968 nsdaggnt' deri 4 'decemher" 1968... : far MUTV RET AN TING a = nn LlLiu: Irilabit: i tj ot felevinken blir serie” i en tid: NU: KOMMER TELEVINKEN MED: EGEN" "SERIETIDNING sagor”, a ett. -Televinkenkorsord + I uppfyllda av: kärlekens arnide' och - som han riktat läsarens blick och ning) Alla 'Sveriges barn:är ver! "ligen att gratulera, :TV-favoritén Televinken, den lustige dockpoj- ken, blir|serietidning.: olla a I det: första numret. av den” nya tidningen ”Hemma hos... ;” tas vi samt åtskilliga STORA riktiga bil- der som visar Televinken i arbete i TV-studion. För. alla.: föräldrar kån tilläggas 'att tidningen. saknar alla -former ”av förråande, ”spän- hände” serieavsnitt ” och” således passar: även mycket små. och käns- smed på ett. besök i TeleVinkens ;lar. (Visste Ni att han, bor i en i I t ex). sor "ieavsnitten fyra rara ”godnatt- - gammal reservkamera på 5:e vå ningen 1 Radiohuset?) Naturligt bis får Vi även stifta bekantskap med Tant Anita, Farbror Ola m fl i Televinkens "bekantskapskrets. (Hans nya ”flamma” Televinkan Tidningen innehåller” förutom liga barn. - Tidningen, : ”Hemma fanns i. Handeln dén 3 december och kostar endast 1:80. En utgift som barnen har glädje, av. mänga dagar, . OBS! Se på tidningens baksida, Televinken som sprottelgubba, I kul ovanför sängen. ba hos...” | kommit med sin” tjugoåttonde äår- | Nya. böcker I Olle NyStedts andaktsbok När dagen. börjar” har varit en av vårt lands mest lästa andakts- böcker under de senaste tjugofem åren. Själv har jag ofta frågat, och många, många med mig, om inte Nystedt skulle komma med något nytt. Jo, nu har det kom- mit exv ny samling betraktelser med - titeln ”Kyrkoåret "hemma”, som för |varje vecka mellan Ad- vent - och Domsöndagen behand- lar de texter” som då är aktuella i gudstjänsten. -| : Stilla och" försynt frambär han de” eviga ;sänningarna, tonen är klart eväångelisk. och hans ord är värme, En "förrämlig” julgåva till våra kära "gamla, en' gåva som kom- mer" att glädja dem ett helt år, en bok där alla hem med kristen inställning "har andlig upppyggel. se och vägledning ätt hämta, ken' 'är' verkligen ' en källa "med levande vatten. Då - , one” Nystedt: (KYRKOARET HEMMA. Verbum. Pris. häfr tad; j ånbl. - JUL I FJÄLLEN Georg ; Granberg," fjällprästen, som . gjort . den "bygd — västra Härjedalen — där: han verkat till en älskad: och uppskattad turist- ort, fick i somras hembud. Han har: skrivit många böcker i vilka hamn på ett underbart sätt beskri- vit och lovprisat” fjällvärldens storhet '; och skönhet, "samtidigt intresse imot den himmelska värt dens ännu skönare” nejder,' 7 Ihihan han” i' sområg: lämnade jordelivet, hade han sammanställt en. bok med titeln ”Jul i fjällen”. ]. Förtroliga stunder ”G A”, Jag visste faktiskt inte att man firar annat än silverbröllop ef- ter, 25 år, guldbröllop efter 50 samt ” fiamantbröllop. Beträffande det se- nare tror jag inte att de säger fel. i radio att det firas' efter 60 års äktenskap, 'Men ni kan också ha rätt, för det är olika i olika delar : av landet. Man måste ju vara myc- ket gainmal för att ha varit gift iM5 år, Det är nÖg sällan, båda makarna lever. så länge, Jag tar" gärna emot" ert vänliga erbjudande att få låna tidningsurklippet. Det: vore snällt om ni ville ha besv att skicka det till frågespalten Fo-" .rum, Hallands Nyheter, Jag skulle - också gärna vilja veta vad det är ” för ett gammalt dokument där de olika bröllöpsdagarna står. De har förmodligen fallit i glömska. Eftér-" com de kan vara av. intresce för , läsarna publicerar jag era uppgif- "ter, Effer 1 ån kän man alltså fira bomullsbröllop, 2 år pappers-, 3 år. läder-; 5 år trä-, 7 år ylle-, 10/år "silkes-, 12 1/2 år köppat >; 15 år glaå-, 20 år porslins-, 25 år silver-, . 