RN a a ' LATIOLMS ”TIPNING Mändeg” den 23 december: 1968 Aktiv. I väringspolitik - en ny "Om "den 'nya statliga närings, politiken småningom” skall få ett mera konkret och materiellt innehåll än bara investerings barkens verksamhet gäller det ” att tillskapa en avgörande för- utsättning för "att "företagen . skal Yämna” sitt bidrag "till, de s " givna intehtionernas uppfyllan- |- de t. ex, i. form av ökad Inves- teringsbenägenhet; säger "Bengt Sjönell, cpriksdagsman och di rektör i Svensk industriförening | i senaste numret av föreningens orgån . Svensk Industrittäning åpropå vårt ” nya” "departement . och förtsätter: Denna /' förutsätt-| ning inrymmes i det enkla, men betydelsefulla” ordety förtroende. Företagen har. idag icke det rätta förtroendet för dé statliga . åtgärderna på det näringspoli- tiska området, bli a. därför att man icke kan. få ett fast politiken egentligen innebär... Det har antytts i debatten och så sker också i den hyss angiv- na "propositionen, att 'ett ökat statligt företagande , skal. kom-F” Näringslivet har: icke "något" i ch: för, sig att: invända härerdöt, om” ett grundläggande YY ppfylles, nämligen "att de statliga företagen "icke. otill- börligen. gynnas, : utan; att kon- kurrensen får ske" 'på lika vill- kor. De! hitifllsvarande erfaren- heterna. ger..icke ”anledning till optimism i'detta "avseende där för att - ätskilliga "exempel kan anföras” på hur statliga företag |" "gynnats -ipå : de. » konkurrerande privatföretagens bekostnad. XSå- dant inger icke förtroende” Jik- å heller "det råisstänk- ligg rande och : nedsvärtandé: av ä ingslivet,. som i i atlt- : men då måste man; re «överens : om 'hur« arbet kostnåder 'skå - fördelas mellan skölmyndigheterna, ' . ungdomsor- Uonerna, ”Aretg och; Je lastning för framförallt. de" poli "tiska ungdomsorganisationerna = . som själva fick betala Yesor, kost, tens” ungdoms- Arets skolvat hade” anordnats. av eleverrias egeri organisation SECO i samarbete" med "de” sex politiska ungdomsförbundert; iv" Aktionen stöddes av utbildningsdepartemen- tet,' Sko Verstyrelsen och före- ningen. +” amhä illskun- skap”. SN 'Oss kostat . 10'000-tais kronor "i reseersättning och trak- tamenten ”åt.-debattörer.. Förlorad st. har vi inte kunnat också anslås till Jon inför skolvar i 'Arets 'skolval v var - dåligt :organiserat,.. de -politiska ungdomsförbunden fick göra allt , själva. Skolvalet - bör inte sam- - manfalla med ett andrakammar- val utahf Srläggas till mellanval-' ssu anser: — Politiken bör ha en” självklar plats på schemat, skolvalen bör återkomma, anting- en varje år eller varje valår, Men då måste' man komma överens om vem som ska betala kostnaderna. — Vidare bör 'man skriva in i läroplanerna att skolval ska häl- jas så att alla skolor deltar. Mån- £a gamla skolfuxar lever kvar i det förgångna: och motarbetar po- litikens insteg i skolan. De är rädda för att vi ska -Indoktrinera eleverna, . ., ns CUF vill' att den' centräla sköl- valskommittén bör nu träffas sna- rast för att dryfta: årets erfaren-: heter och undersöka vad” Palme, Bö och skolan kan göra för” att. hjälpa mn ekonomiskt” till nästa skolval. i : SECO ändrår öljande: "Anslaget: På, 25 000- kronor räckte: inte till, , vi har gått 10000 kronor'back. . — Kritiken mot SECO är, orätt- vis: Det var ju' första gången, vi: har. nu' lärt av misstagen till näs- ta skolval. Då bör också ungdoms- organisationerna ta aktiv del av administrationen ' och" atstributio-) - nen av material: — Vad vi vet har bara en enda skola nekat att släppa in politi- ken 1 skolan, Det var rektor Da- " vid Thörnblom i Blackebergs sko- "la i Stockholm 'som nekade att ta mot ' SSU-materialet — :"som