i X Måndag ..den' 23 december 1968... 5. N é LAHOLMS TIDNING JR med ' dess båvor utgör - spadet, I vår tid kan vi-ju are vända spad” när som helst; men » med jul att göra. Det var av nöd obestridligen” årets . gastrono- miska: kulmen. Det dignande -jul- bordet" förser! 4.088 med kalorier ; och nä ngsämnen som ing] et "annat tillfälle” under ett ”sol- Varv: Det kan, synas vara toppen |" av välfärden,! men' 1 själva; ver: ket står vi inför den parådöxen, att det är minnen från fattigao: mens år som.vi firar: i lo. : Tänk bara på doppet i grytan. Att” "sänka' ned. vörtbröd i spad "härstammar från den. tid," då ingenting fick” förfaras, inte" ens det. gör vi inte, Vi inskränker oss till att doppa i grytan, en gång om året och gör då en rit av det hela för att materialisera drömmen 'om jul, Förr i världen hade ' - Spaddoppning ” ingenting . tvång. x va Förr i världen hade vi både tredje och fjärdedag jul, och det var först Gustaf III, som avskaf- : fade "de båda , helgdagarna. For- dom var det "också fastetid un- der dessa dagar, och det; var or- saken till det måttlösa ätandet | och drickandet på julafton. Då SM NN ng NE E FN ; man klar ade sig 'utan Kött I i flera ' man passa på att frossa.-Det bäs- Och då: måste man ju sätta den | fanns "så? Det. hör ihop med den forn: gällde” det att lägga in, så att sd dagar, Ses H ve Fisk var emellertid tillätet. un- T stetid, och 'då' var "det lämpligt, att man tog fram sin torkade” och lätt Jutade fisk, som "man fick hålla till: :godo med tills udagarna. var över, ti ”Julmåten består ju ändå” ini våra. dagad . mest. 'av. den.'ganr maldags bondmaten, I självhus- hällningens «tid 'kunde” man inte , köpa; några hekto skinka 1 'en affär ' vilken dag som helst, utan man måste koncentrera sig kring "slakten. Etter” denna fick ! man ett tag färskt kött; och då måste ta på grisen var förstås skinkan, på hedersplats, när julen. kom. Men :i varför just gris? 'Det äl annat 'i'slakten ock nordisk mytologin. Galten 'var helgad ät Frej, som var. frukt -barhetsgud. i den” gamla : äsasar gan;. 'och det gällde . att. denna .. mörksens tid blidka honom in "för: det kommande året, då nu solen-Köll på att sakta stiga på himlen igen och skapa nay för- v kiga varan... oc va ät sättningar för grodd och ski : + Gröt: har '1 alla tider -varit un dertaget för" den .svenska allmo- gen 'vid alla . måltider. För: det” mesta varv "det fråga om : korn: | gröt också till julen; men "när ri- set började införas på 1700-' talet, så övergick: man till den.: Den var så vit Å det var: den spiing- anda punkten =— och därmed ut: nr gjorde' denzen särskild | högtid, i motsats till den: vanliga grädas- id alla högtider, förknippade Vy olta de gamla nordmännen diverse lekar :och - Upptäg,' ofta med erotisk anknytning, Man la- gade bland annat ”kuckelväl- ling”, och namriet : anger,. vad man, hade i tankarna.. Mandem " var också ett gammaldags' flirt- skämt, Den som fick den skulle bli gift under året. -Mistem var ett annat hångelskämt.'” > Den mest fascinerande mytper- « sonen under julen är tomten. I våra dagar har han ganska härt kommersialiserats ' och 'tagts på entreprenad inom affärslivet för att pigga upp försäljningen 1 va- ; ruhusen, Vår tids barn uppfattar honom. därför som en vuxen I per: son. Detta har skett genom Inflytel- pd "ser utifrån. I alla andra länder . har S:t Nickolaus — eller Sahta Claus — beskrivits som en myc-|' « « ket pompös helgonlik person, 6 8 HÖG som ansetts som beskyddare av barn, . pantlånare, domare, . sjö " män och brottslingar, en ganska brokig samling skyddslingar allt- ”så, Det är först under senare år- hundraden som kan förknippats | med