i "+, LAHOLMS. TIDNING . En. yngre frånskild halmstadiru ock hennes två minderåriga barn Var ytterst "nära att > sätta Livet till då kvinnans före detta make tillsammans. med en kamrat :vi hennes' lägenhet på Carl "Kuylenstierhas väg på Öster ipna dörren för männen tog en av dem fram en kyl! ot.och gesom dörren. Efter 'skottlossningén rusade de" Andersberg... Va Dl fredagskvällen försökte ta sig in'i i'Falmstad. Då kvinnan: vägrade't /sprutepistol och avlossade 22 skott m två männen från platsen och försvann mot stadsdelen > Pålisen larmades av grannar sett de' två männen springa iväg. - Polisen satte omedelbart igång med fullt spahingspådrag och geriomsök- te bl a med hjälp av hundar syste! matiskt de östra stadsdelarna, dock ' " utan påtagligt resultat, Först efter" en dryg ”"immes tid kunde man » "koncentrera 'spaningarna : efter' två gärningsmännen, vilka då tyd- ligen funnit för gott att gå separa- +? ta vägar. Ett tips i samband med kottlassa, g vid 2. 7 23.30-tiden på kvällen att en ”mys- tisk” yngling varit synlig där samt lett liknånde tips vid-ungefär' sams ma tidpunkt att en yngling skyndst ,Växjövägen österut hade ännu före 3 midnatt inte gett något resultat. /: Å Spaningsarbetet efter de 'två "var mycket'dramatiskt och poli- ser med sina pistoler i, hand gick mycket försiktigt : tillväga, ; då . männen ansågs. desperata. Trots att förövarna lämnade sin flykt-:; väg ' markerad. . i den nyfallna . "snön tappade polisen "upprepade "kvinnan som hört: skottserien och H på: Anders gånger spåren efter dem, ,, Så snart de två männens identitet ' fastställts sattes . den : beskjutna : + kvinnans : lägenhet under bevak- ning, Den andre mannens hustru bosatt strax | utanför ' Halmstad hämtades av polisen, som” fruktade + i för hennes säkerhet, skåp i ett befälsruni' på Ti stad, ål eta | Desperado' jagas Sköt vilt mot hustruns dö rr Förmodligen är '"k-pistoleh' ideni tisk med det vapen son under jul- 7 helgen stals ur ett låst förvaring: oo de Fru Eva Jansson, 24 som svävade i livsfara: ed 22 skott sönderskjutna dörren. "-" år; med barnen Anders, 5 år, ir $ d maken. och har vå 1 försökte tränga sig ini Corea ne 22-tiden "på . poöa Paris (LT) >. . | Tilt . helt nyligen har tunnelba- hAestationen vid Louvren, Påris be- römda konstmuseum, : liknat " alla de övriga i metron" långa tunnel- system smed ,hastande människor, "här och där en ”clochard”' med sitt munspel sittande på golvet un- der någon av de många klatschiga jätteaffischer ' vilka ' reklamerar för ost, vin eller något tvättmedel. Idag har Louvre-stationen blivit en . sensationell sevärdhet. . Varje dag påsserås der av 5—6.000. fler människor" än förr. . Anledningen? Följer man med 'människoström- men nedför trapporna finner man snart svaret: stationen har. blivit étt konstmu Lä "Ludvig den helige i Paris oc. tär ni gått under jorden har ”närnligeri smyckat den med omkring hundra: kopior av de mest kända 'verken ' från | det världsberömda "muséet där uppe på marken. Det är en märklig .upp- levelse att få se exempelvis sta- tyn av'Ludvig den Helige i den hetsiga tunnelbanemiljön. i s KONSTEN TILL. FOLKET. Dee " Konstverken är inte bara upp- ställda hipp sora happ utan man har: lagt ned stor omsorg på att göra en tilltalande "omgivning för dé. Stationer! var stängd en 'tid för att såväl Väggar som 'golv och belysning skulle frächas upp och seum i>miniatyrt Man. därmed .kunhna. bli. en värdig. ram] kelt' så h til 'konstreplikerna. . n De, " Parisarna var förstås både irri- terade och nyfikna medan arbete- nå pågick. Men nu hör man dem ideligen utbrista: ”C'est magnifi- que?” Och det är verkligen storar-. tat, så' man förstår gott att resan- deströmmen över Méetro-Löuvre har ökat väsentligt. Dessutom . är