/ ” valet” i slätet” på ma a - LAHOLMS | TIBNING "r . - Fredagen den 27 december: 1968 1 om LT » Fredagen den 27' december 1968 Reformer -brådskar i Trakien Den nye ' ministerpresidenten Mariano: Rumor underströk i re- Beringsförklaringen ' det; aHvarli- Italien genom att hän- visa till.de ständigt uppblossan- de strejkerna, oron bland studen: terna, de: sociala "missförhållan- dend och Polisens övergrepp ny- ligen mot. .arbetarna på Sicilien. Situationen är sådan, att "det krävs verkliga "krafttag ' omedel- bart av” den” nya regeringen. Ing- en vet emellertid ännu, om den äger den handlingskraft som är absolut nödvändig, AA Rumor hade betydande svårig, heter att förmå sina egnä krist- liga demokrater, sockalisterna | och republikaneina att enas om att bilda en koalitionsregering, vilket . främst berodde på: ,den splittring som'tråder mom: ad bå- da partierna. De kristliga | jemo- kraterna är, söndrade I ättaftrak- tionér : och socialisterna i fem, och alla dessa grupper fordrade | att deras speciella krav skulle tillgodoses vid regeringsbildning- en, Detta ledde dels till att Ru- mor tvingades till en rad kom- promisser' och dels" till att den nya italienska regeringen till nu- » merären blev” den största hittills | i landet... Varje partigrupp ville ha sina företrädare i ministä ren, och när det "inte" räckte med ätt posterna. . i, denna ; s utökades till 26' ökades; antalet statssekretera” re med tio till"tnales: 56,- och: därmed -har Italien sätt rekord. i teuropa,- Flera. tidningar Har kritiserat detta, därför ”att;idet är. folket som får Betala; ”Irrita- s"perspiiliga' aspiratio- dr ädde "tillbaka efter" Pårlartents- i i 1 a - Inför: 1968 års val é dyckades: "uppenbarligen '' partiledningen] sluta ledan och: dämpa” motsätt- ningarna, Såren som nu rivs upp är gamla och det kanske är det allvarligaste" " i : sammånnhanget.' Ty, det är svårt att se hur man i de frågor som är kontroversiel- la skall" kunna forma :en: politik som dels karl röna uppskattning på vänsterkanten och dels hos den stora ' gruppen konservativa socialdemokrater, : Balansgången kan lyckas så länge som partiet måste slåss "intensivt för att be- hålla makten, som båda: falang: erna :vill- att partiet skall ha. Men det blir svårare om makt- fenomenet, avförs ur debatten. -Vad är, det nu. för namn som vänstergruppen v vill skjuta I fö grunden?! en "Två hämn” finns i sattésekre! ter arna Ingvar :Karlsson ' och Sven-Göran. Ollhede, men de be- höver fyra . eller . fem kolleger som , nytillträdandsa för att kriti- ken'skall lugnas. Förfogar social- demokratin i dag över den ska- ran, att man har råd att byta ut ”syndabockarna”? ” Det är givet att. oni "man inte: ställer högre krav vid' dessa tillsättningar än man gjorde för något år sedan då "en ny familjeminister kläck- tes, finns ju: möjligheten. Men |. vägar man göra omen sådan re- sa? os M Aa Det är ingen tvekan om att re- geringsfrägan är ett långt allvar- ligare problem för socialdemo- kraterna än man föreställt sig, anser Barometern (h): De flest att inte säga alla de komplicerade "pårsonfrågor” hr Erlander 'h tt ta ställning till skulle enkelt.och radikalt: kunna | lösas om et omedelbart ut- lyste en 'extr: gående valde, ny partiledare och ny partiledning. Hr skulle med varm and omedel- bart kunna ”överlåriha alla 'be- kymmer med regeringsombild- ningen'våt ssin efterträdare. Den | nya' ledningen. kommer ”emeller- tid inte att väljas, förrän nästa.) höst och det är att vänta I ”pas- sivite för ; länge, hävdar hans: kritiker I partiet... "Det har, sagts förut. men "det « är rnöjligt att det är fösrt gångs |" en hr, Erlander med alla :stor- igradikaler omkring sig nu ävert själva' kan vara' frestad att medge att hari suttit