N , fd a 2 IT irdagen den 21 december 1968 2 ARE EEC och EFTA AR -Om' en” -broslagning | mellan EFTA och EEC har va- rit ett ständigt återkommande tema i den Kandelspolitiska de- "baten i värt land och för, den delen även 1. andra” EFTA- län- der: Med broslagning har "man menat en direkt sammånslag-] ning av de båda blocken 'på så sätt "att samtliga EFTA-länder skulle ingå som. medlemmar avi EEC. Syftet med bildandet av OEFTA "var ju att förhindra ' en varaktig splittring” av Västeuro- pa råga. om 'handelspolitiken .- och ekonomisk utveckling över- huvudtaget. På. senare tid har order braslagning, i denna bety- delse fört em allt/mer undan- |. skymd tillvaro,' sedan det - blivit |. definitivt klart, att EEC inte öppnar sina” portar för nya medlemmar, .Mehingarna har som. bekant varit delade” inom" EEC; ifråga om den” gemensamma marknå: dens utvidgning med nya medel Jemmar, "Frankrike har, sagt. nej till medlemskap för andra län- der, medan samtliga dess. fem partners > + EEC) "d.v.s, Väst tyskland, Italien, Belgien," Hol” land och Luxemburg mer .eiler ” mindre energiskt krävt att så- väl England / som övriga” med- lernsländer i: EFTA skulle” upp: tas + REC:s gemenskap. ' De fem rikes viljä, därför. att Englånds inval skulle ha betytt att Frank- Tike Jämnat.. EEC: och därmed |” . sprängt sönder”, ”hela ; organisa- tionen, Det "franska motståndet . någon; möt England: har. till män "berott på "detta "lands. eko- ”Romiska/ csvårigheter,. främst dei vägande :del "har; p na skäl dikterar. densfränski ensamma: Fangeligenheter; EEC Wörde” enligt: fransk uppfattning Vitgöra en; motvikt" mot USA:s ekonomiska: 'och": "tande: i Europa. viska stater na” samt: Schweiz- och | Österrike. pli. medlemmar. av; ett tydelse. Beter: rankvike 1851 » till : Englands förnyi förslag: :om n alvö rrähgömäng | mellan HEDLUND ; " MM Cenlerpartiledaren I har. blivit slagpåse :' i: 'eftervalsdebatten, skriver A etet (5): 2 [CR När det”ihte är "folkpartiets ledande tidningar som sopar till hr. Hedhund så är det fria tryc- kare, som i deras ' spalter ger ho-]'. nom och centern ett tjuvnyp: el- ler — som i DN på tisdagen — den ' centerpartistiske tidigare |. RLF-redaktören Ivar Peterson, som med en slags bitter. energi överöser sin partiledare med en skur av slag. Anledningen är naturligtvis, att hr:Hedlund också efter va- let fungerat som centerns-örd- förande och inte omedelbart :vi- sat sig redo att slå ihop sitt seg- rande centerparti och-det-under namnkonstruktionen " med - det förlorande folkpartiet — ”mit- tenpartiet”: Det är svårt att förstå vad dessa borgerliga skribenter byg: Ber sina. förväntningar » på hr Hedlund - på; "Gunnar ', Hedlund har under hela sin politiska bå- na, visat sig. vard en skicklig in- tressepolitiker, en av de skick. lgaste: ” a Men som: ideolog. här han . knappast. framträtt eller ens vi- sat nägra. ambitioner att fram- träda, vare sig på centerpartiets eller den samlade borgerlighe- tens vägnar. Att han just nu skulle 'skifta personlighet: vore närmast att begära det "orimliga. Både till" höger 'dch vänster har mahr v at betrakta centerns valframgäng som . €; följd av Hedlunds :: "popularitet. - -Det..var på Hediuhd, "som de rjånga nya centerväljarnä röstade; här man sagt. Icke ;desto : imindre : "kräver man nuy, att "Hedlund Eker de detta förtroendevotui nan än den," Mm fick. ökat för- troende just för. sin. personlig- s 7 hets skull! De "har , Jagt. fram: | Hera ; iriflytände> på: EEC: staternas gel Jen an: | - "om medlemskap : ellét har måst böja. sig för: ;Frank-|- EEC- och utanförstående änder | ningar, samarbete" ifråga om - forskning och produktutveck- "ling mm ANA dessa» förslag här haft det ur fransk; « Synvin: kel" avgörande felet |, satt söka "jämna vägen. för” et medlemskap I EEC, ”"följdriktigt .har de a Frankrike, Den frans ningen har i riterat de övriga "EEC-läntlerna, som försökt bloc ”kera det inre samarbétet inom V EEC fö att därigenom. "tvinga >Frankrike att inta en smjukare | hållning mot. England ;och anä-| ra inträdessökande: länder, Någ- .ra framgångar har de, emeller- tid inte vunnis genom; sin, mot- aktion: mot Frankrike. Med ' stor taktisk; skicklighet har den z franska, regeringen : neutralisedat de fems s.motdrag "och, tvingat dem "till reträtt! Vid EEC:s/ 'senaste ministerrådsmö- te.'i Bryssel fiok de fem uppge | sin blockeringstaktik fock låta |" "det inre maskineriet inom BRC "åter : träda. i fult vesksam Vidare. måste” de: "också god - känna förslag. från! Frankr "om arrangemang. "med. i "dessökande länderna, , . re passar Frankrikes avsikter, d. v.8. ”frikopplats,. frän frågan Fåssocie- - Ministerrädet ee ringt. för 5 ar SO -dels teknologis dels X handelspolitiska; elinbjuda” regeringarna”. ” rstående Tänder” ill samarbete "Det är? "naturligtvis "tackn mot vällevriad; ”lyd: och" onödiga ”prylar” "men "adressen; 3 till sam: - hället. är: rätt” missvisande; "Det :börde vara mera ädekvat vatt mis- sionera Ä själva ungdomskretsar: ha. Det finns siffrör som bestyr: skersriktigheten. av dennayanvis- ningz: Svenska .folkets;, privata konsumtion uppgår f:n.till cir- ”ka 66 miljarder kronor om året. För 12 miljarder av detta belopp svarår -ungdom .1. åldern" frår 13 till 25 år... Det är: ingen - liten suinma om man 'tar-i betraktan- de "att: det "1--avsevärd"grad är hingsbörda' för andras. 3 Vi har flera; stora soc ihygi- | eniska Problem - här li andet; -Tortsätter BT: et km ved Det år alkohol, ”töbaks- och | farkotikaproblemen. Dessa de -första och naturligaste” som borde ”angripas "både ur” social « Och ekonomisk synpunkt. Här är : det frågan om ren 'lyxkonsumi tion, därtill-en farlig sådan, Om "de protestmedvetna ungdomarna ville mera angripa denna typis- ka - överflödskonsumtion, - skulle de. göra sin generation och det. tjänst. Det finns ungdomar som : gör det och vi har hört 'sådana' röster även i demonstrantkret- 'sar men de har varit märkvär- digt distraherade i förhållande till det: myckna talet om. andra, | mindre 'riskabla överflödsartik- |: , lar. Men även om dessa: kan mari säga att det vore' praktiskt. att ungdomarna mera talade till var- andra om sådana flyktiga vä "den än att lasta samhälet; pro duktionen och handeln fi w UNDER DE SKNAST "DECENNIERNA har läkarutbildningen , intbn: 'sivt "debatterats över, hela värl- den. I många europeiska länder . har: dessa diskussionet" resulte- "rat i nya medicinska utbilånings- planer eller ' förslag till:sådana. I varje, utvecklingssamhälle är "Ian det ett kontinuerligt växelspet ned växlande ändamål, tullsänk- ; 1: ] delningarna": >rustäs upp; | fast samarbete" etabler: uppbyggnad a ” nåliseringen av fylleriet. "Uppski n ligt. att "ungdomar ' vänder sig fråga' om 'personer' uta: försörj: 4 4 såmhälle de vill omskapa en stor |.. mellan ändrad medicinsk utbild- Vård i 1: stället. för” str aff - fylleriet | Som en av: de största reformer- na :på nykterhetsvårdens område betecknar. sitt förslag till avkriminalisering av, fyllerlet; Utredningen har i da- gärna 'avlämnat. sitt betänkande dår dföjsmålet med att man innan förslaget : lämnades - ville "genom försöksverksamhet' pröva. dess hållbarhet. Sådan försöksverksam- het har'sedan hösten 1967 bedri- vits vid Ulleråkers sjukhus i Upp- sala. Fö ningen. varit på ar; Förs aget om. att. fylleristraffet och även den militära. straffbe- stänqmelse; po upphävs” är helt : för- öl alkoholskadade. Ur medicinsk syn- punkt betraktassberusningen som ett sjukdomstillstånd "och ett om- händertagande "bör därför” inrik- och ,behandling. En omfattande statistisk-soclologisk undersökning av fylleriklientelet bestyrker upp- fattningen "att straffet : framstår humant och” menings- "Endäst”. [0 procent av "samtliga nu . registrerade fyllerifögseelser anses: vara. engångsförteelser, Det finns : ting som talar mot att det. även bakom/ dessa - ligger ett hetydande alkoholmissbruk, alltså ett: sjukdomstillstånd som kräver medicinsk vård. Det är därför av utomordentlig" vikt att ge omhän- dertagandet ett: social-medicinskt innehåll sorh kan ge underlag för for tsatta vårdäåtgärder. ' Enligt utredningen 'skall' i an 1 | slutning till befintliga sjukhus in- rättas s k akutkliniker. Dessa skall tjäna som tillnyktringssta- tioner men där skall också pa- tienternas' sociala situation kart- läggas för. ätt, utröna vilka. fort- satta” behandlingsåtgärder. som er- fordras, En tjänsteman från nyk- terhetsnämnden föreslås statione- rad på kliniken, en . På- mindre orter som saknar un: g. för. dessa” "medicinska. delningar vid itredningen: vatt i polismyndigheten. och ::läkare . på örten :samt att. nykterhetsnärnn- den: placerar periodiskt” en tjäns-” en teman" <hos” polisen för" att svara |- för den socialé sidan” av verksam |” heten: . r vfallet "Kommer en uppbygg- nad lav” klinikverksamheten att ta avsevärd” tid' i. anspråk" och ”med- föra; kostnader som, finns, fr mst "de" större och medelstora" städer- na. Den relativt: "långa tid"som”en klinikerverksam-' Heten. kan' beräknas tå får 'dock' j inte; Vilket också - utredningen i un-' derstryker,- innebära” att” avkrim: täs, Alla tillgängliga. resurser. omma till användning” för att i praktiki n, "utan dröjsmål” "tillämpa I denna viktigaste del i utredning ens förslag." dessa styc har mån anled.” 8 att helhjärtat välkomra "de lagha reformerna. ”Därermot let tveksamt ' om "de "rättsverk. . ven i fortsättningen föreslås varit önskvärt, »nämligen | beslut om körkortsindragningar : och nyk- terhetsvårdande 'tvångsätgärder.:. Ifråga ' om . körkortsindragning- ar: har under en lång: tid JNivliga debatter förts kring det mer, eller mindre godtyckliga ' förfarings- sätt varpå indragning ofta :sker. Man , kan / räkna med "att en sär- skild utredning - inom -.en nära |framtid''kommer: att 'föreslå nya bestämmelser. på. området. . EE "utredningen skall den a iv er ning 2 löch utvecklad. sjukvårds: organisation, : / Gener aldirektör, Rexed' sredo- : Bör Å, Social: Nytt för hu en vuddragen i "utvecklingen av lä- kari tbildningen T' olika europe- länder samt tar upp för- ” och. nackdelar med: olika -under- visningssystem.. "De psykologiska och” sociala faktorernas betydel- Ssår 'sjukdomstitvecklingen, ; i lik- "som" i terapi. och rehabilitering, sframhåll 5. Det är Uppenbart, fortsätter I hr Rexed, att kunskaper i: