j et + nytt. förordnande”, F "LAHOLMS TIDNING ' a INN | Onsdagen den 1 /- " 7 , Böh 3 november 1968 ET -— «Den tjeckiska förbundsstaten' sänk Invånarna i "Mähren, tjeckernd; land, blir med korta mellanrum undersåtar, respektive vasaller; under den stormakt, som just för tillfället utgör den do- minerande 'statsmakten i Europa, Hegemoni i Europa, eller rätta-' re sagt över Europa är otänkbar utan att den stöder 'sig på 'och kontrollerar den ”böhmiska ba- stionen”. De som. först begrep detta var -Habsburgarna. Genom . slaget vid Vita Berget underlade de sig Böhmen för nära 300 'år framåt, senare förklarade Bis- I marck: ”Böhmens herre är Euro- "pas herre”, Och 1938 talade' Hit- ler om Böhmen-Mähren som ”ett. . ryskt hangarfartyg i Europas hjär- ta”, et måste likvideras, Lik-- ANSTÄLLNINGSTRYGGHET. | FÖR SKOLLEDARE Co . Lärartidningen/Svensk skoltidning båtalar i vec kans nummer en framställning Sö gjort om konstruktionen av skolledartjänster.: Sö -har oför- behällsamt gett sig in.A en; för- vånande diskussion rörande" bi greppet förordnandetjänst,.'skr ver tidningen! .:- : Ha Ämbetsverket har därvid bla gett uttryck åt den uppfattning- 'en att arbetsgivaren ska ha möj- lighet ' ”att - på" ett: enkelt 'sätt låtån tjänsteinnehavaren frånträ- » da tjänsten vid förordnandepe- rioden$ utgång”. Ty arhbetsgiva- ren bör ”fritt äga underläta'att omförordna den tjänsteman som han av ett.eller annat skäl inte anser böra. .': komma: ' ifråga: för Visserligen: för. Sö ett :alter: nativt resonemang om innebhör- den av; förordnandetjänst.. Dét- "ta ledek dock, till ett för över- -.styrelsån "godtagbart '' resultat utan det rmåste. hävdas, 'mendr Sö, ”sdm "eh självklar arbetsgi varsypnipunkt, när det gäller den- na tjänstetyp,, att arbetsgivaren Atar/sig en förpliktelse för för- ordytandeperioden 'och.”inte för längre tid”... NES , ..SÖ har, tydligen ”den uppfatt- " mingen,” skriver: tidningen,''att ' ,/ en skolstyrelse utan ätt" redovi- sa skäl för sitt 'ställningstagan. "de ska kunna förhindra ett auto- matiskt omförordnande avs ledare, GRE Man fäster sig I första hand vid den attityd Sö :intar när det.. gäller; arbetsgivarens - svar för de anställda -— i ningen till principen om tryg: het i anställningen, . hetår "det vidare: Nos tinasvsr Au vv Sös hållning är så "mycket + mer: unik söm" denna; princip — lagfäst för: tjänsterhåh” inom dén offentliga sektori " mer och mer tillämpas "också": Inom "den privata verksamheter Skolöverstyrelsen harsint dovisat :skäl 'som rimligen svarar &n ordning som innebär att skolledare i trygghetsavse- , ende skulle erhålla en.-mycket ofördelaktigare ställning. än:; de : "flesta övriga grupper som har ordinarie anställning Inom offentliga sektorn. sv: dd. Att ta den oklarhet som nu finns i skolstadgan till .utgåvgs- punkt för'så' vittgående Aätgär-| der som "överstyrelsen tänkt ste är att driva saken för Jängt. Det får inte råda några detade meningar - beträffande principen "om anställningstrygghet, slår TLärartidningen/Svensk : Skoltid- ning fast, Den ska vara lika gi- ven för skolledare som för alla' andra tjänstemän med ordinarie anställning: =... As. den så AVTALSDEBATT "TCO-ordföranden ”. gav. - några statistiska gifter” 1 ”ett anfö- rande på 'Statstjänstemannaför- hundets .cxtråkongress «vilka vi sar att tjänstemännen på sikt sackar efter ”Industrlärbetarna. trots talet om att de tar ut för. mycket, skriver: -TCO-tids ningen: sn N .. Under tloårsperloden 1957—067 blev industritjänstemännen -ärl- gen en halv procent efter in- dustriarbetarna och för stats- tjänstemännen ':; var +" förlusten dubbelt så. stor = en