a mr ter so se RA -LAHOLMS- TIDNING ET Onsdagen den 6 november 1968 AT.= = —= => Nur Politiska: eftersläpriingen".- 1 kommunerra elimineras rekryteras bland kommunal” och- stadsfullmäktige, kyrkofullmäktige och land än - de , nyval-. - då bland dessa hinner skaffa, sig . . vissa erfarenheter som kan, vära värdefulla. för arbetet ;i;:styrel- ; serna, ' Möjligen skulle. »tjänste- Den nuvarande t eftersläpnin- gen beträffande. val: av styrelser och: ämnder j ; kyrkok « och : landsti kommer, att försvinna från och med 1970 om regering och riksdag ” accepterar det betänkande som den skk få större inflytande i de med landshövding Ingvar Lindell styrelser. där , denna . érfarenhet : y som ' ordförande. på - månda- kan tänkas bli något mindre' än i ' i N de nuvarande. Men, den! i fonen "har närmast h O lo. "intresse och ingen skugga må falla över de kommunala tjänstemän. -nen,. som i regel är mycket an: + svar och k .:" Alltnog 'torde Konimunålrätts- kommitténs : förslag ' vå har=-"' moriiera med utvecklingen och" ämtidigt ge ökat allmänt. Intres- se åt dessa styrelse och; nämnd- N val, som är utomordentligt. be. - tydelsefulla - för. uppföljningen av -. - Fördelarna med att denna. valen till. de. beslutande försama= z ".-tersläpning : elimineras ' förefaller. lingarna... vara åtskilligt. större än nackde-! .--->-- Jarna, 'om de sistnämnda verkli- Ökiobertrafiken . gen finns. För det första rimmar Jyri, de" '99 liv principen väl med det vilande för. U å fattningsförslaget ' till” enkammar- ” riksdag, som främst syftar, till. att det politiska utslag" väljarna fäl- Jer så snabbt som möjligt skall: få parlamentariska. verkningar += och väljarviljan. omsättas i prak='. gativ sida. Antalet omkomna bil. NM ke deta så markant märkbart I "trafikanter i oktober i år /var 49 ” där: efterslä » mot:53 i fjol och 67: 'réspektive na är bard ett år, men printipiellt > 751966 och 1965. Däremot. ha kan man tala om en. likställig-! de:s'k oskyddade trafikanterna" . het mellan riksdag och de regio- > mopedister, cyklister th går "nalt . och kommunalt ' yerkan- ' ende — varit: svårt utsat iq SR "tober i fjol omkom enda: de . Samhällsorganen. Ny. Tv Hanå trafikanter mot 49 i -I sim: mötivering : anför kommit- » tén bFajatt de”större kommuner "som nu håller på att växa. fram,” "kommer att ställa. ökäde krav på” , samverkan. mellan styrelserna -' och de: representativa” församlin- "garna, pch" att arbe tsuppgifterna A blir sjörre o och ol "gen överlämnade till. kommuni- kationsminister Svante Lund- » kvist, "I detta. föreslås nämligen, att valperioden i dessa organ skall löpa parallellt med , valperiodan för de beslutande församli dv s förrättas i december må- nad samma "år som dessa hålls. ; Därmed försvinner det vacuum på ' ett år som nu finns eftersom des-;" » sa val enligt nuvarande ordning sker först i december året efter! de allmänna kommunalvalen, vb månad i fjol. Men i oktober" 1966. omkom : 130 människor i tjafiken : "ock året dessförinnan 15 Årets oktoberstatisti s visar även dels eh positiv och) en' ne-' ling är ett vana fö bilister att vara särskilt aktsams,. ma. om just dessa oskyddade, tra-. -fikanter; Men det .; gäller, även för. tnämnda att skyddasig: med lyse: och. reflexer, ochi: främ-". Lan fortsätta. ar. räldrarnas- bortgång. Resutom;, får hon "ala sociala "övrigt: beror. varianterna på ue "grad och på. om hemmallöttern "Kar fått försåka" ett" fast arbete för att stanna hemma: och vårda äldrarna; st + Det! är ss erskans uppgift satt : informera "om den här formen: av vårdbidrag.” Ty ärr -fuskas" det på många håll ied den ”uppgiftet Kal ske för örtidspension” och rmäner,., j.efter-, ", kvar tills - man god lösning: : i Alla” landsting i Sverige" Bbeta- a Tar” ut någon” form av vårdbi | rö "på "var. bostaden äv placerad drag. som är avsedda för” dem om: hemimadottern' skall få met som värdar. sjuk” önhörig i hem-| > Her mindre ersättning! met; men dessa bidrag varierar med flera -hundra kronor: bero: om, y dar sama. per; «ende av . vilket landsting man tillhör. För att kunna få bidrag måste jände” villkor uppfyllas: | ; Ansökan skall vara underteck-, nad av. patient, vårdare och lä- kare" . + Äldersbetyg skall. uppvisas Läkarintyg . från leg": läkare skall uppvisas H : Distriktssköterskan skall 'avge yu s system” borde vara "dej a get: man tog" för att, b dé här problemen: VARVSYNDEN Vete Det ' nymornade intresse för en radikal debatt av. i hätten till «arv kommenteras av. . tidningen |, Köpmannen; ” Inser man' inte inom” socialde- '.möokratin," att man” är: inne på | Sjukdomen skall vard av sår dan” artjatt man besparar lasa: rettet en 'plats : Det får Inte gälla en "akut sjuk dom. "5 På ett: par håll i landet til . lämpas? hemsamaritsystemet." Då har kommunen möjlighet att få - hjälp 'av :hemmadottern 'i andra, ”tionella : företag, vilka; man :I andra.” sammanhang. tyskar in: för? " Inte-få andra följder för svenskt näringsliv — trots allt' finns ju elopperr ; bl. sa "på. "sjukdomens: ; grundare fanns intet ' vägar, som leder til" då multina- |. <En' skärpt arvsbeskättning kan I: I . «2 oo | NYA BÖCKER: | - GEORG I BOKHANDELN heter en nyutkoramen bok. Det är en strålande debutbok, en verk- jig fullträff som-med kärleksfull klarsyn tar upp unga människors problem. Bokens händelser utspe- las i lundensisk miljö och skildrar unga, människors möte med :kär- leken, Bokens författare är socio-' nom och har arbetat som kurator ”Joch- barnavärdsman och är nu hemma-präst-fru. Hon har fått blicka in bakom livets 'kulisser och med säker blick och fast hand .| behandlar hon de ungas problem. Trion Georg, Kajsa: och y'Trice är : | huvudpersoner i ett triangeldra- ma, där kärleken, sexuallivet och trosproblemen spelar en avgöran- de roll. oc 7 - Tvistiga ' och livsnära ” "aktuella problem dryftas, brännande frå- » som berör den personliga livs- föringen, tas upp till diskussion. Utifrån ungdomarnas :' egen erfa- renhetsvärld belyses "teologiska, ekonomiska och sociala problem, De mest känsliga frågeställningar berörs "och får sunda, sånna och verkligt vägledande svar. - Från bokens första sida till den i sista. fångar : och engäågerar den med. sitt levande, suveräna inne- håll. "Man lever. med de. unga,. sit- ter. med dem i studentlyorna, där böcker är slängda. på bordte och 'i sängen, är med. dem i tågkupén när de reser, följer. dem på: en- samma promenader, i sjukrum, på gudstjänster och varhelst de be- finner" sig. ”De ungas profiler är så säkert tecknade,: att man ser dem livslevande framför 'sig, Och ungdomarnas språk och -samtals- ämnen, med. dess hastiga växling- ar mellan gäcksamhet vitsmakeri och allvarsamma meningsutbyten, är tagna. på kornet, : "a "Georg i bokhandeln”: är en bok "som det lyser om, en oförliknelig ungdomsbok, där .man möter livs- hungrande "unga" människor i kamp . och strävan -att , finna» sin väg .till..lycka. och: framgång ge- nom livets labyrinter” och "många "I frågeställningar. : . -.. i Jag är fylld. av önskan: att få trycka .författarinnäns hand: och