N LAHOLMS TIDNING « Ons dagen den'4 december ög "den 4 d E "UM = Hel: ngfors har upplevt sin första 'studentrevolt,. Trots re- gelrätt ockupation av Gamla Studenthuset genomfördes aktio- nen wtan större våld eller sam- mandrabbningar , med polisén. Efter ett dygns ockupatton spi kade de. oppositionella studen- "terna upp en, rad teser om de- mokratisering av : universitetet, kamp möt den -borgerliga hege- monin inom undervisningen och omvandling av studentkåren "till en facklig intresseorganisa- tion. Den omedelbara . följden av revolten väntas bli en stark > politisering av nästa "student- kärsval, I allmänhet tycks jord- . månen : emellertid ' vara mogen "för en rad reformer, vilkas be- hov också medges på universi » tetslärarhåll, oc. " Rykten om en planerad ;stu- "dentrevolt ' har: varit "i omlopp under större delen av hösten. De oppositionella bildade för en tid sedan: Ylioppllaat — Studen- . terna, ett mer 'eller mindre fritt forum för -studenter” från :väns- terhåll, centern och de libera- la. Vad man 1 första :hand har diskuterat 'och - krävt är bl. studiernas demokratiseding' och inflytande för studenterna bl. ä. vid val .av kansler,: rektor och profeskorer: vid” universitetet, . Man anser också att studenter- na inte har haft någon talan ifråga om studentkårens 'ekonö- mL Rörelsen, uppges ha om- kring 3000 anhängare. Helsing- ; fors. universitet, landets: störs- ta, har cirka; 20000 studenter, Den tändande gnistan:., blev ” ”studentkärens 100-års jubileum: a Kritiken gällde framför allt. den "stora. galafestligheten” för frack- som: "skulla « » få .våra:: med > och djäcka ; champagne:..och., "dansa, tog: också. avstånd från. Jjubile-].- umsfesten. . + Dagen. innan "fösteri skulle! äga rum” den" 26: november : hölls utänför Gamla Studenthuset : en gatudernönätration. som: utmyn- nade” I,en 'regelvätt ockupation av.: festplatsen.. Studenthuseg var]. tillbommat men "det dröjde Änte länge annan | det : -hade' stormats : av” » flera huridra" studenter. Nya ” skaror strömmade till föch?snärt ökupahternas antal. till get under köritroll; Studentkärs- ledningen har också 'senare' be- tecknat skadegörelsen ' somm mt nimal, - i - Tidvis, ebbade, "revolutionsvå- gen "ut och det uppstod också sprickor , "mellan, > vänstern och de' övriga ; politiska gvupperna IM ockupattorisfronten,: "Vänstern anses dekså ha varit. 1 klar ma- Md KÖRHÅNDLING RKAV Den löpande, treåriga" avtals- perloden närmar sig sitt'slut och inom de:olika huvudorganisatio- nerna drar man just nu upp riktlinjörna . för. den. kommande avtalsrörelsen. Under avtalspe- rioden har akademikerna 1 all mänhet lyckats bevara sin real lönenivå' och dessutom Tätt” nä- gon andel av den privata stan- dardstegringen. "Det betyder att SACO:s. utgångsläge inför avtals- rörelsen är ett annat nu än det var 1901,, skriver. tidningen Skolvärlden. För att tryg: m : medlemmar: nas "reallöneut- veckling krävs denna gång brut- tolönehöjningar » av begränsad storleksordning, Tidningen fort- "sätter: " "> Det är SACO:s förhoppning att "1969 års avtalsrörelse skall kun- na genomföras utan störningar för samhällslivet 1 övrigt, önsk- värt är att löntagarorganisatio- nerna söker att utjämna inbör- des motsättningar. En viktig för utsättning är också att statsmak- terna för en 'sådan ekonomisk politik att löneökningarna inte äts upp av: pris- och skattesteg- ringar. ' Det är ett starkt önske- mål från SACO:s sida att rege- "ringen bidrar till en avspänd för- handlingsatmosfär genom = att snarast uppta överläggningar i "dessa frågor med Parterna på ar- vetsmarknaden. Denna moderata: formulering av önskemålen inför 1969 kom- mer