procent! TCO har, ännu inte officiellt «+ Sågt något, om LO:s propå om tidsmässig”samordning, Däremot har TCO gjort klart. att man tänker sig. generella löneökning- ar, dels för att kompensera pris- höjningarna och dels för att få del av = produkttonsökningen. TCO har också uttalat sig för tillämpningen av lika ramar för olika avtalsområden med avräk- ning för konstaterad. löneglid- ning, TCO har också i likhet med LO tryckt hårt på låglöne- frågan." KE : För dessa och andra uttalan- den har TCO fått uppbära kri- tik I dagspressen, Den kritiken gör ett mycket sällsamt intryck mot bakgrunden; av att: SACO blivit positivt , bemött. bara . ge- nom att sägd att organisationen . accepterar”. en. tidsmässig sam- ordning och därefter raskt pre- sentera ungefär samma" krav] som TCO. SACO har därtill gått avsevärt längre än TCO genom att i detta sammanhang blanda in — orealistiska - livslöneberäk- ningar, som. för övrigt inte är särskilt vederhäftigt utförda. En tidning, Handelstidningen, går till och med så långt att den skriver att SACO ”i syfte att sanera 'debatten kring in- komstskillnader” har lagt fram sin livsinkomststudie! Det vittnar inte om någon )-jetunionens .,. ., . en ägde rum, 1938, då ef- ter , Minchenöverenskommelsen » mellan Frankrike, Storbritannien, ” Italien och Tyskland Hitlers trup- .per: tågade . in i :den Adel” av Böhmen-Mähren, som. beboddes " > av 3 1/2:miljoner -tyskär — Su- 7 detjandet.-Ungern och Polen ryck-. ' ” te till: sig -var sin bit av Rest . Tjéckiet,''varefter "den tyska ar- ”mén 1939 ockuperade vad som var , kvar' av landet” och förvandlade; ; det till ett tyskt riksprotektorat: -: Böhmen-Mähren, . Slovakien; i som » vidden tidpunkten leddes av den : katolske prästen . Josef. Tis, "blev" ” - på egen begäran en ”oavhängig” stat under F'lers överingeende,' Efter "Tredje Rikets sammapbrott blev det ryssarna förunnat att - ”pefria”. "Tjeckoslovakien, ,USA:s. trupper: stod. redan framför Prag, , men Roosevelt beordrade dem att dra sig tillbaka och överlåta: åt ' Stalins Röda armé att sköta be- frielsen av tjeckernas och slova= ', -- kernas land. Så skeddejock Tje: ' koslovakien återupprättades' med. ' såmma gränser som -: före "1938, NM blott. med det uhdantaget särna ' egenmäktigt. lade .med Karpato-Ukraina' och. ir --Jivade, denna. landsdel med Sov- "> Tre” år; efter ' befrielsen 2 sig | na:i Tjeck ” kien' så säkra, att de: gjorde "en "statskupp: > med: rysk hjälp ”— och förvandlade: sitt Jand till "en rysk 'satellitstat under kommunis-'" tisk "diktatur. 'En slovakisk. kom- :. ”munistledare vid 'namn Dubceek .. försökte t o.m göra Slovakien till 'en' sovjetisk" delstat, "men'tdetta : lyckades icke! Tieckerna beli slo-"' ”"våakerna' förblev sammankittade 4 . sämmia statsbildning, i vilken tjec- "> . kerna, spelade: första. fiolen” !och = slovakerna ansåg sig förtryckta av ' dem, Ovannämnde: Dubeeks' son, ", Alexarder : Dubcek;” kom 220 Sår... senare att:spela en-mera heder- sam, men farligare roll. tyg. ” "Den" 21” augusti' 1968 'besl > ryssärna för att militärt ockupe- rå Tjeckoslovakien. Avsikten" dä med 'var att förhindra, att, ”han- garkryssaren” ..' Böhmen-Mähren » drev i västliga strömdrag, Risken , alt förlora ledningen i den världs- "kommunistiska rörelsen" ansågs. i I Moskva väga mindre än”abtvav ren vå.dslöshet förlora den bö | miska bastionen; På ”hangårkry :kommer: att gå, till, historien, a flera: skäll: Det förstt ;av: dessa " skäl är, att han var den sont vågar: : . de trotsa :herrarna i Kreml och.:y tyg i Prag, partisekreteraten Noz 'votny: | Dubcek "> var:-' dessutom . mannen; 'som" vågade