LAHOLMS "TIDNING " ön ”"Onsdäg' den 20 november 1968 — ='LT Onsdag. den 20 november. 19687, MS => - Éuropas förenta stater Den: brittiske utrikesministern tus eller befogenhet. Men. kon" gressens arrangörer har i alla fall 2 hoppats på och räknat med, att | Haag. deltagarna skulle genom sitt sto- ra antal och sitt politiska an- seende kunna påverka .den all- märna opinionen i sina respekt ve länder i så hög grad, ”att' kon- gressens arbete skulle kinina bärs Michael Stewart framträdde ny- ligen inför den europeiska parla- mentarikerkongressen = i - med ett tal, som utmynnade i en ing till de fö: lade po-. litikerna att inkalla ett europeiskt - toppmöte i syfte att sondera möj- ligheterna för en ”förening av Europa”. Stewart betonade nöd- vändigheten, att man nu äntligen blir färdig med de vackra 'ta-' » Jen och fraserna och i stället ser i till att uppnå konkreta resultat.” ! Hen underströk emellertid också, att hans förslag inte var tänkt som ett .alternativ till den ge- till målet ”ett samlat Europa”. Mer än 500 parlamentariker och "Danmarks... utrikesmir ; som syntes i främsta ledet.,Dan- marks Poul Hartling var den fö: "ste som anslöt 'sig: till ;Stewarls r förslag. För' Englands. kontervati- laration”, byggd på den grund-,, va parti uppträdde Duncan: San=".. dys, .som garanterade, att: även : den brittiska oppositionen stöder tanken på ett samlat Eutdpå, > 7 a -Den' norske handelsministern Kåre ' Willoch och föritVarande ' norske utrikesministern 'Hällyard Lange stod i spetsen för en : norsk delegation, som : begeistring anslöt sig till ” för” rg, vilket av. hela ikongresa , sen uppfattades som -ett uttryck - - från 15, västeuropeiska länder ha- de samlats. till kongréssen i flaag, "och man väntade att de:skulle , . avge ,en -gemensam ”Europa-dek= , val, som Gemensamma markna- ” den "redan etablerat; Men i'ut- + kastet till denna deklaration. he--' ter det vidare, att.”för det fall oenighet fortsätter att spärra :vä- gen till en sådan alleuropeisk ge- menskap, så hemställer" vi till de regeringar, som inser nödvändig- " heten" av: europeisk enighet, alt söka efter andra utvägar”. . Denna formulering "har allmänt ra frukt i framtiden, Om! denna optimistiska ' tro , kommer; att före ' verkligas eller visa sig ;vara' en iilusion är: det ännu. för tidigt att... yttra sig om, Ett fakium är i alla fall, att icke mindre än sex euro-' peiska . utrikesministrar hedrade . kongressen med sin närvard. Utom .: mensamma marknaden EEC utan - Englands Michael Stewart var snarare' som en mera direkt väg ' det Brandt från Västtys larid och vidare Italiens, Belgiens, Hollands -Ide, är tistrar, : är sin Man 'blir starkt detta när man vänder historiens > blad. Vem kan dra fördel av krig och alla de fruktansvärda kata- «+. fstrofer som följer i des sspår? Den som laste” hjärta i: orden: vishet" än 'krigsberedskap”., som Gud, har skapat. till barns , bästa, ' En. kristen .kan: bi- draga med det som blir till väl signelse för medmänniskörna. | ETT.ORD 'PÅA VÄGEN Bättre är vishet än "krigsbered- : Iskap, ty.en enda som felar kan fördärva 9: mycket gott. .(Pred. Krig har alltid varit ödeläggan- både ekonomiskt och andligt. övertygad. om inte fruktar Gud och likgiltig för människors värde. Krig härleder sig från ledare som inte' har någon förskoning efter- som det kan åstadkomma ett: så oerhört " fördärv, .. Sådana som ord:-söker endast det som befräm- jar deras egna text säger kan' fördärva mycket gott”. " Den kristne instämmer. av' ful- ledare, inte frågar. efter Skriftens intressen, Vår "Er enda som felar ”Bättre är Det en kristens plikt att vara på vakt och inte fördärva något sina ivriga önskan ; . uppfåltas. som "tydlig I till Frankrikes ihärdiga möotstårid . 