självfallet inte att innebära "någon eftergiftspolitik beträffan- de de yrkanden som framfördes. Mot bakgrunden av den ”mang- ling” av, de egna aspirationerna som I varje fall LR:s styrelse äg- ' nat två sammanträden ät fram. står den slutliga produkten som oeftergivlig. - , > Studentrevolten I iF inland jorker blana . de flera hundra — studenter” som efter ett .dygn genomdrev en rad klämmar och behövliga - universitetsreformer. Stor ' uppmärksamhet väckte förslagen om marxistiska obser- ” vationsgrupper : inom” varje fa- kultet med uppgift att avslöja borgerliga värderingar, i under- . visningen och att studentkåren bör anslutas till Finlands Fack- föreningars Centralförbund (FFC). me Ur studentoppositionens .syn- punkt kröntes aktionen” med en klar framgång, Jubileuntsfesten hölls; visserligen men, i 'stympat skick och på annan plats, Där fälldes - emellertid . ingen: dom över studentrevolten, -Studentkä- rens ' representant — främhöll i hälsningstalet att man inte kan ifrågasätta - uppriktigheten ' hos dagens ungdom också : om "vi "kan vara oense fom mål” och "metoder. I' president Kekkonens festtal fanns det en klar för- ståelse.. för ”jäsningstillständet inori 'studentungdomen som hår "fört: fram hela den. unga. gene- i : ombudsman” ;-det” "förståelse. men ocks viga tvekan inför: framtida. | per: : KNARK rationens oro”. Presidenten an- säg - också" att demokratin bör kunna svara på de ungas utma- ning och att de bör få yttran- derätt och . verklig. beslutande- rätt "Inte bara:i- sina "egna frå- gor utan.också i alla samhälls- frågor, För min del tror. jag, sade >han, . att. det finländska samhället som har utstått många svårigheter även nu "erbjuder en smidig och fast grund för en” framtida” utveckling, ' släppt lös en flodvåg av 'kom- mentarer och utlåtanden, Bland studentleden välkomnar man: i Universitetets rektor: meddelar ätten: kommitté -skall: tillsättas | för: satts, utreda : studenternas rättsskydd. President: Kekkonej förslag. "om; en .speciell justific "för ”universit okså . fått, ett gott" möottå- ”tlaningspressen,: varierar :dömningarna : kraftigt.” öst stöd. På socialdemokratiskt hi möt studenternas kräv. men det " förekommer också” ckritik? "möt att: ockupationen. spårade | ur på vissa "punkter och ..fick.. inslag ihllism och ' anarki”, På "borgerligt ! -håll - finns Sen -libera : spektiv. Men; de utpräglade 'hö- gertidningatina tär! direkt: av- stånd : från.” volten.- och även från president "Kekkonens tal. K OCH SPRIT följs åt är, dei" slutsats man kan dra' av' en” "undersökning söm, skolöverstyrelsen, ”har.: låtit göra bland elever I grundskolans nionde' årskurs i Göteborg, skri- ve ' IOGT:s; och' NTO:s.i tidning SAccent; "De som knarkar låter "inte bli spriten! , Panete » Först "och fr ämst” visar under- = sökningen att det.är en ganska stor andel även "bland 'så. unga människor som 16-åringar 'som kommer i kontakt. med, narkoti- ka, 4 procent av 'eleverna i nian visade sig vid undersökningstill- föllet vara ”maxrkotikamissbruka- ve, och av dessa vår det åtskil ligt mer än, hälften .som använ; de narkotika minst ett par gång- er I .månden. Ytterligare 10. pro- cent..hade varit | narkotikamiss- brukare men slutat — det är ett av de få mera hoppingivande rö- nen från undersökningen att tyd- ligen. . ganska . många . tillfällig- hetsbrukare . besinnar. sig och hoppar: av, innan, de. fastnar. i bruket, s . "Undersökningen - ns ” Göteborg spräcker myten om att knarket " skulle utesluta alkoholen: ur livs- föringen; konstateras: i Accent. Knark och alkohol konkurrerar inte — de. gå utmärkt väl" ihop. Knarkarna använder stark- sprit oftare och dricker sig