50 'år pärl-; 40 år. rubin-, 50 år- guld-,' 60 år järn- och 75 år dia-' mantbröllop. Tack, herr G Al Om rågon bland" mina ' övriga” läsare : känner till dessa bröllopsdagar, el" ier kanske andra namn på dem, så ' skriv och tala om "det för Os. Det” voré intressant” att få vet; en liten underbar; bok, "full" av målade bilder från fjällvärlden] — och. dess inbyggare nä och i Sn: en tid: Hang: pastorat 'gränsar till Norge och glimtar från det: nära grannskapet - till ' broderfolket » i väster . kommer ofta" fram Lika unnigt och entusiastiskt för han skildringen över till Bibelns land. Inför julens "underbara händelse slår" han fast: ”I svenska marker är det. bara 'Japparna" som ännu i vår tid håller vakt om julnatten över sin hjord”. i, | Med. verklig ” andakt, har läst denna vänliga bok, där: jul-| nde. :och ;'andr. lens värld och Bland 'fjällens folk skildras och. där 'fjällvärl- dens 'suveräna : skönhet men ; ock: så 'dess. livshotande faror —'"snö- stormarna, .. dimmorna och 'snö- skreden ; — rästerligt »beskrivas. Uulad "Georg. Granberg: JUL: > FJÄLLEN. Verbum. Pris' Maser KULTURENS BILD: . ALMAÄNACKA 1969 Den - av. Kutturkistoriska mu: seet i' Lund utgivna ” Kulturens Bildalmanacka har”i dagarna jut- gång och Presenteras nu för and- ra -året. i sin ”nya form”. De p5' bilderna som tryckts: i offset :i fem. färger kan. tagag loss: och användas som brevkort oberoende av. det' vid sidan sittande” 'kälen dariet” (ocH vicé versa). ” ' Almanackarn : innehåller ;episb- der :och "anekdoter i bild av Bergt' Nordenberg. (1822-1902), Från ett. urval av. hans -främsta arbe- ten, har valts ut detaljer, : som vill : visa: Nordenbergs ”kärleksful- la skildring av. sin hembygd; av diskt';. bindande. tecknande stater. Ett "ökeinpel här: på är. Europa ttighes: terha," antagen” 1950, Det är ett me än dubbelt så stort dokument gon FN:s allmänna förklaring (66 riot 830. årtiklar).; Här rör det sig" om. ett bindände:. avtal : med lags. gil tighet för-de' stater; som; ratifice- rät Konventionen. Det innebär” tex för Sveriges” del” att vi, när. rege-. ringsformen . av: 1809” är. förernål |. för översyn, måste tillsé" att. de” mänskliga rättigheter, vi åtagit oss | att respektera, . kommer klart. till uttryck i :författnirigstexten,,.: A+ "Det epokgörande" nya på rätts- utvecklingens; område, som: Euro-+ parädskonventionen; 'feprésente- rar, Ngger bla” där, att” enskilda ' personer, vilkas medborgerliga fri- j och" rättigheter” kränkts, erbjudits" möjlighet att vända sig till ett in: ternationellt organ, sedan de utan att vinna rättelse” utnyttjat de 18 gala möjligheterna. i.sina hemlän: der.” Dét har även" förekommit, att stater enligt" konventionen änmält kränkningar från ändra staters si da av de "mänskliga rättighetern M "FN har gått "dn Mm annan väg; ni är. det gällt att få fram rättsligt binj dande avtal i världsvid skala be- träffande , de "mänskliga trättighe- . | terna. Efter 18 års arbete antogs 1966" inom FN två" konventioner, den. ena beträffande medborgerli-, ga och: politiska rättigheter; "den Studiefrekvensen bland ung- domarna i Hallands län var be- hela riket. Hela 38.300 av 14.600 de sig, åt förvärvsarbete, medan korna: var flitigast studerande och Deni;största skillnaden i studie- i folkbokföringen, redovisas nu av berg: och byrådirektör Maj-Bri' huvuddragen.” sd Som "+. ingressv nämndes framgår av "rapporten a "ning: bedrev. 36.4 procent? av. hel rikets ungdomar ' studier, .såledé Jands län kunde uppvisa is I FLICKORNA STUDERA) : 2) FLITIGAST ; märks i åldrarna” 1617 år då ter. lägre. studiefrekven; ' 3 de yngsta åldrarna torde; -en :' digt > planeraxna.:. grundskolan genomfördes betyd- « ligt senare i Halland än i rike att. skillnaden .' är. störst, för ”d manliga ungdomarna, Endast 48, procent av: de 16-åriga pojkarn i Halland bedrév studier n mot 56; t. Sr 'fätorter befann sö) ig år 1965 34,6 p GLESBYGDEN EFTERSATT : glesbygd ä är. avsevärd när det | &x ler! de manliga. ungdomarna, Ei dasi, 22,3 procent av. glesbygder s pojkar, utbildade sig- medan orternäs "siffra här ' 'var: 184. bp ubpyisådes:? Halmstadblocket .. 