det ' åtskilliga som "avbryter sin tunnelbaneresa för att under "en stund ge sig konsten i våld innan de fortsåtter till någon mer alldag- lig station” - ] T ” " Det är känt att åtskilliga 'pa sare”aldrig har satt sin fot i ”sitt” h Louvre och därför resonerade: de ansvariga för projektet helt en- är: när inte kom-- konsten till folket! — -' LT-klockan gick ill 2 4 LT<klockan har nu ”ätt sin riktnirg bestämd. Vem som vun- nit årets upplaga av den popu- lära tävlingen skall vi dock in- te avslöja i dag. Både allmän- heten och de sex kandidaterna skall hållas i ovisshet tills det blir dags för en sammankomst för både jury och kandidater i "början ' av januari. Tills dess — fortsätt gärna att spekulera i vem som var södra Hallands framgångsrikaste idrottsutövare. end ; Bonde med 7 tunnland erhöll odfarbelöning : Småbrukare Hilding Johnsson i. Onslunda 'fidk för en tid se- dan belöning för. sin odlargär- ning av Kristianstads läns hus- hållningssällskap. Johnsson - ut- gör ett' strålande exempel på hur en” lantbrukare med liten. areal kan : klara gig. Han bevisar ock- så: hur fel de förnumstiga " stat- liga jordbruksexperterna har, när de påstår att" fomåbruker spelat ut sin roll tif ösa nen Trons ']- Onstlundalantbrukaren ; har/ vi jsat hur både han och tusen and- ra som lever under samma : för- hållanden,' 'kan nå-en god: bärg- ning även om arealerr är nästan pyttelitén. ". Gör . man ; bara . upp kalkylerna rätt så kan" det bli ekonomisk > vinst." En 'stor ” djur- | hållning ger honom den inkomst han" behöver — för "andra kan det” vara något annat som kan- ske "passar bättre, NON >: Det- är ju just: arealbundenhe. ten som de. statliga experterna funnit- vara ' det". viktigaste att "| räkna med vid rationalisering av det svenska jordbruket, Man har helt” glömt bort att övriga drifts- | örenar 1'ett' jordbruk kan byggas ut ochså att säga kompensera s ov (I OTRYGGHET, le TN MN Samhället. predikar," att lands- -bygden 'är .eftersatt 'och att invår | narna inte, få sin fulla" bärgning "mid "sin sysselsättning.b I : argu- ; menten förtiger man hur medbor- garén ifråga får det om han över- ger sin näring och. flyttar till en tätort. Ingen . talar. om ” för . ho- nom, att han. kanske får "stora svårigheter att skaffa. arbete, Att företaget " där Han 'blir anställd, kanske också liksom hans jord- bruk är på väg att rationaliseras, bort. Med andra ord, otryggheten inom den industriella sektorn för- tiger statsmakterna och gör med brätt mod; "+ > > ” Sedan : kommer ” många andrå saker in i' bilden. Omställning i livsföringen är en' viktig detalj, som faktiskt är värd att. beröra. Att regelbundet, "arbeta : vid 'en maskin rio timmar. om dagen, utan möjlighet att lämna. denna mer än "vid inrutade' kaffe-' och lunchpauser, är faktiskt "en om- ställning så stor -som "någon för. én. person som varit van: att kun- na ta paus i: sitt arbete; när det passar honom själv" bäst, Likaså avsaknaden av att kunna. ta en hel' eller halv 'fridag när det pas- sar, utan att ekonomin blir Hidan- de på det, är något som känns. "i HARMONIN VÄRDEFULL | ”-Onslundabon . har: således inte bara visat att det går att nå en fullgod ekonomisk bärgning, Han har ookså .visat att en harmonisk livsföring många gånger är mera värd än en' till alla delar väl ut- byggd idealisk inkomst av" för- värvsarbete, Tryggheten och fri- heten kan nämligen många gång- er vara värd mer äm alla feta förljugna lodkelser. Dagens sam- hälle . inger ingen större trygg- het.. Senare tiders industrinedläg-' gelser är ett stort irritatlonsmo- ment. vv oörnl : se - BAROCKT, | Enligt expertisen är 7 tunnland långt under minimigränsen för nösambhet. Men det går altså att klara sig på 7 tunnland.