oe den 13 november 1908 > Kreaturshandeln förr i vär Iden. Av Josua Andersson : Hon med kreatur har varit i st lag reglerad, med bestämmel- jer sedan trettonhundratalet i de . gamla landsk garna. Gutal > banda 7 Köper” du "oxe, ' pröva 1onom då 1. tre. dagar. Två fel -å följa: honom: den ena, om han . !j drager, den andra om han bry- er hägnad. Köper du ko, pröva ; henne då i tre mjölkningstider, Två ett skozsh En av de äld:ta här på orten var Salomon Melin och hans brö- der. Han var f i S Hestra präst- gård 1834, modern ver Lysia Mer- farela Huten Ao4ter till kommi- ristern därstädes, fadern var zolde- ten Erik Melin en romantisk hi- storia som jag förbigår här. Sz!o- mon var bonde här i gränsen på an han som 2ndra lek följa” henne; det ena, om hon ,tparkar så att man ej kan mjölka, ; Jen endra om hon är mjölkstulen. per du häst, pröva honom då i : fre dagar och ted honom tillbaka med fel.om du finner några. Tre följer" häst: det ena om han är Btarrblind, det andra om han, bits, let tredje om han sparkar med frambenen. : Marknader skall årligen hållas å ; den ort och-tid som därtill före- . + skriven är;. » frimarknad, dessutom |; en liten marknad i varje stad Tho- i d den 21 då t dag då marknad börjar vare mark- nadsfrid offentligen lyst, vid mark- hadens glut skall : friden avlysas. Bryter "någon frid genom oväsen ller slagsmål böte tio daler, ” "För INTE SÅ LÄNGE SEDAN. oc "Numera har ' marknadshandeln med kreatur helt försvunnit men , för endast 30-40 år sedan var den ” ett viktigt inslag 4 lanthushållnin- Ren, Bönderna sålde, bytte eller "köpte, till och av varandra, På se- ' hare år dominerade uppköpare som bandlade mera i parti. ”Boråsare”. "Dn särskild kategori var. ko- och hästhandlarna som ' drev köpenskap "(fter ett särskilt mönster.' De an- :vände'alla medel för att köpa bil- list och sälja i andra hand med vinst, Ofta arbetade de'i. kompani m ”tillgick" så att' en bjöd 'ett pris, den andre bjöd ett lägre än sh den förste, den tredje ännu mind- N "Inte sällan! lyckades knepet så att' om den förste kom"igen' med oc sitt budså blev det snabb affär. so Denna typen av affärsmän handlade ofta med djur som var' behäftade med mer eller mindre dolda fel. Men » naturligt :nog ' handlade. de även med prima vara i. annat fall hade det'snart varit slut med affärerna. Det gällde då för den som inlät gi affärer med dessa att kunna li- |b ve hn på sin egen kunnighet och upp- ficka felen om. där fanns några, vv eller om priset var passande. + 4 iver Simlektioner, Da Vilket 'är det bästa sättet at! lära en flicka simma? ; du-lägger fö vänstra: visa arMEeNn' om livet på flickan, håller Henne riktigt nätt men ändå säkert. 1 Sen tar du: hennes" vänstra hand, håller den i ett ömt men stadigt grepp och sen si Det 5 är min syster det ä är fråga segt Asch! Kuta i |. henne från och för att skaffa sig lite extra förtjänster hand!'ade han med häs- tar, Ofta var det någon som miss- iyckats med irkörningen av en unghäst scm Salomon köpte för un- derpris' och iblznd lyckades han sätta till vad som fattades i upp- fostran och sedan sälja hästen med zod förtjänst. 4 ELOFS KOHANDEL ' Hans systersörer Elof och Lasse i Jakob-bo var kända marknads- vubbar men inte av det b'ödiga slaget. Ännu hör man ibland hi- storier om Elof: kohrnde!, Johan på Fällan, torp under Jakobsbo, hade &n ko som -han måste sä! ja, bon var mager och gammal, födde sig dåligt på betet." Han vände sig till Elof och fråväde öm hen kunde hjälpa honom kvitt "kon! Jojomen, net skulle han visst göra, och det blev affär av. Hos Elof fick kon rikligt med foder och mådde' bra, blev fet och grann till oigenkänn- lighet. Efter några månader var det marknad och kon fick följa med dit. Nu var kon" putsad . och ' fin, hornen filade och poierade så att hon såg ut som en ungdom. Johan var också på marknaden för att' tillhandla sig en ny