283,9 proc för centralorten 338. fö tydligt lägre än frekvensen för. | ungdomar i i åldern 16—20 år ägna endast 4.700 bedrev studier, Flic-: även här skiljer sig siffrorna från' . »Halland betydligt när. det gäller" en jämförelse med riket i övrigt, . frekvens mellan länet och "riket låg i åldersgrupperna. 16—17 år - där riket utvisade en "studiefre- : kvens som: låg hela 8 procent. - högre än Hallands län, Samiliga siffror gäller dock för år 1865, det ”år då uppgifter om antalet stude- ” rände första. gåhgen | redovisades . Uppgifterna från 1965' års folk bokföring . har. nu bearbetats och +länsplanerar- na, planeringsdirektör Harald Ryd- Sandlund i en ganska diger rapport” av vilken .vi här kan, presentera 'dei år 1965 färms 14.600 ungdomar i. åldrarna 16--20 år. AV desså ägna< «de sig 8300 eller 56,8 procent" åt förvärvsarbete, medan 4.700 'ellet' + 32,1. procent bedrev studier i nå- 'gon form, Enligt 1965 års folkräk-" Jen” betydligt, högre siffra ' än Hals. Dm mest markanta” skillnaden: Halland uppvisade" hela”. 8 Pro MN än riket. Att skillnaden i är så stor ' bero 3 på ; att. "övrigt. Här kan' man även" se. bygd är även .ganska stor. .I länets ". cent under. utbildning, medan: mot- . svarande siffra för glesbygden lig- ger. på 27,9 procent. För hela riket är siffrorna 37,8 proc resp 32 proc. Skillnaden” 'mellån tätorter" och : Den: ojämförligt "högsta stödie- rekvensen av länets: kommunblock räed | igå -täturter och : 302. för gles- unga a lägre 7 än för riket i i: övrigt / tt is tt la es" TO ol LA. i SPE ARTAL SKOLENHETER FRÅN HÖGSTADIET ev OCH UPPÅT I HOI4ho-20o-3H 5 Fn S. t "mellan pojkar; och flickor - är "störst i Läholmisblocket och minst i Falkenbergsblocket, ko Av. ovänståeride siffror. framgå att studiefrekvensen ä är högst i i'cen tralorterna vilket. väl även har si e. 3 a T. r har Kungsbacka: tätort med 40 pro. tätort har det; äxeta med 32,9 pro bergsblocket 3250. "26, 6 och. 27,4 proc samt för, syfungebacka na er 40 ;J”aturliga förklaring. Högsta värdet cent : studerande :. medan Varbergs cent studerande. Däremot är skill I naden mellan de övriga tätorterna i länet och glesbygden, : med undan tag för Kungsbackablocket vin ämnvärt stor, Fa Siffrorna gäller allså & år, 1965 och man. får förmoda att 1968 ärs siff- rör, när dé kan redovisas 'kommer alt uppvisa en markant uppgång 4 studerande för hela länet, Intågnin: gen i gymneasierna, exempelvis visar ju redan nu en markant. Uppgång och det. samma”. torde gälla. för samtliga skolof;”. vig rr n or [ vilken. "takt" staterna kommer att |. ratificera konventionerna och därk genom vidga :de mänskliga :samar- | betsområden;.som blir föremål för | en internationellt gällande, lagstift- nings: n aridra' om ekonomiska; sociala och kulturella ' rättigheter. I bägge fal- len krävs :35 staters: ratifikationer” för 'att konventionerna" skall. bli gällande lag. De är bägge mer om- fattande. än den "allmänna förkla- svenska folktyper,. av” batn' och; husdjur, kort" sågt allt: det: han ansåg” vara' det genuint 'svenskä. älmanackan "är 10:—" ob is; och porto.: Vid-.större' beställningar ' sker ": rahattering. Beställning "kan ske från. Kultu- ren,. 