Onsdagen den 8 november 1968 i EXHOLMS TIDNING AN. Årets. oktober kontrasternas , Oktober är verkligen kontras- lernas månad, Ibland är den myc- ket mild i hela landet, ibland en utpräglad vintermånad, särskilt i "norra Sverige. I år satte vinter- kylan in med full kraft i landets norra delar redan den 5 oktober. Detta skedde sedan ett djupt låg- tryck rört sig österut över Norr- land och kalla arktiska Juftmassor trängde in över landet med nord- liga vindar. ” En hel rad lågtryck och neder- bördsområden rörde sig senare väs- terifrån över Skandinavien. Låg- trycksbanan gick därvid över mel- lersta Sverige. Den kalla luften 41 norr låg därför kvar så gott som oavbrutet över Norrland medan vädret £ södra Sverige känneteck- nades av stora och snabba tempe-]- raturväxlingar kring den normala temperaturen. å - TEMPERATUR: = I samband: med uppklarningar 'mellan lågtrycken uppmättes tidvis mycket låga temperaturer i norra och mellersta Sverige och kylan skärptes undan för undan under månaden, De lägsta temperaturer- na noterades den' 28.: Myrheden hade då 31 minustrader vilket är en av de lägsta. temperaturerna som "över huvud taget uppmätts i ok- ; tober, Stensele hade —25 och ' Umeå 20 grader, innebärande nya oktoberrekord räknat från 1880. Temperaturkontrasterna : mellan landets södra och norra delar var ibland mycket stor; den 22 var det ex 15 grader varmt i Svealand me- « dan Karesuando inte hade högre tur än 16 mi Y Månadens högsta temperatur, +17 " grader, uppmättes Zen 4 i Målilla och den 12 i Malmö. Temperaturer har varit vädermånad omkring 15 förekom åtskilliga da= gar i Götaland. . Månadens medeltemperatur har blivit mycket låg i norra Norrland, preliminärt 4-6 grader lägr2 än normalt, vilket ungefär motsvarar temperaturen under en november= månad, I södra Norrland samt i Svea= land och nordligaste Götaland är temperaturunderskottet mellan 1 och 2 grader medan sydligaste Gö- taland fått ett mindre ' Att lära sig att lära andra ? Av Frithiof Bengtsson . Ur verksamhetsåret 1967—1568 rapporterades från Hallands län £ de till bildningsforbundet anslut- na studieförbunden 2.447 studie- cirklar. Dessa cirklar hade haft 24182 deltagare och arbetat under 65.144 studictimmar. Jämför vj siff- rorna med fjolårets statistik ser vi, att antalet cirklar har ökat med 111, och fjolåret hade i sin tur även en ökning att redovisa. Det är alltså en ganska imponernade 'ksamhet som bedrivs i det fria överskott. För norra Norrlands del är må« naden en av de kallaste som före- kommit under 1900-talet och den kallaste under perioden 1931—1968. NEDERBÖRD: ' Den långa raden av lågtryck som passerat landet. under oktober har ' givetvis fört med sig en hel del nederbörd, i allmänhet mer än nor= malt och både i form av regn och snö. De största nederbördsmängder«= na har uppmätts i de västra de- larna av Götaland och Svealand bildningsarbetet den dag som i dag är. Hur kommer det då att se ut i framtiden? | Mor Ad. cg ol L ju att gå ut med en helt annan grundutbildning än den vi bär med oss, Den kommunala vuxenutbild- ningen kommer säkerligen att byg- gas ut o s v. Kommer det då att finnas något behov av ett bild- ningsarbete i den form det i dag drives?. Ja därom kan vi väl låta de lärde tvista: Med tanke på den samt i Jämtlands fjälltrakter. Ex har Storlien fram till den 30 fått 138 mm (normalt 97), Björkedet 138 (normalt 89) och Dalsjöfors 150 mm (normalt ca 100). , De. minsta mängderna, omkring 50 mm, har fallit i nordöstra Gö- taland, samt i inre delarna av söd= ra och norra Norrland. ' SNÖTACKE: ligaste . Norrland. sedan undan för. undan, både-i tjocklek och omfattning, Den 30 var . hela norra Norrlands samt de söd= ra fjälltrakterna täckta av snö, I norra Norrland var snödjupet i all- mänhet mellan 20 och 30 cm, Om= ' Redan den 6 lade sig snön i i nord- Snötäcket : ökade lerering, i vilken utvecklingen befinner sig lär det väl emellertid knappast komma att råda brist på ” behov av vidareutbildning. Hur be- hoven sedan kommer att fyllas när vi kommer en bit över år 2000, behöver vi inte ha några större be- kymmer om i dag. För de närmaste åren lär. vi väl alla vara ganska dverens om, att cirkelverksamhe- ten har en stor plats att fylla i vuxenutbildningen, - - Detta inte minst efter de gränsdragningar som under året gjorts mellan den re- guljära skolverksaniheten och det fria bildningarbetet 2! s '; ENHETLIGA NORMER f FÖR BIDRAGSGIVNING : ' : En dam, som tillfrågades av er Intervjuare om sina TV-vanor, > ä- rade: ”Nej, jag ser aldrig på TV. Jag ytänger av apparaten oftare vän Jag sätter på den”, kring den 10 hade även Storlien ca 30 cm snö men snödjupet mins= kade här mot slutet av månaden, - Snöförhållandena : påminner om men uppgår inte helt till de an= märkningsvärda snödjup som före= . ) kom” -nder oktober 1966. . . Gösta Salomonsson |; ' T ; + Hårt och ovisst > (Forts: fr. sid. 1) sov deras d of Columbia) inräknade ledde Richard,Nix-. on med 123 elektorsvöster.. ' Hubert Humphrey hade erövrat ' 114: "elektorer... Georg ', Wallace 45 lektorer vä aterna. | --Pet ”som” nämnts ligt, att peka vå” hågra, on :. ber röjningat på färdiga produkter har kunnat , noteras. Södra. för- bundet,. har. inte träffat någon uppgörelse med, köparsidan angå- ende säsongens massavedspriser. Kontrakteringen med medlemmar- na pågår emellertid. men till öpp- na priser. Förbundets styrelse kommer vid ett sammanträde un- der senare "delen av. november att behandla: prisfragan för "mas- saved, NS : Aktuellt i i korthet Läånglängder blir troligen aktu- ella även denna säsong. Ektimmer' är: svårt att avsätta, eftersom förbundets stora köpare har mycket stora lager. Priset -för'! tändsticksvirke är klart och blir.i storb sett detsam- ma .som för föregående säsong, medan -kvantiteterna blir större, Råd ON Om man” 1 "korthet' skulle ge skogsägarna ett avverkningsråd inför... den .kommande -säsongen, så -skulle det lyda: Förlägg av- verkningarna till timmerskogen timmer, men iakttag en viss be- gränsning I fråga om, massaved. På så sätt anpassar man sig bäst till den rådande situåtionen med hänsyn: till både priser och av- var] och |. > möjligheter bedömdes ligga i och gör normala uttag av. barr-|.. ' . rä ämda tendenser i pressögon- ' blicket. Nixon «ansågs inte chanslös. att kamma hen den slutliga potten även om möj- ligheterna var något tunna. "Däremot : ansåg inte de ini- tierade att Humphreys chan- ser "att bli. vald. till president efter "denna folkröstning var särskilt ” överdrivna. > Hans ett "dött lopp”, KEN a När 18 procent "av: det to: tala . möjliga risteantalet ri näts ledde Nixon knappt, med 6.196.000 röster mot ganska exakt 6.000.000- för 'Humphrey: I procent skilde bara en pro- centenhet: 41: mot 40, Vid det laget hade « Wall e' 18 pro- cent. : H a Som rent. kuriosa kan far » las om-att Nixon var. först att nå upp till den första mil- jonen väljare." Det gjorde han kl. 1.07 svensk tid. Det kan nämnas att både "republikanernas och demokra- ternas kampanjledare vid 4- tiden i natt svensk tid var optimister - och trodde. på se- ger för 'sina respektive kan didater. Ps . | Enligt de allra färskaste rapporterna var Humphrey i ledningen, Omkring kl. .5 svensk tid, svepte Humphreys medvind så kraftigt, att han ledde valet när denna tid- ning gick i tryck, Nykter ungdom - : -Å-sättningsmöjligheter. | framtidsungdom s+ s ' Under 1967 gjorde Hallands bild” ningsförbund understött av Kom>- dels gått att övervinna, Däremot föreligger det ofta brist i lärarnas eller hand!edarnas vuxenpedago- giska utbildning. För att avhjälpa denna brist sat- sar bildnings-, studieförbund och Sveriges Radios kursverksamhet i i år hårt på en ny kurs i V PIONJÄRKURS FÖR VUXENSTUDIER ' Givetvis är detta en kurs som inte endast angår I:darna e!ler lä- rarna i de mellan 2- och 3.000 stu- diecirklarna som berördes i ingres- sen. Det är också en kurs som bör. gogik. Kursen bygger på en bok av lektorn vid Lärarhögskolan 'Tor- sten Eliasson. Studiehandledni det reguljära skolväsendet, av arbetsmarknad och näringsliv, kort sagt alla som or-. är på samma gång kandbok och arbetsbok. Kursen kommer att om- fatta 12 radioprogram om vardera 30 minuter samt kompletteras av tre TV-program. Dessutom blir det ev lokala program i regionalradion och sist men inte minst tillfälle för deltagarna att träffes på två semi- narier, ett under hösten och ett under våren. För Hallands'del kom- mer dessa seminarier att förläggas ull folkhögskolorna Katrineberg och Löftadalen. : BANDADPE RADIOPROGRAM ' - FÖR CIRKELSTUDIER , - Radioprogrammen kommer gi- vefvis att bandas och de som del- tager i cirkelverksamhet kring kur- sen behöver alltså inte vara bund- na av några sändningstider, För de som vill studera kursen enskilt står två sändningstider för varje kurs- program . till förfogande. . Kursen sänds nämligen lördagar kl 16.30 och tisdagar kl 12.05. Första sändnings- dag: 12 oktober. Program 2, 0 : Under hela kurstiden har'delta- garna : möjlighet att till -program- av vuxna. 1 därför all anledning tro att det kommer bli fullt hus både på Löl- tadalen cch Katrineberg när i me- dio av november de första vecko- slutsseminarierna går av stapeln. Och inte minst här kommer sam- mansättningen av deltagare från oli-. ka kategorier av vuxenutbildare att bidraga till givande sammankomster, Låt oss alltså komma ihåg att den 12 oktober är det studiestart i Vux- enpedagogik. De som önskar och har tillfälle att deltaga i cirkel- taga kontakt med' något. av länets studieförbund. Underlaget av da-, gens 2.000 lärare och handledare i jen halländska vuxenutbildningen bör innebära 'möjligheter till cir- kelstudier i de flesta delarna av lä-. net, Och dessutom har vi morgon- t dagens studieledare och organisatö- | . ledningen sända in frågor som be- svaras under punkten . ”brevlåda” Deltagarnas kurssvar kommer lika- så att kommenteras i radio. De kom- mer även att läggas till grund för de regionala seminarierna. Kursle- dare är lektor Torsten Eliasson och redaktör Margot Jonnergård. Efter. å kurs får del- .munförbundets ” hallandsavdelnin; en framstöt till länets kommuner om enhetlig bidragsgivning till stu- ; dieförbunden, På något undantag när betydde dessa normer också " avsevärda höjningar av anslagen. Till daäags dato har ett femtontal av länets kommuner antagit normerna. |" - : : i|en bakgrund till dagens expande- . '. Den nya gränsdragningen "mellan yrkesskolan och studieförbunden kommer säkerligen också att hidra- ga till att även de återstående kom- .»