1 mot tanken att utvidga den euro-, peiska .gemersamma . marknaden och 'det europeiska "samarbetet. N Under kongressens lopp blev 'det . också klart; satt” president de Gaullé' "tog, tillfället i akt:att än: en gång” demonstrera sin "ovilja parl ikerförsani- lingen i i Haag. I sista minuten fick arrangörerna av mötet ,meddelan- de från Paris, att det franska ut- Eg ; rikesdepartementets delegat, Jean mycket, men fanken vVar:god, och: de Lipkowski, och Frankrikes åm-" vem vet om inte årets kbnär es: ”bassadör, il Håag, ”Nvpartiet,: och iman: giss ligen” allmänt,” matt d Gaulle. i egen person, som i sista” ö ib » hjulet, AY "kongressen, som säda här ingen officiell statsrättslig stad " egenskaper söm/ vi 1 . rig” gjortesin gråklädda- «moder tjänst. 'Men' är egirighet och fos » att visa upp. Till, exempel om: DH j 'FörTRÄF LI SMR NIXON 07 — Över "huvudtaget. hä hard Nixon? de "flesta ia utniärkta” 'och” éfte nallen. la NA Han är nig och "arb sam, han parar; intélligehe ined framåtanda, .han' än duktig och målmedveten, nykter och ' "sköt. sam, energisk" och "ambitiös, hän kan alltid sina läxor, har: ald- sorg, tror ipå. Gud, än; trogen mot sin, hustru och - snäll mot sina barn En typisk! A-pojke, . en . präktig boyscout "som "alltid är redo Lu "Särsklit när. det gäller ytter. ligafer en "ärofull : Position : för honom :själv i, fäderneslandets terlandskärlek, är: gunås också tygder i vårt samhälle, - Varför "misstror. jag då denne förträfflige man? Varför är jag skeptisk mot, denna: inkarnation av vårt västerländska effektivi- tets- «och :framgångsidel?. Helt enkelt. och' simpelt. för, att jag inte fitar på honom, Jag anser inte att det. räcker, nied, person- Jiga ambitloner ,+-— inte ens överambitioner ii när. det. gäl- ler den. man som skall överta världens : viktigaste politiska |» ämbete... Jag Inbillar mig . att det fordras mer av” en 'stats- man än. vad Richard, Nixon har dönve,- klokhet och het, Men framför . allt fordras det en' vision, «En vision av en ny och bätt- re värld, en vilja att offra sig själv — och begära en hel del av sina landsmän och väljare — för att omsätta sina ideal 1 verkligheten, att venlisera ; sir na drömmar, När han kom hem som offi- cer i US Navy efter kriget hit- tade han en annons som hund- ra ledande republikaner satt: in 1 en lokaltidning - under rubri- ken” Lediga.) platser”, Man an- nonserade "efter en kandidat til! kongressen, helst en krigsvete- ran med god utbildning, som var villig att försöka.slå en de- mokratisk politiker som lyckats med konststycket att bli omvald tio år i sträck, Bland kvalifi kationerna fäste man särskilt avseende . vid att den sökande skulle .sakna tidigare politisk erfarenhet och engagemang. Han fick dock ha ”några alt männa Idéer om huv man ska förbättra Amerika”. . oo. Nixon sökte jobbet, och bekant fick han det, Det som gör mig betänksam är att han nu, tjurpotvå" år senare,. fortfa- rande «tycks -ha några allmänna . idéer om hur” USA ska förbätt- rag, : personlig) som see or = "för "ätt komma med i en "europeisk gemenskap och att vis" "de Gaulle, att deras Europaintres; > ä och uppriktigt.” "Det är i år 20 år sed ston Churchill höll ett j i Haag och framhöll nödvändir. "heten - av, . att Europas" Förenta Stater blev verklighet. Hans tal. ledde då till Europa-rådets ill . blivelse, "Detta" råd har 'visserli gen «Christian de: i Haag kan bli en .ny Fp frem Dh sin: :tdiigare. klargöra 'nädVän -keten 'av .en' djupare”? . gerhenskap. M Så UDI i TERING 1 I GRUNDERDLAN. med en 