tacka henne för hennes av. vishet, humor och -frimödig ”gidsfö tan genomandade bö ärsboker': Fataburen : jog li fönstren; mot: andra "sidor. av kul- turlivet:- än dem möäseet normalt brukar: företräda Politisk" och. 50- bilden de än om "man. på” Säntigt sätt lagt”. huvudviktert.: vid. :mönume t och artefakter; Boken; blir därige- nom. också: ett många fami eföretag i effektiv verksaråhet --—-än' att inbrytning- | nerna underlättas." ANra, färskas- te éxermpel på detta: är ju ITT:s "International "Telegraph: &i'Te lephotie) köp av det:stora fam jeföretaget Flygt” (ledande pump- tillverkare). Andra skär till.affä- ren än;behov äv, likvida medel » för” ätt. klara « avsskatt «-: Investeringslusten '. inom nä- «ringslivet.. är f n- svag; Därtili "kan noteras ' att. driftiga företa- "gare — . speciellt " i innovations- företag" — tycks inrikta sig på att skapa förutsättningar för lön- "samma : försäljningar av företa- gen. Någon annan: förklaring . finns' inte till fenomenet med 12 . internationellt . sålda. annonsby- -råer under 60-talet! =. oc 1 Om AB Sverige ska' klara sig, beh s bättre stimulans . kamp mot arvsrätten... vå : "Kom ihåg postnummer a 'iavsändaradressen också, så bittar man lätt Din rätta adress, | postnummerko) " Numrera. numera i 1 |hemjärtad. nyorientering förekom slå Nordiska "museet" in”på-en. ny 4 |'Vändbarhet i värdagslag; ock gar - möble: |, så genom, att man :slagit'' upp [ en:av'de' multinationella koncer- |! om museernas nya och "öppna funktion i kulturlivet. Det borde vara ett lockande tids- avsnitt, detta 1920-tal, inramat -av- Svenska. slöjdföreningens hemut- ställning på Liljevalchs 1917 och funktionalismens-' genombrott ”på Stockholmsutställningen :- 1930. ”Vackrare vardagsvara” på hem- maplan, ”Swedish Grace” på den internationella marknaden. Ändå ruBricerar Gregor Paulsson sitt. bi- drag ”Stilepok utan morgöndag”. Hur kan. det stämma? 'Tjugotalet innebar i många av- seenden en frigörelse. Det var, som Sven Ulric. Palme visar, en tid av demokratisering genom att den. allmänna rösträtten började verka, genom skolans: omdaning och genom en fortsatt sociallag- stiftning, bl a ' fråga 'om barna- vård och . sjukvård: Trots” efter- |krigsdepressionen . 1921—22 den vid decenniets slut, annalkan- de världskrisen ökade välståndet och beredde 'väg för t ex' bättre bostäder och tekniska nyheter söm radion” och bilen. Anna:-Meja :Ny- lén- konstaterar." att konfektionen definitivt' slog igenom, Modet blev mera informellt ' och "ungdomligt, man kunde klä sig lätt och'be- kvämt, inte minst för fritiden, och den frigjorda "kvinnans. ideal ska- pades av. Coco Chanel med .”La Garconne?,' som” dominerade. hela årtiondet. Val ' En särskilt "fyllig | presentation får ”arkitekturen' och inredningen kenom" tre ' välmatade 'uppsatser. FElisabet ' och Ove-: Hidemark: har gätt på. jakt efter:de svenska arki- tékternas., inspirationskällor men finner dem inte hos visionären Le Corbusier, den holländska de Stilj- gruppen "eller de' italienska ' futu- risterna, ' Att tysken : Hermann Muthesius"”. och! der -. Deutsche Werkbund spelat .en viktig roll som ”förmedlåre. av! impulser tilt Norden 'i fråga om "villaarkitektur av "engelsk typ.och formrena'in: redningsideal» är - väl. känt,. men Hidemarks' anser-'att: österrikiska arkitekter. med : Otto . Wagner. .i spetsen och Wiener -Werkstätte vp rit minst lika. viktiga "mest. förståeligt inför, den .av.; 20-talet: Ma anne : Olsson; appast, utan medvetna svenskar möblerade + med. antikviteter, me- dan? Svensson fick nöja sig "med ett;utbud av degnererade:istilmöb- ler. i. den gustaviänska tidens -och empirens' efterföljd . «Tjugotalsklas- sicismen ter” rskilt. bedrövlig enna' belys nig; Finrummet ber gränsade "alltjämt Bostäderrias an: mi yrmöblerna.