pä- minde honom om nazismen på 30- talet”. , verklighet? epp | på vad den nya statliga närings- : SÅ nr: 4/08 av In-] troende, För flat: företa, made förhållandet mellan stat och nä ringsliv bli mera rtröendk- fullt” och ansvaret ' så' blir fallet vilar Icke; minst på staten.' Dessutom måste den senare" föra en ekonomisk kre: stimulera forskning och Yutbild- ningsarbete så att bä tre förut: tningar skapas i första” harid för industrins ”bröduktion;” . "Förtroende skapas Icke, genom, att I olika sammanhang. miss- kreditera den, man ' vill vinna och en al iv ”näringspolitik grundlägges icke +" genom, allmänna fraser... tan "genom att.'i konkreta termer 'och :i "klartext faststätlå vad man ; vill uppnå och sedan söka allmän uppsthutning” kr ing. en så: "dan målsättning. Sker. detta: på ett lokt och ”konsekwént- sätt, "då blir. näringspolitiken, icke Bar R ny: utan. den lägger, också grunden "till. en. ny verklighet, en” verklighet där såväl ' produ- " cerfter som” konsumenter på ett annat sätt än hittills "får. chan! sen. att: förverkliga sig: själva och. sina: ambitioner: slutar dig: "rektör' Sören sä edit. och .utbildningspolitik, "och | : varsr för troendö . FINAN SMINIS'ERN: taka skall med lag byggas ... Finansminister- Gunnar” Sträng ch terar en' av vära gärnla Jandskaps- lagar när han förklarar varför han andra äret 1 rad straffat de Horrlandskommuner 'som aktivt stöder jordbruket, Han anser att deras beslut går utanför den ram de skall arbeta efter enligt kom- munallagen, skriver” RLF-tidning- ena Na I fjol var "det. en: kommun ;— Stenselg — som drabbades av ”bö- ter” 4 form av nedskutet extra skatteutjämningsbidrag, I år. är det ett, tiotal kommuner — de 'flés- va d "Norrbotten och Västerbotten = ”somi får dela Stenseles öde, Bakgrunden till:det kommunala | jordbruksstöd som allt fler "kom- muner I glesbygder — inte bara 1 Norrland — satsat på är den nya jordbrukspolitiken, Den. politiken dödsdömer en stor del av jordbru- ket i skogs- och -mellanbygderna. Samtidigt är 'ofta jordbruket i des- så bygder. den: grundval.» skommu: nen har att arbeta utifrån. ' För- svinner, joräbruket, dör bygden en Kvävningsdöd. I det läget riskerar alltså »kommunerna hellre 'en "del av det. extra ' skattoutjämningsbi- dräget. 2 Mif et - Vad vill finansministern ge des- sa kommuner. för räd? «sec — Ja, det kan inte bii'att kommu jiö Rätt vandagljosr styr -- - cl Vårt kök är bety. Aligt lättare att sagt förvirrade kostdebatt som då lärare: Birgitta Montan, sist orkar" man som vä ment inte hänga med län ”lägger ; av”. man får ut; för: matpengärna - i form av "hälsa och" : Ökat ,välbefin- nande. > i Det tinnd en grundréd e so Star vi bö äta, n imligen” N larv SS N litet av varje; askapa. 2 riation, I kosthänles”. av "at visst tTödoämne et Det vi definitivt äter iför. myc: ket' av i dög. är snask; tårtor -.och för! klaring, | Får vår kropp inte: allt gen Bb höver avyallsidig kost känner vi en 'viss näringshunger. Den ligger där och "sig påmind. Slutet |; liv att vi "plockar.i: oss" én massa liga saker, ofta diråkt' "skadii- hälsan. ' gå: finns; en - borta. Den är , hemmets gilla prak- : -kött, fisk och; "mjölk "och ost, +: rv v Potatis och rotfrukter; frukt, och bär, : brö och - andra - -spålilvhåteprot | : dukter, el ” matfett,” : ” "grönsaker. . : Ingår "födoämnen frå alla des- sa grupper -i våra måltider. är. vi på den säkra sidan... "Hesultatet blir — bättre" . ,allmä g. arbe ”sköket med öppen kokhärd.' Nu kan vi i st att skapa. näringsrjktig. vardagskost, . vär från, .hushä och då- dyker upp, säger Åushålls- s ”Päby! Tilt H impulsköpen utan. tanke, på” vad i trötthet”. / I bakelser. Det Har. emellertid