'yrkesvalslärare som nNär- måst.» under. rektor; är. "ansvarig tändrad, på. det..sätt. soja Sö fö slå [na för: yrkesvalsläraren..i "viss "mån förändras,"- erinrar Lärar- tidningen/Svensk Skoltidning på " ledärplats, | ser .orsakas av 'bl' a- färre. till- valsalternativ,” "förändrad ”organi- sätion för” praktiskt, tering 'och' elevernas att: » fortsätta . studierna v eftér |. " grundskolan”, 2 oImte heller i den som: behandlar: revidbwingen av . läroplan för grundskaldn, finner departeémentschefen: sig kunna ta en klar ställning ifråga om” stu- die-. och yrkesvägledningens: or- ganisation i gryndskolan.” : ”Han anser att,detta bör kun- na ske innan' den nyFålärfoplå- nen träder i kraft, vs ställ ning i frågan ska ha tagits före 1 jult-1970.- <> "die och yrkesväglednihgens' or- ”ganisation I grundskibvanh och den "därmed sammanhängande frågan om 'yrkesvalslärarnas "ställnings- "och trygghetsfrågor får' man för- visso efter snart 20, års väntan « Yara tacksam för' även, de mins- ta "strimmor av ljus; En tids- ' gräns är satt! . inte sagt vem som ska utföra det utredningsarbete som; ska ligga till. grund för hans ställ ingsta- 'gande, SÖ och' AMS har ju för endast något år sedan, utfört grundligt Mtredningsarbete i frå] gan, . några större besvär för dessa två verk att överarbeta' sitt” förslag så att det bättre ansinter till den "nya läroplanen”, - > + repade tillfällen anfört att yrkes- valslärarorganisationek ses över för bättre anpassning till inträffade förändringar i sko- k tan. Utbildningen av tyrkesvals- lärarna, såväl den griundläggan- de som också tas med I denna” anpass- ningsprocedur. Om målsättning- en för skolans studie- och Yrkes- vägledning har däremot inte nä- gon diskussion förts "och full enighet torde alltjämt" "råda om denna.” Den "existerande yrkes. valslärarorganisationen' är till sin. konstruktion så 'flexibel, att - den lätt kan anpassas inte en- . dast till högst varierånde lokala förhållånden, utan äv na rätt olikartade arbetsmetoder, vilka kan användas I skolans öv- riga undervisning. . : nits av systemet med en yrkes- icke: förmått åstadkomma ; OCH -YRKESORIE nga. det nuvaranideb ystemét f,: medför att arbetsuppgifter- - fött ”De förändringar isom. SÖ. av: yykesorien- |. nägenhet "åcb osition, "När det gäller frägåk? om stu- Departementschefen" har ' dock | ett Det torde inte behöva medföra R ”Lärarförbundet hat” "vid upp- : borde fortbildningenr; borde till såda- Med den erfarenhet 's som vun- valslärare, : +] rektor är ansvarig för. skolans studie- och yrkesvägledning kan vi inte finna 'något skäl för att frångå detta system... Det har i sin anpassningsbarhet under en mycket :lång rad år och under högst skiftande förhållanden vi- sat sig väl motsvara de förvänt- ningar man har rätt att ställa på en av:-skolans - mest ” centrala |. funktioner. Det är också glädjan- 'de att yrkesvalslärarkåren ge- ” nomgående”' har : fått såväl ele- vernas ..ringslivets och sina kollegers och "chefers erkännande,” ;.Bfter nära: 20 års erfarenhet, experimenterande -och .funderan- "de, == och .med, en såväl :kvänti- >tativt, som 'kvalitativt bättre an- passad "utbildning av :yrkesvals. lärarna — bör det 'inte "kunna finnas” mycket mer” för "utränide som närmast under som föräldrarnas, ” när Det är naturligtv "Begärt. att détta avstressade till- stånd :skall:räcka också fram till |; Nästa valrörelse: Men annars 'vo- re det förträffligt om man kasta- de. den'sortens argument på sop- - högen; :Ty när: allt- kommer ;om- .krin; "oberoende. av partitillhörighet ytterst beroende 'av,näringsli för den "trygghet och: den "väl :ständsutveckling