— och det gär bra. Ja, så bra till och med att man blir tilldelad silver- pokal. Något mer barockt än' att i tider av arbetslöghet .rationali- serå bort småbrukare 'har man vändigt svårt att tänka” sig. rn H-son. soda Mocke av äldre tiders hårda ar- bete har övertazits av macki- nerna och relationerna mellan ar. betsgrupperna har förändrats till det bättre, men samtidigt har de stora strukturförändringarna, inte minst urbaniseridgen, gett upphov tin mycken oro och rotlöshet, De ständigt ökande kraven på effekti- » vitet, gott arbetsresultat och an- passning har medverkat till psyko- somatiska åkommor som magsår, huvudvärk, hjärtbesvär och högt blodtryck. Dessutom har alkoho- lism, narkomani och asociala be- teenden av olika slag ökat. -; . Med denna' verklikhet för özo- nen startade Folksam år 1962 i samarbete med ett 50-tal orzani- sationer en omfattande hälsokam> ” panj. Den inleddes med 4 M-kam- panjen: människan, maskinen, mil- jön, motionen, som betonade ergo- nomiska synpunkter på arbetsplat- "”sernas och maskinernas anpassning till människans fysiska förutsättnin- gar." Från hösten 1968 får denna kampanj sin fortsättning genom en stort upplagd information: "Men- tal "hälsa — "en aktion - för ökad förståelse och , samhörighet inom arbetslivet”. Folksam har, uppdra- git åt två kända psykiatriker, över- läkaren vid Långbro sjukhus do< cent Curt Åmark och förtroende- läkaren vid Ståtens vägverk Erland Mindus, att utarbeta var sin bok. .' Amarks bok heter ”Individ, per- sonlighet och medmänsklig miljö” . och Mindus ”Arbete och mental ” hälsa”, De är, utgivna 'av Tiden/ " Folksam," ' MÖN NL Båda doktorerna — som uttryc- ker sig klart och enkelt, vilket inte är alltför vanligt hos akademiker — "redogör för de fakta forskarna "under de senare decennierna upp- nått, Sociologin är: på något sätt det självklaras vetenskap, Alla har "väl en känsla 'av att ett, tråkigt, monotont arbete inte är särskilt sti- " mulerande och att den anställde lätt kan få en. negativ inställning till ett sådant jobb. Att ett arbete som "tillåter .den anställde att utnyttja sin personliga talang och ta per- sonligt ansvar samt ger möjlighet ". till befordran är mera stimulerande > har man också haft en känsla av. Nu är i alla fall dessa sänningar på betrygganda sätt vetenskapligt fastställda, I början av 1960. upp- » täckte forskaren A Kronhauser att ( frekvensen av mental ohälsa är större bland människor som har ar- . beten utan krav på utbildning och «+ vilka de själva upplever på ett ne- gativt sätt. Anställda "med ett fritt » och . krävande. arbete visar. större engagemang : och färre tecken -på .'- mentala störningar. Jag betvivlar inte Kronhausers teser, men jag - unarar om inte 'osäkra människor ” som har . benägenhet till mentala störningar. ofta hamnar i okvalifi- cerade arbeten, Dr Mindus fram- håller att det i hög grad är indi- : videns arvs- och miljömässiga för- "utsättningar, verklighetsuppfattning och jagkänsla som avgör vilket ar- bete han söker sig till eller ham-| - tillfredsställelse eller bristande sådan här, det gäller förhållandet ” till arbetet. Behovet av fysiska för- utsättningar har minskat i takt med "att kraven på, psykiska färdigheter "ökat, men fortfarande kvarstår som > väl: är många enkla rutinarbeten . för sådana som har begränsade in- tellektuella resurser. Samtidigt som man erkänner att det troligen all- tid ' kommer. att finnås behov av "människor som påssar till enklare arbeten talar man om behovet och kvalificerede, tas ibland en olika slag, ' , Man talar om rolter och. rollför- väntan. Detta tal äzer större rele- vans för de som lämnst.sin ur. sprungsmiljö än för de som stannat kvar. I byn och det lilla samhället av älklre typ hade de flesta en klart "fo.mad roll och identitet. Dessutom