väktaren och: vi diktaren; CC var snälla” vers; ”Litet.. bo" "sjungs" lan," Verserna”. hade: of! anknyt- ning: till:-den" lokala: Skvallerkrö "jag: "sätta ttet. Hans i.poe avskrifter, ; i några pressen "men" aldrig" på den” kände skaldetis ; eget initiativ utan getom. ”beundrares' eller; ”måhärida | också, "någon gäng. vederdelom ns ”åtgörande.” Ane "- Bördh uppger att. Fryxell; g "de; sitt "urval - av ”Brånasmedens dikter” (om:360 dikter, fem. häf. ten) : särdeles omsorgsfullt, när han inte: rentav. bättrade” på kol legans "verser, " alldeles 'förres- ten :.som s-när "Nils. Ferlin . 1955 t- : ombesörjde. ett urval. .av..en ros- lagsgrannes. poesi "och :.därvid : in: te kunde Iåta, bli att: göra en och. annan: dikt en smula” skönare, Fryxells urval. av "Brånasme: | dens dikter: utkom. av "> trycket 1892—96,-- Ett: andra urval: om- hesörjdes 1908 av. sedermera pro fessor. : Johan ” Bergman, . far. till upptäcktsresänden Sten > ch I; språkprofessorn Gösta. - Olof -Fryxel. var yngre” bror. till, Anders: Fryxell, Familjen Fryxell var: av" dalsländsk .här- komst, : giskt framhållit; även om Anders Fryxell, historieskrivaren,' som medförfattare. till. Värmlandsvisan har uppfattats som genuin 'värm- länning,” Gudsmannen :Olof , Fry- xell — porträtteras: ic ”Johannes Rimsmed” som ' en vänlig. man, gammaldags: siratlig. vu Den. utförligaste . Brånasmeds- biografin är A G Bördhs, denne hembygdsforskare som =<härom- året "utgav en bibliografi över allt som skrivits om Dalsland; En detalj .i Bördhs biografi ger' stöd för. en "förmodan att han "känt djupare ' frändskap . med Bråna- smeden än den som betingas av att båda. är. söner ; av:: samma landskap: Brånasmeden .kom ald- rig till läroverk, :'medan | hans biograf måste avbryta ” skolgång- en i Uppsala på.grund' av ohälsa. Bördh hör alltså tillvgruppen de- ke->— akademiska: lärda i vårt land. . Han tilldelades. 1964 äÄlv3- borgs läns landstings kultursti- pendium "för sina insatser som utforskare av Dalslands kultur. historia. - fr I. denna biografi "noteras; bland annat aft Gustaf Fröding recen- serade de två första häftena av Brånasmedens dikter, Det sked- de i Karlstads-Tidningen -den -30 november och. 7, december, 'och Fröding var mycket uppskattan- de, :Ungefär samtida med" Johan- nes Olsson var Pehr Thomasson (1813—83) . på - 1960-talet äterupp- täckt, som : folklivsskildrare och som en sorts" pionjär för -statar- skildringen. > De .var personliga vänner, "och Johannes . Olsson skall är 1871 ha skrivit én dikt till den då mera berömda kol- legans ära. : I den föredömligt ordningssam- me Bördhs personregister åter- finner man också giftblandande Silbodalsprästen, Anders Lind- bäck, huvudman 1 er av de'mord- affärer från 1800-talets Sverige som Yngve. Lyttkens. skrivit böe- ker om. . salar Det är ålltså främst A Gc Bördh vi har att tacka för att vi nu- mera vet lite mer om Johannes Olssons liv. Per Olof . Ekström rad av: grannarnas jordbruk än så Han begrep aldrig — heter det] . kylcka” och; ganska. skabrösa. poe-'' "något som Bördh ' ener- | ; just nu. Tillgången är kanske inte direkt ”rekordmässig” men i : varje fall hygglig och kan bli "ännu bättre, Vissa arter har ett - ”gott år”, andra ligger under det ” normala, Därav följer att man, för att garanteras välfyllda kor= . « gar, måste vidga sitt register. Svamphösten är inne i sin and- :' ra period. Det började ytterst Jo-, vande tidigt på säsongen, då första ; julihälftens: rikliga - nederbörd ef-'" terträddes-av värme, Redan de si ta juli-veckorna kunde man få sto- 'ra skördar: av Karl Johan-svamp, | . Smörsopp och t om vissa krem- 1 lor. "För att inte tala om' kanta- : reller, som normala år brukar dy- : ka upp redan efter midsommar. : - : Men så kom den långa torrpe- rioden i slutet. av juli och första: hälften av -augusti och det blev” kérna. Nästan hela - augusti rann undan och. svampkorgarna stod tomma. Tydligen kom torkan i en! för vissa arter mycket känslig pe= riod.. Några av. de bästa" kremlor-' na: (kantkremla, äggkremla, t ex) 4 NT Kantarellerna - repade a sig