alldeles för länge. . ' äda tylbala för Jändets : Erlander ); ch förstelning” alldeles | "na led starka förluster, "vilka de själva tillskrev den omständig- heten att de medverkat 3"en mi- nistär som "enligt der Bsikt in- te "varit tillräckligt IProgressiv, - Den minoritetsregering :med 'en- bart kristliga demokräter 'som' därefter - bildadés ' av? biovanni Leone' blev ett pr ovisgrjum,. och ”den gav. upp för en månad se- I nuvarande situation fanns det inté något. lalternativ' ” förhand kommit överens om sitt "program; där, de' flesta punkter: na så” att "säga gav sig själv” ”på "grund av den starka "oron; i det . Italienska” samhället, Ensintensiv. "kamp mot arbetslösheteri måst i genast börja." Lika ahgeläget det att. genomföra” :sociala. refor- mer, bland annat en: Höjning av -Pensionerna, och en" förnyelse av och, högre skolor. Studentorolig- heterna : c har - avslöjat > mycket gammalmodigt som måste bort. Vidare skall de 'redan) beslutade |: , vilket. Ännebär en ' dee tralise- 2 tt "särskilt. bekymmer, under » förhandlingarna om: regerings + ”hildningen vållade” det ”socialis: tiska kravet på en På "visk: "kommission för N ning av den militära” underrättel- -S jänsten (SIFAR); som .Uppges ha överskridit sina .befogenheter. och också . ställt till med: ib par | ; skandaler. :Till slut blev. man enig om. "att "kommission ni bara 3 "lugn och ordning 4 TYggas. ock. ekonomisk . fram-' gång. säkras. Den politiska splitt-: är. nar Var och encavidi farénhet . av 2alkohbolens«e fruktans-: värda grepp. De - flesta” häde ge- nom: epritmissbruk : förlorat. sina arbeten och fämiljer; ! > Ett uttryck . som. jag. ' mötte gäng på gång var detta och det gjorde mig mycket förvånad: ”Jag är alkoholist”, ”Varför säger. ni "jag är och inte . "Jagg” ar” frå gade jag en av dem. Han svarä-' de: ; ”Varje' dag 'tillstårssjag, : att jag' är . alkoholist och sedan, för- söker jag att lava! nykter en dag i -sänder, Jag kan: intet göra "det utan Guds hjälp och Kraft”, sc . På samma sätt hör vh påminna oss att vi är syndare. Vi kanske inte. är ' alkoholistet;. men vi har. Vv: aärfrestelser, Det är” "nödivän- digt' att vi lever inför" Gud, "Vi mäste var och en dagligen söka hans . hjälp så att har'bevarar oss från synd. Den. bäste ibland oss är också veyndare i hehov av Guds kraft, s bla 15. 28. : Vv I morgon! : + MENLÖSA BARNS” DAG k 1 15. 29. ann . MANGA MÄN, ons — Liian r verkligen" «en. intres- sant flicka. — Jag kännér inte höhné. hon har tedan” haft fjor- ton äkta män, — " Två. segna. och. tolv ändras, — undervisningen vid universitetet . regionförvaltningarna;nu> skapas, H ock. ägga- . 088 FM hinder, och- särskilt | -| Lärs "Wivallius. Solen går. upp. kl. 8.59 och hed No Aa 2 > På en holme Ii: Oxhultssjön i Hishults socken, södra. Hålland, ligger ruinerna .av den gamla sä- tesgården ,; Sjöboholm, ' som en gång var fijärtpunkten i Itzhulte tivt: och judiciellt avskilt från närmaste" grannen, som var La- gaholms län, och utgörande en värld för sig med - allsköns fri- heter för länsrdän och fogdar av varierande mer" eller mindre pit- toreskt och färgrikt slag. De ha- de sitt” residens' på Sjöboholm. Försiktigtvie avstängd från. ytter- världen genom tvä halsgravar, till förekommande av alltför Tättman- övrerade upprorsaktioner av dys- vert. beslutsamma bönder med skavsår från halsjärn och andra feodala . uppfostringsmedel, hade borgen anlagts efter de strängas- te. fortifikatoriska principer, Rui- nerna. är ' insvepta i evig skym- ning till följd av. den överväldi- gande vegetationen, De ruvar på många minnen, som blir gråare och oåtkomligare för. var dag som går, Men ett och annat har sagan tagit hand om, t. ex. den ödsligt sorgesamma legenden om borgfröken ' på Sjöboholm; som