sin : östelnkel som . hjälper oss: «hålla näringshungern t tiska 'kostguide som; omfattar föl. |" jande sju fö0oämnesgrup ert | "Uhder'vinterhälvåret me spört- pi större nöje av” "arbete och fritid, , , än det' gamhv medeltid ället 'koncentréra' oss Pp + Som inte betyder mera peng.” skässan, RI) LEV Kött" "bör. vi"somt-en” del "av teirkeln väta" någon” . gång" om säger. Birgitta” Montan. Det Å teinet "äggvitan), som behövs att' ygga upp: och” underhålla ppens "vävnader. Där finns,B- gruppens vitaminer (brå för hyn, hHérverna, ” mägéns' verksamhet 1 mn än), järn. som gör . att. vi inte går: omkring : med: kron ; [förmianningen. ningssystem) etc, ment att "välja mellan; Det. finns både billigt och dyrt för 'hushålls- kassan, Det gäller -öndast att välja rätt. . Em "lever; särskilt "rikt. på järn och "A-vitamin or - Aa ry "låmmkött; ett” av "våra Jätt: smälta" födoämnen” liv. 1 "skidspår och på. ishöckeyba- nor. förbrukar- särskilt. tonåringar: |” nä mycket ' Kalörier. Stekt: "fläsk och en stadig frkkotrett.; är för dem något att bita i. +. -> ; På sådan mat: stoppar de Vänge 1 och ger mamma, andrum från stö- rande" och dyra mellanmål och snacksförl ä Id MAT FÖR ÄLDRE | de en Y industri. ti vår kommiin, nehiåller rikligt med det: viktiga |! : grönsaker. =" |LAND SKALL ME D LAG BYGGAS | nerna skall utforma en egen lord- brukspolitik, Den sköts av riksda. gen” och Norrland har beviljats extra favörer.' Vill man ändra jordbrukspolltiken får man gå till riksdagen, inte sitta sig över' riks: dagens beslut. ' : Anser finansministern att Norr: land får tillväckligt stöd med den nuvarande jordbrukspolitiken? oo Den” fri ägan vill jag inte be- svara i dag —, jag slutade 'som jordbruksminister 1951, SS I fjol sa finansministern att det kommunala Jordbruksstödet dri- vits fram av: kommuner med' bor- gerlig majoritet som ”känt sig så säkra i sadeln att de etablerat kommunala, 'med skatter finansie- rade. stödanordningar. till vissa médbörgargrupper inom kommu- nen v 2 Nu har: det visat sig 'att man. 'fattat "dessa beslut ä enig. het, .: vt / — Handlingen. blir inte bättre för det. Har finansministern . läxat upp arbetarkommunerna . de berörda orterna? vs 3 s , ”— Under. valrörelsen "talade" jag i Storuman och där var represen- tanter för de kommuner 'söm ber rörs” med." Jag talade ,då' om "vad Jag ansåg om det "kommunala jordbruksstödet. Doe : na Och vad svarade deltagarna på det? ut 2 .— Ingen protesterade. Och hur skulle de kunna: göra det när; ett :| statsråd talar 'om att gällande la: | gar och förordningar mäste följäs. Min uppfattning gäller för övrigt inte enbart : jordbruksstödet utan den kommunala, kompetensen, Jag vill också betona att det är av om- | tanke om" de. små kommunerna som vi försöker. hindra: att ikom- munerna: går utanför sitt kompe- blir'det de små” kommunerna som blir lidande på. lite. sikt, De. störa kommunerna > mi sitt område, il "Så längt. finansm fn : Om man: på finansdepartemen: tet "lyssnat på: den” "debatt Väster: på hade man' fätt "veta Kommunal männens syn på ”olagligheten” i bl a det kommunala jordbi TE iCar Schmidt 1 Lycksele” änstö att. "kommunallagen : skall ” tolkas efter dess”anda och inte efter: dess . Hans” Sj gav. yt terligare' . en. aspekt på " lagen: Kommunallagen säger att vi skall oräna våra egna ' angelägenheter. Het är våd vi gjort när vi skaffa- "ere TORD ET ”Ontstrnus vär. en förryra träl, Filemon” hans, husbonde. - Paulus övertalade. Onesimus att: ätervän- da. till 'sin husbonde ' och skrev ett brev som -. Onesimus skulle överlämna till. denne, I detta -re- kommenderade ..Paulus - Onesimus, Filemon -'hade rätt. att, döda. .sin slav för. att denne