-; munerna finner det angeläget att antaga förslaget. ' ' . Tanken bakom - normerna var först och främst att ge 'cirkelverk- . samheten möjlighet till kvalitativ "utveckling. sHär kommer vi alltså in i en ny resursfråga, Vilka möj- » ligheter, har, studieförbunden': när det gäller att få fram kompetenta '. ledare och lärare i cirklarna? . Vid samtal som undertecknad haft med företrädare för studieor- ganisationerna . har, när det gäller ämneskompetensen, svårigheterna inte varit större än att de mesta- FK = Min frit i hade. fantastiskt roligt "på Imaskeraden ända tills hon upp- "täckte att det'var:' jag som pp vaktade henue, g tagarna intyg på att. de deltagit i kursen. . En kort genomgång av vad ra- dioprogrammen kommer att bjuda bör vara av intresse. Sedan man i de båda första programmen fått rande situation i inte minst vuxen- utbildningen och bekantat sig med vad det är som driver dem och varför de ibland faller bart, går man in. på arbetsformerna, : Man studerar fördomar, fakta om de vuxnas studieförut- sättningar och benar därefter upp de yttre problemen, I höstens båda sista sändningar går man in på själva - inlärningen: och” "under | vå- ren kommer man bl a in på grund- krav på information, förbättrings- förslag för lektioner, föreläsningar och gruppsamtal. Den 8 mars är det dags för sista. radioprogrammet och där har man som sista punkt satt upp” Framtidsperspektiv > för vuxenundervisningen, "0 TV-pro- grammen sänds" under rubrikerna ”Den nya otryggheten”, ”Man blir aldrig för gammal”. och ”Sjudera, är det svårt, det?" Strands Re : (Forts, fr. föreg. sida) rättar att man vakar över vägg- panelerna som vore de av guld: antikvitetshandlare betalar nämli- gen förmögenheter för gammalt citronträ (som man ' använder ' till att reparera möbler med)... ” BADNYMFER I TAKET va : Hytterna är omgjorda . till bo- städer åt ”besättningen”. Och last! rummet har gjorts om till en im: ponerande nattklubb med bar och dansgolv, där folk röar sig till ti- diga morgonen, Genom en speciell ingång i fartygssidan : kommer man in i fiskrestaurangen, dit ha- vets frukter förs direkt från fisk- hamnen några få meter. därifrån. Här är priserna låga. Något dyra- re är det i gamla matsalen — den med citronträpanelerna — där en utmärkt meny kostar 25 francs. . ”Lydia” ligger nu bara ett sten- kast från det salta Medelhavet. Men om man så vill går det ock- så för sig att ta ett bad ombord. Midskepps har. man : nämligen byggt en raffinerad simbassäng. Bassängen har. sidor:och botten "lav genomskinligt glas och efter- som den ligger ovanpå nattklub- ben, kan man från dess dansgolv få uppleva sköna ,badnymfer sim- mande i taket.,..!.I ”Lydias” ak- ter är man fn i ärd med att in rätta ett kasino, för dem som ock v' så vill umgås med fru Fortuna.” Ide som deltagaer i vuxenstudier, felkällor och. rer, Här. är chansen, Tag den och - lär Dig lära andra; — - , : i ot s sö Anslag på kontor: Arets julfest inställd på grund av förra årets julfest; | le 4 2 iller leder undervisning -+- Hallands = bildningsförbund har studier kring ämnet bör omgående N Onsdagen den 6 november 1968 we + I dag: GFSTAV ADOLF Solen går «upp kl. 7.39 och ned kl. 1G.12, | i I morgon: INGEGERD Solen går tupp kl. 741 och ned kl. 16.10," : H s , 9 FRAMG ÄNGSR IKA UNGA SKATTSÖKARE Bröderna Has se och Lasse Sten: berg nio respytio år, från Vågbro gångar Mom? skåttsökare, , De har med "Gustav N]Es bild. Pojkarna och letar vi om det fin där. SET / ” REKORD ALLARE HAR PAÅ'VIMPLAR | -— Jag har pippi på vimplar, sä- ger sotarmästare Mattur Larsson i Sundsvall, 'en av landets ”mesta” vimpelsamlare. 