22104 "Lund. eller" på »tel.: 046/11 69 30, . Bildalmanackan, har blivit. en omtyckt och" uppskattad julfgåva. Den bör inté saknas” i något hen ” . = Nog va det lättare” förr. g.såg man nån häst . välta ner i diket, trots att man höll smala vändtegar.: : a TR äs Luciakandidaterna på | bild, : Vem blir. Sunnerbo lucia? - en till sista plats utsåld na en tur. genom sålen medföran- de ”insamlingsbössor och marka- rydsborna gav: frikostigt, I''sam- band: med ; visningen framträdde -Sunnerboamatörerna. Deras fram- trädande var som vanligt av myc- sin "absolut bästa sida värför va föreställning i Markaryd presen- terades på söndagen de sji söta flickor" som kandiderar till titeln let. kommer att bli: synnerligen svårt. Publiken gav också 'sitt bifall” tillkänna. genom; ihållande Sunnerbo = Lucia, Kandidaterna applåder. J Efter visningen gjorde "flickor!" ket hög klass och frågan är om inte Knut Johansson I år fått fram sin hittills ning, r heg vackert och visade sig från kade han, reste sig ur stolén och ot - 2 - STIEG" TRENTER ; började' knäa mot dörren. " Just då hördes ett skrik och" några dunsär, för "ett "ögonblick var det "Idödstyst +" trapphallen," så" hördes upprörda röster och springande steg. Vesper var utanför dörren. innan "jag hann ränt' bordet, och när' jag' stod på tröskeln, såg jag bara en klunga människor runt något vid trappans fot, Jag klev. fram och sträckte på halsen, Mitt inne i folksamlingen stod [Vesper på knä. Han hade skfutit in en 'hoprullad tygbit under huvudet på 'en kvinna som låg utsträckt på golvet, en kvinna med mörkt vågigt [ 2 Jag "gick "fram till den öppna "spl- gen och lade ifrån mig eigarren, det hördes lätta steg i .trappan 'utanför, | någon ropade. ett namn uppifrän så att det ekade 1.trapphallen, Jag tänk- te. på Birgitta Nordmårks. nätta up- Penbarelse, . . + Vad skulle upptåget med silver- rosen ikväll ha för' mening? Hitta- "de hon 'på det för att skingra miss- tankarna | mot 8ej själv? kö: > Nd Er föreställningen slut, sade Vesper. . É Det var ”ganskå mycket tv och rö- relse I trappan, bag antog att repe- ' terande .. kamratet samlades för att Prata en stund med dem som upp- NH bätte En liten grupp stod precis utanför dörren, deras muntra röster och pärlande skratt flöt in till'oss| genom dörrspringan. Vesper 'stod stel och stum med ögonen på:dörren. Nu kände jag igen Ingmar Söder- mans djupa stämma, tydligen. var han' på väg uppför trappan till sin loge, . — "Det är klart att dag inte kan räkna med att baroh Och3a ska upp- skattas när Birgitta gör allt för att knuffa undah "honom, Men så är det jr alltid! H » Någon mumlade ett svar” som Jag] inte uppfattade. Jag tittade på Ves- per. - —- Ska vi gå aitut? "Han stod med huvudet på sned som om han lyssnade til något, Så pic ' LU hår samlat med en rosett 1 nacken och "klädd i skjorta" med jabot och sidenbyxor som slutade under knät. Det var Octavian som Vesper med mjuka händer undersökte ' och för- sökte väcka upp, Octavian, eller rät- tare sagt Birgitta Nordmark, Min företa tanke var:' Men det är| väl ändå att gå till överdrift att mör- da si; själv! Sen'insåg jag att någon annan måste vara mördaren, Och så upptäckte jag att hon mté als var| död. - - ' knutfade mej nerför trap- pan, .. försvann uppåt... missadé pre- cis, hörde jag henne viska," Mina ' misstankar . fick 'ny ' näring. Ingenting var lättare än att ramla nerför en trappa och säga att man mig fram till honom, 'tiltade "han! "på mig och sade: = Det angrepp, jag "hade tnte. väntat det, hoppas mina karlar hann med; Det blir . väl en. vild: jakt däruppe ialla vindlingar och gångar. : Tur. att fru Nordmark är så vig, det 'var verkli- gen nära ögat.' Titta här, och han vände hennes vänstra arm så att jag såg €ä lång reva 1 skjörtärmen och hade' hon inte hoppat hndan,, kunde det ha göått illa! | Mina misstankar: drev mig "uppåt och iväg +danan, jag hann tänkå mig. för, inte förrän på första våningen kom jag på att jag inte visste veml: jag jagade. Jag tog av till: vänster| och slet'upp dörren till Ingmar Sö- dermans . loge. Han satt framför sminkbordet 'öch . halsade' en 'liten|. "Jplatt flaska med brunt innehåll. När| jag kom "intumlande fiek han én våldsam hostattack, men vredesut-| brottet. som jag. väntat uteblev., Istäl- let såg han skrämd. och förlägen u och frågade 1 foglig ton "vad Jag ville. -— Nån gav. sej. på Birgitta; Nord- r-ark alldeles nyss, flämtade jag. Har! nå sett, nån springa förbi här? ; Han stirrade på mig som om ban trodde att jag inte var klok. . .