rymt. från" sin ägare, .. : Men. "Kristus "hate åstadkommit en. förvandling. , Paulus var'kris- ten, Filemon var. knisten och One- simus' var 'kmristen; Deras :kärlek till. Aterlösaren förenade dem, 'och förvandlade "denna hemska situa- tion : till kärlek. och förlåtelse. Skyhögt över det faktum 'att One- simus var 'Filemons slav "stod detta. apt. båda ' tillhörde ' Kristus. - Slaveriet ' förbjöds inte! förrän många . århundrader : senare, Men slaveriet "hade redan :mist:. något av sin. grymhet" när håde' slav ock husbonde stod. under; "Jesu inflytande, Kristus gjorde. skill- I naden, ,, frn att finna rätt i kött- cch'charkals karna i” butiken. Smörgäsmateni kan för” dem många "gånger bli räddningen ' både” för” lunch-. och middagsmålet. : "Den kokta ' skinkan; kan- köpas även i form" av en enda'skiva '"Tuhga, salt kött och till öch "med stek i skivor finns” att välja m 1- lan." ' "Köttet behövs i vardagens kost- cirkel," Det drygar: vi ut och ' vin- ner ytterligare 1 hälsa genom att alltid servera med "aa ochskokta - Många äldre människor säger att de i sin. ensamhet: har svärt Mältiden avslutar vi med ost el ler frukt. iw Få i . oo 2, alla åtgärder som ligger utanför, tensområde, Släpper man loss här |. VS sina. -resurser kommer” då. att; $e till ”attide” får alla attraktiva. SKabteobjekt, inom böttensradion : helt nyligen I bjöd | kyltsö öndag och Aulvecka någon «a gång 1 slutet på” tjugulalet, i den småstad som såg mig växa upp. Överfyllda | tåg, "hussar och bilar "och många hästfordon, som 'på den "tiden vår tämligen” vanliga. .I Be- ” > telkapellet och Frälsningsakmén serverades kalle och i Folkets hus "dansades det. Allt till. förmån för de' fattiga som då här i landet var . betydligt flera än n' På gatorna strövade 4 'ggiga tomtar omkring och förkunnade att den bästa jul- :' klappen: var en burk med Skån- skans kaffe, ett bestick med borste och : kräm från AB Viking'i Öre- + bro, att.Oscaria var den rätta skon eller att kooperativa — köppra, som det hette på folkmål innan kon- " sumnamnet slog igenom — var ett företag där man hellre betjä- :» nade varandra än tjänade på andra. - "Det var på Koopra vi mötte var- , andra, jag minns det som det vore igår” ;tr som enligt de elaka .endast kunde förströ om man bytte o mot ö — en på den tiden mycket : populär schlager. I skyltfönstren Visades små gris- - kultingar, grishuvuden med' äpp- : Jen i munnen och 'mycket annat i .grisväg, På något sätt tycks grisen ' mer. än det fattiga Jesusbarnet i den - betlehemska krubban vara . den nordiska julens symbol. Nåja, " Jesus i krubban, med föräldrar, bet- lehemsstjärnan, änglarna, herdarna ..och de tre vise männen blev: inte - heller lottlösa, Både bek- och to- bakshandlaren hade tagit dessa på entreprenad." Ingen kristen hördes ta anstöt av att taket till. tobaks- handlarens krubba stöttades upp av tjocka cigarrer eller att man i betlehemsstjärnans ljus uppmana- des att köpa cigarretterna Bridge, . Fennia eller: Boston; Utanför järn- och sporthandeln och leksaksaffä- på Köpenskaplig jul — förr 0 och nu Av Erik: N yhlén sin varit så glad som den julafto- nen. Som spark betraktad var den ett. fruktansvärt. klumpigt . ålbäke : ren detta hindrade inte att jag på grund av denna blev mäkta populär hos kamraterna, Bara för att få lå- na den över en rast 'överröste de mig med erbjudanden 'av bokmär- ken, leksakståg och dito bilar, Jag blev därigenom" klassens kapitalist. Je förflyttar "mig nu några de . cennier framåt i tiden. Nu är det praktiskt taget julskyltning varen- da dag. När julen börjar nalkas går pappor och mammor omkring och söker efter något som' deras blaserade ungar kan betrakta: som