- Onsdagen den 9 oktober 1968- I . EAMOLNS TIDNING H Av lintbrukskonsulent Md - , : . Sedan den 1 fuli i år har ar- : -betsmarknadsverket = möjlighet att lämna en ny, form av ar; betstöshetshjälp, s k statligt om- stiällningsbidrag” Därmed öpp- nar sig "vässa möjligheter till " kontant understöd även för äld- .Fe lantbrukare som upphört med Jordbruket. i ee Den allt snabbare strukturom- Vvandlingen i näringslivet medför stora svårigheter särskilt för äld- re arbetskraft. I väntan på en lös- ning av hela problemet om kon- tant stöd vid arbetslöshet har man därför infört omställningsbidraget för att tills vidare- underlätta st- tuationen för äldre arbetslösa. Bl- draget gäller inte bara anställda utan även företagare. . " ALLMÄNNA FÖRUTSÄTT- s NINGAR FÖR OMSTÄLL- NINGSBIDRAG |; o0oo0cc En lantbrukare som lämnat sin rörelse har möjlighet att: få om- ställningsbidrag, om han är 1 .ål- dern 60—66 är och 1 minst -24 må- nader under:de senaste tre:ären haft sin huvudsakliga försörjning » Bom egen företagare eller som an- ställd. Han skall vidare vara ar- betsför' och kunna ta lämpligt 'ar- bete : som: arbetsförmedlingen : an- ” visar, .. ,; NEDLÄGGNING INTE ee " NÖDVÄNDIG H - Det krävs att man avvecklar rö- relsen, Behåller man en jordbruks- produktion. endast för det egna hushällets behov "torde: detta i många fall kunna godtas.: Däremot krävs inte nedläggning av :jord- bruket, Även den som. överlåter rörelsen exempelvis till en anhö- råg och bor kvar på gården, har möjlighet att få omställningsbi- drag. Överlåtaren kan t o m i/be- 'gränsad . utsträckning få. delta' I bysslorna på gården, Ett krav: är :. emellertid att överlåtelsen skedde därför att gården inte, gav rimlig försörjning, nr : . i ler ' DELTIDSLANTBRUKA KAN OCKSA FA OM: ; . "+; STÄLLNINGSBIDRAG vo vv Många jordbrukare har inkoms.- YLE RE jtimmar peridag, si ev Omställningsbidrag till <= - >. arbetslösa lantbrukare Bengt Petersson, Lantbruksnämnden Östersund, ter även av bisysslor. I sådana fall fordras att arbetslösheten gäl- ler det arbete som ger den huvud- sakliga inkomsten. Däremot kan man ha kvar bisysslor, men des- sa får Inte vara av sådan omfatt- ning att man därav hindras att ta anvisat arbete, SKYLDIGHET ATT TA ARBETE on Omställningsbidraget = förutsät- ter att man kan ta anvisat arbete, Skälig hänsyn skall emellertid tas till att det gäller äldre personer och att dessa har begränsade möj- ligheter att flytta till annan ort. Det kan alitså förutsättas att det arbete som kan komma i fråga of- ta är beläget i hemtrakten. MÖJLIGHET ATT FA OM- STÄLLNINGSBIDRAG : ag FRAN 53 ÅR / I vissa fall kan omställningsbi- drag utgå redan från 55 års ålder. Det gäller arbetslöshet till följd äv företagsnedläggning eller :be- stående driftsomläggning 1 ett fö- retag. För en företagare kan det gälla en genomgripande föränd- ring av näringslivet i hans brnasch eller 1 orten, som tvingar honom att avveckla! sin rörelse, Det är emellertid tveksamt, om bestäm- melserna medger att den nuvaran- "| de utvecklingen inom jordbruket betraktas som en sådan genomgri- pande förändring, En lantbruka- "| re, som haft sin huvudsakliga in- komst av t ex avlönat skogsarbe- te men gått miste om detta arbete, har däremot möjlighet att få om- ställningsbidrag redan från 55 års ålder, cs Moe . : N HUR STORT'ÄR OM-' "STÄLLNINGSBIDRAGET? " Omställningsbidraget utgår med varierande :' belopp, dock med den: som tidigare haft :heltidsar- bete och som söker: sådant arbe- te..Detta belopp kan lämnas även till den som har arbete. högst 2 .Halvt; omställningsbidrag ; kan 18es till den som' haft deltidsarbete eller söker deltidsarbete. Har han deltidsarbete