alla. säger”. "eftersträva, 'Att man sedan mås: tes öka . och” bredda: . samopelet "mellan! - företag; " samhälle är”én' sak -som det sä- Kert . lönar , sig att- diskutera . fortsättningen i -lugnare fåror än. - . -.de:som: kom till synes i "valrörel- / Ser och som uppenbarligen ”def-sina upphovsmakare : till 'fö- .ga-cheder, i: eftertankens. klarare sken; vy tnne , så är, alla'-och..envar anställda och Eskilstuna . Uriren GD menar: 3 ändra sidan att de vänliga vindar: som blåste. över | > årets., Arosmässa bör betraktas med en viss misstro:.- näringsli- vet häller på att flytta sina ställ- | "hingar. .närmare : hr, Wickman Sm fl: formgivningen av -den"nya nä- "ringspolitiken, menar tidningen: > Om det bara leder till att'top- 'Parna inom "näringsliv och stat- lig--administration -böjer sig hop öch.viskande ger varann, en öm- | sesidig insyn — i de nya råd av "skilda kanslihuset — 'ja,' då är förde- larna begränsade. - Och nackde- "larna : betydande. ”skralt med den' utåtriktade 'upp- lvsningsverksamheten, uselt. med -den öppna och välinformerade debatten, dåligt med ' riksdagens inflytande och väl arrangerat]. "för att eventuella misstag skalll ske i den stora skalan.» : ” att' försöka 'påverka slag som kopplats till Då blir det IKSDAGEN" > v. har hittat på ett fiffigt sätt att stoppa". reklamen för starksprit, skriver.” (s). Systemet. skall helt. enkelt vägra att saluföra spritsorter, - SOM - annonseras av importörer "och tillverkare. Man förbjuder "alltså inte annonsering, men den som annonserar får finna sig I en reaktion som torde vara mot- satt den han tänkt sig: ”Örebro-Kuriren : Förslaget är - bra, Regeringen bör utforma regler i enlighet "med riksdagens hemställan. Hur vore det om regeringen samtidigt bestämde att alla flas- -kor starksprit som säljs på sys temet ska vara försedda med en extra etikett med en del faktis- "ka" upply tets verkningar på den mänskli- ga organismen, Etiketten torde inte nämnvärt minska knosum- om alkoholgif. , -Iför.. rasen" och : köttfullheten .I'medeltal 8 dat, av, Djunadal: (Blekinge). Prö- . SVINTOPPEN: åv. byrådirektör Ove Ek, Lant- bruksstyrelsen, Solna. Medeltalet under kvartalet . juli- september är i fråga om avelsin- dex.. oförändrat 109 för -lantras och 105 för yorkshire. Övre sid- na:22 Mmm > a blev. för bäda Taser- na-22 per är inte så värst många som sa + vet vem framlidne konstnären ro ; MALMÖHUS ocH VÄST. | fel Petersson var, men lägger MANLAND I TÄTEN an fill hans ”artistnamn” ”Dö- "På yorkshirelistan går 1062 Star derhultarn” så vet alla strax vem av Pilegården ' från: Lönnstorps det är fråga om. En av vår skulp- gård, Svalöv, i topp. Lanträslis- törhistorias mest kända namn. En tan toppas av 1482 - Doning av slingerbult och krumelur, en egen- Helgestad på Dunderbo hos Karl| Homlig människa som ofta stötte Johan : Fredriksson. På listan finns fyra nykomlingar. . Det är Mallenkov " och Månte av Lyby, Biff av Persbo' och Belse av An-|- fastorp. "Biff 'av” Persbo "- står i besättningen” Börsta, som "anslöts Hin svinstamkontrollen 1 oktober - i z ärva sätt.. En självständigt ska- ande konstnär som inte utsatts för "någon" påverkan ' eller ”infly- . tande”, Bohem i hela sin livstid "Spannmälsskörden domineras: "alltmer: av skördetröskan "Den gamla hederliga" lien: spelar BASTA YORKSHIRE. : JC GALTAR 00 - En lista på de ix bästa vorks- hiregaltarna Mär de: : ande. utseen- | 1062 Star av Pilégården: Avels: index 115, 3 grupper. : Fader Sang av Saritslöv: Prövad på Svalöv, Malmöhus län; era bara-en undanskymd roll 1067 Sak .av Pilegården. Avels- vid spannmålsskörden, och inom ett ' index 114, 3. grupper. Fader Sang | stort : sammanhängande område, av Saritslöv. .Prövad på Bjärka Säby i Östergötland, . 