nytt, Skidor, sparkstöttingar, kälkar och ' cyklar: hör till de elementära tingen, Jag tyckte alltid att mjuka paket, såna som bestod av diverse klädesplagg, var tråkiga. På samma sätt tycker. troligen. också dagens barn. F."gan är :barb: Vad i Her- rans namn ska man ge de äldre? Jag har en bekant som för några år sedan gav sin son ensmoped i julklapp, Förra året skrev den för- hoppningsfulle sonen en bil, gärna begagnad, "på sin önskelista: Det dröjer väl inte länge inran han vill ha 'ett flygplan eller en luftfarkost, sa den pessimistiske fadern, ls "Att glänsa, att vilja vara värst, kallas för statussträvan, /Den möter vi i nästan alla sammanhang och den har gamla anor. I Norrland där det fanns gott om trä tävlade bön- derna med varandra om att ha de största husen. I vårt samhälle där alla hus är lika stora ' eller lika små — det beror på, miljön — tar sig statussträvandena andra". ut- tryck. Man ska ha en fin bil, fina möbler och helst färg-TV för att på. rätt sätt uppfylla alla status- krav. Fina titlar har däremot, om ren hängde vi ungar och tryckte . våra näsor platta mot: rutorna, XY Grymma och oförstående föräldrar läpade oss med våld därifrån, Ski- "dor med, patentbindningar, en ång- -maskin, ett tåg på räls, blunddoc- : kor .av' celluloid . med fina. kläder "hörde" till: sånt vi aldrig kunde välja nå rlunda "förmög- na och generi i föräldrar. Vi and- ra fick nöja "oss med klumpiga, "" hemgjorda skidor och kälkar och t.asiga. leksaker som vi.efter jul bytte till oss i skolan 'mot 'ett in- En jul fick jag ae en morbror en' sparkstötting med smidiga. stål- medar, ”T'orbror” som "arbetade sågverkeis 5 smedia hade jä till- 2. oss, mätta på. All "denna härlig-|. bokmärke eller något annat man d de riktigt små or- terna, sjunkit betydligt i anseende. Med en fin titel följde förr, och gör det kanske fortfarande, relativt hög inkomst, men det finns' också höglönegrupper inom. arbetarklas- sen med i.stort sett lika höga in- komste: som de fira titlarrias män och kvinnor... 5: Gud? som haver bärnen kär, gör så pappa får råd att skaffa sig en bil” har :jag hört talas om /att'ett barn: sagt i" kvällsbönen. Det. är pappan inte har bil. De andra. bar- kan ju tro'att det är något fel på pappa, att han är alkoholist, ratt- fyllerist eller,. det: värsta tänkbara, enbart fattig. Jag läste en gång en sedelärande. historia 'om två han- delsresande 'i skor 'som skickades till Afrika. Den ene: sände: efter: en ätt: svårt för ett barn i dessa dagar attj . nen och:i synnerhet deras föräldrar . got var. skevt och felaktigt. Dep. för en tid sedan i samband med den s k tonårsmässan, som var en. grov vädjan till de köpstarka tonårsgruppernas habegär, från en demonstrationsgrupp utfärdade pa= rollen Stoppa Mässan väckte starkt gehör. Det :rör, sig "dock om en ganska "liten grupp av ungdomen; de flesta torde av många tecken : alt "öma följa sina föräldrar i spå= ren och falla i farstun för de mån= ga 'statusgrejorna som erbjuds: i vårt moderna samhälle. Svenskarna är köpgalna men vi hör ändå inte till de värsta, Ameri- kanerna är värre. Där levér man i ännu högre grad än här på avbe= talning, vilket för: med sig alt: de flesta hårt går in för.!köp- och : slängidealet. .-. Den . "amerikanske liberale ekonomen I K Galbraith har i' flera böcker, 'varav ”Över=. flödets samhälle” är den mest: ikäné > da, skildrat detta fenomen. Han vill minska köputrymmet för den' en= skilda sektorn: och öka det när det gäller '. offentliga tjänster, - - Här i Sverige har vi som vanligt gått en medelväg och på ett tämligen rätt=, vist sätt: utvecklat både den en- skilda och den offentliga sektorn. 