men vill ha heltids- jatt få halvt omställningsbidrag. "| ningsbidrag på 800 kronor högst 800 kronor:i' månaden till |: Omställningsbidraget pliktig inkomst. : är skatte : HUR BERÄKNAS OM- STÄLLNINGSBIDRAGET?, " Omställningsbidraget får per månad inte överstiga 1 1/12 av den . tidigare mänadsinkomsten. När det gäller inkomst av jord- bruksfastighet beräknas månads- inkomsten vanligen med ledning av den till kommunal inkomst- skatt taxerade inkomsten under de tre senaste åren. Om inkoms- ten under ' dessa: år avvikit från den normala inkomsten åren dess- förinnan, kan hänsyn dock tas till detta: Den normala årsinkomsten under den senaste treårsperioden skall således ha varit : minst 10500 kronor för att helt omställ- per må- nad skall utgå. > H Vid en behållen . förmögenhet över. 60000 kronor sjunker om- ställningsbidraget "successivt . och upphör helt vid 100000. kronor. Innehav av t ex eget hem utgör därför normalt inget hinder för omställningsbidrag. ee KARENSTID La - Omställningsbidraget ” utbetalas först två månader efter anmälan om arbetslöshet, Dennå:karenstid kan: emellertid 'i vissa fall för- längas. Det gäller dem som fått avgångsvederlag när 'de upphört med jordbruket. Avgångsvederlag på högst'1600 kronor inverkar in- te på karenstiden, Större avgångs- vederlag förlänger - karenstiden med en månad för varje 800 kro- nor . varmed -avgångsvederlaget överstiger 1600 kronor. : "VART VÄNDER MAN SIG? "Omställningsstödet ' handläggs av länsarbetsnämnden: 'Anmälan kan ske. till närmaste arbetsför- medling, som också lämnar, alla råd och upplysningar i dessa. frå- gor. "Man ' bör särskilt , observera att karenstiden räknas" från och med .den "dag då anmälan om ar- betslöshet gjorts till arbetsförmed- lingen.» «+ 02 öv fö ss i ' Från :och med 1' år. har tnöfrts en obligatorisk, anmälan till.skör- deskadeskyddet.: Krav på denna re- form . har; framförts . från, olika håll. Den "enskilde jordbrukaren har'ett direkt intresse av. det rätt- visare skördeskadesystem som en obligatorisk: anmälan ger. Erfa- renheterna fråh de gångna åren visar nämligen att många jordbru- ersättning därför att de inte läm- hat in någon anmälan. en a SAMORDNING MED AN- NAN UPPGIFTSLÄMNING " Vid uppbyggnaden av' det nya skördeskadesystemet "har man för: sökt att inte: besvära jordbrukar- a I onödan med uppgiftslämning. Det har visat: sig rationellt att imordna denha med annan data- samling. Uppgifterna för skörde-, kadeskyddet, den allmänna” jord- wuksstatistiken "och det av "1967 Färs riksdag beslutade företagsre- gistret. lämnas därför på samma blankett. , > - MÖT Uppgiftsskyldig är var och en som bedriver jordbruk och skögs- bruk, d v s alla som äger eler ar- renderar” registerfastighet taxerad 'som jordbruksfastighet.. Det 'bör också påpekas att den som un- derlåter att lämna uppgifter kan dömas till böter. För företag som berörs av skördeskadeskyddet skall blankett. avlämnas i juni varje år, För övriga företag som uppgiftsinsamlingen att göras med t ex rena skogsföretag kommer vissa års mellanrum, -De uUppgif- En 5 kare gått miste om -skördeskade-' arbete" finns .det..också. möjlighet ch. lantbruksstati oc. Av byrådirektör Erik Brasch, Lantbruksstyrelsen, Son ter som inhämtas "varierar något är från år efter en bestämd plan. SPECIELLA PROBLEM : : Man vill nu bygga upp ett sys- tem "som skall ge ett rättvisare skördeskadeskydd samt mera ak- tuella: och utförliga -statistiska uppgifter. På samma gång försö: ker man koncentrera och under- lätta uppgiftslämningen. Vid star- ten i år.får vi dock räkna med speciella svårigheter. Lantbruks- nämnderna sköter i år hela in- samlings- och