bäst I och snabbast, De utvecklas visser- te så känsliga för torka som vissa” | Soppar och framför allt kremlor. "ir Först.i början av September blev i det åter variation på svampväxtlig- . heten. Framför allt är det: mycket > gott om 'sopp "och kantareller. Ty- " värr är det så med våra' folkkä- raste ” soppar (smörsopp och Karl Johan) att de är ytterst begärliga - för insekter. I synnerhet (som nu) . efter en tids torrväder, - "finns: en i isoppart - jortglömd »—- som är :li- "Earl: Iden men” är. svagt" luden: Lomh jämnare tallar" eller "granar; "Om: fyra fem- tedelar; normalt; måste” kasseras” av kar brunsoppen. Y vändbar ä i samma proportioner, > ; Tips till svampplockare” "med - gar ” "och. sgräsbevuxna > vägkanter, , det brukar näs od MYCKET CHAMPINJONER yi ”"Ängs-. och hagmarkens svamp: |. » flora "är. ännu ganska ."enformig.” Nåja, champinjoner, finns det. täm- . ligen gott om och det duger min- 7. sann, , En i och annan vaxskivling börjar visa. sig också, nen det "är först 4 slutet av månaden vaxskiv- ". lingarna skjuter fart på allvar, '< Flera. sena "arter. dröjer ännu, Toggsvampén > tycks 'ha ett ”vilo- år”, trattkantarellerna - avvaktar fuktigare väder, blodriskans ”växt- lokaler. står tomma (den brukar finnas "vid .denna tiden). och. samt- Tiga arter fingersvamp" förekommer. '> endast sparsamt; H Men ännu återstår : inst. halv. , annan : månads: svampplockning och mycket. kan" hinna : hända, .- | set Irde.; sens även. över: muntliga otryckta tra ditioner.. om-. ,Brånasmedens : liv öch ': väsen, « men ” om; Ekströms nya roman :skall "här endast kons- tateras att ;denhe diktare säkert känt stor samhörighet över tids- nes Rimsmed, . skandalpoeten .el- ler Brånastyggen kallad... De äd- lare' dragen hos Johannés Olsson — häns ' hjälpsäåmhét "mot fattiga, hans : omsorg : om :de- förtryckta och "hans oförskräckta , rättspatos —' blev "knappast erkända: under Brånasmedeng livstid, Inte heller enligt :. romanen får han i' livet uppleva någon uppskattning här- för, erkännandet .kommer..på. be- gravningsdagen 'som blir hans segerdag, Romanen. är dock mind- re en levnadsbeskrivnirig än ka- raktärstolkning -men «som sådan är den . det. mest gripande Perl- Olof: Ekström, hittills ästadkom- mit; : . (Ragnar;; Oldberg). L ETT ORD. | | ÄGEN Jag ' iskall : ättra : "dem Noäsom man; ;luttrar "silver, och pröva dem, "såsom "man prövar - guld. Så skola de åkalla mitt "namn, och jag skall bönhöra 'dem. Jag ;. praktiskt taget tomt i svampmar- . "har ännu :inte återhämtat sig. Loi, . ligen relativt långsamt, men är in- :' skar vanlig” "som". de. ovan” nämnda, : usinen” 'Brunsopp svamp plo fe kunnat förmå mig att pröva] | ckare. LI då PS. Det. finns också mycket gott på: den. läktn eng spökar om-ringlös. flugsvamp," av: de"sto- ra svampkanonerna" klassad "som Vd | I | 4 1 VR AA ER AASE PASSET PRE ange klyftan med :-tvärviggen :Johan-| -rekordhöjd : Centerleäaren och hans. parti svingade” sig : iv valet;; ov f skall . säga: Detta är: mitt folk. lade jag märke -: till hur en blå- sare förde glasklumpen' från den Och det skall svara: Herren" är | « 4, min "Gud, (Sak, 13:90. . När . jag besökte "ett glasbruk 1. OANANDE. es Telefonen : ringde "och mannen svarade, Efter en stunds tystnad |: ” soi ena ugnen : till der: andra. När han kom till. den tredje frågade jag varför. han. gjorde så. :-Han förklarade: .”Den första. är inte så het som den andra, den tred- je är ' hetast. Den -här - sortens glas: måste härdas i , ugnar med gradvis - större hetta”. Innatr våra liv blir kristuslika kanske' vi måste gå igenom mån- ga eldar." Under Guds: ledning kan dessa prövningar utrusta oss har” som 'dalslänning- förfogat för- tjänsten. som. hans lärjungar. Dessa glödande: "prov är inte” av- sedda att för att luttrå OSS: nen . fö na' bojof:' Också fi gar .kan vi. bli av. me vinna en rening som hjälper oss till en större Frälsare, ärva utan i stället > ok Männen : f/ den : in nnande sug]: jorade ingent ng utom si- prövnin- slagg. och överlåtelse ät vär
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.