1283 Hajk'. av, Södertou. -Avels- index . 113, -3 grupper. Fader Sö- dertoi Haje,. Prövad på Hemmes- dynge, Malmöhus län. : . . 669 :'. Centilong - av Brorslätt. Avelsindex ; 111, .4. grupper, . Fa- der Cerat åv. Ryssbylund. Prövad på. Ryssby, Kronobergs: län.. . 1309 Fulltofta Henrik." Avelsin- dex 111, 3 grupper... Fader. Heja- re:av Kälaboda. Prövad på Full- tofta,. Malmöhus län. oo 811 Sulge. av Brorslätt. Avels. index 111, 3 grupper, Fader Bror- slätt Sulger. Prövad på Höghy, Uppsala. län, Poe re St Uppsala, Södermanlands, Västman- lands och Gävleborgs län, har den helt försvunnit. I gengäld kommer skördetröskar till en allt flitigare användning. Enligt : vad : statistiska centralbyrån räknat ut på basis av de objektiva skördeuppskattningar- na. bärgades 87,6 proc av "fjolårets spannmålsskörd med hjälp av skör- detröska. 1966 '. var. -motsvaran- de' siffra” 841 proc, 1965 78,2 proc, 1964::71,5 proc och: 1963 68,1 proc, alltså: en jämn tegring som dock "inte var. lika stor i fjol som åren dessförinnän, ' Samtidigt : med skördetröskans segertåg har användningen av and- ra skördemetoder gått starkt till- baka, Håller vi oss till jämförelse= 7 > 1062 STAR Av, PILE: + > GARDEN ka med omgivningen genom sitt ” och en man som — enligt Jung- , | gång lika lugnt. som han tidigare : eftersökta konstföremål som det in- | "Döderhultarn" Petersson; Gruppen ”Beväringsrnönstringen, som härovan ses ett avsnitt avs, "D hultarns”, PR berömda konstverk, plagierad - in vårt- land? Svårt. att säga: exakt, "men ' ”Döderhultarn” borde ligga väl till för en tätpla= cering. Men ingen imitatör har lyc= v kats åstadkomma” annat än döda. =” beläten. Utan. konstnärligt värde, fått vänja sig vid motgångar... <, : Det! är 100 år sedan han föddes. Hans summariskt skurna statyetter är nu internationellt berömda och VYTOLVSKILLINGE ” "Axel Peterssons: bohemiska na« tur - varade livet. ut. Han vandra de;. som'” en : särling 'i: tillvarons =? hårda vågsvall. Oåtkomlig för grym drift och sluten inom sig: själv. ' Vi ska ge”ett litet 'exempel på' hans egensinnighet. Hemma betraktades han som den . ”misslyckade. sonen” och familjen beslöt att skicka ho« - nom till de:stora möjligheternas” land -Amerika” där han. möjligen skulle. kunna” slå: sig. fram,. Gick ' det illa för honom där så behövde i alla fall inte: fämiljen skämmas. te. är allom givet att: kunna köpa Priserna , ligger skyhögt över det Döderhultarn”. jälv fick för sina : gubbar när ' han sålde dem på marknåderna i i Oskarshamn." AX. I DEBUTERADE 41 AR GAMMAL « Det var i Samband med en ut- ställning äv karikatyrer i'Stock- holm 1909 som ”Dödarhultarn” upp- täcktes. Arrangör 'var' skämttid- ningen : Söndags-Nisse ; och. många av den tidens” stora kanoner var repr de: OA Oskar Anders- åren. 1963 och 1967, då skördetrös- kans. procentuella användning öka- des från 68,1 till 86,9 proc, finner via :;bindarens -användnings- frekvens. gick > tillbaka: från' . 30,2” . Tunnspäckighet i— främst då i korset och -ryggens mitt. — och bra ' köttfullhet. är de mest fram- trädande , egenskaperna, ' Medelta- 3 cktjockleken : kommer lägre. än genomsnittet 0 "till: 0,1 proc, slåttermaskirien: från! 0,7 proc: till" an ättre.. Bakom "den ' ” köttfullheten " ligge 2. på. 32,4 .c n, -rasmödeltalet. | och. nedre ,.sldspäck- ; respektive, 21. mm iv 1 dornas kördesätt "skall" man finna r.4 mm. lägre än att . skördefri kan : -nytijades mest höstvete örden (97,3, ..proc) och: ; minst. vid ' blandsädskörden' (541 proc); bindaré