tillkom det men kallar den söciala kontrollen, d v s man höll reda på varendra, Det kunde ibland kännas som ett besvärande tryck, men hade även många posi- tiva sidor, De stora förändringarna, Människan och hennes arbete Av Erik Nyhlén 000000 önskvärdheten av'utbiklning åt al- la, Tanken bakom detta är att den okvalificerade i vårt moderna szm- hälle kar mindre möjligheter att hävda eig i kenkyr:ensen om art betstillfällena än dena någorlunda s : LE s Md ! nya platsen en minskad platus, de erna insatserna är okända, man är rätt och slätt den nye, I 'egenskap av den nye måste man så gott det går skapa sig en ny identitet, Det kan också tänkas att man är en smula avvikande, I det gamla sammanhanget — betraktades man som egenartad men accepterad, På det nya stället lägger man mera märke till avvikelserna och man har svårare för att bli aocepterad, Tänkbart är också att man gjort sig stora förhoppningar om den roll man skulle spela på det nya stället och dessa förväntningar har inte blivit infriade. s « Mycke av delta kan leda till , flykt och = misianbassning,. i vilka både utvecklingen mot stör- re samhällsenheter, en hsstig om- flyttning och yrkesbyten ingår, gör att relationerna till familj och and- ra närstående grupper brister. Både den sociala kontrol!en och salidari- tetskänstan minskar och den per- sonliga servicen avtar. "Även här i landet” pipeker dr Mindus ”iakt- l häpnadsväckande ovillighet att ta hand om de vård- behövande”, Den Personliza servi- fen blir alltmer institutionsbunden. Detta upplevs av många, i synner- het de gamla, som om ingen ezent- ligen bryr sig om dem, Nya yrkes- typar ger också minskbt värde å den yrkesutbildning cn en gång förvärvat och den erfarenhet man skaffat sig, vilket i sin tur leder till känslor av otrygghet och vilse- kommenhet, Allt detta, påverkar identitetskänslan och kan ta sig ut- tryck i missanpassningsfenomen av "Man ken känna sig tillfredsställd med sin roll i familjen, på arbets- platsen och i samhället, Man till- hör kancske en aktad familj i det lilla samhället, betralktes som duk- tig och pålitlig, har måhända upp- drag i föreningslivet och i det kom- munala, Ett uppbrott från, den in- vanda miljön gör att man måste etablera sig på nytt, Man får nya roller och nya förvänthingar ' och om inga konflikter uppstår går det tämligen ' bra. Men ofta har man Flyk na är många. Till de vanli ör psyl iska sukd arbetsleda och alkoh lism, Professorsparet Gunnar och Maj-Britt Inghe har i sin uppmärk= sammade bok ”Den ofärdiga vil färden” påtalat dessa problem, De framhåller att många som kommit till Stockholm från landsorten ela ler smärre tätorter med invanda beteendemönster. och trygga kon- tekler till familj och omgivning måste söka etablera sig på nytt Många av dessa känner, sig bort« komna, isolerade och ' oroliga. På grund av sin isolering är de kon«=, taktsökande och blir tacksamma om . de får bekanta. Det är därför na« turligt om de löper större risk än andra att råka illa ut och komma ' i dåligt sällskap. "Det förefaller också rimligt” säger de ”att stros. sen vid omflyttningen och anpass« ningen till nya förhållanden spe= lar en roll vid nervösa symptom”, Inom en nära framtid, då män= niskor måste byta yrke och arbols= plats många gånger: 1 sitt liv, blir . påfresiningarna ännu" större och detta är en av de främsta anlednin= garna till att de mentalhygieniska insatserna på våra arbetsplatser yt« terligare måste 'utbyggas. Mycket finns ännu kvar av den gamla euk= . toritativa andan men det är inta det värsta, De som följd av struk« tur-. "och ' branschförändringarna stora omflyttningarna av människor skapar, som tidigare. framhållits, « Lördagen den 28 december 1968 av. olika anledningar svårt att