den sydhalländske 'folkbarden - N, P.: Erlén transkriberat på vers: vå Ett ståtligt slott har fordom s där ru man ser' ruiner, på murad 'ö i vassfylld g där -vinden, dyster viner. -"Rfter” denna :orienterande topo- grafiska inledning smeker harden 'ömt sitt gamla, .psalmodi; 'on och foftsätter: tt, En jungfru satt em I mänskensnatt just där lång tid: tillbaka 7; : med ;tårfylld blick, ty ej hon fick bl” en ofrälses, maka; Dn, YA > Han berättar; hur. den” förgråt: nå adelsmön slutligen helt . och hållet ' tappar” «levnadslusten och söker sid död i ”den kalla vår gen”, Tiden. rinner h Ren ieklef gätt, förstört ä "dess mänskor äro döde; : kvar sjön dock -är: och jurigfrun "kval! i ohjärtat har känt sig solidarisk med den: olyckliga och fällt tårar” vid” spinnrocken. me? dan hon druckit bara "ruiner, "Ju då detta. k den. "gröna? skymningsdagern. : med ien--aning". -panisk; -bän grips. man: av;' en -sällsam känsla äv, all s "overklighet. och skalle inte bli. förvånad, om manifick se, satt skön: jungfrun” har :stigit upp "ur: böljan: och: nu. vi! blekt" majestät på. en rosen "ett törnesnår: i. väntan: hå: sir oadlige" älskare;-. som naturligtvi s kan .hända;, Och händer... Törnrns- T snåret- övpnar sig” och ut "stiger hon och han; Föreställningen kan hörja:. 3 De stå vid boreruinen, som under höga: alar .«, ". sin gråa massa reser. : : . Och? jungfru Gertrud: tatar:” FT . atlig mi nattstimma on ”fFihö är här ej gott att vara, när forna salar: gästas : ilsna andars, skara. 2 De "drivas nit: att. minnas allt. ont, som ei förlåtits — allt i mörkt, de här förövata i. - var: tår, som”: chär har grätits. ' Då dansa de i vända vid fackelsken i natten: då skriar "det och lyser utöver skummigt vatten. " "(få U. Båätn). + ”Gertråa Gr ip. "an Hörlinge och Biörkeber; ga-'och hennes kavaljer är Erick Gyllenstierna, friherre.till Nynäs och'. Limmared, som spelas av Lärg ' Svensson: Wivallius var son still fogden . på. örebro slott. Föda 1605 hade han gått i skola där i” ståden. och . inhämtat för- svarliga kunskaper "i klassiska språk och. kristendom, logik. och retorik, Vid - helgerna hade han levt. ett "glatt ”vagantliv och i . följe med" aridrå "muntra djäknar dragit. ut i socknarna med ränset på ryggen ' och rörflöjt för. mun- nens och /spelat ' och orerat på bondkalasen till allas glädje och gamman, Efter ett par är i Upp sala, där han kände sie uttråkad och längtade tillbaka till de skoj. friska. studieavbrotten i örebro, tog han: sin mats ur skolan, -ax- lade ; åter. sin. djäkneränsel, stop- pade flöjten i fickan och sade ett ioke. altför.. hjärtslitande farväl till lärdomsstaden i akt och me: ning att ge sig ut: i världen för att som. han "med ett underfun- digt leende anförtrodde sina vän- ner, skaffa sig experiens, d. v, s. utan. barlast. av- moraliska skrup- len, med list och förslagenhet. gå "Tbröstgänges mot det stora även- tyret, beredd på vilka erfarenhe- ter somhelst och fast besluten att utvinna det bästa' ur dem, så att han en vacker dag kunde komma hem igen - med gods och län, ett feodalt revir, administra-, : | men ej deras mörker mig; wan. is.hlodet; 1 Sol och. vår I Björkeberga med! spöklik epilog på Sjöboholm ära, glitter och "glans och ett adelskap längst bort i perspekti- vet. Krig rasade på kontinenten. Det bredde ut sig mer och-mer och såg inte wut till att'ta slut i brådrasket (vilket det inte- hel- ler gjorde; det höll "på i trettio år). Det var strålande tider för lycksökare, Även om det. mera sällan hände, att de fann vad de sökte. Färden gick åt Norge, däri- från till Hamburg, sen åt Amster- dam och så åt England, vidare till Frankrike . och Italien,. däri- från" åter till Tyskland, så till Danmark; sen till Holland igen och slutligen för tredje gången till Tyskland. Det var ju en gans- ka ordentlig sightseeingtur, skörden av. experienser var inte att förakta, + Han ville, som Schäck skriver, leva 'ett romanens äventyrliga, liv. Och. det: fick han, Tyvärr var hans probalitetskalkyler, trots ".' I glimtar av -genial skarpsinnighet; också i grunden mera lämpade för: romaneskt 'overkliga ting än för" praktiska påtagligheter och höll sällan streck, Ett drag av den vandrande riddaren av 'la Mancha vidlådde honom, Fantasi- människan var honom : ständigt övermäktig .'och luräde” in.