ko, Elof får syn på honom och: visar sin ' fina ko, Det är min bästa ko, säger Elof, och Lina ville inte att jag :skulle sälja den, men skall man sälja så måste man ta det som ' går. Inför raden av alla argument föll Johan till föga och kon' blev hans jämte en rejäl köpeskå'. När Johan kom nem med kon blev .hon igenkänd ev. gumman, och det blev inte så särdeles roligt för någon av dem. När Johan senere förebrådde Elof för att han luret honom fick han den 'enkla förklaringen alt den som är så dum så han köper igen sin gamla ko, och betalar dyrt, han bör begripa att han är för dum att handla med kor. Men Johan trös- tade sig med, när han själv kunde skrämma de klipska bönderna att Be honcm pen; ör alt dessa be- skyllt honcm för något som - han verkligen Fiort, så var han väl äl då inte så dum, ”Brearedsgänset: var: inte - enkla; En kollega till mig berättade: om en" underlig : hästaffär, Hin hade två hästar. för sitt jordbruks sköt- sel och var: givetvis beroende 'av dem." Så hände att den ena hästen |- blev sjuk och dog, Han måste såle- des se sig om efter en annan häst, | Där var en häst som blivit obotligt e - e [1 en häst i den tomma spiltan, var har den kommit ifrån, Ingen viss- te, Men när nu hästen behövdes så väl tog drängen den i bruk, Efter någon tid gav sig ägaren till« känna och frågade bonden vad han syckte om hästen och om han villa köpa den, Priset var billigt och det blev affär. Men varför gjorde du så? undrade köparen, Jo, blev svaret, om jag bjudit ut hästen till dig så hade du tackat nej, nu fick nästen försöka sälja sig själv. - EN FÄRGSTARK FÄSTKARL En av de färgstarka hästkarlarna i trakten här var Karl Johan i Hesterhult 'Han ansågs vara god ”rästkännare och därför ofta anlitad som rådgivare vid hästaffärer. Häs- tens ålder gick inte att hålla hem- lig för honcm, likaså om den hade anlag för spatt eller andra upp- täckbara fel eler åkommor, Han troddes t'o m.stå I förbund med ”främmande ' makter” och ett rykte vilfe' göra” gällande "att han fått övertaga svartkonstboken efter An= dreas 'på ' Ryen och lärt. sig att stämma" blod "och ' bota sjukdomar genom" att ”tala till'et” även på Jångt avstånd, ( ”Karl'Johän var en ärlig och red= har "man, och några ” bedrägliga djuraffärer villé han ej vara med om." Jag» kom: av” en '- händelse att få vara med om när han behand= låde en kö som fått höften ur led, ”skålat "sig"; Jag "färdades vägen förbi där en ko gick tjudrad. Kon syntes Ha något fel med bakbenet och ägaren. gjordes uppmärksam härpå. ' Han : blev ' förvånad, kon hade inte något fel när han allde= les nyss' flyttat: den, nu var- det ett faltum ändå. Karl Johan bodde då i en stuga ett par hundra me« ter längre bort, han var 80 år gam= mal, men: på anmodan kom han, och : medan "vi. stödde kon tog han ett vant tag i benet och fick leden rätt igen, . . : > 2 I ser M . PÅ BYTEBACKEN ne HOS HÄSTSKOJARE . Vid en god kopp kaffe "efteråt berättade han en marknadshistoria, halt "och" råkat ut för det' värsta som kunde hända en häst, att kom- ma på bytebacken i händerna ' på hästrkojare. Karl; Johan fick syn på hästen, den syntes "ung men mycket mager, han” föreslog att om några av. karlarna ville hjälpa till Och "så 'skedde. Efter Karl Johans anvisninga och "medverkan: lyckas" des'.försöket och hästen ” blev "så småningom" alldeles " återställd och gick säkerligen. en Husare tid tills mötes,” «eva Så här kunde det gå än med många" varianter förr, men mycket . har' förändrats. blott sedan vi var. En morgon sa 2 drängen att där stod barn)? som "det /står 'i. brännövisan. — Köp en lott — ni kan vinna fi Så SYND. och pofsonalehefen Hägar. en 25.000. S "dé sökande flickorna. om'hon so När? - j — " Om, 14 dar. Char nägra speciella talanger. — &O 'ja, 'säjer flickan, Jag har i vunnit" en mässa us i korsords- ävlingar, : 3 peng Det låter. bra, säjer personal: cheten,: men jag är faktiskt mest intresserad av era prestationer un t arbetstid, : -— Så synd, Jag skulle. betöva, Det var på den tiden då häst kärrorna slogs om utrymine i en alltmer biltät trafik ."Bonden Jöns |hade gjort sig ett ärende till" stan, d: arna, i morgon! op LAPIKPILAGA, [ A "med; på den förrättade” ett trängande behov, på! hästen, ' han. Stoppar” ju” trafi ken”, ut en prilla . och frågade” under bilhornens ackomparijemang: ' id i sitt. "ekipage. I en, korsning :stora = huvudstagsgatan hästen emellertid ' och tannade, Lagen i form av en ärmvispan- e: polis dök upp och manade att här” får'ni' inte'stå .— sätt fart Jöns tog det Tugnt — | spottade — Går du när du skiter? : Raggmunk; rårakor, rärevspann- "kakor —-:en mycket omtyckt mat- rätt, som fått. olika namn i olika delar .av landet. Raggmunken är en gammal fin rätt, som nu är populärare än någonsin, Eh un: dersökning visar att man i vart- annat :hushåll'.i, landet serverar raggmunk. Allra populärast är rät-' ten i Svealand, där hela 62 procent av, ' hushållen brukar: ! bjuda på raggmunk. nt Nu är det raggmunkstid på all. var — ungefär .2/3 av 'all ragg: munk "äts I under. "vinterhalvåret. De äldre husmödrarna lagar helst till. raggmunkarna: enligt :traditio- nellt recept; medan man i de yng- re hushållen oftare-väljer att göra rätten på pulver. Pulvret ger goda raggmunkar och" man slipper allt det, besvärliga "och tidsödande” arc betet med ' att "riva potatisen "på rivjärn. I ett paket raggmunksmix har; grädda knapriga . och läckra ragg-, munkar, bara att blanda ner vat- ten, och smeten" är klar. Öch visst är det gott med nygräddade, fra- siga raggmunkar och till det ling- onsylt eller stekt fläsk. i Några. tips: När ni gräddar ragg- råunk' på "mix sé till att ni har laggen lagom, varm. Är den för sval : blir: raggmunken blek: och utan fraskant.. Är. laggen för het bränns ,raggmunken. lätt och det ryker onödigt från fettet. :.. Grädda -hellre flera ..men ,mind- re raggmunkar — då får ni:fra- siga goda kanter. Rör om :smeten för varje omgång ni gräddar. - » Gör inte. i ordning för mycket smet åt gången. Den blir nämli- gen: för tjock om den får stå för länge. / : al GAMMAL MATRÄTT MED "ANOR Förr behandlade" ”kokböckerna endast. så kallade finare matlag- MARTNI- ; Tack vare det moderna raggmunksmixet kan nu vem som helst a - munkar. och bjuda på tillsammans med lingonsylt elle fnan- allt Som benövs Tör.att1 . ning — det gör. ätt vi nu. vet mass, sor om hur man” festade i gamla dagar, men väldigt lite, om, hur. vardagsmaten såg ut: En rätt som ”fallit bort”. på det sättet är ragg- munken -— en vårdagsrätt, som har "mycket mer s' nande anor n vad man kan tro, Det [ey öjde inte länge i innan män kom underfund med att nymodig- heten: potatis kunde «användas på många olika sätt —' en av de allra äldsta potatisrätterna' är just ragg. munk, Man "blandade. då råriven potati: "med olika .slags mjöl som rågmj kornmjöl .eller' vetemjöl. Gräddningen skedde: i en: munk- panna: och det är. från den pannan som raggmunken fått” sitt: namn, Normalt. njöt. man. raggmunken | tillsammans med Jingonsylt, men: det; förekom, också att: 'man fick” åtekt' fläsk till; pyar. så vanligt ”Raggmunker svensk -— en variant: har vi fått från” Finland och Ryssland; Den kom hit! på 1800-taltet-tillsammans med en del finska familjer, som flytt sitt hemland och bosatt sig i "inte ner; de: tog” med, sig fanns något äppelrysk”. Det var en rätt som gjordes av rårivna potatisar och mjöl. Man la smeten 'på bitar av björknäver eller. kåtblad och. TYS-, ken gräddades i ugnen” eller" i 'spisglöden. Nation Så nog bör vi uppehålla de fina mattraditionerna och: bjuda :famil- jen på raggmunk då och då, spe. ciellt nu när det är så lätt att laga till, ; : i ft Onsdagen den 13 november 1968 I dag: KRISTIAN s kl, 15.57, I. morgon: : EMIL bara' Värmland. Bland de