lova TjecX koslåvakiens folk en liberaliserad kommunism, en demokratisk. om=' |. vandling av, hela) statsapparaten, . Och ; han 'var, mannen som : för- mådde genomdriva :vad.som :re=- + "dan borde ha. gjorts för!50 år sedan, nämligen att omvandla den >: Iaskact Ijel A ikstaten till ut en förbundsstat, där 4.2 milj slo- med 9,3 milj tjecker med fulljkul- .turell. ock "ekonomisk " autonomi. Slovakerna får en egen stat, ;i federation förenad med tjecker-.: nas stat, Blott i utrikes- och. för- svarspolitiskt Hänseende samt i. statsfinansiella frågor. skall led-.:. ningen utövas i gemenskaplaVvide: : två nationerna genom centrala re-: . geringsorgan i Prag. Även de kvarblivna 134.000 sudettyskarna kommer” att få åtnjuta författ- | ningsmässig jämlikhet med ”tjec- ” kerna och slovakerna. .. oc -Det nu fattade beslutet att :om- vandla Tjeckoslovakien "till -en . verklig förbundsstat — underteck- ' nat i Prag den'27 oktober 1968, "dagen före" Tjeckoslovakiens > 50- årsdag —' kommer att träda i; kraft den 1 januari 1269, om inte ryssarna .' dessförinnan . apmäler förhinder, De har å sin sida jutan tvivel haft'en förhoppning dm att kunna förverkliga ; Dubeg! H der» tanke och övertaga Slova- kien som en egen sovjetrepublik. Mei Alexander Dubcek har åt: minsione t v förhindrat en sådafi - lösning genom sitt recept alt stö- "pa om Tjeckoslovakien till en fe - » derativ stat med fullkomlig jäm-' ställdhet för tjöcker och slovaker, ' "fastare hållning i samördnings- och låglönefrågan om man ena dagen grälar på TCO-sidan" för att organisationen inte Vik säm- förhandlå med LO och; andra applåderar så ofealistiska 'saker :som . livslöneberäkningår,: tidningen, nå » TRIVSEL KOSTAR 'ö IV-debatten "om skoldemokra- ti gav stöd åt kravet från bl a Lärarnas: riksförbund” att. för äldrarna skall vara represente- rade 1 ' skolornas ” samarbets- nämnder, fastslår Skolvärl- den ,och tillägger: N - -Inlägg från lärat- och rek- torshäll visade med. rätta att -det behövs ökade investeringar för att skapa den trivsamma skola alla önskar. Adjunkt Gud- run Hegardt erinrade drastiskt bl a om olägenheterna av de "Ina befattning. innehade: han till .| skönas "och: det. godas | mer, : Geijer, »Atterbom "och saretis” kommandobrygga "stöd då :dent blivande särkebiskopan-— icke längre en tjec isk utan: en... och. framför :allt hed. Jenny Lind. slovakisk: kapten, nämligen, Ålexa,y,| På. initiativ avi dess rsoner j.ander Dubcek; en man vars, namn ; |och: med: -ekonomiskti.stt + |; stori ;..| synnerhet; Jenny: Lind, låta avsätta deras främstaz verk= 13 "vaker 'skall, bli fullt” jämställda ;" "| Phantasi”. fär . Chor;' Solostimmen | Ströjers Vi - NH CAT JOSEPHSON ett glömt musikgeni um” har: ägt- rum” i; år. ' Det är nämligen: -150 ; år - sedan Jakob Axel Josephson: föddes. Den - ytt- re ramen. för hans liv ' erbjuder" föga .'märkligt....Vid sjutton "års ålder. blev' han' student, i Uppsa- la och erhöll den filosofiska dok- torsgradens' Kräns :'1842,: "Ar '1849 mottog. :han. > efter > Johan. » Erik Nordblom . director. musicesbefatt- ningen vid universitetet. och den- sin död ”demn' 29 mars 18807::-:5" "Mellan "dessa "årtal ligger ' ett liv; fyllt "med :en "ädel? personlig- hets', varma: hängivenhet sitt «och, "trogna:. arbete ett, arbétej: sor icke" lät slås av'några motgång: i Han "blev en : bemärkt. .gestajt i. den, musikaliska, kretsen kring landshövding .: Robert. .von. .Krae- Malla än Silverstolpe. ””Han”' blev: med "Gunnar: WennerbBer; Sidner, "Anton: Niklas”.:Sundberg ken han-eetillägnade: sina S' sånger;: företog. han 1844 ; en. .ut- muygikens . förlo- Tyskland öch-Ita- med . en: betydlig: fond: av. musj "I'kalisk erfarenhet; återvände: Jr]. | tephson' till. 