psykia- tri är av stor! praktisk betydelse i all. medicinsk verksamhet, Följ- aktligen har det föreslagits ' att i den' nya grundutbildningen i 5 "Sverige införa en introduktions- "kurs I psyklatri i början av de " kliniska Studierna, Den skulle "lägga ' särskild tonvikt vid den "vanliga människans Psykiska Teaktfoner. Det är -nödvändigt att se vårje individ som en per- . Sonlighet och- medlem i ett sam- ”Käne, inte bara som en biologisk . Orgånism, Många störningar vi- Sar sig inte som . objektiva symp- ttom som kan upptäckas "med "modern — medicinsk. . undersök- Ningsteknik. De mäste -.beskrivas - och förstås inom Psykologins och socialmedicinens ram, . Mer och - mer sällan är fallen enbart me- dicinska. Läkaren behöver en li- ka objektivt. oaffekterad - och » Praktisk syn på störningar på de psykologiska, emotionella och sociala områdena som han: har till störningar på det. fysiska om-. I rådet, i ': avkriminaliseras fylleristraffutredningen'| efter: fem ärs arbete och" urskul- | örsöket visade att' utred rätta" tankegång- enligt med" den moderna synen på |. tas på att ge vederbörande vård | ätteligén' | - stäten bör ikläda 'sig. Det är emel- |. i |lertid angeläget att verksamheten mer igångsättes . utan dvöjsmaålidär för- : utsätttningar” 'som "ett ”omhändertagan”' övats så "allsidigt som hade |; På "tusentalet firades den kor- .. taste och ' mörkaste” dagen på året av de hedniska vikingar- na redan långt : innan . . julen nådde ” Norge, : ter. .satte : mot”. Törg : hämmare, : ri 25 december. : NA är verk ligen under: "året följts «av: Sallå "famil- v jens medlemmar. Varje" del, äv " djuret.använd$ för "någor tradi; tionell y rätt; « KOrVy 'skinka;; köt: etter, ; ; revben, . sylta, grisfötter, »m:. läggs in i saltlag. Förr ; är; RÖms : präs-]. : kristendomens kors, - ännens.- dag rv nr e väv NA i Kd : der var. det vanligt att bonden "och drängarna började julafton "med en shaps för, varje ben i en grisfot: — och det händer att det finns 24 st — sägs det, "Traditionen fordrar att en skål ulgrög placeras »i ladan. Detta är Julgåvan : tilll. -fariäljens. tom: :te, som” ”betrakfar: "Jada och” stall |: som "sina ”domåner. | glömdes bort, skulle. han. följan-| "> de år alltid! minna om .denna ; fadäs.: : : SN Gårdens” djur får. alltid ”extra : foder. till: jul: söm "en "påminnrel- 'se äv ,dep; faktunr att” husdjur var "närvarande vid ki ibban: när ellen - ett. träd, som jär nad till" fåglarna.” Denna "som -är: vanlig idag, :här- , stammar. direkt: från ; hedniska fruktbarhetsriter, Nu har "den ; emellertid förlorat sih betydelse 7 även om de! yngre” ännu påstår att -det "är möjligt. att förutse Nästa” års "skörd, :genom, ati sel vilka:' slags. fåglar, - som först | " kommer" ot d : H "JULBRADSKAN: Julbrådskan griper” omkring sig "närmare julen "vi "konåmer. "det inte som just nu är febrilt sysselsatta med alla omsörgerna inför julen. Det: gäl- ler inte" endast husmor, 'som får draga en' stor det av lasset.. Hu- set, skall: vara fejat ' och "putsat till: jul Och mor. i huset är an» gelägen öm att göra det jullikt som vanligt, . Barnen." håller : på med sitt. De har kanske just nu slutat skolan för julen öek sedan får de: så" mycket, att ; böställa. Och - småherrskapen ligger min- sann inte de; äldre efter i hem- lighetsfullheten "och . brådskan. Och far i huset ;har inte heller lätta dagar! Han har sitt att skö- ta "för att "julen skall, bli vad