-horiom i: det ena galna åventyret efter, det" andra, ' Hans: sangviniska naturell ”på- verkades inte .av motigheéeter,. och han hemföll inte åt tungsint grub- bel ens över en sådan 'sak som den « sorgligt - magra ' reskassan. Om det .knep,i.fick moralisk /för- :-Idomsfrihet, slughet och förslagen- het- ersätta "vad 'som brast i det "I stycket. Han :hankade. sig. fram. Ibland nästan med sken av en viss: .Opulens. vr i "Jag gäldstugor gästade, tad: efte ' stad, H ; brydåg — . när "friheten åter grydde, tigt. mera än: förr art "ie mig" glad? ställd inför .dömare medger Yan, att han: i ett-och annat inte strängt rättat. sig: efter" den "allmänna :se- delagens. : bud; Men ..vad -skulle han ta sig: till? . - frågar: han” still samt;' Arbeta-”har,; han: inte lärt, gräva" jorden orkar han inte. San ning: har; han: ingen användning för. Säger han på värdshuset, att | hän är. pank, så: får "han varken mat eller husrum, utan måste" lig- gå. med, tom, mage under. bar him- melj, han får ingen. häst "utan mås- Å & fram till fots och ännu har ingen bonde uppenbarat "sig, som ger. en beta. bröd för hundra jag "tagit något till låns av. en italienare eller några andra idiska "bröder. och det icke aNtid så riktigt kunnat. erläg- gå och betala (ty min.växel haver mig ofta, ja mestadels, fallerat), så | förstår jag, att jag måste det ännu framdeles scontentera (klarera) = så framt: de i komma" och" kräva mig... Men Jag” hoppas, att? de: ;ej alla veta, var jag. är hemma. Här har vi trubaduren Lars Wi si ett nötskal," "hänsynslöst ävslöjad av sig” själv: : I skojeribranschen! var han den minst handikappade i det brokiga sällskapet.” Ingen” visste ju, vad slags landsman han var, italiena- re eller' fransman, 'dansk,: hollän- dare -ellér : engelsman, polack; "jur de eller grek, Han talade med ti- den” flytande: alla ”deras' språk: Han gav sig:i svang med rika Föpmän och guldsmidda ädlingar ”och tog till låns, att där han för- märkte: några . rika, -gav han. sig med dem till tals. De lånade, ho- nom hundra eller tvåhundra gyl- Jen. Item (vidare). förtjänte:han kn ock med ritande både med penna och blyerts”. Han uppträdde i hov- mannadräkt med: den fulländade världsmannens later, .skådesspela- re som han var, i varje tum, ”Jag 'präntade vers och jag talte -.» latin, . jag ritade lamm och herdinnor ät- älskogsträngtande kvinnor; - jag fick deras kyssar och drack - deras vin”. : ? . - Men det gick naturligtvis inte att spela junker och ha ett så ple- bejiskt namn som Wivallius, även om det stod ett pinnhål högre än Svensson (han hade tagit det ef- ter födflsetjället Vivalla), alltså och förty annekterade han 'det ly- scande namnet 'Erick ' Gyllenstier- na. med tillhörande" attribut: fri- herre till” Nynäs och Limmared. Så småningom, i sitt ödes fullbor- dan, åkte han fast och utvecklade då med obesvärad dialektik, att han anlagt ,namnet endast ”på skämt: ”Jag har ej ljugit: jag er ick” (är icke) "Gyllenstierna: ty uti denna voce Erick är en zaeqvi- vocationis fallacia: är icke, därför kallade jag mig Er-ick”. När han på sin tid uppvaktade Kristian IV i lägret i Krempe med anhållan 'om pass åt Erick Gyllen- stierna för resan hem, vågade