'hemlaridet efter :fvra Pvandringsår”. Hans namn blev nu känti vida kretsari- På en kånserts i huvudstaden" uppfördes två. större .kompositioner äv. hö- nom, nämligen ' symfonier :i' Ess- dur samt. hans , berömda "körar: bete ”Islossningen” med. orkester- ackompanjemang... Den «senare väckte alltid stort. jubel, när: den offentligen framfördes, men trots |G friskhet' och, sin sungdomliga hänförelse, . lyckades den int å någon svensk. förläggare si tia Under' titeln ' ”Frählingsnahen und Orchester und seinen ”Freun- den'" Vilhelm : Maechel, ' M&rman GyHenhaal: unds Axel. Adelcreutz gewidmet von Jacob Axel Joseph- son” -utkom "den : 1851 i' Leipzig. Hans Ess-dursymfoni har erkänts och uppmärksammats av: sakkun- skapen. men "annärs har” Joseph- stora -skolenheterna - och rektor Bert. Stålhammar :+. efterlyste statsbidrag : för. "inredning : av elevrådsrum .”Och : fritidslokaler . för eleverna, Statsmakterna får bättre "än hittills svara för att :]' som + 5] draga, de resurser en modern skola be- höver också ges, : SN IIIN N SN | , . tidiga. romantiska stil "för ,, Harmoniska - Stockholm, "På hösten: 1850 grund: |. På 1850-talet 'genomgick Jo- Sephsons romansstil en förändring . och lånade drag ur Robert Schu- manns och Robert Franz? verk i . samma: genre." Harmoniken blev rikare ” och 'ackompanjemangets deltagande i. tolkningen. något in- tensivare. Men. till verklig djätv- het och, originalitet i klangerna nådde Josephson icke, öch hans verk kom därför musikhistoriskt sett att bilda avslutningen på den i svensk romanskonst som var Geijers och sLindblads." . de ee a a Josephsons:'. stora kärlek” till -- kyrkomusik - hade ju -rätt så ti digt spårats, och-under student- " tiden tog den:sitt uttryck i' bil- dandet av. det &.-k.. Lilla sällska- . nerstedt för inövande av, det bäs- ta, som existerade. inom ' svensk kyrkommsik. " Josephson" var | av ; judisk trosbekännelse” men över- gick: 1841 :tilt- den, lutherska : lä- ran... Hans djupa religiositet tog sig äkta och sanna uttryck i kyr- komusikverk . som ”Quando cor- pus” och .”Requiem”;,: som. torde utgöra bland det: vackraste 'som finns "inom ' svensk kyrkomusik. "Arenmn '1847—49' var han. ledare sällskapet: i ”Jade "han i: Uppsala; Filharmonis- "" Ka : sällskapet; som > förde «en nt.. orkestrala.s nt. sig. fullt..så” hemma; som ' i sån. övriga kompositionskonst. Det kan : dock ;inte förnekas, -att det ligger: en .synnerligen: festlig och ljus; stämning -- över ..den "-jubel- festmarsch;” som : han. på beställ- ning: komponerade till:: Uppsala universitets -400-årsmiinne'år 1877. ->Två' stora” skapelser « för." mans- kör; orkester. och-även 'soloröster är ..hans .. mäktigt : allvarliga... och i-högstämd. stil 'skrivna'””Korsfa- 'rarne . utanför . Jerusalem”..:op:: 13 ooh ”Arion-sångens makt”.-op 42, | vilken. äver en avväpnande: frisk- het. FI -tonsoråket..- Den med, anledning "av. den: sephson blev: 1854 >; Någon "flitig skapar kvartetter.å 'capella-b 'Joseph- son "i-:egentlig.