150 vimplar från hela” världen” pryder” väggarna i hans hem, - - — Jag har, ihte. köpt dem per postorder utan' de är" minnen från i Hälsingland har haft fina fram- hittat flera my nt i en gammal lar da.. Det äldsta myntet är från är 1778 och är .en sjättedels riksdaler har också hittat flera kopparmynt ire I ladan för att se lera skattre gömda .PIPPY Doktorn '"n sun "En som väntar få höra”, NI har irhållit en medicin som und blodkärl och därigenom motvcr- kar kramp i hjärtmuskeln, | ”Familjeförsörjnte”, Det tider nog ingen tveksn om att nl har .fått en ledåkomma:i vänster axel, vilken åtföljes av stelhet och smör. tor från leden, och strålande ut I armen, Kortvågsbehandlingen kom= mer sannolikt att föra viss effekt men ni bör noz försöka följa er läkares råd att minska stödnings= arbetet, då detta för närvarande kan vsra alltför ansträngande och bidra till förlängning av besvären. ”Överkänslig”. Det bestämda in- tryck man får vid genomläsning - av ert brev blir att ni definitivt €j bör opercra er för närvarande, Era nerver har visserligen blivit något bättre och i och med detta även halsbesvären, men ni torde ha stor nytta av att-komma till psykiater för adekvat hjälp mot er nervositet och ångest, D "Fru 47 år”. Det är mycket osan= nolikt att det kan bli fråga om rågon graviditet efter så långt up- pehåll i menstruationerna vid 47 års ålder, då ju tiden för det, nor= mala klimakteriet inträder, ' a X förklarar » samlaren, Finns dot månne någon som kan slå Maltur Larssons Inofficiella svenska re. s a (Det Bästa) Jolika platser som Jag själv besökt, kord? Fnitter,' tissel och tassel, smy- gande fötter. Det. är något som vi” känner” igen ' när familjens lis på gäng” till pagon bemärkel- sedag. För att slippa få det, allför gon "är väl en smörgåstårta 'ut- märkt. att - bjuda i/på, Gör den HURRA FÖR FÅR IDAG SG med Fars' smörgåstårta ; CK yngre/har en, alldeles egen ”hem-|: -| kavring, , jäktigt" nu" på : Fars? Msöndagsmor:. Tag "sedan ut den ch Hna den i kyl Här "är vedeptet Då Pars favo rittärta: smör eler. ;margarin makshit med persilj . i De rar "ädelostkräm, smör eller: mar- kavring, mjukost, vitt bröd, kavring. Rykande varmt gott faffo” i Fars egen kopp och härlig. smör: gåstårta. ' Säkert den: bästa" Över. raskningen på hela dagen... os Hurra, hurra, hurra, hurra! gärna i. förväg, emballera och 2 Beraperian 87 sitta fast, och ingen föreställning har någonsin behövt ställas in för STIEG TRENTER ++ a ROSEN- a | KAVALJEREN + lycka! . 