han likväl inte pröva kungens skämt- lynne med bilagt -kåseri angående den för ögonblicket tillämpliga läsarten av namnet. Och han fick passet, med. kunglibt sigill: och allt, undertecknat av Christianus Rex, propria manu. Med samma dokument på fickan drog han om- sider genom Danmark med Sverl- ge som mål. Hemkomsten artade sig dock till att bli föga program- enlig: ingen ära, inget guld, ingen Och | Nu Som mäkta rik och välbeställd Jstierna,. friherre. till. Nynäs "och latt han måtte se, vilken. blixtran- åv AXEL EJW ERTZ adelsbrev förde han med sig. Men | ännu fanns det hopp. . Slumperi ledde honom till Björ- keberga, ett herresäte beläget mel- lan Hässleholm och Markaryd. Skåne var då som bekant en Pro- vins under Danmark, På Björkeberga residerade en svenskfödd kurre, som hette Ulf Grip. . Son till förre ståthållaren på Kalmar slott, en av "Sigismunds trognaste anhängare, hade han flytt till Danmark, när Karl, IX höll räfst och rättarting med de sigismundska supporterna, Här gifte. han sig med en något beda- gad men förmögen ungmö och satt lantjunkare på. Björkeberga och Hörlinge, Till, all annan” begåv- ning ägde han en hart när över- naturlig enfald och en välskapad dotter, Gertrud, fager under Öögo- nen. och vid det här laget tjugo år gammal Hon var halvt ' om halvt förlovad med en' ungersven av ”Billarnas” gloriösa och” mäkti- ga ätt; Han vars dansk, Men Ulf hade hellre”:sett en svensk måg av. motsvarande - reputation, som kunde hjälpa honom till någon re- da i de en smula tilltrasslade för- landet: som Lasse Wivållius höll sitt stol- ta intåg på Björkeberga. Han för- häxade fullständigt huset med si- na förnäma later och manér, sin Kviökhet -" och ' -spiritualitet, fast Ulf' hade en gnutta svårt för att vara med 'på galoppen. Sågspånen började genast ' virvla. omkring .i huvudet på den stackars lantjun- karen.' Han häåde råkat få se det illustra passet. med -kungligt inse- gel." och. namn: : Christianus ' Rex, propria manu, som han visste be- tydde: Kung Kristian, med. egen hand:;' Herre ' Gud! "Erick Gyllen- Limmared! ; Under över alla” un= der! "Den finaste bland' fåglar hade kommit -” neddimpande a i” "själva Grip-boet. Ulf vässte näbben. =" . Men; Gertrud främst på den käckt uppstru martialiska” mustaschen, den derbrynta feinten,. näsans djö båge, de blixtrande ögonen, "Joe: karnas' 'svall,” det stolt burna hu: vudet :— "den" fascinerande man: Itgheten med " ett ord: Ur ögonen; brina och djupa det strålar en dager ”varm;'.:' en'suck av. vaknande längtan häver: den r stoltas barm, i : Eldigt Som” vanligt, med. en kvickt : uppflammande . glöd ' stän: digt till reds på djupet, stod snart även ' vår: trubadurs: hjärta i full låga. Men"det var för :en: gångs skull allvar:i.den branden, Fast naturligtvis tilltalades han i högs- ta grad av, utsikten att efter de störmfyllda åren på .kontinenten få kasta. ankår' i en sådan här liten vik; En dag,'då det blev känt att han: inte var - en Gyllenstierna, skullé''det- "kanske: blåsa upp én stormby, men den: kunde nog be- mästras, sen han! lyckligt och väl fått: jungfrun:i båten... Skulle han förlisa,: så var det med. den skön Och "åter tonar: det unga paret från borgruinen 1 fram i . bilden: sligt upp sig. äter hans glada: fantasi, = man 1: andanom han tycker sig rik och mäktig. bli. ' Han ser den grå ruinen - som slott stå upp igen, där han som herre, hedras av Skånes riddersmän, s Gripen i tövade” inte 'med att störta sig. över "den -oskyldiga få- gelrt. Ulf skroderade vitt och brett för sin. gäst om sina rikedomar och satte dottern på sidenputa, så fe, dyrbar diamant hon var. Det hölls gästabud med vad som i en hast. kunde åstadkommas av hono- ratiores i orten, med sockenpros- ten i teten .samt