julen, För svensk del är emellertid förhållandena, annorlunda. - Här är han från början en liten vät- N te, det lilla, mystiska väsen, som . bodde någonstans på gården. och vanligen kallades ”Nisse”.: En- "ligt folktron skulle” hån, om hån bemöttes väl, främja husets väl- stånd och förkovran. se VA Tomtenissarna var alltid av manligt kön, till växten små och dvärgartade. De var klädda i rö: "oda toppluvor, grå rock 'och knä: : "byxor. För det mesta gjorde de sig osynliga och visade 'sig inte gärna: för: andra "utom möjligen för husbonden själv. ' Mest höll N öst Det andra programmet i séerieh "Revolt — revolution” har under- . rubriken ”Frihet. jämlikhet; :bro- dersk ip?” Det är alltså franska re- bara själva revolutionen utan 'ock- så utvecklingen de närmast följan- de åren; Bl.a utvecklades krigs- och Hans Villius ådldrör. Men” intel: 1 ;oar « sens första luftsirjd. Det var: vil glaget vid Fleurus i Belgien som de ' franska revolutionsarmterna to?" : Lallongburna trupper till hjälp för : ven och 1794 utkä des värls volutionen 1789 gom: Ole Häzer att kunna borätta Belgien. ' för firar vi "de till i stallet. och "ladugården och hjälpte de flitiga men ställde till förtret för de lata och otrog- na TRY ee . "> Om" de blev 'rétade; förstörde "de alldeles trevnaden” på gården, En mycket. märklig, sak är, att --tömtenissarna 2 enligt. S folktron "inte: ville 'ha något, med kristliga "ting att' göra. 'De kunde inte ens . uftala Kristi namn, Tomten" för- utsattes, vara hedning. Men ändå "+ menade” folk, att det var; "hans hopp com att få: delaktighet : i frälsningen; som ”tomten” visade sin stora flit och trohet i arbe- |. Den lilla tomtens verkliga po- pularisering kom år 1881, då vik: "tor. Rydberg publicerade sin dikt om' honom i ”Ny illustrerad tid- ning”, där han också 'porträtte: "rades av Jenny. Nyström enligt " ett maner, som sedan stod: sig i ' gott, och väl 50 är, Ja ända in i "våra dagar. | 3 Detta. med, folktrons uppfalt]. ning. om den "hedniska tomtenis- 1 sen ger oss en tankeställare 'om Julfiranidet över, huvud staget "här i Norden, Julen" är hös. Oss: en märklig” blandning av; hed: niskt och kristet. Julen firades "hos oss längt innan ;kristendo- |, men gjorde sitt Inträde på; våra landamären på 1.000-talet. ' å. var ”dåt "granen, ja, Det "var, först på 1860—70-talen, |' som den seden kom att ställa in ett 'sådant : julträd i våra, hem ” började, Tidigare hade, det bara . varit en del herrskapsfamiljer, ' som följde' ett, exempel, söm. re- dan införts i södra Europa, 'där . granen länge varit ett festföre- | mål : vf Och så skall granen pyntas med all möjlig 'grannlåt. Med mångfärgade glaskulor, glitter. änglahår och allt vad det heter. Det ger festivitas åt det hela. "Och 'så skall vi dela ut”klap- ; par., Förr i världen roade' sig . ungdomen i Sverige med att dela ut gåvor av betydligt handgripli- » gare slag än vad som är fallet i dag. När flickorna stod och ''stö- kade i köket, kunde "de plötsligt höra en hård klapp på dörren, och när de öppnade, dansade ett vedträ in. Fastsatt vid 'vedklam- pen fanns en liten vers, skämt |. sam, flivtig, allt efter "som det ; passade sig. När sedan "industria- | liseringen kom, och allt fler Kun- de komma över allehanda varor, ersattes vedträt med ordentliga| gävor, men versen brukar ofta vara med också i våra dagar på l: paketen. "vs . Hedniskt och heligt. om vartan- nat, julhelgen är en ljusets hög- tid mitt i en kulen tid. Nu vän- der sig allt till det bättre för var- je dag som går, och då är det på sin flats att önska varandra” EN RIKTIGT GOD JUL, = Ivra ödegå Prenumerera på LT I fyllt 8 är, hade varit mycket