familjen” hoppas på.:Så det så. " 'Adventet har allt mer blivit en brådskans tid, ' Visst var det väl många som vandrade upp . till helgedornen på första 'advents- söndagen : och var med i:"”Bere- finnas Kvar. I gällande lagstiftning s k fylleriindiktationen alltjämt förutsätter ifrågavarande special- ingikation lagkraftvunnen : dom för jfylleri och "åberopas i många fall! som nära nog enda” grund för tvångsingripande. Genom > bi- behållande ' av 'denna ' indikation kan alltså fylleri, som: vid avkri- minaliseringen ' inte ” föranleder dom ändå åberopas som skäl för tvångsingripande. Användhingen av indikationen skulle därmed ut- vidgas, vilket måste stå i strid med principen för avkriminalise- ring. Vidare har man anledning befara, vilket ett par ledamöter i utredningen framhåller, att de po- sitiva . attityder. mot. värdformen som konstaterades vid Ulleråkers- försöket motverkas om de intagna vet att vård på kliniken kan åbe- ropas som skäl för tvängsätgär- der, Slopandet av straff för fylleri innebär en både önskvärd . och nödvändig humanisering av vår- den av de berusade omhänder- tagna — det är angeläget se till att denna. princip bakom avkri- minaliseringen inte äventyras när den väg "Herr en” oc ”Hos na”. Visst” var. det vackert och | stämningsfullt och visst fick: man väl en påminnelse om vad ad- ventet "innebär. För . det. är en särskild högtid när Herren på nytt kommer till, sin "kyrka: Vi var noga med att tända de fi det andrå "ljäset och vi fick; er- inra oss att" Herren ;kommer. i sitt rike”. . Och. så tände vy) det tredje ljuset. och fick lyssna till när Johannes gick åstad och;pre- dikade . .;; bätiringens döpelse till syndernas förlåtelse. . Detta " hör också till 'adventet, Och . när vi på lördagskvällen eller söndagen tänder "det fjärde adventsljuset så vet vi” att ”Herren är nära”. Då står vi. på tröskeln till: jul och julens dörr står liksom på |. glänt. ” : NK Liksom. man i -hemmeri, förbe- reder" sig för julen -.r advents- tiden. . även kyrkans beredelsetid. Och "vad är det då man förbere- der sig för. Jo, det glada ;bud- skapet, då det berättas att en Frälsare" blivit född i Betlehem. Det är många som hoppas mye ket av julen och många är sär 'kert 'de .som gläder sig åt julens stora budskap och | med — stilla längtan 'ser. fram emot den stun- den då de i templet får sjunga "Var hälsad sköna morgonstund” och lyssna: bill änglasången: vare Gud i höjden. och fr Pp jorden, till människorna ett gott behag”. Ja, Herren är nära, Han knac- kar på dörren. Han vill -in Mill dig denna jul som 'andra jular. Och visst vill du väl taga. emot Honom, Med jubel” och glädie hälsar du honom i ditt hiärta: ”välsignad vare han, som kom- mer i. Herrens namn, Hosianna i höjden”. Gör dina portar vida: för Herrens härlighet. ' Se, folken kring dig bida an nå din salighet. Kring jordens: länder alla” "skall denna lovsång skalla ” Välsignad vare "han som kom/å » > Herrens nmamn, : "Om" 'han |. rsta | ljuset ädventsstaken och dål: ville Få na: barnen hjälma till. Och -ew/vecka' senare tändes äver galapremiär Prinsessan 'Christina «var en-.av de många kända personer som SJ ".och bakat i veckor ock”den sis ta dagen ' är fylld av febrig 'ak- tivitet. I många områden är det "fortfarande ett ”mäste” att ha 14 "sorters: kakor, en för varje dag dT helgen." Manfolk, är överflöc : - BÖVA.. en. Fonda. mr nä + gårdar, för" att Döva g grannarnas hembrända : blandning; om. möj- igt. » kritiskt