-mening "aldrig. Blott"fvra' manskörer "såg" dagens ljus:Y- Vårt; "land; Våtliga ” vindar sy Stjärnorna?:tindra ren samt.Requienr.: Tr blandad kör. ;har, Josephst i sin. 1863 kömponéerade :”Quan rietur?: Jä eft fick' "Josephson" Musikaliska. aka- | demleng? uppdrag. ”atts efter. Ber- ieffners. koral: Sverige" ha' son vunnit” den. största. betydelse genom 'sina :vackra romanser och visor, i vilka. både hans karaktär och' mästerskap, klarast röjer sig. Också är romansen den konstart, i-vilken våra tonsättare visat den största ” självständighet :: och .ur- firades”; äv, . sångsällskapet |: -| Orphei. Drängar.; vars dirigent Jo-]' : skapet: framträdde med flera kon- serter. om -året,' främst "med; kyr- komusikaliska verk "på 'program- met;. Samma" år. .blev han. även dirigent | för: Allmänna ' sången. Att Josephsons:trägna arbete som director: musices med föreläsning- ar -och -musikundervisning, repe- titioner. inom: Filharmoniska" säll- skapet, :.. Allmänna - sängen "- och OD gjorde ett svärt intrång: på är ju i givet. Men även -'om-: en stor del av hans skapande. fick liv före. Uppsalatiden, "har vi dock av. årtalen: redan sett att: mycket tillkom senare, även om” kommpo- nerändet . av. ” solosånger ' avtar fram: mot. 1860-talet "i sn lira Den 4 maj 1874" blev "Jöseph- 'son föremål, för' stora ovationer uppe” i .Uppsala.” Dagen ' till "ära överlämnade : dåvarande . kyrkans primus, ärkebiskop" Sundberg, till den. älskvärde och omtyckte”diri- genten "och "kompositören 'en ”full- makt med ' professors rang” och . värdighet. last sex År förunna: des, det den i 'koristens tjänst sant ödmjuke "och som” personlighet . | värmt religiöse: Jakob” Axel 'Jo-I 7, | sephson ”att ra. denna. av alla sextioandra:: fö- han "en - dyster -O namn” iettsorgekvädle på . hans kära D-:i. ”Uppsalasångarnas egen--utiderbara. melodi na” tindra :rem”"N; oc: 1 Ja, ' vem "glömmer. "Josephson? ;.Med..- vemod ;/; måste man i dag. tyvärr. konstatera, !att han numera nästan är totalt bort- nor- .sprunglighet. +, I ' romansen . visarl... Josephsons .. fantasi” inspirerande nog; att: omfatta: de mest; varie- rande stämningar: Han har kom- ponerat : icke "mindre än .153 i ro- manser och visor, Många av des- sa är verkliga pärlor i sin: genre. Jöseplisons "verk från ' 1840-talet; |: t, ex..”Saknaden”, ”Jublande ska- ror”: och '”Längtan -från " havet” | är, korta," stämningsmättade sång- er; i vilka tolkningen 'av textens innehåll. och 'stämning koncentre- ras till. melodin, "medan ackom- panjemanget. spelar .en, mera un: derordnåd roll. > En . särskild glädje för: Joseph- son var, att kritiken i hans sång- er. .såg något nytt, Geijer och A.|". F, Lindblad hade visserligen lik- som : Crusell ' och . Nordblom gan- ska nyligen bivit ut-sina sånger, men något slags jämförelse" med dessa av påverkande art tycktes inte föreligga. A. F, Lindblad var nog den kompositör: han' mest beundrade, : Er —'Säg mej — har ni över huvud taget ingen form av, skaldjur på den här restaurangen, é Dt — "Jodå, min herre kan få -ett löskokt ägg. + >. Man "+" FALSKSAÄNGERSKA — Hur kom det sej att fröken Andersson mäste sluta sjunga i kören? Ne : -— Jo, en ' söndag var hon sjuk och då frågade dom om orgeln ha- de blivit. reparerad, .. EH "Kom ihåg att alltid på allt Ni skickar. skriva postnummer VA!! GLÖMDE DV POST NUMRET 2, - Utgångspunkten för 'denna är den- . pet, som -vårje fredagsafton sam-|: lades hos: adjunkten Thuré An- blomstrande. tillvaro . under hans |” 30-åriga tid som dess”ledare;: Säll |” hans tid att skapa kompositioner |- 3 "Av komminister "Den för - närvarande härskande modriktningen inom teologien kal- « Jas ofta för modernistisk teologi. samma scm vad man tidigare bru- - kade benämna modern teologi, dvs skillnad mellan den klassiska bi- .