+: låste: "fast & sen. i konventionella mönster, KDet sociala engågemanget : tes i stadshus. :rmed.! omsorgsfullt”.pla lagda. smålägenheter från 1922, nare” lansérät i av ”HSB.- Oswald Almquists 'försökskök "från "1927 hard. princip stått sig till våra 'da- jgar;s och::utom'” f£entralvärme : "och .bäad>blev.. tekniska" "nyheter; som terkläng, Sverlgen relati- : Upplagemässigt över: vägde” "enligt Staffan" "Björcks över: Sikt; Selma - Lagerlöf, .medan ' Pär Li ckvist och arbetardiktens fö- d löpare Eyvind Johnson och. Vil lHelm "Moberg då nådde ganska" få. Det” vär söm "Bengt ”Idestam-Alm-' | quist understryker » klassiker av [typen Lagerlöfs ”Ingmarssönerna” och ”Körkarlen”; Ibsens "Terje Vi- gen”" och" Gjellerups ”Kvärnen” som bar upp. svensk: films lysan- de;',-inetrnationella -” framgångar 1917-222: ED Masskommunikationen blev allvar inte bara genom film och "rädio utan. också genom vec- kotidningarnas . sensationellt: ;steg- rade upplagor, fv : ,Ungdomen, ':stilbildaren, är" en- ligt Björcks skeptiska syn snar att överge :de ideal den nyss fångat upp. Men: både” sekelskiftets ju gend och 20-talet ligger tätt inpå oss — flower power, den aktuella reklamkonsten, :: kortkort: och: da- gens "öppna, illusionslösa 'attityd hade" knappast: förverkligats utan den; "bakgrunden, ' ” Fataburens granskning, där: man kanske kun- de önskat sig litet. fler 'referenser till bildkonsten, klarlägger en het det av. mönstret. H Björn "Hallerdt. i : Fataburen. Nordiska - museets br och " Skansens ' årsbok 1968. i "Nordiska museet. 18:—, ; STRIDSROPRTS JULNUM- MER 1968 - «och |. 'märk- e- | fil dr” Laut ett få mig att sjunga. Jag ställde mig alltid bakom en- dörr eller" satte mig.under ett bord, berättar ' 'Thore Skogman, Han som nu gjort ' 270 visor för alla och dessutom "' kommer ut. medl en barnbok för- sedd med barnvisor, . Hesa Fredrik (titelrollsinnehava- ren i boken) är ledsen. Varför? bor kan alla sjunga men inte han. Ingen kan hjälpa honom, Tills han - plötsligt får en snilleblixy, Han : |; sväljer en bandspelare, Då och då "byter han kind; Alla tycker om , hans visor — han gör en visa för ' bagaren Bulle, en Såg, en för målaren Pensel, Alla” lallar och är glada. - Hesa Fredriks röda kalufs brås "på 'Fhore Skogmans. i — En idol har ansvar, säger sån." . "garen som blivit barnboksförfatta- i:re, Gör man fel så finns det ris! att andra gör samma fel. Därför i har jag gjort Fredrik till en före- > dömlig idol. Han lär. ut. artighet > och vänlighet. . "När Thore "Skogman sätter: på > grammofonskivan skrattar. man av' ; glädje; Det är musik som : bor i: saxar, sågar, penslar, alla verktyg är : instrument, :Det: påminner. då och « då: om en .gammal. dansvisa, en . "sliten folkvisa men sen hoppar det upp och drar iväg med -dubbelt så stor fart, - d » Man undrar kanske. varför let låter så vuxet? ss ""— Barn: tycker.:om vuxna låtar, försäkrar Thore Skosman. "vv Han vet vad folk tycker om, - vad som gör dem glada. Det inty. igar ,guldskivan för, ”Fröken Frä-' :; ken” som gått i över 100.000 exem- plar, och silverskivanN för ”Ensam ' : jag är” 50.000 exemplar. NA Thore; Skogman bor i ett hus : som skulle passa i Tonstaden, i en "saga där det alltid är sommar, all- -tid är sol och där ' man alltid kan . bada i er stor blå simpöl. Mellan- . "men tycks gärna lyssna till sin h .Thore: Skogmans, dot- . ;'sex år och enda Barnet. När: pappa skulle” lägga henne ' för = ett: tag:sen ville han sjunga ”barn- i Då' kom: han plötsligt på idén att. skriva c om. ”Hesa Fredrik”, Tiga barnlåtarn tressant innehåll; örsta sidan ' 'ut göres av. 