granskningsarbetet, De arbetar under stor tidspress. Många nämnder får gå igenom ett stort och svårarbetat material. För en',del rör' det sig om över. 20 000 blanketter, . > a - Om arbetet: i framtiden skall 1ö- pa smidigt måste granskningen av årets » material :göras - noggrant. Detta kommer nämligen att ligga till grund. för, kommande 'års verksamhet, . Bl 'a 'kontroNerar man genom: avprickning riot fas- tighetslängden att alla jordbruks- fastigheter har redovisats. Flertalet. av, de blanketter som i juni skickades ut till jordbrukar- na har kommit tillbaka till nämn- derna, Utsändningslistan. kunde tyvärr inte göras helt komplett och aktuell. Många uppgiftsskyldi- ga har därför först efter hänvän- delse till lantbruksnämnden . fått blankett, «cc 2 sea I vissa fall har uppgiftsskyldig som korrekt redovisat sina fastig- heter mm fått en påminnelse om att sända in sin' blankett. Detta ligger dock i de 'Trigheterna :i -uppbyggnadsskedet. beror i allmänhet på " tekniska brister i det använda utsändnings- förfarandet. . > Nl CEN DEL FELAKTIGHE. TER MÅSTE KLARAS UPP Många '. lantbruksnämnder : har nu gått igenom blanketterna. Äga- re av sådana fastigheter som inte avprickats i längden kommer .då att påminnas. Personer som redo- visat hela sin areal men inte upp- givit : samtliga fastighetsbeteck- ningar riskerar. därvid att bli på- minda. Vederbörande bör: då inte. insända ny blankett utan istället tala om att han har förbisett nå- gon ”fastighetsbeteckning på tidi- gare” insänd blankett, +... = + Erfarenheten visar att. mycket besvär för uppgiftslämnaren hade kunnat undvikas om blankett och anvisningar studerats före ifyllan- det. Ett vanligt missförstånd i.år tycks vara att ägare till fastighet med skog. men med jorden utar- renderad. inte anser sig uppgifts- skyldig. ' Uppgiftsskyldighet före- ssa fall för :sko- gens del, - Mias rs Till nästa år kommer huvudde- len av årets. svårigheter att vara undanröjda. "Vi hoppas emellertid att .de.jordbrukare. som råkar ut för 'en "obefogad påminnelse eller förfrågning: har. överseende med. detta och visar förståelse för svå- Det nya systemet koi tiden :att vara , till 'stor er med ta för Kopparstjärnan i I tisdags utdelades Blekinge läns kulturpris om 10000 kr till författaren Sven Edvin Salje, Jämshög, ”såsom en erkänsla främst för hans författarskap med skildringar från Blekinges historia och blekingska miljöer och för hans aktiva insatser inom bildningsarbetet”, H I mändags utkom hans. nya stora roman ”Natten och brödet”, som kan sägas vara.en frukt av hans kärlek till och forskningar i Blekinges historia. Detta är. bakgrunden till det samtal' med Sven Edvin Salje som redaktör Ragnar Oldberg här redovisar. Priset till Salje liksom en bok av Salje har intresse långt utan- för Blekinges gränser. Det fram- går av a lttSaljes: romaner — årets bok bär opustalet 14'— numera finns tillgängliga i över- privatmuseum på 'sin - tomt: i Jämshög, den s.k. fornstugan, som innehåller. många dyrgripar från svenskt och givetvis främst blekingst allmogeliv förr 'i värl den, Stugan står öppen för alla, plåst året om, och den har haft besökare från alla delar av Nor: den. Och.här hemma i Sverige -Jär Salje en av landets folkkäras- te författare," vars böcker. går ut: i. stora. upplagor ' och, som i bibliotekens ”utlåningsstatistik sedan "den tillkom på 50talet har tillhört den absoluta toppen. ” För att anknyta till kulturpri- set utkommer i dagarna den tred- je av.de' stora romaner där Salje berättat :" om. snapphaneepoken, ehuru han själv Jägger: tyngd- punkten vid försvenskningsarbe- tet och de därmed sammanhöran- de :konflikterna - för ' folket i "de