sjuk. ; = Det bästa méd att vara' skå- 'despelare är att man inte behöver '& tänka, skrattade John Huston. Han talade om sin roll som Marquis de Sades farbror i filmen om den fran- « & ske" författaren och" sex-experten & som just hålles på. att spelas in i | Västberlin,” se Det är inte så. ofta som denne regissör och irländaré. fråm Missouri ''gästspelar " framför , kameran. , , Vad ” var anledningen denna gång? a tt — Jag hade några veckor. lediet. + Jag beundrar, (regissören) Cy End field mycket. Den är välskrive: Och' dessutom erbj d de" mig en 1 massa pengar, ' En annan anledning till att ”Hus- ton då och då åtar sig roller är att .han tycker 'det ä är :lärorikt.-”Det lär mig tolerans”; när han får se "vad > gkådespelarna får utstå, säger! ha . Huston tog emot'i sin loge. Har : var .klädd i knäbyxor, långa svarta + "strumpor och en ryschig vit skjörta, i och. när han talade, mellan blossen på -cigarr-cigarretten, som; ständigt. fanns i hans hand, var det med Mis-. .souris breda dialekt, som han har. ; kvar trots en lång internationell . "karriär och tolv år med Irland som? . sin fasta punkt, > Hur kom det t g egentligen ätt” ; han bestämde sig för, ätt slå sig . "ned på Irland? ,. 1. Huston berättade att hår för län- ge sedan tillbringat en' vecka där, och då ”hade så roligt att jag reste tillbaka gång på gång, så fort jag - hade tid, speciellt för rävjakterna”. — Jag hyrde ett hus. Sedan köp- n John Huston gör äter ett av sina sällsynta gästspel fram- fa te jag ett hus; Jag behövde en bas, för filmkameran i filmen om Marquis de Sade, som just na spelas in ' för mitt arbete, Och det finns ingen hb "i Berlin... 0 Sr 7 ..plats som är bättre för ungar att. « ' i jväxa upp på än Irland. Varje gång ka, sede han är 5 på att bli så jag r reste tillbaka till Staterna, kän- sm wodr sf N +. Underhandlingar. p a försöka utverka" tillstånd. att filmå t i själva Moskva. — Men vi väntar 'oss inte att få H ja, Det enda som kanske, kunde > locka ryssarna att ge oss tillstånd vore att vi behandlade amerikaner, engelsmän och andra lika illa som. = 7 förbaskat gamla, och de, nya rör sig de jag' skillnaden ännu mer; Jag|med en virtuositet som har mer att fick mer och mer känslan av att|göra med”att visa upp. sig själv än 'vara utlänning på besök, 'När jag|att recensera filmer. . ”kände så, ja, då tyckte jag det' varl Hustons nyaste projekt är ”Thé lika bra "att ta ut irländskt med-|Kremlin ' Letter”, som - hän själv borgarskap. ;” oc skrivit, Det«.blir en" fpionhistoria, : Under sina många år som rezis-|som skall spelz.=' in i USA, Mexico, ryssarna. . w' 'sör har Huston haft .att göra med] Rom .”och pösot Jand som ser ut . l ; många av de stora inom filmen! som Moskva”... ..”. I förre on ot Även om det i dag finns många | L- —- 7 strålande ' skådespelare, finns de inga som kan ersätta de gamla stor- ..' heterna, anser Huston. : : Det finns ingen sångare som" Ca-. ruso numera, och inom filmen finns det ingen kvinna som Garbo, ingen i figur som Chaplin. . "OKÄND" fl En kvinna i ett villasamhälle såg hur det äkta paret i grannvillan tog ett ömt avsked av varandra varje, morgon. so s — Ett "förtjusande par, sa hon kor - URIG FLICKA - : . Hon kom tillbaka efter sin förs- hade fått "eri "hela massa belöning- ar för olika, , saker, bl a en liten »— Låt mig ställa en fråga, sade stjärna. han. Är Nixon en Roosevelt, eller — Den fick ag för ätt jag hade till: sin make; Varje morgon in. ens en Taft? Naturligtvis inte. Det | min kappsi i nan. han går till jobbet, så kysser. vi skulle. fa a. hem, i han henne "adjö. Varför. gör inte” — Mammas lilla flicka gör mig du « det också? riktigt stolt, berömde "modern!" "| = Varför skulle” jäg det, svarar. - —' Jag hade aldrig packat upp di "hennes mån som var "djupt. den; förklarade: mammas lilla: flie försjunken i" mörgontidningen. | henne ju knappast! .