- belteologien så -utgår man inte från den i Heliga Skrifts givna uppen- punkt i människans verklighets- uppfattning. Detta betyder att man grundar teologien på 'eii bestämd uppfattning, =. oo Moe . > Det nya i den modernistiska teo-, - logien är att man nu vill uppfatta verkligheten inte efter det ”libe=' ligen antagas vara historisk verk- hghet." i bibelns berättelser? Nu -” kemönster som givits av den s k existensialfilosofien. ' Huvudbegrep- Genom dessa begrepp anser man . sig komma åt verkligheten.: — : = Lärofadern , Heidegger "ger. '.ex- emplet: Vad är en hammare? Dvs; vad menar jag, när jag säger: én . Hammare? : Man ' kan då beskriva en -hammares vikt,. material, utse- ende, ': Men. därmed 'har jag inte egentligen kommit åt, vad en ham- mare: är, det. som. är: väsentligt » för just en hammart. Den som hör ordet hammare, tänker i stället på hammarens funktion det'är vad hammare betyder för' mig: något «att hamra med. För existensialfilo- sofieh. är detta det endå menings- -. tulla sättet att nalkas verkligheten. "Detta avspeglas nu i den moder- > nistiska teologien. Man går 'till bi- ; beltexterna, inte "med frågan: Kan ”.detta..ha hänt? är. detta en sann eller ånte? Utan man menar: Det " väsentliga, det som . bibelberättel- serna vill. förmedla åt oss, är inte alls, om det som ' berättas har skett ”så som det berättas ellér inte, Det är inte, heller bibelordets avsikt att föra” människor till tro på just detta,: som står : skrivet, Utan det ”gälleriatt uppfatta intentionen, av- sikten. med”, dessa ” berättelser; ' att " uppfatta den :sanning, "som ligger " bakom . textorderi; Textön är. bara ett .tidsbundet" uttryck för denna . sanning. För att . nå ;in' till den, Å le.frågan' inför, bibeln. sär därför inte: Vad står skrivet? iUtan:, Varför, står detta i. bibeln? "pet "som" där berättas om ”Guds " väldiga . gärningar” ' står där, inte "därför 'att: detta är historiska 'fak- "a, att detta en gång verkligen de: är ansatspunkter :varutifrån:' vi kan” förstå 'ocs "själva i' vår. egen verklighet. i 'detta nu; Och, säger man, det är "meningslöst: att tala "om någon annan 'verklighet än den- " na, mitt. eget existensiella själv- medvetande: "1 CA ; >; Av detta följer att kristen tro blir något helt annat än t.ex ätt tro ' på Jesus. Jesusgestalten måste av- "”mytologiseras,. så att jag når fram , till det väsentliga,” att tro så som + Jesus. Jesu död på korset innebär : inte, 'att i den stunden skedde en . faktisk - föränd i förhållandet "mellan" niskor; "en - försoning. Jesu död ärjinte en ställ- företrädande offerdöd för våra syn- der, utan en ställföreträdande mar- syrdöd, Ett exempel, som uppen- barar människans. verkliga 'existens världen: att övergiven "av Gud iyda det första budet intill döden. . den liberala 'teologien, : Men - till: ” barelsen utan man tar sin utgångs- ” . rala”.tankemönstret: vad kan rin-"” anknyter man istället till det tan- pen är ”funktion” . och . intention.” berättelse om något, som har hänt, |s 'avmytologiseras, avs lo tidsbunidet utanverk: 5 hår ägt rum, Utan dessa' berättel” | eru ser är interpretament,"det betyder: |+! lv ne Caspar Persson. > Komminister Caspar Persson: "Varberg. att framföra” det gamla, budskapet. med nya ord. "Med de; gamla ”Srden framför man ett helt nytt budskap. ' Ett nytt evangelium; Det : är inta mer fråga om ett: nytt sätt "alt re= formera' kyrkan. Frågan gäller. själ« va" kyrkans > existensberättigande, På vad sätt” skall kyrkans: verk«' sämhet ' motivéras, "här det; inte” längre gäller uppdraget att förkun. na det glada budskapet om frid, att Jesus Kristus. är. vår frid? Jo, om . Gud "är medmänsklighet i ' funk= . tion;;då är: kyrkans -uppgift ätt 'ge den etc; att på änsklig, sam= levnad ge lighet.- Ky: helt rhåste avstå" från på människors omvändelse," Präst- ämbetet är. inte ett :förkurinarupp= ' drag från” Gud med "Jesu: Kristi fullmakt: "Den "uppgift prästen 'har i den moderna kyrkan” är snåräst att likna vid "inledarens. uppgift I-. en diskussionåklubb. 