'en” Teproduktion aven | italiensk: :mästare, : och " för "layout ' och illustrationer svarar konstnä-' ren Torsten' Arhem.. : Ur "innehållet kär. nämnas: in-. tressanta” änäliga artiklar av: gene- ral, Frederick 'Coutts 'och kommen- dör: Gösta. Blomberg. Fil mag 'Per Heliti kåserar om Luthers lilla ka- tekés, -Wiliam Boottis' öidatrogler |. mente”och” Maos lillä röda. ”Undér rubr: iken" ”En" judekristen” återger "Petri" en "lévnadsteck- ning över 'missiönsläkåre; och käpterl Majkén "Johansson skriver om" : Frälsningsarméns” > eftersök- ningsbyrä. 'Om ””Klarheteis 'blän- "ögonblick” 4 skriver: = fru överste "Gertrud Slotte; oc tikeln : ”Julev atigeliet genom nit- ton ”sékler” gör - författaren Johan- [nes Gillby'en återblick på hur jul budskapet” förkurinats” genom ' ti- derna. 'Om ett'besök'i ”Dären — ätéruppstånden stad”. berättar mar jor. Martin Högberg." ” "En redovisning . äv hur "de me. del använts som inkommit genom speciella missionsappeller 1 Strids- ropet åtföljs av talande bilder från skilda 'delar av världen. Om ”Min: nena$s gran”. berättar fru Gunhild Helin, och redaktör Bertil Daniels- son atr läsaren med till ”Finnbyg- der; i Värmland”, Brigadör: Lisa Gustafssons' artikel, "Daghok från Ceylon”, öch Vera, Kochs. bidrag, rubricerat .”De färger. kära”, be- rättår livfullt om. missionsarbete på skilda ” fält, "medan redaktör Erik "Martinsson bidrar med text och bilder 'från Senegal. "En jul- vandring i diktens' värld gör ma- jor Bertil Wallberg och dessutom förekommer. itidningen några dik- ter, en sång med: noter. samt ett julkorsord. VS "Priset för "denna förnämliga har; utkommit med-ett' tilttalan: | tidning är kr. 2:50." ? Allhelgonadag. — vart skulle. tankarna gå om inte till himlen, till skaran som i sida, vita klä- ders glans står inför Guds tron. :Vad|vet vi om himlen? Endast var Gud I sitt ord uppenbarat. Där bor först och främst vår himmels- ke Fader. Jesus har lärt oss att bedja: ”Fader vår,' som är i him- melen.” Där bor också' änglarna — Guds tjänsteandar —, som ger akt på Guds minsta vink, färdiga att skynda till deras' hjälp vilka vandra i gemenskap med Gud här nere, I -skuggornas' land. 'Och i himmelen" bor "också den skara utan tal från denna jordens sorge- dal, som, ren och god i Lammets blod, högt över jordens kval och tvång firar sin kyrkogång 1 tem- Ten och REFLEXIONER. | pelkor, där id själv, bor. bland alla. änglars sång. . 'Här nere på jorden är vi gäster och; främlingar, Vi har här ingen varaktig stad, ingen varaktig hem- vist. Blott några korta år, i regel högst åttio eller nittio år, är våra dagars mått, sedan får vil bryta upp och. gå in i evighetens värld. "Till, vad? Till hemmet med de många boningarna,. : Hur vet vi det? Jesus har sagt det. För ho- nom var himlen det verkligaste av allt, Själv for han dit, när han fullbordat sitt verk härnere på jorden. Loc e En ny tidsålder bröt in på vär jord genom Jesu frälsningsverk. Därför att i'Tonstaden där han ' ör Snickaren - tad Har hele skrivit någrä” av. de ”Hrevi "sar Sångaren som: blev författare «— När jag var liten var det svårt i ka 2 "pudeln Boy kan: inte" sjunga än — L I SAS en! i: dalalagen; att. sel ”skulle”findas öder > om landsvägen. begående ka "gäs Sika gårdar. na på. gemensam” etesgång. : Då de "om hösten togs. hem: samlades på en bestämd. d& alla. gummor- utgjort ett” populärt ” par, och det gamla” Pästäen det att: gåsen egent- liten för ' två” säger «en - del om aptiten på: detta "dj vår sföd-| ra .landsända., I. alla tider: har också den.stekta ”gåsen' haft. gott anseende och den 'kalla gåslévern har lyft upp fågelns rykte bland finsmakarna , till, em "höjd, "där rymden. är lika' frå från: konkur- rens som fjälluften : från baciller. Pilatus fråga: ”VadYär sanning?” Den nya” tiden" började: med" Jesu ord: ”Jag "är . vägen, "sanningen och livet”. Jesus är vägen till Gud. fan uppenbarar för. oss vem Gud . den -heligé . och' kärleksfulle, Gud vill att alla människor skall bli frälsta” och - komma «till kun- skap om "sanningen. Vi måste fö- das på nytt, säger Jesus.: Vi mås- te träda fram inför Guds ansikte och låta. hans' helighet döma ' och göda vårt inre, då omskapar han våra liv, föder oss på nytt. genom sin kärlek .och gör oss till andliga människor, Våra namn blir 'skriv- na i Himmeleh' och där är: vår skatt, vilket är tryggt att: veta: Där uppe är åt oss förvarat ”vad intet öga sett och intet öra' hört och :vad- ingen människa: kunnat tänka”, Himlen är i sanning här: lighetens land. "Våra "tankar; går 1: idag till; 'er som lyckligt hunhit, hém. För er har: morgon bräckt; vi står mitt uppe i kampen för den eviga ron. Er trogna kamp, ert goda exem- pel. sporrar oss, ”Blir dagen tung ilens :möda ,lång, tyst, hör! I fjärran tonar segersång. Och håg och armar stärkas än en gång. Den gamla tidsepoken slutade med , ör: pour mån” Xte om Hå ätt. kufiria ; Skåningen "och sd har: alltid . Guds heliga lagar och genom att troget söka göra Guds vilja bland människorna . kan Gud - "låta sin an. vid, "fulliniåne, meiy.innan:'gässen slaktades” var.:deb: på. en: del håll, fö J.skulle . får se: hur feta” de var.” Sjönk :de «till halsen: var” allt gott - gö e ”k alla" tider vart” eftertrak- tade'”som ivaktposter. ' Dé” är "av haturen mycket misstänksamma; här: ett”. gertomtränganide: läte" och dd ock blyg tog: sin till flykt till gäshiset, när, man kom j för att meddela: honom "att ' han då ; till. biskop. . verkligen obegripligt, djurvän och. ornitolog, gässen heteck- nas 6om dunjma.' då varie, takttat, "i gelse "visar motsatsen, -Alla' arter utan - undantag tillhör. de kloka och" försiktiga fåglarna; "En viss $tridslust kan nan väl inte från- känna dem: men NWe-flesta arter- na är högeligen, sä kapliga' och NN Simson) tänkt väl fri, nu” såsom! de" förra gån- gerna” ..: han visste icke. att Herren: hade" vikit ifrån: honom, (Dom. 16:20). ,. ont » När jag efter att 'ha varit "borta . några år. mötte: en av mina gam- Ia vänner hälsade jag. glatt: ”Hur har: du det” Charlie? M hurt: friska. glädje "förbyttes" 'snart I sorg - när.: min "vän" berättade att han inte längre uppleväg, "Anden 1 sitt. liv. - . Detta var vad” som” "skedde med . Simbon.”, Gud "hade "befallt ' att - hans huvud inte fick "rakas och så länge han höll detta förbund välsignade, Gud honom med kraft. Simson bröt -förbundet och blev helt.-hjälplös.-utan "Guds 'kraft, Vi kan: heller "inte bryta mot andliga och 'moraliskä. lagar och likväl förbli” andligt” "starka: När Gud. verkar i oss-fi Endast ' genom att: äga ”ett "öd- är kraft. mjukt - sinnelag,” Jjaktagande av Halleluja! Hallslujal" os t kraft förbllva” hos Oss, . 7 RR RR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.