gamla danska provinserna. Hän- delserna i :”Natten och. brödet” utspelas-' 1678-1712; Den -:ankny- ter till .”Man .ur -huse”, som ut- kom ' 1958. .”Kustridaren” utkom 1960... Vän ön ' Familjen bori vid Sorbonii väg 8.i Jämshög. Adressen är djupt symbolisk, fy bprästén 'Jens Sor- bonius är en :dv 'huvudfigurerna i ”Natten och brödet”;-en av, bo- kens mest utsatta,' som” tillsam- mahs med åldermannen Pridbjörn söker rädda vad som räddas.kan undan: förföljelsen. ; I +: 7. eng ' Familjens söner, är. utflugna -ur boet "och vid .värt besök råkar fru Gertrud Salje, som är lärare ,Ivid Lunds stifts :folkhögskola :i Jämshög, ha en.” ledig" dag, Mi följs: åt till: arbetsrummet, ...en trappa upp..Det:första. som slår en är åsynen "av en: packe. bib- lioteksböcker som. änny inte, åter- boksidor men är endast'en mind- re del.av det material: som jSalje studerat in, för att ge -varje, de- talj i'.sin/ bok” största möjliga exakthet. Böckerna ; har. .han. lå- nat från bibliotek inom och :utom omkring även vid utländska ' mu- Om vilka mödor han: underkastat sig» för att få rätta. sakuppgifter: " Ett: forskningsfynd -under alla narstjärnan.: som ”åldermannavä dighetens 'insignium.' Salje berä' tar om den både i ”Man ur:hu- se” och.”Natten. och' brödet”, Den är i: eminent mening hans ege dom både. vetenskapligt 'och lit: terärt — den ;kan dokumenteras för. Jämshög . men är känd av historikerna - endast därifrån! Dessa ' mödor har ' gett. Salies historiska , romaner en het, betygad ”av högsta skap på . profesgorsnivå-'. 5 värdefulla är” dessa, böcker :även just ur dokurientationssynpunkt. att de tagits upp som kursböc- ker för de untiversitetsseminarier i Lund som ägnar sig åt svensk 1600-talshistorias «0 > Lutar man sig ut genom 'skriv, kammarfönstret, ” skymtar; man frukterna av det arbete som -Sal- je under, sommaren -lagt ner : på en stensatt källare. Han har uti fört arbetet ensamy sten för sten, och låter : verkligen : entusiastisk när. han rekommenderar - denna avkoppling åt: andra skrivare, Vi samtalar. hela den: vackra höstdagen, men .sitter irte : stilla hela' tiden. Bl.a. skjutsar värden ut mig till Rösiö-gården —' små- bruksaposteln JF Rösiö är ju den enskilde jordbrukaren, en av Jämshögs stora söner, Sal- je berättar om Rösiö .och ihans och försvenskningsarbetet Samtal med Sven Edvin Salje sättning till ett stort antal språk. : Han har sedan 20 år haft ett i sänts." De" utgör tillsammans 14 436 I- landet; han'har | åratal 'kuskat|-. séer och berättar "underhållande — SS — - Premiärvisad. i: Paris :: dessa - studier. må noteras: .kop-|« :J ämshög s Edvin Salje | : det vackra landskap vi far ige- nom "och för oss fram till Val hall» med dess sköna uts sjön Orlunden.' : invoou högskolan och blir 'åskådare en fotbollsmatch. . mellan... lärare ill när vi. kommit ti hos honom: . . ; er få . —— Det är egendomligt, "under min egen folkhögskoletid :> mitt under brinnande" krig var: folk- högskoleelevernas förtvivlan och ångest snarare; lindrigare! än nu mitt i välfärdsepoken.-1 fjol nä av att .. uppleva... atmosfären ..i Goethes ..Weimar,.. Men , bara , en andens. triumfer: ligger. platsen för den, tyska . maktens, förned- ring .