en försiktig in- blandning av bönder och torpare på godset till välbehövlig utfyll- nad av lederna och med äliggan- de att tjänstgöra som hejarklack vid skålarna, Härvid sägs de ha gjort gott skäl för sig! Det .var i Märtensmässo. De fetaste gässen ångade på bordet, det hembrygg- da starkölet .skummade i stånkor- na och vinet bröt sig i gnistrande strålar 'mot floden av ljus från de tunga mässingskronorna i salen. Wivallius nej, förlåt, Erick Gyllenstierna var också glimran- de. Det lär. inte "kunna avgöras vem som lyste mest, han eller mässingskronorna! "Men i Ulfs överjordiskt lyckliga leende hade bägge ljuskällorna en svår med- tävlare. Plötsligt fattade gubben ett olympiskt beslut. Det var fram på småtimmarna. Han tog sin ma- kalöse gäst i famnen och enleve- rerade honom i allt folkets åsyn och förde honom in I sin kamma- re, Och här, ljuvligt lätt 1 sinnet av vin och eggad av en dröm, som han haft; bjöd fadern ut sin dot- ter till honom. Han ”hade drömt, att han var I en kyrka och att prästen sade åt honom från predik- stolen,, att han skulle vända sig ot ox han så gjorde, såg var Lauritz Wivall så lik, hans dotter skulle få Och när han en, som som gon trying tom) någon eualltet eller quantitet äktenskapet häva”, Nu äterstod att ställa Ulf inför "det fullbordade faktumet och få. hans faderliga förlåtelse och, sam: tycke Det var ett penibelt'!före tag men avlöpte med förbluffan. de framgång, sen svärsonen Prop= pat honom full med allsköns lögs ner och föreglvanden, Ett pår då gar senare anträidde YVivallius "med friherrinna sin bröllopsresa till. som - det hette, frihetens svenska "gods, gunstig junkern ' med en reskassa på 100 riksdaler ( | bindelserna med det gamla foster” Det var den) 1: november 1629, "såg " först-- och d stämmande i Wivallius fi | Wivwall hade andra. planar, Först om: han samma person vore”. ”Ja”, sade han vidare, ”när L. W. först kom i hans hus, rann honom samma dröm i hugen — sade så till sin fru: se där är den personen, om .vilken jag drömde så där”, . Tärningen var kastad, En'sexa hade fahit Upp på -Wivallus. si a. Under dem följande veckan ek- laterades förlovningen mellan de båda ungdomarma, Ulf gnuggade sina händer av belåtenhet och skröt väldiga för prästen i Vissel- tofta om den högättade mågen. Han fortsatte också att drömma. Dagdrömmar, . Bröllopet skulle hållas. med pomp och. ståt pålg Målmö rädhus och själve danske kronprinsen med gräddan av den danska och svenska adeln inbju- das; Ulf var mycket upptänd av sina festliga visioner.” När de 're- fererades för Wivallius, kände denne förklarligt nog en mycket måttlig hänförelse för en sådan sredvridning av ett drömfliv, som i början: tett. sig nog så'löftes- rikt... Med . bestickande retorik stä de han fram:en skönmålning av sparsamhetens dygd, som den snåle Ulf Grip :i gnund och hot- ten hade mycket sympati "för. Ytterligare : dokumenterade: Wi- vallius sig som lidelsefull anhäng: ar& av spartanskt bröllöpsfirande i'allmänhet och under oroliga. ti- der i gynnerhet; Och tiderna vore verkligen en smula osäkra. Tänk bara på det felslagna kungamötet helt nyligen I Ulvsbäcks präst gård! När som? helst kunde åskan börja mullra. Dessutom kunde han naturligtvis inte stå .brud- gum, förrän hån 'värit” hemma” Pålg sina gods i Sverige, lagt råd med sina släktingar och ordnat vissa enskilda angelägenheter. Under unde: Fyäka Ränske fen "kombination, av: både På Nynp ter ; och - härskyldsr Varjälmte: det med: fäsläget redan hade stu: | "och inspirerande: dröm. Han” grymtade ' ett trummet : | kring flickan. medan” nan var.ur Vägen framhöll fästmannen vida: så. att inte Billarna, som "var ctr vildsing. och > föga . nögräknat släkte, klom och rövade bort hen- ne, Bäst voré att hon; tog sig en tripp till Sverige hön också. Hon hos" sina släktingar + Små- Tarid ' Hå. Stensnäs: :sorm "ägdes :av Ulfs” brodet, lägman- Anders: Gyl- dumt, ”fogade.