är samma sak överallt. Det ä är bära Nurejev som har auran av. verklig storhet omkring sig. mp Pals + Samtalet gled in på "dagens film- kritiker. 'Huston ansåg att.standar- den .på den amerikanska kritiken alltid varit lägre än på den (euro- ka leende. ' ara es sor peiska. i i - — De gamla kritikerna i Ameri- : OFARLIG SLÄKT > o— edan flickan :höll på att mjöl ” te ”Nils övs Anna”, det fanns så dana orginal, fler än hon, De för. medlade nyheter, hon hade varit vasa Avec |på 3 ställentsamma kväll. På det | ka: en "av korna, slet sig tjuren Mi «oto dena stället spelade dom 'kort,' söp ös” från sitt. tjuder”, och störtade innen or I . och oh det psalme er och a fram mot: henne, . . (Forts, är . sid, 4) a lea liga visor. Höng psalmer och and-:l: Hon" satt dock Jugnt” kvar: > ” » De människorna är. borta: för Några "passerande 7; "såg att tjur Nyärsafton. 1899, ' Vi vakade länge sedan, -men båda husen står ren stannade tvärt bara några me- in det' nya århundradet, . Det ringde '1;' kyrkorna en hel tim: ma tror jag, om jag inte har all- deles fel, men jag var ju bara 7 år. Började inte skolan förrän jag kvar, ter från flickan, vände och lufsa- ' : Ja, "detta var "julminnen från se vä de X min barndom. =: fester Boi i Allting var mycket lugnare dä, | > Blev ni inte fädd, frågade de inga nervvrak, ingen stress. Om | flickan.” - SÅ människorna från den. tiden fick —- Nej då, svarade hon. Det var '. .» Då vi sutto där hela familjen, | se och höra hur det är nu; vad . samt tjänstfefolket, kom 'där en |skulle de männe säga ..; ingen fara, jag visste om att jag mjölkade” ”tjurens' svärmor. gammal gumma, jag tror hon het- ; Z>zrae MU Ej SN LA , = Tror du: korna” mjölkar sig i « själva? genmälte rektorn sarkas- tiskt, Hans hustru gav honom ett för- närmat ögonkast, — När man valt en bonde, så får man nog finna sig 1 att vara bondhustru, återtog rektorn. Och Vera måste förstå, att när man s gom Anna gått över de sextio, 'be- hövs det 'att yngre krafter tar 'vid. "se Ja, men Svante hjälper. fu | till, försvarade, sig Vera: i åt, Det pasäade: bättre, - Du dch'han' skulle hjälpas - Men tant Anna: gör det F gärna, sa Vera. vv : i .—" Hon måste väl, när ” hennes son valt en sån herrakapströken, försökte fadern skämta; men Vera märkte ' nog allvarét bakom.” vt —' Att Vera Inte var "van vid fordbrukssyaslor - «visste Svante för ut, anmärkte modern. För resten kunde han leja en flicka till hjälp. I — Men mammat Du menar väl inte, att vi ska gå tre kvinnor på en” gård ined "en Karll "ökraltade Vera brännbara ämnet, innan Svante och svärmodern kom tillbaka, '! - Tror du, att ett hemman fö- der hur många som helst?" an- märkte' rektorn, vänd till hustrun, Denna suckade, + CC cv . — Nej, åtminstone . inle detta, som det ser ut. Vera blev, het. Hon tålde! inte att bli ömkad.' Hon retade sig all- tid över det:'tonfall "modern fick så fort hon talade om. "Björkåsa och 'deras' ekonomi, S ,— Mamma tycks tro, att vi 'le- ver på svältgränsen, sa hon häftigt, '- — Nog ser du vä! själv, att det är mycket som: fattas här, hoppas jag. Tänk inga "bekvämligheter! | om Vi ha' både' vatten och 'av- lopp, Det är inte alla 'på lands- bygden som har, =. ct ; =" Det faltos. bara! Du: kanske skulle bära" vatten ' också, Också? - | av Ja, det är väl. med alt bära ved. — Den bär Svante In, : "= Men eldningen då? | tillräckligt Ilon”. ;ville" i slut. tphl det em Någöt ola Jag väl göra ”; «I slädföret elut, och: det ”— Ja, Ja. Du