38 N Vi hörde porten smälla igen där- 5 EE nere, Birgittas ansikte -verkade ha | — Jag tror jag ska gå nu. Jag kän-|krymt efter tårfloden, nästippen var ner mej faktiskt inte alls välkommen. » Men behåll ni champagnen, Ni kan ju alltid skåla för min välgång och . « Han busgade sig I alla "riktningar. slängde en kyss åt Birgitta från fing- retirerade trappan.” TUG aa oberäkneliga, ” ” genom dörren och försvann nerför Gösta strök sig över ögonen. N — Birgitta, får jag be dej att Inte ta dina beundrare till mitt hus, vare sej” jag själv är här eller inte. Han ”"gned, sitt ena knä. Harry, jag får be dej ursäkta det här pinsamma inter- mez2zot. Konstnärer kan ibland vara blank och kråkspark hade broderats kring ögonen. Hon stod obeslutsamt bakom Göstas fåtölj, men så ryckte hon upp sig. - . — Det är väl inte utan att vi skulle behöva en konjak alld tre efter choc- ken. Jag kan försäkra dej, Gösta, att jag inte bjudit hit Ingmar. Hon tog konjaksflaskan från tevagnen och hällde upp i glasen. Han blev rasan- de under repetitionen igår, han tyck- te att jag dominerade scenbilden un- der fäktscenen, så han sparkade mej ganska hårt på benet Han dricker alldele3 fruktansvärt och snart -kan ut hans skull. — Karln är inte klok! hävdade Gös- ta Han skulle spärras in. : Vi drack en ordentlig klunk konjak alla tre, och spänningen bade lättat betydligt när vi ställde ner'glasen igen. Jag reste mig och höll ett litet förande om må nars krav lände til” stväcion va inandagsmorgö- nen. . — Dom har ringt frän polisen, En- frid hette. han bestämt. Häån ville träffa dej idag. Tycker du inte att det är iällräckligt att göra utan att du behöver sköta polisens jobb ock- så? Tänk dej för innan du ger'dej på nät som kan bli långvarigt och t ide. Förresten är, det farligt på tillgodosett sömnbehov. Gösta er- bjöd sig att ringa efter en taxi åt mig, Medan han var inne i herrum- met, sade Birgitta tyst: — "Tack för att du inget sa om Thu- legatan. Gösta är så ohyggligt svart- sjuk, — Han tycks ha goda ' skäl, sade jag torrt. För hur länge sen var du Rutgers egen Git för evigt? Hon blev blodröd och vände sig häf- tigt bort när Gösta kom tillbaka och sade att taxin var kirrad. Han följde mig nerför trappan. — Du får komma tillbaka och titta på källaren nån gång. Den är verk- ligen nånting extra med gamla ste- nar och nischer i trappan och ett fint gammal rundvalv längst in. : — Det ska bli kul, sade jag. Har du nån medeltida Bockstensman ock- så? — Nej, och Inga färskare lik beller, sade han och vinkade när taxin rulla- de iväg.- också. Du vet inte hurdant Stockholm har blivit! . : Jag klappade honom lägnande på axeln, . — Lugn I stormen, Hampe, det gäller bara en namnteckning under ett vittnesmål. Han lutade sig lättad mot dörrpos- ten och drog ett djupt andetag. — Vittnesmål, ja! Det åkte jag på att lämna 1 går, må du tro. Jag hade varit nere på Söder Mälarstrand och tittat på en båt som en vän till mej funderade på att köpa, vi var ute ti- digt, vid sexsnåret så där. Så när vi var på väg hem och passerade Slus- sen, fick-vi se en gubbe ligga på gatan och ett fruntimmer stod bred- vid och vrålade så mycket hon kun- de. Jag hoppade ut förstäs och skulle. se vad som hade hänt, och då berät- tade hon att gubben kormit gäende helt fredligt när två småkillar i tolv- årsåldern .dök på honom och fräga- de om han hade några: cigarretter. han väl inte memorera en roll längre, men det. han redan Järt sej verkar Hampe Hymling betraktade mig bekymrat och ogillande när jag an- Han rökte inte så han svarade att det hade:han inte, Hampe var så han fd , exalterad att han'tog ett par steg framåt och grép tag i armen på mig. Vet du vad snorungarna sa dä? Jo, ”Jasä haru inga: cigarretter gubbjä- vel, då har vi nåt för dej!” Och sen stack dom en stilett t bröstet på ho- nom