mest vid skör- " den. av: blandsäd (43; 7) . och. minst > vid höstveteskörden: (2,7 proc) samt -. som -båda , Både. Sak! och: star par Sang äv - Saritslöv” som -vid blandsädskörden (2,2 proc) och minst" vid höstvetes rden, där: de" alls nte förekom. | i kör detröskan. var ' vanligast i Gotlands län 99,8 proc) "och minst förekommande ' i "Jämtlands ', län. (55,5 proc), bindåren. vanligast i Jönköpings "Jän « (40,4 + Proc)... och . minst förekommande i, Gotlands län .. där den helt saknades, självavlägga- . ren . var vanligast i, Västerbottens län. (2,9--proc).- men saknades :helt : 116,1ä ny slåttermaskinen var. yan- ligast si: Västernorrlands län '.(3,2: prog)« men. saknades i Söderman- länds;''; Mälmöhus, '.. Västmänlarids och G ivleborgs Jän medan lien var vanligast i "Jämtlands län" (2,8 proc) men "som "nämnts. "helt +, ur ' Avelsindex 118, 7 grupper. Fader Dollar "av. Ingemanstorp. Prövad på. Dunderbo, Västmanlands "län; 2.85. 'Mellenkov. av: Lyby.: Avels- index 118,3, grupper. Fader: Man: vad på, Kristiän- stads” län. Kär; gården, ' dex 117, 4 grupper.” dist. av .Persbo, Pi dal, . Södermanlands, bruk : å Södermanlands; Västman- . lands, U Ia d: h Gå leb 117,:3 grupper, Fader, Mandat,. av lån y Pp lnes PN ren. Djupadal. (Blekinge). Prövad "på Hanorp, .. Östergötlands län. ” 445 Berber av Lindbo.' Avelsin- dex 116, 5 grupper. Fader Lind- bo Brix: Prövad på Noranäs, Mal- möhus län. 655 Nicklas av Persbo; Avelsin- dex 115, 7 grupper, Fader Pers- Vid spannmålsskörden i Hallands län skördades 86,3 proc av. arealen med .' skördetröska, 13,3 proc : med bindare, 0,2 proc med slåttermaskin och ..0,2 proc: med -lie, I. Älvsborgs län - var motsvarande: siffror. 70,4 proc för skördetröska, 28,0 proc för ” bo. Nubbert. vad på Helger bindåre, 0,2 proc för självavlägga= stad, Östergöt Vv Kärragården. re, 1,1 proc för" slåttermaskin och Avelsindex 115, 5 grupper. ' Fa- 053 proc för lie, : vo der Ballantin av Blombacka: Prö- mö vad på Lyby, Malmöhus. län. 863 Biff av Persbo. Avelsindex : 115, 5 grupper. Fader Biggles avi Runeberg. Prövad på Börsta, : Uppsala län. o .1481 . Dolfus av: : Helgestad. Avelsindex 115, 4 grupper. Fader Dollar :av Ingemanstorp, Prövad på Badelunda (2) och Tibble (2) Västmanlands ' län, 1419 Belse av Anfastorp. Avels- index 115, 3 grupper. Fader Bal- tim av Karlsro, Prövad på Pers- bo, Västmanlands län, = | Dyrgripar I. våra kyrkor ' brukar :'oftast finnas gamla s. k. Karl den XII:s biblar. ' Vi betraktar dem oftast tämligen likgiltigt och tänker: ej på, hur värdefulla de verkligen är. :I en nyutkommen antikva- riatskatalog begärs för en ”Bib- lia, thet är all Den Heliga. Skrift på svenska efter konung Carl 1482 DONING av cd XII:s befang” -etc.' icke mindre -. HELGESTAD än 4200 kronor, De nya grupperna har ändrat] , N indexet från 119 till 118 och äl- m dern vid Kontrollens. slut - från 151 till 153 dagar. Detta är dock fortfarande 12 dagar kortare upp- födningstid . jän rasmedeltalet. Späcktjockleken är. 21,8. mm och köttfullheten . 14,1 poäng. Rygg- musklerna ligger, på 29,8 cm? el ler 0,4 cm? över medeltalet men kunde gärna ha' varit lite större. 