- sig . vit med mått av klarsyn, som stånd. att frambring Den lO-navemher sändas” fröken Gertrud i väg Nl Småland, och påföliande " dag" satt Wivwalius I sade'n, (Hatt vinkande åt' sina. bli- vande! svärfi rår: söm stod vå trappan: förr att välsigna" avfärden. galopperade han bort med: som Ulf trodde Nynäs: och Limmared som mål Men friherren J.acse red han till prästen i Visseltofta. där har med en smula övertal ningskonster utverkade” ett intv? om att: han var . förlovad men jungfru Gertnud Grip och att hen- nes fader nresenterat honom som supponerad måg, ett dokument alltså som kunde pgäl'a, i stället för giftomannaord. Det var hans mening att framfägga aktetycket för der. som han hört sägas. nä got inskränkte prästen i Hallaryd och förmå honom att officiera vid en i hast arnangerad vigsel 'Där- 1 L LÄN LI s : den kände ju söka sig en fristaåd tills nen misslyckades: totalt. - spolarna som handlån av svärfadern. Han medförde även åtskilliga dyrbars ' heter, som han skattat det grips. ka boet på. Skickligt utnyttjande Ulf Gripes dystra farhågor förnén förestående bry' tning mellan Dan- mark och: Sverige och ännu bes drövligare ängslan för det värde fulla lösöret på Björkeberga, ha- de han lockat den uUppjagade man- nen att företa en utgallring av det” bästa” bland kostbarheterna. Och det var en nätt kollektion, som Ulf Grip trodde sig ha räd. dat undan den annatkande katar strofen "mitt för ödets näsa, Den fyllde tolv kistor, som svärsonen: välvilligt, skyende alt "besvär" 10- vat att ställa i säkerhet i Sveri: e Sen lasten lästuvata på allt vad som I en hast kunde hopbringas av träbultavagnar 'och "andra till händs varande fortskaffningsme- del,:' förspända: mad: stutar och andra sedesamma dragare, förflyt- tade. sig ”karavanen Eravitetiskt genom Gölnges, förvånade bygder! och slingrande byvägar mot. Häl. singborg, som ansågs vara den tryggaste” > utskeppningshamnen för godset: Här embarkerade Wi valllus :med. alla 'klstonna .en båt av förtroendelngivande utseende. Men unga frun, &om kände sig opasslig, ”förtsatte - färden — till Tands, -Det hade varit den sang- viniske ” äventyrarens mening att ' få”hustrun”med ombord och sen . vända . stäven mot : Holland, där han genom relationer hos en in. flytelserik svensk fältöverste hop: padeos hitta er trappstege, på vi; ken han kunde stiga upp till ära och ryktbarhet för: att vända äter till ,Björkebenga med ett namn, som - i : martialisk "storhet. och : glans : til och med överträffade det 'han i ungdomlig tilltagsenhet profiterat på, : Då skulle: han; låta ' | masken” falla 'och'+ avslöja , vem han: var: och "sjunka: is.famnan | Ren och trots allt” be sUL£,-Gri ; Den. Toman han "diktat var det inget "fel på kompositionell Synpunkt.” Det var bara så, att, "den. inte Yiktigt sammanföll. med åvsikten de maktany-'som styr. de "hans" liv; "Verkligheten, kom med" sin” rödkrita och' skrev om | redan; första .kapitlet. 'I stället för Amsterdam; kom han. att -hamna udet, art I Gertr ud låg sjuk, i Vittatyds präst. t gård: DD Småland: Han feallseräde Nn Handväridning ' ”innehallet I tölv.kistorna och /for sen hals över - huvud . tll den småländska lär hatle "tillfrisknat - något "så när. ärlfråd ' reste, paret, ännu en Hu Blörkeberga, Ty det var kära" Gertrud" inte or- äl 'resplänen; det var I "Limmared? (beläget ang väg: til 1 Södra Asarps socken. | läng. Nej, det: 'orkade Inte, medgav - föräldr. upp "tösen med. sina hungriga, till- , bedjande . ögon," De . hade Jängtat mycket. efter henne, "Det. var .en lindring 1 hjö ne:'tillhaka, ro att få hen-- I På nyåret 1630 ' tog Wivalltus farväl dv sina vänner på Björke- bergå,' sen : han " pungslagit' den måttlöst -korkadé” svärfadern på vtterligare. 