och. la på en rem uppför bac- ken. Tur att fruntimret var 1' nä hten, annars hade karlstackarn för- blött, hon höll igen sårkanterna för allt vad hon var: värd, annars hade blodet sprutat som en fontän. -' Jag rös och gjorde mig' fri från Hampes ilskna grepp. = Vad gjorde du då? . Hampe ryckte på axlarna. > — Kompisen stack iväg och ringde efter. ambulans "och polis,' och jag sprang och försökte hitta grabbarna, rtcen det lyckades ju inte. Och det sä- jer jag, chefen, att håll dej undan från Slussen sena kvällar, för där släss finnarna så stickor och strån ry- ker, Och det är inte renhåriga slags- mål som förr 1 världen, när en an- nan var grabb, nä, nu räcker det inte med att motständaren ligger på mar- ken, nu slår dom tills det inte rör sig längre. Jag råkade gå förbi en gång och såg en som fätt ner en kille på marken och så höll han sej i räc- ket och hoppade jämfota som en apa i magen på honom tills han inte rör- de sej mer. Hampe gjorde en min tet så att näsan sprack och tänderna for. När man ser dom, skulle man Svåra rutan tog mej inte mer än tju= gotvå minuter idag. > . kunna tro att-ddm, samlar på tänder för att öra halsband som dom går på. KET Jag avbröt Hampes halsbrytande skildring av. Stockholms undre värld och gick in 1 det privata och slog numret till krirminalen,. Enfrid sade att han vore .glad åt att se mig så snart som möjligt, det var ingenting som skulle bli tidsödande. Så jag Hampe 1 or- an fra jdalag att jag skulle försvinna på en stund, ringde efter en droska och gav mig ner i stora hissen, som just fått en översyn och ett par nya stora speglar. Enfrids tjänsterum låg I samma korridor som Vesper Johnsons, det var bara hälften så stort men det var samma randiga gardiner framför fön- stren, mattan var inte heltäckande men den'. var 'reéjält tilltagen under! det dammrfria ; skrivbordet. Mitt på Skrivbord sunderligge låg ett lör- blad med korsordet ”åppslaget. - 1 en stäl- trådskorg på sidan av bordet. låg en tunn bunt papper, men för övrigt var. det rent och frit! — Jag trodde 'ni löste mordgåtor] och inte korsord! sade jag. som skul!e imitera en ilsken apa och kökte armarna. Och sen avslutade let hela med en klack i ansik- Kommissarie Enfrid drog de smala läpparna till ett leende, : Jag tittade förvånat på honom. Det var alltid Vesper jag brukade träffa när jag någon gäng hade ärende hit upp, kommissarie Enfrid hade.jag- visserligen stött: ihop med ett par gånger, både 1 korridorerna 1 potis- huset och händelsevis vid . utred- ningar av brottsfall, men ,jag hade aldrig egentligen lagt märke till ho- han aldrig gjorde något väsen av sig. Han var tystlåten, men jag visste ge- nom Vesper att han var en skicklig karl son kunde väntas efterträda Ves- per själv en dag, Vad jag nu såg var att . ;han Inte bara var en lång, mager, gråsprängd karl med ovanligt rak hållning utan också att han hade en gärdeles klipsk glimt 1 de blåbärsblå ögonen. Nu tit-= f tade de ogillande på mig när jag drog upp en Partagas ur bröstfickan ' och han sköt motvilligt fram en ask- köpp mot mig där jag satt i besöks- . fåtöljen. . rv — Vill ni vara snäll och läsa 1ge- nom ert vittnesmål och signera det! bad han och räckte mig ett papper ” som låg i stålträdskorgen. . I Worta) — Bra för = associationsbanorna. Dom börjar bli; lite' för lätta bug nom. Kanske av den anledningen att
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.