7? > Dén "här "artikeln blev rapsodisk . -loch det var. meningen. Den skulle bli.en resa både i tid'och rum mel= lan.-min bardoms småstad och våra dagars exklusiva köpmannaparadis. Det är. nuförtiden få Ungar: som trycker sina näsor platta mot skylt= fönstren i fåfänglig önskan om att bli delaktiga 'av den jordiska här= lighet som finns innanför. Det mes«- ta finns redan i barnkamrarna, där pappa — i lycklig ovisshet om att barnet leker med en enkel trasdoc= ka eller med några. pinnar hämtade vid ett bygge — roar sig med det elektriska tåg med stationer och tunnlar som. han senast gav : sonen i julklapp. .".. : I övrigt vill. jag. önska mina” eventuell lä? god 0 och fridfull juh. ; . | pd -— Grannen var här, och Jänade gräsklipparen, nga — Då ska de - se” att - - aldrig får den tillbåka.” en :var nämli- | Den: första: Jularton jag” minns var jag 5 år. Då jag -var 6 år och skulle” fylla T'strax efter att 1900- talet' bröt "ut, Men: det var Julaf ton vi. skulle. prata om. '. H » Vi. bodde: på. en.- ganska: stor läntgård, mina föräldrar, 5: barn med mig själv 3 drängar, 2 pigor, många .:djur: varav 11: hästar, 35. nötkreatur med ungdjur, kal- var,” får, > grisar, naturligtvis små söta lamm. Fölungar, att föl | miste sin mor, far födde upp fö- let 'med' flaska, :HoNa "hette .hon och var så tam och:tillgiven; som en: hund, . Han t Öm följde, med far in i köket. . " Dagen innan" julafton” hade mor med hjälp av de' duktiga pigorna, satt upp nya hemvävda gardiner, dukar. nya) trasmattor, allt rent och fint. net Julaftons morgon "hjälptes vi alla åt med att klä .granen,. Den blev mycket fin' tyckte vi, Sedan duka- des Julbordet' ett 'stort' s ”k:slag- bord med alla sorters ' godsaker. Allt hemlagat bröd smör, ,.massor med pålägg. Julosten tronade mtit på bordet. Nej, skinkan, var kan- ske lika. mycket "mitt: på bordet, "Alltnog allting var klappat och klart om man får uttrycka sig så Vi satte oss till bords far, -mor 5 barn med mig själv 3 drängar, 2' pigor, en eller, 2 ensamma släktingar. - . . Mor läste bordsbönen, samt jur evangelium, då vi fått både' andlig |. och Jekamlig välfägnad, dukades bordet. av. Plattorna rullades ihop, far och drängarna hämtade slag- tröskad” långhalm, eller råghalm, som 'breddes ut” på golvet + ct Vad skulle nu'hända — jo nu "började jullekarna. Bfter ett' par timmar blev alla trötta. : Men först” mäste” halmen "bäras t, Golven, fejades och. torkades av, trasmattorna lades på igen, .. . Nästa dag. var juldagen då. var det julotta i kyrkan kl 7. : ; Far "sadlade en häst, var "det snö åkte vi. kälke-eller kana till kyrkan,' Det var trevligt "att åka förbi alla gårdar, höra - bjäller- klang. Någon ” måste / stahna hemma, och se till djuren, där skulle ljus tändas i alla fönster; det var sed, : ”Allt var vackert och stämnings- fullt. Kyrkan var kall men vi ha- de varma kläder och skor på oss. Juldagen var ganska stel och lugn. Annandagen var det ofta julkalas, ' sedan blev det tretton- dagstid. - i "(Förts. på sid. 7) son] tid ett tel:gram som löd: ”Alla bar- fota, skor obehövliga”. . Den andre telegraferade: ”Alla bårfota,. sänd hundratusen skor”. Självfallet . hade nummer två av dessa handelsresan- de den rätta inställningen. Där” det "inte finns något behov måste ett 3å- dant skapas, Bil, moped, TV, kyl- "skåp, frysbox, för. några år; sedan helt okända saker, betraktas nu som i högsta grad nödvändiga. Jag skul- le inte hålla för otroligt att Ekva- torialfrika ' blav "en utomordentlig -marknad för värmeskåp om invå- narnha på denna breddgrad: fick råd - > träde i Falkenberg änder” :ningsk 1 " Frithiof . Bengts- att hålla sig med statussymboler, Det fattiga jesusbarnets födelse- dag, som egentligen