- ; + Det är. en hel del människor som springer omkring här ikväll, Bå- blivit :knuffad. Vespera: ansikte "ut- truck ; förtrytelser När jag brängt de såna jag känner och fullständiga Sar ett fräckt 'ock desperat . skymtade en blodig skråma innanför,| > et) ett leende," n skör" Rutger Stiern- hielm "i lördags och försökte sticka ihjäl. Birgitta Nordmark för fem mi- nuter Sen, » nd Han”. var, fortfarande "sminkad, så det var svärt att tyda hans ansikts-| -uttryck.. Men han reste sig jgenast,| ställde, ifrån , sig. fickflaskan sminkbordet/ och gick mot dörren, ; Tyckte jag "inte att. det såg ut söm en” polisjakt, muttrade han. AR "så hjälper vi tilll. - : Om han inte varit så läng, kunde hän gött ha varit en av Gustav I:s på - i Vår ska ww leta? Hägåde. dag : Sångarend bruna ögon" var out- grundliga; när .han fäste" dem på mig. — Vem letar svi efter? NT "Jag skäkade på huvudet. | MN = Vet inter "vs mot = En okänd mördare : lös $ opera- huset. ,Den bredå munnen droga till Förbi min dörr har ingen sprungit, det. Svarar Jag, för. Vi gär|- väl uppåt, :: . -Jag följde" den, tiiäade! sångaren bort .till trappan och ett citat flög genom huvudet: På en maskerad in- tränga folk av alla” karaktärer. Var det inte så Almqvist lät Essen säga till kungen när de följde Tintomara genom de dunkla" gångarna t det £Amlå oporahuset,. a «Och nog kunde man "ta det för en "| maskérad trots att ingen av de ut- klädda bar mask. I trappan mötte vi en, flicka ' I pösande. skjorta över svarta ylletrikåer, N — Har du sett till någon som inte hör hit? frågade. Ingmar Söderman när: kon sprang förbi oss neråt, '— Jadå; flera stycken, sade hon och tittade på mig. Polisen "har: bett attiom. alla - ska ' gå! ner 'f£..första våningen. Det har visst hänt nån olycka ' = , Vi var redan förbi henne och I den andra thalvtrappan > var "en hel klunga på väg ner. De var klädda 1.de mest :besynnerliga dräkter, ett par hade kjol men de . flesta. lång- byxor och till dem ibar ; de tjocka pullavrar. eller stora skjortor. över yletröjor, och, alla pratade i mun på varandra utan att lyssna till På got av vad de andra sade, M '-— Vänd om, Ingmar, tjoade "en 1- ten späd' vårelse med längt här och kläder' som, utan ' vidare skulle gått på en tungviktsbrottare. Vi har order: att samlas därnere! «.' > Ingmar Söderman svarade : utan fortsatte uppät.' Hur vet m att den Mm söker inte är kvar därnere? frågade jag. FN Han tittade på mig och stannade upp tills jag kom” ifatt honom., 7 — Det är . folk + perukn >kenet, där kommer ingen förbi osedu. Och förbi min loge har : ingen passerat, inte häruppe någonstans: vi börjar - leta ' på den här väningen, sen har vi tre > till. Men pollserne, tycks vara högre so upp,. det. låter. så i. alla fall.” - - — Dom bar kanske redan letat på den här våningen, sade jag. Alla som var här har ju skickats ner, ; Ingmar "Söderman Iugnt och såg ig sä Korridoren” löpte” "HD höger "och : vänster, usom: de. andra våningar " na - Jag tror jag vel: 'var- jag "skulle hälla mej undan, muttrade sångaren. Men för säkerhets skull. ,. + - Han tog ett par steg åt höger, men så stannade han upp. . + — Nej, den ' vägen kan han 'Inté ha ee tagit, där . har .eäkert, polisen. letat, och där var körrepetitioner: Han vän- de sig till mig. Kom, den här vägén! « Hade det inte varit för den grotes-' ka sminkningtn,. skulle han :''tett sig ståtlig 1. an sjuttonhundratelsdräkt. vat ÖL Ba Jag Jus ALIA måne Dan ysta.. Xr ar — Då letar vi en gång till, sade ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.