mattraditio., : som ' kallades "”rysk”. eller ”jord- |, Solen ”går upp. kl. 1:53 och ned Fr ' genundersökningen ” Doktorn svarar ”Si-årig man”, Om ni på detta sätt håller tarmen i' normal funk- tion torde metoden vara mycket bra och ej skadlig. = Emellertid har ni fått cirkula> tionsunderlättande medicin och den bör ni fortsätta med. ”Gammal och orolig”. Ni väntar på en njurröntsen och är nu litet undrande över hur denna kommer ' att tillgå, Njurundersökningen är Kanska tidsödande och man etab- lerar periodvis ett tryck över blå- san, vilket en del patienter upp- fattar som obehagligt, andra åter knappt: lägger märke till. Liksom med det mesta ennat är de indi- viduella reaktionerna mycket stora, Vid colonröntgen är själva rönt- » genundersökningen inte besvärlig, men månsa har svårt alt förlika sig med det intensiva lavemangpro- | gram som föregår: Dessutom kan en förut trög mage visa tendens till ökad tröghet kort tid efter rönt- och kanske »> kräva en tids hjälp .med laxerme- - del 4 ” "Tacksam för svar”. Klorpromex är ett & k psykofarmakon, med lug- nande, ångestlösande' effekt på vis- sa nervösa tillstånd. Tessalon är en hostmedicin, - Stesolin är: även det ett medel mot "nervositet och spänning, Det " torde, vara. viktivt att erimake föl- jer de givra ordinat'on2pra för att på bästa sätt kunna tilggdozöra sig -medicinernss varierandeleffekt, N = Om jag hamnar I blåsväder är, det inte för att jag söker strid, = tvärtom både fridsam och PE Me vad ska” man göra? Jag rälskar mig, jag' blir: förvånad, fr upprörd, ursinnig, Som alla andra. . Sed ud får man ta Udet som: man - år det. Inte går man och förutser "trubbel och ”Kkriser”, > Då. "skulle -& man ju inte våga leva. ' . ade Jag tycker nog: att, det. är minst ika "svårt att gå till attack som att själv bli angripen, Som nu se- nast Bergmans ”Skammen”, ' Vi ännen; ju .varann,;.och, jäg kunde - kanske ha skrivit ettibrev till:ho= "nom: ”Kära Ingmar, det här hade jag, inte väntat mig. av "dig! Du som Verkade så kunnig och. .genom-, sakningen”. Hur kan du ställa "upp ett så falskt problem som du gjor- i ;du exploaterar vietnamesernas li: Minde .” Men ”Skammen”' är en / med privata sympatier att göra. . ag har också träffat chefer, och » ta del av tidskrifter, visat mig 'runt ”inte Bära” någon. Men när arbetare + Nåå, hur ä förhållandet mal” Jan däj å din kärring nu för tiden? so Jo dä ä bara bra — vi trivs finfint, ” 7 : Jaså. Men brukte ni "inte fört "vara hv olika meningar iallt? 3 '— Joviss, å då ä vi fortfarande Hur kan du då påstå att du trivs me henne? . — Jo 'seru, numera avslöjar ja allri för henne min olika mening, Man kar väl inte beundra och se ner, på nånting samtidigt? ' "Solen. går. upp kl. TT och ned kl. 15.55. s Tja... vad säjer du tex oml; en djup urringning?, : tänkt när vi träffades" för sju, år sedan! Du som satte upp! ”Rann= : , de I ”Skammen”? Ser du inte hur "och misstänkliggör " deras > offent lig utmaning och måste be-| " svaras” offentligt. Det har ingenting mycket vänliga mot mig, låtit mig | på gruvindustriområden 0 sv. Men inte finge komma fram? Jag vill Sara Lidman. nförtror mig hur de -blir sårade - på ett och tusen sätt i dagens ar- betsliv” så måste jag framföra det ; Mary. mötte" sin väninna. Lucille på gatan en dag och upptäckte att hon var med barn. "'-- Jag skulle göra vad som helst för att få barn, sade Mary, men mitt fall tycks vara hopplöst. ”ö Jag hade samma problem, sa- de Lucille, men allt har ordnat sig nu, Jag är i åttonde månaden, = — Hur bar du dig åt? , = Jag gick till en helbrägdagö- rare, cor i .