33 MALLENKOV AV LYBY "Fader till. Mallenkov är Man- dat av Djupadal. Denne galt har ytterligare en son på listan näm- ligen fyra 38 Mante av Lyby. S.H. Mallenkovs styrka ligger i låg äl- der vid slakt och tunt späck i ryggen. I fråga om späcktjocklek ligger. han lägst på listan med 21,1 mm eller 2,6 mm under ras- medeltalet, Dessutom har ' av- komman haft bra bogpart, . buk och skinkor. . SUI tionen, men det finns självfallet ingen lämpligare plats för sak- upplysningar 1 denna fråga än just på ,buteljen. Reformen har dessutom fördelen att vara myc- ket billig, : - Fiffigt är just vad det är. — men öÖrebro-Kuriren 'tar alltför lätt på huruvida fiffigheten är 1 överensstämmelse med tryckfri- de" övriga. skördesätten ; (självav= | läggare; slåttermaskin och. lie). mest..l: hetsförordningen. - son, Schwab; Albert Engström. Lik-| Biljettpengar anskaffades och ABTT. väl var det der okände från Döder- > hult i Småland söm, fängslade. både publik och sina ”karikatyre t'En 'full dök 'upp" ur”sin”is ; SM e' små och s betvdliga i: Cora: kamp. "Boda inkoråster: "Ko: n, gångs. skull en- hällig” om "det. konstnärligt. absolut nya - -och .hans ursprunglighet.. Hos publiken' slog han —--då. som nu — genom sin bondlustighet och ko- . miska karikatyr. Han hade sin -egen . stil och vandrade aldrig 'utantör sitt arbetsmaterials gränser: "Och. 'he- römmelsen? "Tja, "den ' bekom,'' som | "vinte. ”Döderbultarn” nn- värt. Mer än SE ban kunde höja fantasi möter,. oss också däri” att d till: önskad. nivå och |han kunde :småprata, glädjas och on var into så stor. avs, |Hda med ide: figurer han: höll" på ; . alt yxa till och som var levande "SON TILL FÖRMÖGEN vare”ser för-honom i de ög nblic= " -LANTBRUKARE ' ken”, - Ts NM "Axel Petersson var sön till. en förmögen lantbrukare i. Hözalorp utanför ,Oskarzehamn. Han blev 1(i- . digt föräldralös och sattes i rfin” skola i Oskarshamn men : gjorde absolut inga större studiecfremtång- ar,- Utan blev i stället kvarsittare :och luttrades hårt av oms3ivningen. Blyg och. försagd som han vor till sin nåtur, Han gjörde sina'förstaj, karikatyrer av lärarna, Safiiga och : giftiga sådana! Efter skoltiden hr nade ”Döderhultarn” i militärtjänst — com” det då het- > te Ör fänneslätt i "och fri ät "han försiktigtvis en: pris där fann -han -sig- betydlig tre; Vatdetektiv undersöka "hennes? ; var tillrätta, Husarlivet gav honom hens, nor. Efter ett par Edgar tick, han n framtida förnämliga, formikänse för rapporten: hästeri och från miklitärlivet häm-jt — ag . tade han många motiv, Den koniske nats om föken Xx. Etna Anbet” an? N mest: berömda. ”Beväringsmönst- dantag- äv fö gar — med 'un- ring”. är / utförd i flera exemplar. | q mn" den senaste - ti- Det som ställdes 'ut'i Stockholm 1909 en setts.4 sällskap med en De t som sj "Aas handlare av. tvivelaktigt rykte; Mästerliga verk . som framställer | 7 den tafatte och ganska rädde rek- ryten -kontra karska yrkesmilitärer. || Statistiktider, Jobb och räknan- Trots allt så blev dock hans för-|de; Vera tittar upp ur korthögen nämsta:' motivkrets allmoger, det och si uckar: fattiga folkets liv i vardag och/' fest. Vad Albert Engström skapa- de med sitt ritstift från” samma miljö skapade ”Döderhultarn” med sin kniv. Begravningar, "bröllop, barndop och domstolsecener. — . " Vilken konstnär har blivit mest i Sin” kolstnärliga gärning slätnar de Döderhultarn” aldrig upp i. Han fortsatte oavbrutet att ;:skära - gubbar, Junzmarker berättar: ..”Ett utslag av" hans, dramatiska : Vedträts mästare har haft e så obetydligt inflytande på tida skulpturer,” : ” Odödlig blev' han —;”tolvskillig-. sen”, sär'ingen från Småland ' som länge fick lida men ändå förunna- H e3 16 år av ryktbarhet innan han avled 57 år gammal 1925. SN Arne öij jen... w 4 Undersökning Grosshanälara 'Y: blev förälskad " skådespelerska. . Innan” "Than Ingen sjukdo ÅA — När jag sorterar i olika sjuk- ' tlomar, skall jag sortera män och vinnor också? | Berit går förbi Konstaterand, = Nää, troligen inte, ' At karl är ju ingen: Di Anvaliditet! vara niukdom, de är «
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.