har ju' själv valt; Åter var tonen Jmkande; och det retade Vera: N "—' Har du' kommit hit för att beklaga ”. mig, så var ” det ; liten glädje med ditt besök, mamma, utbrast hon obehärskat; | Cy '—' En 'dag kommer du kanske till. mig och beklagar dig. . I ' — Du önskar visst det. . H '— Nej, men jag fruktar. — Du kan' vara lugn, mamma Har jag något att beklaga mig för, ska jag hålla det Inom mig själv. Jag bar själv valt, en 'Tonen var icke dotterligt vörd- nadsfull, och' ”rektorskan drog ogil- lande upp det ' ena vögonbrynot. ” — —- Acta i; " Svante hade just komihit In, Han hade hållit på med att köra ut gödsel på åkern. Snart | var I var - bäst att 'få ! undan .delta, medan man kunde” använda meddon. . modern hade satt fruin kauffe' på vaxduken' 4 köket, Han "tvättade elna händer. boria vid kommoden, ] drog. av stö övlarna. och sköt på nig tolflorna;' Sedan gick han fram till svisen och slog 1 kaffe åt sig. i Hari kastade ”en'blick på' kloc- kan, Den visade sex, Modern hade förstås ' redan - gått ” att .' ' kvälls- mjölka, Han skulle skynda" sig,' så |" Han” ville" inte" visa sig : njugg | Han hade gripits av föreningsleda, hon «+ fick hjälp," Men 'tidingen] och måaktig." Han unnade henne |när han inte längre 'såg' eller ;kän- måste - han "läsa först. Han ' tog den förströelse hon kunde få. Bara] de ' någon entusiasm för själva . dagstidningen, som låg på bordet och satte' sig att lisa. . a Men , tankarna : ville "inte kon- centrera sig." på ' | läsandet, Hån slängde, tidningen, sparkade av sig tofflorna; stack fötterna > 1 trä- skorna och gick ut, Han var på något "sätt ur hus mör. Han' visste också orsaken till detta. Vera' var borta. Det: var Röda" Kors-möte 1 kommunalrum- met vid kyrkan, och Vera" hade blivit vald till ordförande vid års- ckiftet. Det var inte så att han i sunnade' henne att komma ut litet. Det kunde minsann bli en- formigt på en lantgård.” Men han tyckte inte om alt hon så tydligt visade ulädje,' så snart: hon skulle längtade 'ekter ' , henne, så snart. hon var utom räckhåll, De. gånger "hon for hem "till Vinninge var rent av outhärdligas, Då kunde” hon bli borta flera' dågar på n' gång. : hon någon. enda gång kunnat säga, att .hon, också; längtade efter ho- nom. Vad betydde” andra” männi- skors 'sämvaro?. Atminstone' ingen- ting för , honom. "Men Vera- ver- kage så upplivad, ja, faktiskt på- nyttfödd, så fort hon. varit sam= mbn' med .mygket folk, Han bru- kade fråga henne, , om. hon otriv- des på gården, Men det förnekade hon alltid på et bestämdaste. Fast inte "ville hob = isolera 'sig. Alla Ich ' b Lv förklarade hon, Det. räckle inte med den: egna: familjen, fast den naturligtvis ”Htkjorde det väsent- ligaste. Hon» försökte 'få' honom med sig på Iéster och aftonunder= hållningar,: som | Röda Korset an- . lämnat efter något år, inte så att han ändrat uppfattning vad saken gällde, utan därför att "han tyckte att -mötena. blivit-- saken. . .. Bygdens 'RLF "tillhörde . han, mest av pliktkänsla. Ibland gick han. på mötena, ibland "inte. Ett tag hade 'han ' varit föreningens ' sekreterare. Då tyckte ” han” sig i fylla. > När han" sökte "till lantman» naskolan fick han” en "efterträdare, hän "inte långte;, tyckte han. Skulle han vara" med i något; ville” han , vara "aktiv, > Passiviteten > "passade ' honom inte. Då drog han sig. hell- re tillbaka. oi alla , fall ha en liten uppgift att ' som ännu satt' kvar, :Nu behövdes : som "yngre. Men. den' hade han -- självändamålv. .. s' | ordnade." Meil ; hun trivdes inte]. äär hömma. och Nykterhetslogen hade han tillhört i i fl . + , a . : H ad fa : N s 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.