första glaset. Man Lär, inte ovillig. att ge bifall när byänriinig. z "Innan man går til julafton. besöker ' familjen' 'den . närbelägna - kyrkogården / och "sätter ' tända ljus på de käras "gravar. Det är verkligen « en ”vac- - ker syn att se hundratals fladd- -ranide stearinljus Då reflekteras i den. vita” snön. en mörk vinter- kväll, när "kyrkklockorna ringer. ' Allg-avbete upphör klodkan al "på julafton? Bara . familjen" är Å ffarande. Bordet är dukat och julgranen klädd, Kyrkklockorna ; börjar ringar in. julen klockan: 5/ "och ' "alla "går "på! en speciell . barngudstj nit, som ”F almän- "het. varar en ; timma, Julmidda- :gen "serveras -omedelbart efter NE men” varierar” något från oriräde till. område: Många fa: "mi er föredrar ängaride; lutfisk; men nm för tiden är även rev- benspjäll en, vanlig rätt. Emel- Jertid finner man att nästan alla - har. risgrynsgröten som traditio- "nell ,rätt, en.sed från många ; generationer. En, skållad 'man- del placeras i kastruller: och den som - får : mandeln > vinner iett pris, vanligen en marsipan: .. gris. i Efter middagen öppnas -dör- ren till sällskapsnummet! och barnen. får nu för första gång- en se julgranen, All& leker och går sakta runt granen och sjun- liggande - YEKIhikbesöket. Maten "är: traditio-]' ger de populära och gamla -:jul- | sångerna, som påminner om > " frälsarens födelse, ar Sedan följer det som barnen anser "vara "Julens höjdpunkt. "Jultomten - delar 'ut julklappar. Norska barn känner” ej- nämnet ” Sancta Claus —, men. de väntar j "Cr På: juldagen går alla” till” 'kyr- kån, klockan ; 11, och : :efteråt häl- - sar -salla . på varandra och öns- kar '”Gledelig jul”. -Pa'-kvällen stora: fester.” Käffepanman står "på spisen hela dagen. och alla --familjens vönher på. middag. > — "I "staden”-fylls teatrar ' och... res- tauranger”' till" sista ” plats, ' Den allmänna; yran förtsätten genom -återstodert av helgen. med hö d- punkten, på "nyärsaftonen S | '! Babnen får bjuda giria. ;vänner "till" julgraris-fest "och: de 'har' i likhet med: Amerika en speciell liten, tradition... De klär: ut sig i utländska ' dräkter” och : får "från > hus till hus, för. att samla in gotter. Detta är känt 'som' ”jul->. ' .bodken”. en norsk tradition; som kommer . från i tiden. Tors .dyr- ; kan, när en det av de hedniska : ; festligheterna” inkluderade ? Tors get. N Julgranen "tar man ut. och : "bränner: dem 6' januari och" där- med är det. slut på juthögtiden — och bårnen börjar , redan”. se fram mot nästa jul, >... I modern tid har någonting nytt . kommit. in. i' bilden norsk ”julhögtid-resa. ', Tusentals > av - ” stadsmänmniskor . och -utländska besökare råserverar” tiden för "vintersport Då sit favotithotell "bland norska högfjell, där det finns snö, för skidåkning — och , där: kvällarna fylls av. "glädje i en - hemtrevlig atmosfär, och "hemtrevnaden stiger 'med . en "stor öppen spis; där, vedträden Knästrar : och sprakar, på' .SergelTeatern. till man går att tillämpa den i prak. tiken, - Nv ; H Torild Lindblom. i inbjudits Stockholmspremiären gästades av Oliverspremiären. a [d UNICEF: gala i Stockholm I tisdags hadé mösicalen Oliver] Oliver Reed." som spelar en av huvudrollerna i filmen. - » På. bilden' ses prinsessan Chri- stina tacka" Oliver Reed för en, sont hon tyckte,” underbar film, of Na Tums ; är det fafniljafest och” hela släk- -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.