—: koncentrationslägret, Bu- chenwald..,..Vad: mänhiskan ändå svingas .gå.igenom, och, vad hon mäktar. uthärda! Såtillvida är hi- storien ; trösterik, 'hur grym. och blodig 'den än var, för en nutid som knappast kan -göra "gällande att den; gjort människan” bättre. sitter soch'. ; pratat, kommer: dagens. post, innehålla: de bland annat: ett : upprop: översänt 'av' en vtysk.vän om Världsförbundet :till' skydd för livet. ' Det är : en" opolitisk ”öch överkonfessionell ' ;' "internationell organisation, som skall kämpa: för det .som .:hos; oss" är” Känt "som miljövård:..ren' luft rent : vatten, odlad mark, . rena . livsniedel? vdM 1; gången ”Natten och brödet? handlar.” Den boken" är också be- oroliga levnad men glömmer inte | ikt över] "Vi'gör alla tre besök -vid folk-|' och elever.:'Härtill 'anknyteF'Salje, | vi reste-i. Tyskland, värmdes vi | mil från, platsen ,för. den. tyska |' : Gilbert på -. Skulptöxen «Gilbert Nielsen, Ge- nevads "konsttbnter, har: haft -ver- nissagé. på eh utställning på Gal leri. Munken -i . Halmstad, : Utställ- ningen omfattade 21 skulpturer i det för Gilbert Nielsen karaktäris- tiska materialet hydronalium (alu- minlumstål), De utställda verken är huvudsakligen från 1 år, . Gilbert Nielsen har: under ,sina Tyra år Y Svetiget hunnit”bli myc. | ket uppskattad. av - len” svenska publiken,;Hans dynamiska konst, präglad.avirettsdjupt. mänskligt en- gagémang, Kar tilldragit, sig.'all- 'mänt intresse, Inte mindre" bekant är hans, verksamhet, 1 'Genevads konstgeni Prop ä Ve " Uhde?. dé, gånastå ären har GI bert Nielsen "också fått en rad of. fentliga" uppårag.: För nä varande håller ;; hän, ,bå ..med.'sirl vandra skulptur. för .Sjöbo kyrka,i' Skåne ocksettnstort "arbete fört S:tSig -frids griftegård-1 Borås; =! tv . I novembep ,deltär han I'en sam lingsutetällninga.på Galler), Skan- 4 CC "de måfiga "bilar ”som prydde” Fords "utställning "på" Bil- salongen. i- Paris: är, Ford ' 17M herrgårdsvagn,' som verkligen. gör. od : Den har inte -bara en synner- ligen elegant exteriör ”méd rena linjer och diskret kromdekor .utan är. också mycket vettigt: dispone- rad. Den bekväma .bakdörren Jem med 'sätet : uppfällt! Bredden ”Fötält. lastitrymme — 1800 res ån d Då 1 i el fälls upp 'och gör slastutrymmet mycket 'lättätkomligt. Det 'invän-| . diga ';lastutrymmet:: ä ha långt» med: sätet'. nedfällt :öch 123 127 cm och höjden 74 cm ne pektive 1300. cirka '500 -kg. liter, Maximal last| ned; kl. 17.20, > friad. från mil 7, | onpsliga iv — Piprö t — Är doktorn hemma? : "— Nej, det är han'inte, viskade ”'hustrun" tillbak a DN 4 sv Idag: Solen gå INGRID | - I morgon;, HELMER Solen-går; upp kl, kilober. 1968 mv Byrd | . och , wa T KROPPSLIGT LYTR . upp kl.” 6,35" och ned. kl., 17.23, j' NN = Jag-skulle he'.att.få bil be: w LÅ oo . FÖRFÖLJD at Domaren Om "ni Inte en lyktstolpe natten.” I efanter oc vd er BOTMEDEL - m 2 VISKNING. : N En,man som. var så förkyld at n bara. kunde tala 1 viskande ton 4 s fru öppnade. a.'Så det går bra att komma in,. >. knackade sent en kväll på dörren till. distriktsläkarens; bi 1 b Av Amyra Zori | fram några papper för att fu si Vid en "av hyddorna stod. hennes . Packning. För att förströ sig tog h skulle bh öd. f. sitt närmade sig några kamelryttare, vil- ka synbart påskyndade sina riddjur] för att hinna fram till byn, innan dem med Afrika, ' hennes förfäders urgamla land, krävde hennes liv. Hastigt böj- de hon sig ned över sitt skrivblock. Med sitt hjärteblod skrev hon de sista raderna till Ham, medan sandstormen . |bastigt tilltog i styrka och täthet, tills luften tycktes vara full av små, alö-! dande partiklar. Doria slängde nu ned sitt papper £ en portfölj och tog emot en våt handduk, som Motembi räckte henne att täcka över ansiktet med för att hon skulle kunna andas trots all sanden. Ryttarna slog läger| i utkanten av den lilla negerbyn, och. Doria hörde kamelerna då och då i klagande ton utstöta sina gurglande läten som protest emot en oblid na- tur och ett hårt öde, — ” Sanden piskade Hamilton Delugaz i ansiktet, när han framåtböjd sprang över klubbens. gårdsplan. När han | "] en artikel, som hon