of- tare berusade ände som inte an- vänder knark, I knarkgruppen är: det 31 procent som dricker starksprit minst en gång i vec- kan och 41 procent som gör det minst en gång 1 veckan och 41 Procent som gör det minst en gång .i månaden. Motsvarande siffror inom den grupp som ald- rig använt eller erbjudits nar- kotika är 2 respektive 13 pro cent. På motsvarande sätt är det bara 7 procent i knarkgruppen som "aldrig använder starksprit — men 53 procent i den grupp som aldrig kommit i » beröring med narkotika, : - ; ,sHur'pass' viktigt är påståendet att' haschisch' och "marijuana bil- dar ett skydd mot bruket av hår- da narkotika, frågar tidningen och lämnar med stöd av göte- Studentrevolten ' hår ' givetvis | Iden F "forkdemokratiska ' foressén "fär udentrevolten : sett: reservåtions:|: M firing: det .en stark opinion]. = |Räntighersförklaringen. som är på väg bli lag | Det förvånar mänga, att FN:s | allmänna förklaring om de mänsk- liga rättigheterna, som i år kan fira sitt , tjugoårsjubileum, endast har karaktären av en juridiskt icke bindande . deklaration. Hade det inte varit bättre, om man re- dan från" början enats om ' att ästadkomma. en konvention, som efter godkännande av medlemssta- terna hade haft karaktären av lag? Hade man inte: på 'så. vis sluppit ifrån ' det irriterande" skådespel, som tar: sig uttryck i-munnarnas bekännelse -till - de - vackra . rätts- grundsatserna, medan bakom ku lisserna "begås -de ohyggligaste brott mot samma grundsatser? a "Svaret är. både" ja och. nej Visst || hade- det ' varit utmärkt, om -det "efter ' det "andra ' världskriget -hade kunnat bildas en världsstat eller världsfederation, , alltså Världens förenta: stater, så att världslagar hade kunnat antas och ett -juri- diskt. maskineri. och erforderliga maktmedel. ställas bakom rättens krav. Förenta Nationerna. blev visserligen . en -världsorganisation -— en ock med stora luckor, tex Peking-Kina ' men inte':-en världsstat" med en världsregering och en internationell” ordnings- makt. till, sitt . förfogande. Under sådana omständigheter måste man nöja sig med att, avge en allmän förklaring, som anger riktlinjerna och: målsättningen för det mänsk- liga framstegsarbetet på de civila, politiska, sociala, ekonomiska 'och av Herm an Stolpe kulturella områdena, hoppning, att en frivilligt avgiven, av flertalet stäter accepterad för- klaring kommer att få en mora- liskt förpliktande innebörd och ge världsopinionen en fast grund för indignerade , protester mot brott mot de mänskliga rättigheterna. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har utan tvivel blivit något: av en ”världs- likare”, när det Bällt: att bedöma | . behandlingen "av. medborgarna, grupper och :enskilda, i olika län- der. Tillkomsten av ett dylikt in- strument är utan tvivel en världs- händelse ' av :rang,- och -man får hoppas, att det förnämliga redska- pet oavbrutet” används — om det inte sker, är: det: sannerligen inte redskapets .fel. utan deras, som ef- ter att högtidligt ha avgivit förkla- ringen, -nekar'.att respektera dess förpliktande bud... 1 0. Naturligtvis” har - man inom FN redan på ett tidigt stadium insett; att. den allmänna. rättighetsförkla- ringen måste. följas av specialav- tal,, som" har -karaktären av -juri- (Forts. på sid. 7), Söker a Herren. alla” I ödmjuke landet, som "hållen" hans" lag. allt i förl. Ba, bä, vita lamm i i verkligheten. Jie wit, som ”ulten tycks - vara på detta så många. gånger om- sjungna lilla lamm, lika svart blir. > sinnet på dem söm fått på sin lott, att yrkesmässigt hantera den ull : som produceras inom landet, Och lika ledsna blir författarinnan '— Astrid Pettersson