— Vi försökte med det, sade Ma- ry. Min man och jag gick dit un- der sex månaders tid. — Är du inte klok, sade Lucille. Du ska j ju gå dit ensam! — Opp mä dej far, klockan är över åtta. -— Nej du mor, jag gör som låg-, trycket, Pe ligger fortfarande kvar, — Det har gått bra för honom här i livet. Först kom han in i stadsfullmäktige och sen kom han in i riksdan, Nv har han kommit, in i TV också. STIEG T AA 0 - RÖSEN- CKAVALJEREN | RENTER : Vi närmade Oss staden under tyst- nad. Till" höger" ruvade låga. platta - ! vs tegelbyggnader, saluhallarna, : Neon- > reklamerna "började spraka kring oss, glada människor satt vid utströdda bord på frottoarerna "och drack "läs: kande drycker. Så småningom började jag känna igen mig Vestas tempel och Marcel 103 teater var de första ihågkomster: na, när vi kom upp till Piazza Vene- ziat kände” "jag mig" nästan. hemma. Som vanligt: böjde” ag mig fram' och kikade upp mot Mussolinis balkong. - Rom vanligt tappade jag, bort mig 1 smäkvarteren & för att' nå Piazza di ” Spagna. : -= Ja, här bor vi, "pekade Marie Stiernhielm när vi stannade utanför den - internationella > > tidningsaffären. Fyra trappor utan hiss, men utsikten är värd det. ; Jag öppnade bildörren och "hjälpte henne trassla sig ut med handväska, handskar och näsduk fortfarande behåll. Så såg jag mig omkring. Vid båtfontänen ” framför trappan satt! "några ' böjde sig fram och drack äv det ,kalla friska unga och. gamla, vattnet. '— Bevare oss! sadé Hampe, 'Dom kan”ju fö" polig Elér' Vad som helst! Marie Stiernhielm log." - — Rom är ju berömt för stina fon- ” gen när taxin” började; snurra runtitänera goda -ock friska ” vatlen.. enn -.N . tonfall: ” just den här fontänen, hör det till att man skar dricka ur, Jag anlade en guides entusiastiska är båten byggdes vid det tillfälle när Tibern svämmade över sina bräddar och nådde ända hit upp. "|Spanska "trappan byggdes för frans- ka pengar men uppkallades efter tor- get där I 'evärdliga' tider spanska sändebudet hos påven haft sin ståt- liga boning. Marie - Stiernhielm . hade öppnat den "mörka ”porten 'och sträckte nu fram handen för att säja adjö. Väs- korna stod vid hennes fötter, den flinke " chauffören ' hade , inte gjort några misstag. + -— Un minuta! sadé jag tin chaut- fören som nickade samtycke. Låt mej hjälpa er med väskorna. - De första två trapporna .var inte alltför tunga, men den tredje fick låren att värka och efter den fjärde förrådde andhämtningen min dåliga »|kondition. Marie. Stiernhielm "såg ilfullkomligt oberörd ut och inte den minsta il mtning störde hennes kor- ta harang av tack och adjö. Jag ställde väskorna innanför den blankpolerade ytterdörren med glän: sande mässingsklot till handtag. ”— Kanske jag får komma upp. och f fotografera” utsikten en' dag, pustade jag. UM '— NI är välkommen, sade hon. An- na.-hembiträdet. är. altid bemma, Och milt men bestämt. stängde hon dörren framför näsan på mig. Lite avsnoppad återvände jag ner till den väntande taxin och Hampe, som med 'uppstpärrade ögon försökte överblic- ka nattlivet 1 Spanska trappan. Här och var satt en klase ungdomar och sjöng eller kelade, pratade eller grä- lade. Al ik turister sig uppför - eller kom klivande ned- för på väg till en eller annan natt- klubb eller på Rome by night-tur. Taxin ' stönade - och pustade uppför en alpbrant backe, svängde till höger förbi Villa Medici och tandpetaren framför den allra heligaste treenig- hetskyrkan och stannade upp med gnissel och skrammel framför entrén till Hote! Hassler. Takrestaurangen sände ut ett rödgult ettrigt ljus men det var det enda som störde det gam- la romerska patricierhusets stilla vär- dighet. Varken dörrvakten i livré el- ler . amerikanska turister kunde bringa det ur fattningen.” H Portieren kände igen mig och gjor- de ett stort nummer av sin vänlighet mot mig att skaffa mig två rum I värsta turistsäsongen. Värsta turistsä- songen var alltid när jag kom, och jag visste att hans vänlighet lämp- ligen . uppskattades med en hand- tryckning med en väl dola sedel. Ba- ren till höger gjorde intryck av eng- elsx salong, men timmen var sen så barmannen fick vänta på mig till därpå, dagen