borde. firas. un- der fasta, bön och åkallan för -:att man'ska bli mottaglig för den gläd- je som' kommer ovanifrån har, bli- vit till en. månglarnas glädje.. De gåvor vi ger 'varandra, enligt- va kristna "traditionen : en.” gåva till åminnelse av att Gud gav Jesus åt mänskligheten, ' ger upphov till mycken tävlan, 'stress och- många nervsammanbrott. För många": blir ” månaderna efter jul den dystra tid då hela kalaset plus restskatten ska ” betalas. Man kan som" den ' gamla " katekesen ; fråga: Vilken lärdom "drar "vi nu av" det? Svaren blir ”mångahanda; Några säger kanske att: för 'de grupper som förr inte. hade möjligheter att skaffa något "må det vara dem väl unnat att ta "skadan igen. Andra” tycker att. vi . gått alldeles för. långt i vår köp- "galenskap och framhåller att vi på ett katastrofalt sätt :bortser från nöden i. de fattiga länderna, Julen skulle vi kunna fira "på ett värdi- gare sätt om vi offrade en del av våra utgifter för fettbildande mat- "varor " och diverse lyxartiklar till dessa "Tänder, Konsekvensen skulle kanske bli'att många firmor som under hela året. befinner sig på fall-' « repet "men "under julrushen lever upp -helt - och, hållet måste lägga ner: verksamheten. Våra författare, som ofta är de främsta protestan- terna "när det: gäller varuöverflö- det; skulle troligen också få' motse” en betydande" sänkning av uppla: gorna. om julklapparna” försvann ur "-bilden.. Av: någon anledning visar. bokintresset ”en .brant.. uppåtgåen-. > -ide kurva när julen 3 nalkas, . E" gott tecken är. att våra ung-" domar reagerar tämligen starkt mot kommersialiteten och standard. jäktet. Det påstås att många ungdo- mar, är indoktrineradk av . vissa” vänstergrupper, vilket. troligen är rätt, men de skulle nog inte vara. mottagliga för denna” indoktrine- ring om; de inte instinktivt kände' CE AT sons. ledning. Det framkom där- «> vid, att den. riksomfattande”, aka. tionen: för- bevarande". av minnen kring” "folkbildningsarbeteis. tills | "komst" och utveckling” "gett: gott - "resultat — " Betydligt bättre i Hal- land i än på de flesta” andra håll Vv landet - "En rad uppteckningar, infervjuer - och berättelser av. halländska bild- ningspionjärer > har bevarats. God . - hjälp har man bl a haft av Folk= . minnesarkivet i'Lund, som 'sänt ut ”intervjuare och som även låtit ned-; skriva det inspelade materialet. Det | har. föreslagits att Hallands till=: ' sammans med tre andra landskap; skulle få lämna stoff till en riks-: omfattande rapport i ämnet, .:r.: | '. Den . halländska .. lärskommittén | för emigrationsforskning hade ock-; "så sammanträde. Aktionen för emi-' : pågått i över två å år, men trots det-' ta fortsätter. man undersökningar- na: på flera" håll; bl a i Gunnarp, . Emigrationsutställningen från Uila- reds kommun har visats på ett stort , antal. platser i länet, ' därav sex platser enbart i höst. Man diskute- "rade. möjligheterna av flera vis-" "ningar, främst. i södra Halland. Lis . kaså ': planerar länskommittén e studieresa ' till Emigrantinstitutet i äxjö. . Ä "Under den gångna sommaren var Wasa Ordens kulturledare i'Ame- rika, Lennart Setterdahl, på besök £ Halland, och detta har resulterat "länderna, Bl 'a har han sänt. hit en hel del bandade intervjuer med £d allänningar i Amerika, > PD > Ordförande i Länskommittén .för halländsk emigrationsforskriing har varit rektor Helmer Åkesson, Åsa. Just ' under. sammanträdet . nåddes ledamöterna 2v budet om rektor Akessons tragiska. bortgång, SÅ > : "Gynna ret LT:s annonsörer "Torup, Drähgsered och ' Vessige. i ökade kontakter mellan" de .båda AS grationsforskning i i Halland har nu 7”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.