och jag, här vi tänker på hur styvmoderligt ber 'handlad den blivit. : | I en intressant artikel I förra vec- kan," berörde Astrid Pettersson « bland” annat en del preblem, som "jag :som . ordförande i Hallands Söken | rättfärdighet, mjukhet. (Sef., 2: 3), :' Långt. före Josias : "reformation år 621: f. Kr! hade. profeten 'Se- fanja angripit 'Baals- och stjärn- dyrkare. . Judarna häde förgätit att tjäna . Gud, domen väntade dem. . Sefanja förkunnade att do- men: väntade dem som ”hava vi kit bort. från Herren" och dem som aldrig hava sökt: Herren, .el- ler frågat efter hono; sen Detta. budskap påminner Oss om situationen 'i' vår.' egen : tid. Vi. söker "livets : värde . och 'me- ning inte efter” Herrens: tankar utan' "efter : våra : ideologier, "Vi tror. att pengar och ' makt kan ge. oss tröst. och frid. Frågar. vi als efter Hérréns > ledning? i : "Varen" stilla - inför: ' Herren” säger profeten, ”Ty Herrens dag är nära”. Just nu är det tid för oss: att vända. oss bort från. alla andra.. gudar, och > tjäna - den ]e- vande” Gudent : : NM Penn ; Det händer. + ständigt. nytt. i. Savojen, : Jandskapet. ide franska -Alperna som . blivit Euro- pas verkliga. »vintersportcentrum; En”av' de nyaste 'och' samtidigt originellaste 'sportorterna ' i' detta område.” är' : Avoriaz, som - ligger knabppt' sju" m öster om Généve-i närheten av den kända orten Mor: Ö totalförbjudrnia — ägt som ' väckt stor uppmärksamtiet i get: bilglada Frankrike. byt KENAR I FRÅN: LAPPLAND' ' I den lilla byn tar man sig' fram i 'slädar" eller ”pulkor "dragna av hästar, "renar ' (importerade "från: Lappland!) och”hundär. "Tyst och lungt. glider: dessa: fortskaffnings-' medel fram över Avoriaz” vita's som aldrig blir. svart eller frånst tande av bilars smuts: och olja. Det: är bara slädarnas bjällerklang' och. människornas: rop. och skratt, som, bryter stillheten i byn. ' Avoriaz har'en' skidsäsöng'' på nära åtta månader men'är-en 'se- värdhet äret om; När. byn skulle plånläggas "fick nämligen ett team börgsundersökn ningen : "Följande besked. : NS : Unders ningen. 3 svåret att det stora flertalet — hela 82 pro- cent —-använder haschisch eller marijuana som ' debutpreparat.' Som jämförelse kan nämnas att pretudin och ”LSD:vardera- regt- strerats som debutpreparat i 5 procent av fallen. Men många gär över till hårda narkotika, De "fem procenten preludinmissbru: "kare hade vid undersökningstill- » fållet ökat till-24 procent medan LSD användes av 13. procent :— i regel utan att de för den skull försmådde debutpreparatet. 8 Procent använde morfin (mot de 2 procent som debuterat med morfin),” 7. procent. ritalina, . 13 "procent LSD och 12 Procent. når got annat preparat. : Haschrökning leder. inte båra till bruk av. hårdare narkotika, summerar Accent, Sö:s. under. sökning visar ett . också klart d mellan . skolk - bristande - studiehåg och bruk av narkotika, Och knarkan- jde skolelever är också alkohol- konsumenter i större utsträck- ning än övriga elever, något | Otzoni: och ' Roques,' alla i.30-årsål- dérn; fria. händer att.rita hotell, lägenheter ; och':hyttor'” Deras - jös- ningar har” nyligen :resulterat / i att: :de- belönats .med' det: stora franska ”arkitektpriset ”Silvervin- kelhaken”--för; 1969.:De har: .strä- vat ' att kamoufflera”' alla! byggna- sökt. att: få bebyggelsen : i harmo- ni: med 'åen omkringliggande alp- naturen. -Husen ' har fått form och färg efter. bergens" och. vegetatio- nens kontur och "lyster. Man: har i största” möjliga utsträckning an- vänt” sig av ”naturliga” byggnads- material; så: till exempel : är..näs- tan "alla: fasader" och. tak: täckta med . plattor .av-.röd..ceder, impor- terad från” Canada, Balkonger och skorstenar. är klädda. i koppar... SN ABBA STE LIN BAN. AN Id I Terrängen kring” Avoriaz. r utomordentlig ' för : skidåkare, : Där finns ett flertal: utförslö or i olika $vårighetsgrader, som är anlagda lav” sådana 'kunniga' herrar som Emile , Allais,. Jean. Vuarnet” och Jean-Claude --Killy .