där ÖN min kamrer och jag. Hettan hade än- nu inte tagit sitt plågsamma grepp om staden, men. luften dallrade utans för fönstren i det skarpa solljuset och husen tycktes röra sig sömnigt och lojt som om de vaggades försik- tigt av långa svepande vågor. ut till Roms största fabrik, ett svenskt dotterföretag, och före lunch var vi klara med de tagningar vi kommit ner för att göra, Jag hade beräknat att det skulle tu hela onsdagen, nu fick vi en ledig eftermiddag. Det tog bara två minuter för mig att bestäm- raa oss för trä restaurang, det tog betydligt längre tid för bilen att föra oss dit. NH de, drog bord och stolar in i den sva- lare skuggan under terassens tak, frågade hur jag hade haft det sen sist och anförtrodde mig halt viskan- de att: han råkade ha utsökta kalv- filéer. Jag förstod att han råkade ha dem: för sin egen ;lunch, men han skulle ha blivit sårad om jag avböjt, så jag tackade och bad att få börja med var sin Campari soda. de Umberto med de sande av förtjusning. kalvfilé med en blandad sallad var en fullt tillräcklig lunch, såg han li- "je ledsen ut, beklagade att min aptit hade ett så starkt intryck av att Rom Arla. morgonen därpå stod vi upp! I 'morgonens relativa svalka for vi inte var så god som vanligt,. hoppa- des att.jag inte höll på att bli sjuk och sade att man inte får slarva med maten. Meh! när han inte kunde få mig att ändra mig, slog han ut med händerna. och gick själv 4 egen hög person och hämtade två drinkar. — E da bere? — Vino bianco, naturalmente, Con ghiaccio, med , is svarade jag och sköljde bort, damm och hetta ur stru- pen med 'den beska klarröda drycken. Efter maten, kaffet och omfamning- arna vandrade Hampe och jag sakta nerför den breda gången mot utgäng- en. På båda sidor slöade bockar och giraffer tittade vemodigt på Umberto tog emot oss översvallan- sognori? fråga- — Vuole spaghetti, - blå ögonen lys När -jag gjort klart för- ihonom "att OSS, uppifrån sina långa halsar men aporna gar pigga och skuttade runt och lekte som vanligt. Fotografen vid utgången hade dragit ner en halm-! hatt över ögonen och tog sig en väl- behövlig siesta tillsammans med le- jonungen som skulle locka kunder. Vinet ' och "promenaden hur lång- sam den än hade varit, hade' drivit fram svetten i pannan på oss och vi bestämde" öss för att ta en hästdros- ka genom "Villa PBorghese till hotel- let för-en dusch och en kort slummer. De gröna” gräsmattornä och blom- mande buskarna var täckta av ett tjockt grått dammlager som rördes upp av-bäkjul och-hästhovar och virvlade runt | det vita solskeent, Hur kom det sig egentligen att Jag alltid var en vit stad, en slags romantisk känsla av att vara i mina pojkdröra- mars Nordafrika, Mina halvvakna funderingar. avbröts av kuskens sura [tillrop till hästen att stanna. Han tog emot pengarna utan att titta på mig," tros den, gassande hetan hade han rockkragen uppdragen över öronen och näsan och där möttes den av mös- sans kant. En, gammal oroginell ita-" , lienare som inbillade sig att förkyl- I ningar måste undvikas med mycket I varma k'äder eller. att värmen kän- des mindre om man var ordentligt” påklädd. ' , Vi fick våra nycklar och tre lap- par med telefonbud. Jag beställde Stockholm och studion, som var ett av de nummer som sökt och medan jag väntade på samtalet, ringde jag de två andra. Den ene var en svensk .- affärsman som jag skulle träffa näs- ' ta .dag. Han' ville veta om jag kom- : mit och om han fick bjuda på mid- dag nästa dag. Den andre var min gode vän, föreståndaren för Svenska institutet som förvarnats om min an- komst redan en vecka tidigare med ett par rader, dan bad mig komma över vå en drink vid sjutiden, han hade trummat ihop några skandina- ver ' som var mer. eller mindre bo- . fasta I Rom och som råkade befinna ve sig här trots sommarvärmen, 1 )
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.