1 An jerige känner. teologi . dernistiska' kanske: främst deh ningsanstålter;; "Mot > denna a bak: grund -här..man. att. se, det. samar« bete, "som; i år. för: första' gången I yrkor: till, gemen= samma konferenser och -aktioner; . : 4 . : " > Ky . te Hallands nation : 1:Lund 40 :år= >; : Hallands'nation i Lund firar näs= ta veckohelg,-den 16;:0. 17 no- vember sitt ' 40-årsjubileum med stora festligheter, Jubiléet inleds på lördagen med" frackfest ,:på Akademiska : föreningen . i . Lund - och : fortsätter: med ”konstutställ- - '. ning "av ': Halmstadgruppen på .. söndagen, ot ed . Kurator i. Hallands nation, fil kand Benkt Lindström, berättår, att nationen lagom till sitt 40-årsju=- bileum har gått över 1000 i antalet medlemmar. Höstterminen har vå«= rit aktiv med flera kultureila och På samma sätt är Jesu delse .inte att fatta som en histo- "risk händelse. Meningen med be- : rättelserna om: detta är, att Jesus alltjämt lever vidare i sitt budskap. Enligt existensialfilosofien är det utan mening att tala om något som är objektivt verkligt och sant utan- andra ar bl a tills sammans med den gamla. moder- nationen, Götehorg. Författarinnån Elsa Grave har hälsat på och be. rättat om sin diktning, = 4 De goda förhållanden som i 40 år rått mellan Göteborg och Hal- land kommer att. manifesteras på. för mitt eget j d de. Verk- ligheten är inte, den åker. Därför finns inte heller en självständigt existerande Gud, Det är menings- ” löst att tala om under, Gud är inte. Gud har inte handlat. Gud sker. Gud är medmänsklighet i funktion. ett sp sätt der 16 november, Inspektor i Göteborgs nation pro- fessor Carl-Gustaf Andrén, är hal- länning till börden och kommer att bli hedersledamot i Hallands na= tion. Hans kollega i Halland, pro= Att bedja till Gud är som att tala i telefon med sig själv. - 7 fessor Sölve Welin. sköter :om in« stallationen. s . : Under festen får Halland motta= - I denna modernistiska teologi är ga.gåvor från andra nationer och + människan i än högre grad än i medaljer i natiousorden. Bockorden ”tiberalteologien satt i 'Guds ställe. kommer-att delas ut.' Sedan är det : Man ' låter bibeltexterna stå där. dags för middag'och dans. Och de Men man tolkar dem efter en be- som orkar upp på-:söndagen kan stämd filosofi. Först genom denna gå och se på konstutställning i uni= menar man sig ha nåit in till Skrif- versitetet, Halmstadgruppen ska vi=- "tens rätta mening - och innebörd. sa sin konsts utveckling från star Det är nu inte längre fråza om. ten 1927 till våra dagar. pr [ETT ORD. > "> PÅ VÄGEN Himlarna och himlarnas him- mel rymma dig ju icke: Huru mycket mindre då detta hus som jag har byggt. (2 Krön. 6: 18.) Det är sant att Gud inte kan rymmas i något hus, Men man kan ändå finna Gud i varje hus som har byggts till hans ära. - I ett bergigt område 1 Central- Afrika finns ett litet kapell. Med kärleksfulla händer har det byggts av grova stenar och stoc- a ””NYjsin gkapelse. har man placerat ett stort glasfönster bakom alta- rel; . sl "EN grupp turister besåg kapel- let, :De stod länge och betrakta- de altaret, träkorset och bakgrun- dens storslagna utsikt. " «En vördnadsfylld tystnad 'räd- de' och när de lämnade 'kapellet sade en av" dem: ”Här behövs ingen predikant, ' Själva byggna- den, - korset ' och fönstret. kar bättre än något annat” 7” sen JR Nykter ungdom kar, För att Gud skall få tala till - gudstjänstbesökarna genom , framtidsungdom ttryck åt ..medmänek= Onsdagen den 18 noveriber 1968 en mänsklig samhälls-. .. 4 - <= teologien ===. N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.