- - samtliga franska :världs-, eller. OS-mästare: i : alpin 5 kidåkni gZ. Avi der, eller rättare sagt, de har för- med en ”godkänd” Vintersportort. & Bilburna :som- vill till" Avoriaz får vara med: om. ännu en. över- faskning:. en .färd. med. världens. snabbaste linbana! Med bilen -kom- mer man' nämligen inte längre än till den : nedanförliggande - - vinter- $portörten: Morzine. Dit men"inte längre. De som sen vill vidare: upp till Avoriaz parkerar - alltså. bilen i Morzine (där: skall bli parkerings- möjligheter. för, 3.000 ”bilar!). Den berömda linbanan för dem så med en hastighet av '45' km/tim från Morziné. i ”alpdalen upp till: Avo- riaz':platå ; på- 1.700 "meters ' höjd. Linbanan ;har . en" kapacitet. på 1. 000 personer. i. timmen. . Den unika 'vinterspörtorten' går hu in på .sin.tredje, säsong, och från och med i år har Avoriaz ock- så fått en smäåflygplats; vilket in- nebär daglig förbindelse. med Pa- ris. Till Avoriaz ”flyr” numer de människor som under:en eller ett par veckor, vill slippa storstadens alla. nackdelar: -buller, 'luftförore- ningar, trängseltrafik, parkerings- böter 'o 's .v. Till Avoriaz åker man för att andas! | I Söker c | öd) ; Ordföranden i i Hallands läns fåravelsförening, fru Henny Mölle - Kragared, belyser. i denna artikel några fåravelsprobleni Läns Fåravelsförening, stött på. Jag tror. att. ämnet har. ett visst all- mänt intresse, och bör givetvis särskilt initressera'" alla "dem, ' som' här ett” "levande "intfésse för hand” -erbete" och ”vävnadskönst och” somm | ni såmtidigt : är "djupt" medvetna ” om: de gamla dona men "vad "finns det som" säger; ält. inte: det: bästa avi "dets förgångna; - :skulleé" kunna komplettera det ; Aterkommange] ta. utsatt för i, de. verksamma i” åren,: depressioner "och 'det "faktum |? att tiden kar "bli lång "för en pen- sionär, ka lösas ” på: ett" utmärkt sätt "vid. ej , handarbete; Det har ju: "öckså gått upp för dem som" Sysslar; med: des- sa frågår, att isysselsättningar av detta slag, är, ovärderligt, med tan- ke :på vilken - djup : glädje skapandet "utgör för. människan vi meskin-" och dataåldern,.” där" allt matäs på mänskligheten; färdigpac- kat eller. som' halvfabrikat, ” . wbästar iinutid? ; od niskt nog köpte jag själv nyligen en tröja med denna trevliga varu« lysning på. i. Sverige. Inte förr= 3 a men. :hittade g, -lappen som; av någon? anleds amna: 3 en: ärm! Mesa , ör "svensk: ull till jdum= tigptiser ; på utlandsmarknaden, älvatt: vi? blivit | världsmedkorgare » på mer; än fett sätt, .men Iite sund patriotism” ska betalas i. förhållande : till ”allkve=/ Nitén. Men "om" nu : någon hyser ett brinnande" intresse för "att 'ge- rom avel arbeta fram just den spe= cialull "som behövs för "vissa arbe- 7 : ten,':gobeläng :o' d' 'genom” att im ” portera” speciella -ullrasér, så stöter , man genast på hinder: av :det. slag" , som: Astrid” P: ttersson beskriver i sin artikel. Man får åjur, annat än. ifrån de .skandina= viska. länderna” och" även, därifrån med: Kanske'ihte så många tänker arnet' le i brukar g sar derna, Australien: ev” undantagen, på, var: ullen i kommer ifrå AN "Ryornas: förebild var sängfällar- na, :som.. var. starka . och j av. god kvalitet : och bestod. av svensk ull, producerad på" svenska boridgår- - på utländsk tvättad ull, bär'det sig dar inom Sverige. Idag