hade påbörjat för”'sig, började hon skriva ett . skedsbrev till Ham, och samtidigt hon, att horisonten i norr blev .' torr och frän. Genom >: &e0 innan mr Blyth blev skjuten. Hon| ' Satte sig på en bastmatta inne i hyd- ' f dan och lade skrivblocket i knät Men. hon blev sittande utan att sätta | Pennan mot papperet, Hennes hjärta . — Värkte av längtan efter Ham, och hon i h.nde inte samla sina tankar. Men! : utan att hon själv gjorde det klart ! av-en begynnande sandstorm. Hettan > tilltog i intensitet, och luften kändes ) föl da- av-| såg guk Dorias läppar smalnade, och hennes! ögon blev vilda av skräck. Nu kunde! hon inte undkomma! Och nu förstod hon, att hon aldrig skulle återse Ham. Av snittet på ryttarnas mantlar. såg hon, att de var några av elddyrkar- sektens dervischer. Tydligen hade de bevakat henne en lång tid och alltid vetat, var hon befann sig, Den frihet, som hon hade känt under den tid, då ton tillsammans med Em bodde F i lägret vid ' Vita Nilens källor, var! alltså endast ett bländverk! Och nu hade de kommit för att hämta henne. det gula diset/Nu var tiden inna för henne att dö. öppnade dörren, tog stormen fatt i den och slängde upp den på vid ga-| vel. Ett gult moln av sand virvlade in i vestibulen och lade sig som en långsmal driva på golvet, innan han hann stänga dörren efter sig. Han såg Sig omkring. Ingen människa syntes tilll Han sjönk ned i en av klubb- stola. .a och tryckte knogarna emot sina svidande ögon. Hans huvud värk- te, och han var oändligt trött. r öl ! than desperat. "Och var är Doria?” Han ångrade, att han hade gått med på att lämna henne därute i ödemar-| ken. Han borde i stället ha tagit hen- egen värd ne med :sig tillbaka till Khartoum liv och omvandla, hans inre. oa med samma plan, vari han. själv, flög — även om det bade förskaffat Mar- jorie Blyth ett nAysteriskt utbrott. Och' han insåg, att han just nu intej hade någon. möjlighet att'ens ta sig tillbaka till sin egen bostad, ' än mindre skulle han kunna söka rätt) på Doria — om hon fanns i Khar- toum! Han längtade efter ett bad och efter att få sova. Om han hade tagit Doria med sig, hade de nu kunnat ligga på hennes breda säng, nakna i det varma mörkret och hört sanden piska - emot- fönsterluckorna, :Han! tyckte sig nästan känna beröringen| av hennes mjuka, gyllenbruna hud, som satt så spänt över de fylliga och hängav sig åt den ljuvliga dom-F ning,-som spred sig.i hela hans kropp. Han var dödstrött, men när han hade vilat en. stund, skulle han runt hela Khartoum för att få fatt på mr Blyths pilot, tänkte han, men ef- er ett par minuter hade 'sömne; överväldig't ”honom,' och hån sov djupt. Diffusa fragment av upplevel-| ser blev till en. dröm, och hans ängs- lan för Doria förvandlades till en vild skräck. Har såg henne omvärvd av lågor, liksom haå en) gång hade sett henne. vid den heliga eldens fest i ur- skogen, men denna gång var hi di som behä . och Ham "lade fötterna i en annan stol och: on inte brösten, att den blev £länsande. som blankt siden. 'Han kände hennes kropp — men hur stor del av hennes innersta väsen 'var fortfarande en gå- ta för honom? Hos Doria fanns nå- gonting - okänt, någonting, som kom henne dtt tiga, när hon borde tala, att gråta när bon borde vara lycklig] Hon gled undan för honom, och "han hade inte kunnat erövra henne helt. Inom henne fanns ett arv av det ur- gamla, mystiska Afrika, någonting] obegripligt, som gjorde att han var besatt av henne, Han älskade henne på ett sätt, som nästan skrämde ho nom, ty det stod plötsligt klart för honom, -. att hans kärlek till henne! började att lösgöra honom från hans - 1 ty Hennes krapp vred sig i plågor, och