an- passa sig i det nya sammanhanget. För några år sedan hände det vid en nyvctablerad industri att vid ti- den för älgjakten halva arbotsstyr- kan stannade hemma för att jaga, Företagsledningens ilska uppfattade dessa f d småbrukare och skogsar- betare som ett utslag av kitslichet, Sociologerna källar ett sådant be- teende bristande anpassning till den nya industriella ' miljön. Detta var ett kollektivt beteende, tämligen lätt avhjälpt, Värre är det ofta med individuella beteenden. Man kan risker för uppsplittring av grupp= sammenhållningen för isolering. Utbildningsvågen medför att då flesta av dagens människor inte ac= cepterar arbetet som enbart ett in« trument för tillförsäkrande av en kontinuerligt stexrad standard. I Jagens ungdomsrevolt ingår ett starkt inslag av reaktion mot för» Aldragenerationens Även om ”de Jånghåriga” ännu in= te kan anses som annat än en ro- pandes röst i öknen representerar nar i, vd : åde Amark och Mindus talar om” I a uppleva arbetet på den nya arbets- platsen som ofriare, mera monotont och hetsigt än på den gamla, Man är en främling som talar en annan dialekt och delvis har andra värde- ringar än de som existerar i de nya sammanhangen,. Man här på den de en tendens: som kommer att göra sig alltmer påtaglig. Den nya ' 2enerationen har högre utbildning, högre anspråksnivå och ställer öka= de -krav på persorlighetsutvecklan= de, meningafyllda och engagerande arbetsuppgifter, =” et är I dagens situation väsent« ; D ligt att man gamlar och vidare- - 7 utvecklar den kunskap som bir alltmer nödvändig 'om arbet . , .| passning och psykisk hälsa, Av den anledni är Folk Inta TRE AV FYRA] av de reumatiskt sjuka ÄR KVINNOR Stöd Riksinsamlingen Kocezotgira vå nämnda böckerna, ytterst lov= värt, Meningen är att böckerna ska väcka debatter som leder. til ökat :;intresse för arbelsplatsernas men- . | talhygieniska frågor. Det är kom= licerade saker som dish och mot Reumatism 1” 90019 oe har att göra med grundläggande mänskliga behov. ”Vad det är frå- ga om” skriver hälsokampanjen I ett cirkulär ”är att lära människor förstå sig själva och sina reaktio= N sx mer till konsten, så får vita ut. ren. Bakom statyn av natnrens gudinna TS ör "> Louvrens. salar, vo ; Madame Paris i benndran framför den berömda Artemisskulptu- ev syns ett färgfoto av-en.av N ner. Först därefter skalli det bl möjligt för dem att förstå andra”, För att göra folkhälsokampanjen och böckernas intentioner kända för en bredare allmänhet håller tilekurs, Man vänder sig till olika grupper inom arbetslivet som före= tagsnämnder, - arbetarskydd, 'fack« «| föreningar, studiecirklar och övri« ga organisationer, ; od » Folkhälsokampanjen : betonar att avsikten inte varit att läggå fram ett kontroversiellt material utan att det är något som alla goda krafter vill samverka kring. Sedan jag läst böckerna är jag visserligen beredd att skriva under på den saken, men vill samtidigt understryka att detta undvikande av kontroversio:!a ställ- ningstaganden - inte bör uppfattas som menlöshet. Det finris många synpunkter som åtskilliga utifrån sin ställning i arbetslivet upplever på olika sätt och.som inspirerar till invändningar, och därmed har de alla möjligheter att ge: upphov till fruktbärande diskussioner. Til- ket är meningen. vn vo! LEGITIMATION Den ekonomiska strukturen I | vär trakt har ändrats i snabb takt, och vi återger här nägra typiska exempel på modern afförskonver- sation. role — Jo, chefen, det. är en typ här som vill betala kontant: ;' »— Kontant? ' ; sig, säger han. . — Nåja, låt gå om legitimation. : = + => oh inte minst genom utgivandet av de : Brevskolan på att utarbeta en stu- . — Ja, han har bara pengar på han kan visa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.