är det "tyvärr 'så att ' vår inhemska , ull betingar ett mycket lågt pris, så lågt att det inte be- talar: klippningen -av' fåren; vilken ändock måste utföras av, hälsoskäl « Man ' motiverar , detta med, att det inte. finns tvätterier inom lan- "det, med. undantag för en del spin- herier, som tvättar vad de själva |; i 1" förhållande” till priset inte prismässigt sett: Världsmark- rädspriset är lågt, av "olika skäl, Det : finns gott om ull ifrån -de stora - .fårproducerande länderna. Dessutom "klagar hemslöjden över att. de inte inom landet kan få iram de ullkvaliteter de behöver för vissa specialarbeten. Detta i sin tur beror på de dåliga priser- na, som inte stimulerar någon får- ägare till ett avelsarbete med syf- te att få fram bättre ull eller att överhuvudtaget göra det ' bästa möjliga av det material som redan finns. I denna bild kommer då ock- så de konsulenter in, som Astrid Pettersson inte vill böja sig för, och som tar upp frågeställningen, "om man hellre skall gräva ned den ka ulien i göd ken, än att skapa stora bekymmer för de svartmålade mellanhänder, com helst såg att de slapp hantera all den smutsiga svenska ullen, en- iigt deras egen utsago. Har mel- :anhandsledet gjort allt för att ska-|' 2a' avsättning för den svenska ul- ten på ett bättre sätt inom landet? Nej! Har skolor, terapiverksamhet etc intrezserats för detta? Nej! NT har visat ett strålande ex på hur man kan avsätta det egna l2ndets ullproduktion, Där tillverkas ullvaror, av olika slag, där det på en liten vidhängande lepp fr att denna ullen I. kommer in i ”&ronarna” där de : Små alphyttor inspirerade av trädens utseende smälter in i tand. skapet kring Avoriar, Hyttan har en ”stam” från vilken man olika rammen ligger, är producerad av norska får. Iro- nå tro på "det? på det. tid i'kärantän, Från' de andra Jän- måste : däremot djuren" ställas på ” tn öde .ö 4. tre år: innan .de, får - föras: in i. landet; Varför? "De -på=, står att. det är mul- och klövsjukan som. sätter, stopp, hur skall vi kun= tersson. H Där "vill jag svara : att -det i och för sig inte är mul- och klövsjukan om förorsskat denna, bestämmelse. Ett virus vid namn Scrapie är den verkliga". orsaken, . Den ' angriper nervsystemet på. fåren, oftast i åld= > tarna mellan två och fyra år, "men 7 även andra åldrar kan angripas, Den ser. djuren o= fruktansvärd klåda, de förlorar balansen, samt får en hel .del andra svåra ”sjukdomssym- tom, som till sist oundvikligen le-=, , der till döden. Viruset är dessutom ” så motståndskraftigt' och härdigt, att inte" ens kokning ' förmår . .ta död on e Dessbättre har. vii Sverige blivit ' förskonade 'från . denna förlust- bringande sjukdom, Island importe« rade en gång, medvetna om risker- - na och med stora försiktighetsmått vidtagna, med resultat. att sjukdo- men trots vidtagna åtgärder. bröt ut och lämnade stora : förluster i sina spår, Man har gjort, ansträngningar 1 Sverige, för att finna en ö, där verkligt effektiv isolering kunde nås, men risken att turister och andra kan ta sig dit är för stor; så man har givit upp och ansett qt det är bättre att förekomma, - än förekommas. De som är intresserade får då för nöja sig med de inhemska möj- ligheterna, Vi har dock en hel del fina ulltyper, rya, finull, gobeläng, £om vi avelsmässigt kan arbeta vidare med och även ta vara på, varje fall på ett bättre sätt än vad som hittills skett. Även: den vanliga ulltypen skulle kunna läm- Pa sig utmärkt till man först vill tro, fon. så länge vi går över ån för at - ten, så länge fö lir sid se Hill vad den är idagt vv Men så länge örblir situationen
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.