hennes "röda. hår ,blev till eldsflammorna. = ; oe ""Jag skall. dö”! viskade hennes läp- par. ”Jag skall dö! Jag skall —- - springa fram till henne" och rädda! henne, men han förmådde inte röra sic. Hans kropp var fastkättraäd, Han försökte ropa till henne, men h; röst nådde inte fram till henne, fast- än han ansträngde sig till det ytters- ta. Svaga- stönande banade sig väg! över hans läppar, och vred sig oro-| ligt i sömnen, Plötsligt vaknade" han av aft någon ropade hans namn. Han återvände till verkligheten gom från en annan värld, Framför booom stodl det » elden. ett med - ' han. Hennes röst dog bort. Ham ville]. ianslhar ' i . 1 och héla hans föregående;Donald ' Bruce me :soda i handen, Han. såg genast, att Don hade druckit för mycket. - ”Är du sjuk eller, drömmer. du mar- drömmar?” frågade Don, som förg:k- tigt balanserade sig-fram till en stol, I vilken han tungt sjönk ned, : : ”Var kommer. dy ifrån?” undrade Dn Ham yrvaket. ”Inte har väl sandstor- men upphört?” frågade han plötsligt lyssnade. Men samma envisa, mono- tona frä därutifrån. , " "Nej”, svarade Don och huvudet. ”Jag har setat därinne i bib- Eoteket hela eftermiddagen, 'ty jag kan inte komma härifrån, och' ni är vi fångade i' en fälla, du och jag. I'Hamilton' Delugaz och Donåld Bruce fångade i.samma fälla”! sluddrade niska situation , man kan tänka: si; "Varför det?” 'undrade' Ham oin-| tresserat, I det att han, tände en ci- garrett, ”Jag kan inte inse, att det är ett dugg. märkvärdigt. Sandstormen är ingen unik händelse i Afrika.” Don tog en djup och flinadé osäkert. .: ;”EmehNertid känner'jag mig olycklig, som-"jäg trodde,” att' "jag skule göra”, sade han, ”Men det ä väl därför "att jag har druckit en » T - - d lett glas" whisky, "Sluta u inte” satt, sig tvärt. upp.-i stolen, och de Ham, vill bara nådde hans't a skakade på lyckades "Det är den mest djävulskt piloten. iro- ig | sedan ha ,hade . gi ju 'överraskat oss båda, och det, mannen. sin .mans nes eget inte så” hel "Det tänker Jag inte heller”, svara- om, att hon skulle lämnas kvar, ty : klunk ur sitt glasshon kunde inte tänka sig att låta « "Olycklig!" utbrast Ham föraktfullt, ipp.med ditt fyllprat! Kan du förresten säga mig, var jag skall kun- na få tag på mr Blythe pilot?” ”Javisst!” sade Don generöst, "Han bor på pensionatet Asiöut. Men vad -|ska du med honom till? Du: kan inte få komma ut och flyga nu, Det går 1 det att han reste sig, "Jag. ' tala med honom”. Utan: ett ord. vidare lämnade Ha- ' milton Delugaz den berusade; Don, ' + som . stirrade framför sig: utan att' kunna. uppfatta : någonting. .I förbt-' farisn gav Ham en, av klubbens uppassare order om att servera någ- ' ra smörgåsar och en flaska öl'Där- . jefter satte. han sig vid telefonen och efter en stund få tala med ”Var är miss Taher?” frågade Ham, in omtalats, vem han var. - "Hon är kvar I byn, där mr Blyth. in upplagsplats,” - svarade ' ”Mrs Blyth gav själv order : ' mördare få använda hen- plan. Polisen har under- rättats, och då låter hämta” henne, TE snart sandstormen upphör,” :' ltärtjänsten,'för mitt vart berusad | så : hade nt; väl. aldrig : kommit ;: på". idén att klättra upp och gallskrika. mitt :— Då' har herr domaren. aldrig -varit med: om att.ha åtta skära ” lika. många gredd- lina "noshörningar "I hälarna, kning gör: mig' alltid så sjuk, : sade, damen 1 rökkuppén, när ,herrn mitt emot henne” bör: t dinavien'i Stockholm: De arbetena | sjmvete förbju ej att lära ' han" ställer "ut där” flyttas" senare mej” döda FÖR ver. till Liljevalchs vårsalong, '. |. 'Samveté,: samvete! . HÄN: kär. ten! Här tär” ostad, 'Den- ” 1 I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.