200 -riksdaler: (de tolv kistorna..hade 'han naturligtvis in- . te sam till Holland för att förverke . redovisat) :Han reste nu en. , Ira sin roman. Men verkligheten hade 'sin rödpenna till hands även här och" skrev om alla! kapitlen, ” all. synnerhet slutkapitlet: det. blev ingen happy: end, Expeditio- Under tiden hade' ödet haft brått med att 'få hans livstrasa färd!g; ävarna hade" slararat och skott- lat: fram och; illbaka om blixtar. vs; < -:Ett par dagar ofter hans avre. ..> ; sa ; kom, ett "anonymt brev och. enleverinesplaner, haft. starka svmmnatier "för om . rådhushröllopet.: så hade ef sa ' skrämskott allvarligt get från nastorsexpediticnen .. efter svängde han om sin spring- ”sin- älskade i snpå- ren, Gertrud var preparerad med hårresande historier om Billarnas och fast hon idén oroat henne och hon hade hlwit ett lätt byte för fästmannens bastor- mande svada. Wivallius hann uno henne i Hallaryd, där man tog in på vrästgården och där allt ut vecklade sg programen"iet. Inty- slog ned! som en. homb i Björke berga:” Stolts. jungfrun hade . gift sig med -en äventyrare, den kring- flackande, 'synnerligen. . suspekte studenten Lars Svensson Wival- ljus! Den: lurade” lantjunkaren höll id på” att få "slaget. Det gick mer än vanligt runt 1 huvudet. på honom, inte yttra sig' om kraschen med, som han 'själv: förunderligt: nog upptäckt, da”. Han bade fått en landstryka. re. till svärson, blivit en visa och ett löfe j var mans mun och från- "”den enklaste :tankere. , .dade med -inslag av glimrande Visseltofta - företeddes med nå än gång charmerande och avvännan- de later, WivalMius talekonst : fö n p vökabler från alla världens, språk och "prästen och hans hustru och hela skaran av tillstädeskomna vvfikha hallarydsbör smälte av respekt. för det helas obegrinlig- het, .Bruden pyntades egenhändigt av prästfrun i herdetjällets sov- kammare "och Ieddes därefter i slöja och. mvyrtenkrona 'och kläd- sam "rodnad in i salen, där präs- ten väntade, i" axlad kappa och med hbönbok i handen och, även brudgummen var fullständigt rus- tad. och redo, Vigseln förrättades. varefter — såsom: Karene, präs- tens hustru, omtalade i sitt vitt- nesmål: — de nvgifta ”fölides till brudsätg och därefter hölls mål- tid”, vilket även Wivallius under rättegån'gen ” tryckte” på: ”Efter- som "detta giftomål ej mera kan göras ogjort och -enär,' då vi äk- tenskapligen sammanlevt och hon därigenom blivit havande, äkten- skapet är ju fullbordat: -så kan LA Pp d P k ä glans och ännu mindre något om, så skulle han få”se den, som ej något: missförstånd eller" nå- rvd -rycktes. bort. från bås, : villervallan ' var och Ulf Grip lade inte/två strån tvärtom. Men den :30; juli förklarade jäomkopitef” Gertrud Grip ”alldete lös /fråh detta olagliga mis: skap”, : fald, vars djup arrats massor av. dyrbarheter o. engar.' . Han ”dröide nöller. Inte med ätt söka - få det" famösa giftermålet upphävt. Och undan glek!det..in- lagor och litanlor: tillverkades ch ingavs "på - vederbötlig ort, rästerna i Visseltofta och IHalla- fina Dre ikstolar och ; ställdes 4 vittnes- obeskrivlig 'kors för att få den beskrivlig, 1630 - I "Växjö kvitt 'och iten-- "Vår lycksökare hade”. då Kom- mit - tillbaka från sin. holländska : sonderingsfärd och - dan ett. parveckor |före domka- fann sig re itlets utslag i trakten av "Björ- eberga i oförbräntligt hopp. att nnu en gång beyeka.-eller be. segra svärfadern med sin retorik i bästa 'samverkan/ med hans en- alltjämt dolde 8. på sid, Dr j (Fort och ännu tre år senare kunde han , '-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.